9789177412748 by Smakprov Media AB

ann s. pihlgren

barn ska få tillgång till den undervisning de har rätt till. För att göra det behöver vi observera miljön och reflektera över vad som medverkar till och vad som motverkar tillgängligheten och lärandet. Ett tillgängligt lärande skapas när den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön samverkar, fungerar och bildar en helhet. Är det ens möjligt att göra förskolan tillgänglig för alla barn? I den här boken förklarar Ann S. Pihlgren vad som menas med tillgängligt lärande och vad vi behöver göra för att förskolan ska bli tillgänglig. Hon beskriver de tre olika lärmiljöerna och hur de samverkar men också hur de kan motverka varandra. Författaren visar på den forskning som finns och klargör hur man skapar en tillgänglig lärmiljö i praktiken. Så att alla barn kan känna sig delaktiga, lära sig och utvecklas. Boken fungerar som underlag för kollegialt lärande i exempelvis arbetslaget. Varje kapitel följs av ett praktiskt avsnitt med workshoppar, observationer och uppgifter att genomföra i utbildningen. På så sätt utvecklas förskolans angreppssätt för tillgängliga miljöer successivt med att boken läses. ann s. pihlgren är fil.dr. och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

ISBN 9789177412748

tillgängligt lärande i förskolan ann s.pihlgren

örskolans lärmiljö behöver anpassas för att alla

tiLlgängligt lärande i förskolan vad det är och hur man gör

9 789177 412748

77412748.1.1_OMSLAG.indd Alla sidor

2021-06-11 10:56

1. Inledning Våren 1960 mötte jag för första gången skolans värld. Min mamma var hemmafru men jag hade deltagit i lekskolan sedan fyraårsåldern så jag kände mig inte särskilt orolig, snarare förväntansfull. Men dagarna före skolmognadsprovet började jag bli nervös. På den tiden var alla barn tvungna att genomföra ett prov för att se om de var mogna nog att få börja skolan över huvud taget. Bland mammorna väckte det här oro. Tänk om man hade ett omoget barn! Mer erfarna mammor tipsade de oerfarna om att barnen måste förstå att de skulle rita flaggan på flaggstången åt samma håll som röken på bilden blåste, att man, om bilden visade två streck, en ring och två streck, förväntades komplettera sekvensen genom att rita en ring och andra mysterier som testen brukade innehålla. En del av det där hade vi faktiskt fått öva på lekis. Men annat var helt nytt, det där med röken och flaggorna exempelvis. Trots att mamma övade med mig innan, bävade jag för provet.

Tillgängligt lärande diskuteras numera allt oftare i svenska förskolor i samband med barns utveckling och lärande. Slår man upp ’tillgänglig’ i en ordbok finner man att ordet betyder lite olika saker beroende på i vilket sammanhang det används (se exempelvis Norstedts svenska ordbok eller Synonymer.se). Ordet innebär att något är åtkomligt och öppet som exempelvis:

77412748.1.1_INLAGA.indd 7

2021-06-11 11:05

•

Något eller någon som det går att komma fram till, exempelvis som att en geografisk ort kan nås med bil, att man kan få tag på sin chef eller att ett möte är öppet för alla. Något som det går att få tag på eller utnyttja, exempelvis som att en grönsak går att få tag på i affären eller att ett hotell är möjligt att boka. Att en person är lätt att umgås med, till och med lätt att påverka eller att man lätt kan ta del av något, exempelvis en lättsam föreläsning.

De allra flesta av oss har säkert en god bild av vad tillgänglig innebär i vardagslivet, men vad menas egentligen med att en förskola är tillgänglig? Utifrån ovanstående förklaring kan man ju tänka att det skulle innebära att det är lätt att ta sig till förskolan, att det är enkelt att skriva in sitt barn i förskolan eller att förskolepersonalen är särskilt trevlig och öppen. I ingressens berättelse om mitt skolmognadsprov kan man i så fall konstatera att skolverksamheten på 1960-talet knappast var tillgänglig för alla. I den professionella dialogen i förskolan har begreppet ”tillgänglig” på senare tid fått en överförd betydelse, en mer specifik inriktning mot de förutsättningar som behövs för alla barns utveckling och lärande. Vad menas alltså med tillgängligt lärande i förskolan? Vad behöver man göra för att förskolan ska bli tillgänglig? Är det ens möjligt att göra förskolan tillgänglig för alla barn? Det ska jag försöka reda ut i den här boken!

8 |

77412748.1.1_INLAGA.indd 8

2021-06-11 11:05

Bokens innehåll Den här boken handlar om att tillgängliggöra lärande och hur förskolan kan se till att anpassa miljön i sin helhet så att alla barn kan känna sig delaktiga, lära sig och utvecklas. Min ambition är att på ett enkelt och lättfattligt sätt förklara såväl teorin som hur praktiken kan se ut så att alla i förskolan kan förstå och utveckla en tillgänglig miljö. De tre fokus som nämndes i inledningen, fysisk, social och pedagogisk tillgänglighet, bidrar vart och ett med viktiga pusselbitar för att åstadkomma utveckling och lärande. Samtidigt samverkar de för att bilda en helhet. Boken beskriver varje fokus för sig, i teori och praktik, men också hur de samverkar på olika sätt eller hur de kan motverka varandra och därmed försvåra tillgängligheten för några eller alla barn. Varje fokus har sitt eget bidrag till barnets utveckling och lärande men i varje miljö finns också vissa nackdelar eller fallgropar. Det finns en hel del forskning, framför allt om hinder för inkludering i skolmiljön, men ganska lite som tar upp inkludering och tillgängligt lärande i förskola eller som visar på metoder för hur man kan arbeta (Nilholm & Göransson, 2019; Persson, 2008; Håkansson & Sundberg, 2012). Därför kommer jag i den här boken att också använda relevanta forskningsresultat från skolforskning men också min egen erfarenhet av förskoleverksamheten när jag beskriver tillgängligt lärande i förskolan.

Boken som underlag för kollegialt lärande Det tillgängliga lärandet blir till när förskolan kan se till att samtliga tre miljöer fungerar och samverkar. För att göra det kan man behöva observera miljön i den egna förskolan och reflektera över vad som medverkar till och vad som motverkar tillgängligheten och lärandet. Boken är därför tänkt att också fungera som ett underlag för kollegialt lärande, antingen i arbetslag i förskolor eller under utbildning. Varje kapitel följs av ett praktiskt avsnitt med workshoppar, observationer och uppgifter som genomförs i verksamheten. På så sätt utvecklas förskolans angreppssätt för tillgängliga miljöer successivt med att boken läses, exempelvis i ett arbetslag. 16 |

77412748.1.1_INLAGA.indd 16

2021-06-11 11:05

Varje processarbete följer samma arbetsgång (utom sista tillfället för utvärdering): 1. Ett individuellt tillfälle för läsning av det aktuella kapitlet. Här behöver deltagarna ges tid för inläsning. 2. En första gemensam träff à cirka 1 timme och 30 minuter med workshoppar.

3. Individuell uppgift som görs inom ramen för det ordinarie arbetet.

4. En andra gemensamma träff à cirka 45 minuter, där den indivi-duella uppgiften bearbetas och diskuteras tillsammans i en workshop. För varje tillfälle läggs också en bild till i ett bildspel som bildar en portfölj över gruppens processarbete. Under träffarna arbetar gruppen tillsammans i workshoppar. Det innebär gemensamma dialoger, reflektion med hjälp av olika tankeredskap och gemensamt utforskande för att utveckla förståelsen om övergångar och undervisning. För att leda den kollegiala gruppen framåt i lärandet behövs det en lärledare som ser till att strukturen vid mötet hålls. Förberedelser för det kollegiala lärandet sker i det första processarbetet efter det här kapitlet. Vissa processarbeten kräver mer förberedelser än andra, det är därför bra om lärledaren har läst kapitlen i förväg.

Bokens kapitel I första kapitlet, Inledning, förklaras begreppet tillgängligt lärande och här beskrivs också hur förskolan och skolan har lyckats med tillgängligheten historiskt. Boken och dess innehåll presenteras också. Processarbetet på sidan 20 inleder det kollegiala lärandet och innehåller bokens första förslag till processarbete. Här läggs ramarna för det fortsatta kollegiala lärandet. I kapitel 2, Olika synsätt på tillgänglighet, och 3, Tillgängligt lärande – en definition utvecklas hur olika pedagogiska och utvecklingspsykologiska influenser leder till olika syn på tillgänglighet och vad som menas med begreppet och hur det kommer att användas fortsatt i boken. I processarbetena kan personalen fördjupa sin förståelse för mer eller mindre tillgängliga företeelser i förskolans verksamhet. |17

77412748.1.1_INLAGA.indd 17

2021-06-11 11:05

I kapitel 4–6 behandlas fysisk, social och pedagogisk tillgänglighet i varsitt kapitel med efterföljande processarbeten som innebär fördjupade analyser på respektive område. Kapitel 7, Samspelet mellan fysisk, social och pedagogisk miljö, innehåller reflektioner över hur de tre aspekterna på tillgänglighet samverkar och motverkar varandra samt hur personalen kan skapa en stark tillgänglig förskolemiljö. Processarbetet riktas in på att planera undervisning samt på att analysera samspelet mellan fysisk, social och pedagogisk miljö. Boken avslutas med ett Efterord där bokens idéer knyts samman. I processarbetet utvärderas det kollegiala lärandet.

Till sist … Hur gick det för mig med skolmognadsprovet kanske du undrar, det som jag beskrev i ingressen? Jag bedömdes faktiskt vara mogen nog att börja skolan, trots att jag var liten, blyg, tanig och född i december. När jag nu skriver den här boken tänker jag för första gången på vad som skulle ha hänt om jag inte hade klarat provet, och skolan faktiskt inte skulle ha varit tillgänglig för mig som jag trott. Kanske hade jag aldrig haft självförtroende att ta mig an ett livslångt lärande. Kanske hade den här boken inte blivit av då. Vem vet?

 reflektera själv eller tillsammans

• Vilka minnen av segregering, exkludering, integrering, inkludering och tillgänglighet har du från uppväxten? Vilka slutsatser drar du?

• När du började din professionella bana i förskolan, hur såg det ut då? Var det en verksamhet för alla barn? Beskriv för varandra.

• Hur skulle du definiera begreppet tillgänglighet? Definierar alla i förskolan begreppet likadant?

18 |

77412748.1.1_INLAGA.indd 18

2021-06-11 11:05

processarbete

Samverkan mellan miljöerna I det här processarbetet utforskas samverkan mellan fysisk, social och pedagogisk miljö och målsättningar för utveckling diskuteras. En planering för ett projekt, en återkommande aktivitet eller en rutin planeras i baklängesplaneringens modell. Samtliga deltagare behöver ha tillgång till texterna i bilaga B, Observationsutdrag för gemensam reflektion och analys samt mallen för baklängesplanering på sidan 179.

✤ Individuell förberedelse Förbered dig genom att läsa kapitel 7, Samspelet mellan fysisk, social och pedagogisk miljö. Fundera gärna över diskussionsfrågorna i slutet av kapitlet under läsningen. Formulera också en eller två reflektionsfrågor som du skulle vilja att gruppen diskuterar vid den gemensamma träffen.

 Första träffen På den här träffen utforskas samverkan mellan fysisk, social och pedagogisk miljö. Börja träffen med att diskutera kapitel 7, Samverkan mellan fysisk, social och pedagogisk miljö. Utgå från de frågor som deltagarna har formulerat vid läsningen av kapitlet. Diskussionsfrågorna i texten kan också vara ett stöd.

workshop samverkan mellan miljöer Genomför därefter första workshoppen i den ordning som föreslås här: 1. Använd de observationsutdrag som finns återgivna i bilaga B, Observationsutdrag för gemensam reflektion och analys. Arbeta i grupper om 2–3 personer. Besluta vilket observationsutdrag som alla ska börja med att analysera eller fördela observationsutdragen mellan grupperna. Diskutera följande:

186 |

77412748.1.1_INLAGA.indd 186

2021-06-11 11:05

På vilket sätt fungerar den fysiska miljön? Den sociala? Den pedagogiska?

–

Stärker de eller motverkar de varandra?

–

Vad skulle eventuellt behöva utvecklas för att miljön ska vara tillgänglig för alla barn?

2. Återsamlas för att redogöra för och diskutera gruppernas analyser. Diskutera: –

Vilka gemensamma slutsatser drar vi om våra diskussioner av observationsutdragen?

–

Vilka likheter och skillnader finns med vår egen verksamhet?

processarbete

–

Avsluta den första träffen med att förbereda er inför den individuella uppgiften. Läs instruktionen samt diskutera följande frågor: •

Vad behöver vi tänka på inför baklängesplanerandet? –

Vilka planerar tillsammans?

–

Vilket/vilka områden ska planeras?

✤ Individuell uppgift I den här uppgiften planerar ni ett undervisningsområde, antingen samma område i hela storgruppen eller ett område i varje grupp. Det kan röra sig om ett projekt eller tema, en återkommande aktivitet eller en rutinsituation. Arbeta i grupper om 2–3 personer. Använd mallen för baklängesplanering som finns på sidan 179. Ta med 3–4 kopior av planeringen till nästa tillfälle.

 Andra träffen Under den här träffen ger ni återkoppling på varandras planeringar för att kunna utveckla dem ytterligare.

|187

77412748.1.1_INLAGA.indd 187

2021-06-11 11:05

processarbete

workshop återkoppla planeringar Genomför workshoppen i den ordning som föreslås här: 1. Låt varje grupp som har gjort en planering möta en annan grupp. Börja med att den första gruppen delar ut kopior till den andra gruppen och kortfattat redogör för sin planering. Låt sedan den andra gruppen genomföra samma presentation av sin planering för den första gruppen. 2. Låt varje grupp sätta sig enskilt för att gå igenom den planering som presenterats för dem. Följande frågor kan vara till hjälp: a. Finns alla delar med? b. Finns det en röd tråd, det vill säga en överensstämmelse mellan mål, resultat och aktiviteter? c. Skulle planeringen kunna genomföras av en kollega? d. Summera den återkoppling som ni vill ge den andra gruppen. Använd gärna ”two stars and a whish”, det vill säga två saker som ni uppskattar med planeringen och ett önskemål om utveckling eller ett frågetecken. 3. Låt grupperna mötas igen och ge varandra återkoppling. 4. Låt varje grupp diskutera enskilt: Vad vill vi vidareutveckla i vår planering? 5. Samlas i storgrupp och utvärdera: –

Hur var det att planera på det här sättet? Att ge och få återkoppling?

–

Hur kan vi fortsättningsvis planera för tillgänglighet i undervisningen?

6. Avsluta med en kort runda där alla svarar kortfattat på frågan: –

Vilka nya tankar och insikter har planeringen givit dig? Hur kan du använda det i ditt vardagliga arbete?

Lägg till i portföljens bildspel Diskutera tillsammans vilka av de insikter som ni fått genom planerandet som bör dokumenteras i bildspelet. Formulera text och välj foto och lägg in i bildspelet.

188 |

77412748.1.1_INLAGA.indd 188

2021-06-11 11:05

ann s. pihlgren

ISBN 9789177412748

tillgängligt lärande i förskolan ann s.pihlgren

örskolans lärmiljö behöver anpassas för att alla

tiLlgängligt lärande i förskolan vad det är och hur man gör

9 789177 412748

77412748.1.1_OMSLAG.indd Alla sidor

2021-06-11 10:56