9789177412687 by Smakprov Media AB

Den här boken tar avstamp i förskollärares särskilda uppdrag som ledare. Det är komplext och utmanande och kräver reflektion över hur vi tillsammans ska arbeta för att nå läroplanens mål. Genom olika exempel på hur man kan utforma sitt ledarskap vill författaren ge stöd och vägledning i detta arbete. Några perspektiv som tas upp är ledarskap i mötet med barnen, att leda arbetslaget, hur lärmiljön kan bli ett stöd i ledarskapet samt vikten av att leda sig själv för att framgångsrikt kunna leda andra. Boken vänder sig såväl till erfarna och nyutbildade förskollärare som till dem som funderar på att utbilda sig till förskollärare. Den kan med fördel användas på förskollärarutbildningen.

Veronica Nytomt är leg. förskollärare och föreläsare. Förutom arbete i barngrupp är hon engagerad i utvecklingsarbete och leder pedagogiska lärgrupper i förskolor i Karlstad. Veronica Nytomt har också en webbkurs: Barnets rättigheter – barnkonventionen i förskolan.

Veronica Nytomt bArNskötARe

Förskollärare har i sitt uppdrag ansvar för undervisningen i förskolan. Det handlar om att leda arbetet så att undervisningen som genomförs överensstämmer med uppdraget så som det beskrivs i läroplanen. För många förskollärare kan ansvaret att leda kollegor kännas främmande och förvirrande utifrån att vi är vana att göra allt tillsammans.

Veronica Nytomt

FÖRSKOLLÄRARE Leda och ansvara för förskolans undervisning

ISBN 9789177412892

9 789177 412687

77412687.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2021-04-30 11:25

INNEHÅLL Förord....................................................................................5 Inledning...............................................................................7 1. Leda i en värdegrundsbaserad verksamhet......................... 10 Värdegrunden i uppdraget................................................11 Inget barn får diskrimineras............................................. 14 Barnsyn............................................................................ 16 Normer............................................................................ 21 Omsorgsuppdraget........................................................... 23 Barns delaktighet och inflytande......................................26 Maktförhållandet mellan vuxna och barn........................29 Ställningstagande..............................................................31 2. Ledarrollen i förskollärares uppdrag.................................. 34 Ett förändrat uppdrag...................................................... 34 Att leda det pedagogiska arbetet....................................... 37 Ledaregenskaper.............................................................. 41 Relationellt perspektiv för framgångsrikt ledarskap......... 44 Scaffoldingstöttande förhållningssätt i undervisningen....47 3. Ledarskap i barngrupp.......................................................51 Viktiga förutsättningar......................................................51 Mötet som utgångspunkt................................................. 53 Leda för att barnen ska lyckas............................................55 När mötet utmanar......................................................... 60 Leda med empati och omsorg........................................... 65

77412687.1.1_Inlaga.indd 3

2021-04-30 10:35

4. Tillgänglighet och tydlighet som stöd i ledarskapet..........68 Tre aspekter av tillgänglig lärmiljö....................................69 Fysisk miljö......................................................................69 Pedagogisk miljö.............................................................. 71 Social miljö...................................................................... 75 Arbetslagets ansvar för lärmiljön......................................78 Tydlighet och struktur i vardagen.....................................79 5. Ledarskap i ett arbetslag.................................................... 82 Olika roller i arbetslaget................................................... 82 Samarbete för trygghet och gemenskap............................ 85 Kommunikation för ett bra samarbete..............................87 Utmaningar i att leda kollegor..........................................89 Struktur för arbetslagets arbete......................................... 91 Kollegialt lärande.............................................................94 6. Leda sig själv för att kunna leda andra.............................101 Hantera stressen............................................................. 102 Stärka självkänslan......................................................... 109 Hitta sitt varför...............................................................112 Avslutning...........................................................................116 Referenser...........................................................................117

77412687.1.1_Inlaga.indd 4

2021-04-30 10:35

2. LEDARROLLEN I FÖRSKOLLÄRARES UPPDRAG Förskollärares uppdrag innebär att ansvara för att undervisningen och utbildningen i förskolan följer det som står i våra styrdokument. Vi har ansvar att leda arbetet i arbetslaget på ett sätt som möjliggör för barnen att få den utbildning de har rätt till.

Ett förändrat uppdrag Förskollärares särskilda ansvar för undervisningen i förskolan kom i samband med att den nya skollagen trädde i kraft 2010. Det är också i den här omarbetningen av skollagen förskolan blir en egen skolform och omskrivs som det första steget i ett sammanhållet utbildningssystem. Förskolan är av stor betydelse för att ge barnet goda förutsättningar i sin fortsatta utbildning. Undervisningen lyfts fram som ett begrepp även i förskolan. I propositionen till den senaste skollagen lyfter man fram vikten av god kvalitet i förskolan och att behörighetskrav för undervisande förskollärare är en garant för detta (prop. 2009/10:165). Parallellt med denna proposition bereds frågan om legitimation för undervisande förskollärare, vilken senare också beslutas om. Ansvaret har sedan successivt skrivits fram genom de olika revideringarna av läroplanen. I den allra första läroplanen för förskolan var ansvaret för måluppfyllelsen uppdelad i vad alla som arbetar i förskolan har ansvar för och vad arbetslaget ge34

77412687.1.1_Inlaga.indd 34

2021-04-30 10:35

mensamt ska ansvara för (Lpfö 98). När skollagen reviderades 2010 gjordes en omskrivning av läroplanstexten. Då delade man i stället upp ansvaret för måluppfyllelsen i förskollärares specifika ansvar och arbetslagets gemensamma (Lpfö 98 rev. 10). Syftet med att lägga ansvaret för undervisningen på förskollärare var alltså att öka kvaliteten och måluppfyllelsen. Utifrån det fick Skolinspektionen i uppdrag av regeringen att under en treårsperiod granska förskolans arbete med läroplansmålen. Granskningen pågick under åren 2015–2017 och man besökte bland annat 136 olika huvudmän och 455 förskolor. Man fick även in 19 000 enkätsvar från pedagoger som arbetar i förskolan och genomförde 2 500 intervjuer med förskolepersonal. Även vårdnadshavare fick möjlighet att ge sin bild av hur arbetet i förskolan fungerar. Man hade alltså ett brett underlag för granskningen. Det man konstaterade i den slutliga rapporten var bland annat att förskolan ger goda grundförutsättningar för barns utveckling och lärande men att det finns alltför stora kvalitetsskillnader mellan förskolor. Man konstaterade också att ansvar och roller inte var tillräckligt förankrade (Skolinspektionen, 2018). Samtidigt som granskningen närmade sig sitt avslut påbörjades arbetet med att revidera läroplanen där uppdraget framför allt innebar att tydliggöra vad undervisning i förskolan innebär och ytterligare förtydliga förskollärares ansvar. Det resulterade i att ett nytt avsnitt, 2.7, infördes som beskriver just detta: 2.7 Förskollärares ansvar i undervisningen Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att: • omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,

77412687.1.1_Inlaga.indd 35

2021-04-30 10:35

• planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, • spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och • utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.

Även i kapitel 1 under rubriken Förskolans uppdrag finns beskrivet vad begreppen utbildning och undervisning betyder i förskolans kontext: Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande.

Arbetet med den nya läroplanen innebar större förändringar av texten vilket resulterade i att regeringen fattade beslut om att läroplanen för förskolan skulle skrivas om i en ny förordning. Den blev då Lpfö 18. Med det här som bakgrund kan vi konstatera att det skett ganska stora förändringar i vårt uppdrag under relativt kort tid. I resten av kapitlet vill jag lyfta fram vad förskollärares särskilda ansvar innebär utifrån våra styrdokument och på vilka sätt man skulle kunna förstå ledarskapsuppdraget i förskolan. 36

77412687.1.1_Inlaga.indd 36

2021-04-30 10:35

Fokus i mötet I mötet behöver vi som vuxna ha störst fokus på att lyssna in det barnet vill förmedla. Ibland har vi större fokus på att ge instruktioner eller berätta vad vi tänker och hinner då inte med att uppfatta vad barnet ger uttryck för. Lyssnandet är avgörande för att kunna ta del av barnets perspektiv men också för att möjliggöra barns delaktighet och att skapa en jämlik maktbalans. Vi upplever ibland frustration över att barnen har svårt att lyssna på oss, då kan det vara bra att ta ett kliv tillbaka och reflektera över på vilket sätt vi lyssnar på dem. Vår förebildlighet är viktig att vara medveten om även här. I sammanhang där barnen upplever att de blir lyssnade på uppstår ofta bra förutsättningar för samarbete, det blir lättare att få barnen med sig på det man tänker göra när de känner att delaktigheten är stor.

Leda för att barnen ska lyckas Som jag konstaterat tidigare handlar vårt uppdrag inte om att enbart följa barnens initiativ utan också om att ge stöd till utveckling och lärande. Därför behöver vi reflektera över vilka faktorer som är viktiga för barns lärande. ”Barn lär sig inget av att misslyckas” är en slutsats från forskning jag stötte på för några år sedan. Beskrivningen läste jag om i boken Beteendeproblem i förskolan (2017) där författarna Bo Hejlskov Elvén och David Edfelt lyfter fram resonemanget som ett sätt att hjälpa barn som i situationer agerar på ett problemskapande sätt. De uttrycker det också som en förklaring till varför tillrättavisningar inte är ett fungerande sätt att möta problemskapande beteende.

77412687.1.1_Inlaga.indd 55

2021-04-30 10:35

Att lära av att lyckas Forskningen de hänvisar till är genomförd av psykologen Anna van Duijvenvoorde och hennes forskarlag i Nederländerna. De ville titta på vad som sker i hjärnan vid inlärning och om det är någon skillnad på hur vi lär oss i situationer där vi lyckas eller misslyckas. Med hjälp av en magnetkamera kunde de mäta aktiviteten i hjärnan vid olika sysslor som personerna fick genomföra. De som deltog i forskningen var barn och unga i olika åldrar. Deltagarna fick göra ett antal uppgifter och fick sedan respons om att ”nu blev det fel” eller ”nu blev det rätt”. När forskarna analyserade materialet kunde de se att för barnen som var 15 år och äldre ökade aktiviteten i det område i hjärnan som är kopplat till inlärning när de fick responsen ”nu blev det fel”. I resultaten bland barnen som var yngre än 11 år kunde man se att aktiviteten ökade när de fick responsen ”nu blev det rätt”. För gruppen mellan 11 till 15 år var det stor variation om aktiviteten ökade vid den ena eller andra responsen. Den slutsats de drog av detta var att vi lär oss när något går utanför det invanda mönstret. Äldre barn och vuxna är vana vid att det vi gör blir rätt, att lyckas med det vi tar oss för. Därför är det när vi misslyckas som hjärnan reagerar och inlärning registreras. Yngre barn är vana vid att det ofta blir fel, att de inte kan allt från början och måste prova flera gånger för att det ska bli rätt. Hejlskov Elvén och Edfelt beskriver exemplet när barn lär sig gå. Barnen ramlar gång på gång men fortsätter ändå pröva igen, de är vana att misslyckas så det är bara att fortsätta. När de helt plötsligt hittar balansen och klarar av att ta de första stegen registrerar hjärnan att det här blev rätt och ganska snabbt går barnet mer än hen ramlar. Om yngre barn hade lärt sig av att misslyckas hade de troligtvis ganska snabbt gett upp när de märkte att det inte gick att gå. Anledningen till att variationen i 56

77412687.1.1_Inlaga.indd 56

2021-04-30 10:35

åldern 11–15 år uppstår är troligtvis att det är vid den här åldern övergången sker från att lära sig av att lyckas till att lära av att misslyckas (Hejlskov Elvén & Edfelt, 2017). Ytterligare en slutsats från van Duijvenvoorde och hennes forskarlag var att det i första hand inte handlar om själva handlandet som misslyckades eller lyckades utan snarare om den respons som barnet får från omgivningen (van Duijvenvoorde m.fl., 2008). Därför är det oerhört viktigt att vi vuxna reflekterar över hur vi möter barn i situationer vi märker att de inte riktigt klarar av eller ofta misslyckas i. När jag pratar om den här forskningen brukar jag ofta ge exemplet med barnet som lär sig hälla upp mjölk i glaset. Det händer inte sällan när ett barn tränar på att hälla upp i glaset att mjölken hamnar bredvid eller att hen råkar välta mjölkglaset. I en sådan situation är det lätt att vi som vuxna blir stressade eller upprörda och säger till barnet: ”Nej, nu kom mjölken utanför, det var inte bra. Nu får jag hälla upp åt dig.” I en stressad situation blir vårt tonfall ifrågasättande och kritiserande vilket leder till att barnet känner att hen misslyckades. Det sker alltså inget lärande i situationen eftersom barn är vana att misslyckas. Vi vill ju att barnet ska lära sig hälla upp mjölk självt och vårt uppdrag handlar om att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande. Testa därför denna reaktion i stället: ”Oj, nu hamnade mjölken bredvid, vi får torka upp. Vi hjälps åt; om du lutar mjölkpaketet försiktigt och siktar mot glaset så hamnar mjölken i glaset. Titta, du klarade det!” I det här scenariot får barnet en positiv upplevelse och en känsla av att ha klarat av uppgiften. Det här gäller även i andra situationer som påklädning, lära sig använda saxen eller att hantera en konflikt med kompisen. Genom vårt stöd får de möjlighet att lyckas och genom enkla instruktioner får de förståelse hur de kan göra nästa gång. Lärande kan ske. 57

77412687.1.1_Inlaga.indd 57

2021-04-30 10:35

Arbetslagets ansvar för lärmiljön Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för lärmiljön och för att göra anpassningar för ökad tillgänglighet. När vi formar lärmiljön med anslaget att göra den tillgänglig för alla måste vi ha fokus på att förändra strukturerna och systemet vi skapat. I en del sammanhang hamnar fokus på att det är individen som brister och måste förändra sig för att passa in. Det är aldrig en framgångsrik utgångspunkt. Vi kan aldrig förändra en annan människas sätt att vara, i stället måste vi se till vad vi kan förändra i de förutsättningar vi ger i den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön. När vi upplever problemskapande beteenden eller att barn har svårigheter i en viss situation måste vår nyfikenhet riktas mot vad vi kan förändra för att det ska fungera bättre. Vi behöver kartlägga i vilka situationer vi upplever att det blir svårt och när det fungerar bra. Sedan behöver vi analysera vilka justeringar vi kan göra för att skapa en lärmiljö som bidrar till barnets möjligheter att lyckas i sin vardag. Ett första steg här är att prata om vilken förståelse och uppfattning vi har av barnets förutsättningar. Vilka faktorer ser vi påverkar barnet? Om situationen vid påklädning i hallen är svår för barnet men leken i byggrummet fungerar bra kan vi dra slutsatsen att leksituationen är tydlig utifrån att det finns material som barnet vet hur hen ska använda. I leken är det färre barn och en begränsad yta vilket gör att det blir lugnare för barnet. Att utgå från detta och göra anpassningar i hallen skulle kunna innebära att tydliggöra med bildstöd så att barnet vet vad som ska hända i den här situationen. Man skulle även kunna begränsa ytan genom att ge barnet möjlighet att klä på sig på ett ställe där det är färre barn eller dela upp gruppen så att några i taget är i hallen samtidigt.

77412687.1.1_Inlaga.indd 78

2021-04-30 10:35

Tydlighet och struktur i vardagen Strukturen i vardagen är en viktig förutsättning för vårt ledarskap. Genom att ge goda förutsättningar för alla barn kan vi skifta fokus från att ”släcka bränder” eller hantera svårigheter och onödiga konflikter till att leda undervisning och bidra till barnens utveckling och lärande. För att det ska ske behöver vi ha en tydlig struktur under dagen, att vi vet vad som ska göras när och att vi har tänkt igenom hur övergångar ska ske, till exempel när vi ska gå ut eller när det är dags för måltid. Vi behöver också göra det tydligt för barnen vad som ska hända och när. Det finns några olika frågor som vi behöver kunna ge barnen information utifrån för att säkerställa att det blir tydligt vad som ska hända i de olika situationerna.

Nyckelfrågor • Varför ska jag göra det? • Vad ska jag göra? • Var ska jag vara? • Med vem ska jag vara? • När ska jag göra det? • Hur ska jag göra det? • Hur länge ska jag göra det? • Hur mycket ska jag göra? • Vad händer sedan?

77412687.1.1_Inlaga.indd 79

2021-04-30 10:35

När den här informationen blivit tydlig för barnen skapar det trygghet. Det är förutsägbart vad som ska hända och man kan lättare fokusera på vad som ska hända just nu. Informationen behöver göras tydlig på ett sätt som blir lätt för barnen att ta till sig. Visuellt är det i första hand bilder som beskriver de olika händelserna eller situationerna under dagen. För att uppfatta tid kan olika hjälpmedel i form av timglas eller tidtagarur vara till hjälp. Tydlighet i vår kommunikation är också viktig. Tecken som stöd kan göra att vi på ett tydligt sätt kan kommunicera till barnet utan att använda överflödiga ord. När vi ska förklara eller berätta vad som ska hända är det lätt att vi gör det i långa och beskrivande meningar som kan göra att vi tappar barnets uppmärksamhet. Även vårt tonfall och hur vi uttrycker oss kan ibland göra att barnet blir stressat och inte kan koncentrera sig på vad vi säger. Hen kanske bara hör en vuxen som låter arg eller upprörd. Tecken eller bilder kan därför ge barnet ett lugnande intryck. Bilder som vi satt upp på väggen kan också underlätta då det går att titta på dem igen när det behövs (Edfelt m.fl., 2019). Vi möter många olika individer i förskolan, alla med sina olika förutsättningar och förmågor. Var och en måste få möjlighet att ta till sig information på ett tillgängligt sätt. Tidigare har jag tänkt att vi tar in bildstöd när vi har ett barn som behöver det. Men faktum är att bildstödet är viktigt för alla barn och ger goda förutsättningar i vårt ledarskap. Det möjliggör kommunikation som barnen kan ta till sig utan vår direkta inblandning vilket också bidrar till en känsla av självkontroll. Genom olika former av tydlighet ökar möjligheten till begriplighet och meningsfullhet vilket är en förutsättning för att få barnen att följa oss som ledare. För att skapa känsla av sammanhang är det avgörande att vi är tydliga med vad vi ska göra, vad vi vill att barnen ska göra och framför allt varför. Vi 80

77412687.1.1_Inlaga.indd 80

2021-04-30 10:35

behöver beskriva ”varför” så att barnen också uppfattar det som meningsfullt.

Fundera och reflektera Den lärmiljö vi erbjuder påverkar barnen och barngruppen i stor utsträckning. Att fundera över hur vi utformar den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön ger oss viktiga förutsättningar för att leda barngruppen. Det handlar om hur vi utformar miljöerna, på vilka sätt vi genomför vår undervisning och hur vi skapar positiv gemenskap i gruppen. Med tydlighet i struktur och information ger vi en känsla av sammanhang och möjligheter för barnen att förstå vad som förväntas i olika situationer. Det gör även att de barn som behöver särskilt stöd får bra förutsättningar att fungera utifrån sin situation och sina behov. • Vilka förutsättningar har ni skapat för tillgänglighet i den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön? Diskutera tillsammans i arbetslaget. • Vilka utmaningar upplever du i att skapa en tillgänglig lärmiljö? • Vilken typ av tydliggörande stöd använder ni i dag? Bilder, tecken med mera. • Vad skulle ni behöva utveckla för att skapa ytterligare tydlighet? Vilket område ser du som viktigast att börja med?

77412687.1.1_Inlaga.indd 81

2021-04-30 10:35

Veronica Nytomt Förskollärare

Veronica Nytomt

FÖRSKOLLÄRARE Leda och ansvara för förskolans undervisning

ISBN 9789177412687

9 789177 412687

77412687.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2021-04-30 12:22