ISBN 9789177412557
LÄRANDERONDER I SKOLAN
JOHANNA KJELLÉN är gymnasielärare och specialpedagog och arbetar som utvecklingsledare i Täby kommun. Hon har under en längre tid fördjupat sina kunskaper om läranderonder, bland annat genom utvecklingsinsatser i nära samverkan med grundarna av läranderonder vid Harvard Graduate School of Education.
Johanna Kjellén
Det kollegiala lärandet ses idag ofta som en förutsättning för skolutveckling. Men när lärare förväntas samarbeta allt mer kan nya utmaningar uppstå. Vem ska leda alla möten? Hur får vi till en bra struktur? Hur undviker vi att tappa fokus eller samtala om sådant vi inte kan förändra? Läranderonder är ett verktyg för att nå fokus och ökad systematik i det kollegiala samarbetet. Arbetssättet bygger på en process där lärare identifierar problem de vill undersöka, besöker varandras klassrum, bearbetar observationerna och formulerar möjliga vägar framåt. I boken visar författaren på olika sätt att genomföra läranderonder. Johanna Kjellén beskriver hur lärare kan utgå från behoven och kulturen på den egna skolan och använda ronderna som ett viktigt redskap i utvecklingsarbetet. Boken riktar sig till skolledare, lärare, specialpedagoger, skolchefer och tjänstemän på förvaltningsnivå som har ett intresse av systematiskt kvalitetsarbete och skolutveckling genom kollegialt lärande.
LÄRANDERONDER I SKOLAN Johanna Kjellén
Skolutveckling med fokus på undervisning och lärande
9 789177 412557
77412557.1.1_Omslag.indd 1
2021-05-07 07:26
77412557.1.1_Inlaga.indd 2
2021-05-07 09:40
Läranderonder i skolan
77412557.1.1_Inlaga.indd 1
2021-05-07 09:40
77412557.1.1_Inlaga.indd 2
2021-05-07 09:40
LÄRANDERONDER I SKOLAN Johanna Kjellén
Skolutveckling med fokus på undervisning och lärande
77412557.1.1_Inlaga.indd 3
2021-05-07 09:40
© 2021 Författaren och Gothia Kompetens AB isbn 978-91-7741-255-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Anna Grettve Omslag och grafisk form: Fredrika Siwe Illustrationer: Fredrika Siwe Första upplagan, första tryckningen Den första upplagan utkom 2021 Tryck: ADverts, Lettland 2021
Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
77412557.1.1_Inlaga.indd 4
2021-05-07 09:40
Innehåll Förord 7 1. Inledning 9 Syfte och målgrupp 11 Bokens upplägg 12 Att ta med sig under läsningen 13
2. Introduktion till läranderonder 17 Bakgrund till arbetssättet 17 Läranderonder i korthet 18 Det systematiska kvalitetsarbetet 23 Grundprinciper för läranderonder 26
3. Hur gör man? 29 Fyra centrala steg 29 steg 1 – Identifiera ett problem i praktiken 30 steg 2 – Genomföra observationer i klassrum 39 Steg 3 – Bearbeta och analysera observationerna 54 Steg 4 – Formulera nästa steg i arbetet 65
4. Förändring i praktiken – arbetet efter läranderonderna 69 Förändring genom kollegialt lärande 69 Uppföljning av arbetet 73 Läranderonder och forskningsanknytning 77 Teori för lärande – ett sätt att pröva erfarenheter 82
77412557.1.1_Inlaga.indd 5
2021-05-07 09:40
5. Olika sätt att genomföra läranderonder 86 Läranderonder mellan skolor 86 Läranderonder inom en enskild skola 88 Flexibilitet i utformningen 89 Olika sätt att genomföra läranderonder 92 Kartläggning av den egna verksamhetens behov 97 Tidsåtgång och deltagare 99 Vem som ska delta och varför 101 Att involvera elever i arbetet 102 Skolledningens deltagande 103
6. Rondledare och skolkultur 106 Rollen som rondledare 106 Vem ska vara rondledare? 108 Att skapa en trygg miljö 109 Behovet av att både stödja och utmana 110 Läranderonder och skolkultur 111
7. Varför läranderonder? 117 Tänkbara risker med läranderonder 117 Fördelarna med läranderonder 119 Några avslutande ord 123
Tack 124 Bilagor 126 Bilaga A – Läranderondernas fyra delar 126 Bilaga B – Övning för att beskriva undervisning 128 Bilaga C – Exempel på observationsprotokoll 130 Bilaga D – Stödstruktur för nästa steg i arbetet 131 Bilaga E – Stödstruktur för implementering 134
Litteratur 136
77412557.1.1_Inlaga.indd 6
2021-05-07 09:40
Förord
I met Johanna Kjellén in the spring of 2020, when she participated in a virtual seminar I conducted for educational leaders in Täby, who wanted to learn how Instructional Rounds could support school development work in their municipality. As we worked together, I was struck by the way Johanna quickly grasped the first principle that I always articulate when teaching anyone about rounds: This is not about getting good at “doing” rounds, but this is about getting better at developing schools and systems that best support student learning. My co-authors and I like to think about rounds as a practice, not as a cookbook procedure that should be done the same way in every setting regardless of context, nuance, or purpose. From her questions, and her participation in the seminar, I could see Johanna understood this. As we worked together, I could see that, as she learned, she was translating Instructional Rounds – not just translating from English to Swedish – but understanding the ideas and approaches and applying them in the Swedish context. Instructional Rounds has a decade-long history in Sweden. It started with a group of Stockholm educators who came to Harvard to learn about best ways to provide welcoming and inclusive environments for students with disabilities. To really learn to see those practices in action, we visited schools, and to make those visits more meaningful, introduced Instructional Rounds as a practice that could be used to support the development of inclusive practices when the participants returned to Sweden. Over the years, Instructional Rounds spread to Lidingö, Täby, and Sollentuna, with educators from those com7
77412557.1.1_Inlaga.indd 7
2021-05-07 09:40
munities coming to Harvard, and with me coming to support their learning on the ground in Sweden. When Johnna told me that she was planning to write a book about Instructional Rounds in the Swedish context, I was delighted. In the last eight months, she has interviewed a number of principals and other educators who have been using rounds in the Swedish context, some of them for many years. She also has been reading broadly in the research literature on school development, collegial learning, and system improvement, and in this book, has been anchoring what she is learning about Instructional Rounds into those frameworks. From the sections Johanna has shared with me (in translation) it is clear that, in this book, she has done three important things. She has summarized essential pieces of practical advice from our book that will help her readers implement the Instructional Rounds practice. She has adapted the ideas and approaches of Instructional Rounds to the Swedish context. And she has done these while honoring and respecting key underlying Instructional Rounds principles – the importance of keeping learning and teaching at the core, of valuing teachers as professionals, and of connecting what happens in classrooms with larger systemic improvement. By doing so, she makes a significant contribution to learning and teaching in Sweden. Boston, februari 2021 Lee Teitel Professor vid Harvard Graduate School of Education och en av grundarna till läranderonder
8
77412557.1.1_Inlaga.indd 8
2021-05-07 09:40
1.
Inledning
Vi som arbetar inom skolan är vana vid att kontinuerligt utvärdera vårt eget arbete. Vi är också vana att bedriva detta arbete mer eller mindre självständigt. Lärarjobbet har traditionellt sett varit ett ensamarbete där läraren själv förväntats planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Genom olika studier och erfarenheter har det dock blivit tydligt att skolutveckling gynnas av att lärare får möjlighet att lära tillsammans (Hattie 2009, Timperley 2013). De flesta skolor har också gått mot en mer samarbetande kultur där det kollegiala lärandet numera ses som en förutsättning för skolutveckling. När skolor gör det möjligt för lärare att samarbeta allt mer kan nya utmaningar uppstå. Det kan uppstå frågor som: Vem ska leda dessa möten? Hur får vi en bra struktur? Är det värt tiden vi lägger ner? Det kan också finnas en risk för att vi tappar fokus eller samtalar om sådant som vi inte kan påverka. Möten som inte leder någonstans är det ingen som eftersträvar. Trots att ambitionerna ofta är höga kan det vara svårt att få till det kollegiala lärandet i praktiken. Läranderonder är ett verktyg som skolor kan använda i sitt utvecklingsarbete för att förstå ett fokusområde eller ett problem på djupet. Läranderonder kan användas inom en skola men även i samarbetet mellan skolor. I korthet handlar det om att identifiera ett problem, genomföra observationer i klassrum, bearbeta och analysera det man sett samt fatta beslut om hur man ska arbeta vidare. Genom processen får deltagarna möjlighet att undersöka områden som de upplever som utmanande och därefter tillsammans resonera om olika lösningar. På det här sättet kan läranderonder utveckla en kultur där vi lär 9
77412557.1.1_Inlaga.indd 9
2021-05-07 09:40
med och av varandra. När jag själv kom i kontakt med läranderonder var min första tanke att detta skulle kunna bidra till samsyn, fokus och ökad systematik i förbättringsarbetet. Jag har i min roll som specialpedagog och utvecklingsledare uppmärksammat en förändringströtthet och jag har sett ett befogat motstånd mot utvecklingsinsatser som tycks tagna ur luften. Jag har märkt att man ibland utgår ifrån metod snarare än behov. Det är tyvärr inte alltid som utvecklingsinsatserna styrs av det systematiska kvalitetsarbetet och den lokala skolans utvecklingsbehov. Begrepp och nya trender haglar över Skolsverige och vissa skolor och huvudmän tycks hamna i så kallade aktivitetsfällor (Katz och Dack 2017). Det innebär att den ena insatsen avlöser den andra utan förankring i skolans behov och utan uppföljning av effekten för elevernas lärande. Vi behöver inte fler metoder och färdiga lösningar på komplexa problem. Däremot kommer framtidens skola att behöva vila på grundprinciper som är baserade på forskning och vi kommer att behöva anta ett systematiskt arbetssätt som skapar möjlighet för reflektion. Läranderonder ska därför inte ses som en metod, utan som en pågående process som ger oss ledstänger, en systematik och redskap för att hålla fokus och skapa kvalitet i samtalen i en komplex skolvardag. Den här boken bygger till stor del på amerikansk litteratur och forskning om läranderonder. Den tar också avstamp i det utvecklingsarbete som jag och mina kollegor på Avdelningen för skolutveckling och stöd i Täby kommun har genomfört. Det arbetet har bland annat inneburit kontinuerlig kontakt med professor Lee Teitel, verksam vid Harvard och en av grundarna av läranderonder. När jag själv började läsa om läranderonder fanns ingen litteratur på svenska. Detta medförde en rad diskussioner tillsammans med mina kollegor om skillnaderna mellan det amerikanska och det svenska skolsystemet. I min strävan efter att förstå läranderonder utifrån en svensk kontext har jag också genomfört kortare intervjuer med rektorer och deltagare som arbetat med läranderonder i Sverige. 10
77412557.1.1_Inlaga.indd 10
2021-05-07 09:40
Ambitionen med boken har varit att titta på läranderonder i ljuset av det som vi redan känner till om skolutveckling, kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete i stort. Min önskan är att boken kan visa på läranderonders möjliga plats inom förbättringsarbetet och att den kan ge inspiration för att utveckla det kollegiala lärandet, något som i förlängningen bidrar till ökad kvalitet i undervisningen. Jag hoppas också att boken kan bidra till att skolor riktar fokus mot lärandets kärna, till det som sker mellan lärare, elev och innehåll. Slutligen är en förhoppning att boken också kan bidra till en skola som vågar fokusera och prioritera och där våra insatser styrs av identifierade och väl utforskade behov.
Syfte och målgrupp Boken vilar på övertygelsen om att alla skolor behöver göra sina egna analyser och skapa sina egna processer utifrån sina egna förutsättningar och behov. Syftet med den här boken är därför inte att skriva fram läranderonder som ett facit eller ett recept för skolutveckling. För något sådant recept finns inte. Ambitionen är att beskriva vad läranderonder är och resonera om hur läranderonder kan bidra till skolutveckling. Förhoppningen är att boken kan användas direkt i verksamheten och att läsaren bjuds in till att reflektera över möjligheter men också eventuella utmaningar. Boken riktar sig till skolledare, förstelärare, arbetslagsledare, lärare, specialpedagoger, tjänstemän på förvaltningsnivå som arbetar med skolutveckling, skolchefer, ja alla som har ett intresse av skolutveckling genom systematiskt kvalitetsarbete och kollegialt lärande.
11
77412557.1.1_Inlaga.indd 11
2021-05-07 09:40
Bokens upplägg Efter den här introduktionen följer sex kapitel. I kapitel 2 inleder jag med att beskriva läranderondernas bakgrund och jag ger en kort redogörelse för arbetssättet som helhet. Jag lyfter fram betydelsen av ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete och de grundprinciper som läranderonder vilar på. I kapitel 3 presenteras de fyra centrala stegen i arbetsprocessen med läranderonder. Jag beskriver hur lärare tillsammans kan identifiera och formulera problem som de vill lösa och hur skolan kan planera och genomföra observationer av undervisningen. Därefter får du som läsare exempel på hur du steg för steg kan bearbeta och analysera de beskrivningar som samlats in under observationerna för att slutligen formulera nästa steg i arbetet. Kapitel 4 fokuserar på hur man kan skapa förändringar utifrån det som framkommit i arbetet med läranderonder. Själva förändringen i undervisningen förutsätter ett fortsatt kollegialt lärande och en tydlig uppföljning av arbetet. Kapitlet avslutas med att titta på hur läranderonder kan relateras till forskning samt hur skolor kan arbeta med att utforma teorier för vad som kan påverka elevernas lärande. I kapitel 5 fokuserar jag på olika sätt att organisera läranderonder. Ambitionen är att du som läser ska få en så tydlig bild som möjligt av vilka förutsättningar som krävs och jag vill också visa på den stora flexibilitet som läranderonder innebär. I kapitel 6 beskriver jag rondledarens uppdrag och skolkulturens betydelse i arbetet med läranderonder. Jag anger bland annat vad som är viktigt att tänka på för rondledaren, inte minst i relation till de deltagare som kan uppleva utmaningar i processen. 12
77412557.1.1_Inlaga.indd 12
2021-05-07 09:40
I det avslutande kapitel 7 inleder jag med att identifiera eventuella risker med läranderonder och därefter lyfter jag fram läranderondernas främsta fördelar. Det handlar bland annat om möjligheten till ökad öppenhet, att kunna ta ett kollektivt ansvar och om att skapa en lärande organisation värd namnet. Längst bak i boken hittar du som läsare en rad bilagor som kan användas som stödstrukturer i arbetet med läranderonder.
Att ta med sig under läsningen Det finns några saker som jag gärna vill att du tar med dig under läsningen av boken. Läranderonder är ett flexibelt arbetssätt vilket gör det möjligt för den lokala skolan att anpassa arbetssättet till den egna kontexten. Detta är i grunden positivt men det ställer samtidigt krav på dem som arbetar med läranderonder. Det handlar bland annat om att undersöka sina egna förutsättningar och behov. Du som läsare bjuds in till att reflektera över frågor såsom: Vilken skolkultur har vi idag? Hur ser vårt förbättringsarbete ut och vilka hinder och möjlighe ter har vi identifierat? På vilket sätt tror vi att läranderonder kan stödja oss utifrån vår historik, vårt nuläge och våra förutsättningar?
Med läranderonder undersöker ni ett identifierat problem i verksamheten. Detta problem behöver utgå från befintliga data och ska inte vara taget ur luften. Det ska vara kopplat till det som sker mellan lärare, elev och innehåll och vara något som det inte finns ett givet svar på. Ta gärna med dig den tanken under din läsning och fundera över om det finns områden som du kämpar med och som skulle kunna mötas genom att arbeta utifrån läranderondernas struktur och grundprinciper. 13
77412557.1.1_Inlaga.indd 13
2021-05-07 09:40
Jag har nedan formulerat några frågor som kan hjälpa till att rikta fokus mot den verklighet som just du står i. Stanna gärna upp och reflektera över frågorna innan du fortsätter att läsa i boken.
Frågor att reflektera över Lärare
Finns det områden i din undervisning där du inte riktigt når fram eller inte får de resultat som du önskar? t Finns det någon på skolan eller utanför din skola som delar den utmaningen? t
Elevhälsa
Vilka hinder för elevers lärande har ni inom elevhälsan identifierat? t På vilket sätt är ni inom elevhälsan involverade i skolans gemensamma skolutvecklingsarbete? t
Skolledning
Vilka utvecklingsområden har ni identifierat inom ert systematiska kvalitetsarbete? t Hur ser ert förbättringsarbete ut idag och vilka hinder och möjligheter har ni identifierat? t
Huvudman
Vilka utvecklingsområden har ni identifierat inom ert systematiska kvalitetsarbete på aggregerad nivå? Gäller detta alla skolenheter, vissa eller några få? t Finns det redan nu nätverk och forum för samarbeten mellan verksamheter? Hur nyttjas de och hur stödjer ni som huvudman skolorna i deras systematiska kvalitetsarbete? t
14
77412557.1.1_Inlaga.indd 14
2021-05-07 09:40
Så här används olika begrepp i boken Elev Begreppet elev avser både elever i skola och vuxenutbildning samt barn i förskola. Lärare Omfattar lärare, förskollärare, lärare i fritidshem. Även andra yrkeskategorier kan åsyftas när begreppet lärare används, exempelvis elevassistenter, barnskötare i förskolan, elevhälsans professioner eller skolledning beroende på vem som deltar i arbetet med lärande ronder. Skola Omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Klassrum Omfattar den lärmiljö som är i fokus. Det kan även inbegripa lärande som sker i utemiljö eller i andra rum än dem som traditionellt beskrivs som klassrum.
15
77412557.1.1_Inlaga.indd 15
2021-05-07 09:40
77412557.1.1_Inlaga.indd 16
2021-05-07 09:40
2.
Introduktion till läranderonder
Bakgrund till arbetssättet Läranderonder har sitt ursprung i USA och det är främst fyra professorer, verksamma vid Harvard, som har utvecklat arbetet: Elizabeth City, Richard Elmore, Sarah Fiarman och Lee Teitel. Allt började med ett gemensamt intresse som handlade om att minska kontrollen av lärare och istället ge lärare mer inflytande över sitt eget arbete. Alla fyra professorer var även intresserade av att hitta effektiva sätt att utveckla lärandet i klassrummet (City et al. 2009). De första ronderna initierades 2001 och därefter har gruppen bidragit i en mängd implementeringsarbeten och tillsammans arbetat med tusentals skolor runt om i USA och andra delar av världen. Det är också detta team som skrivit mycket av den amerikanska litteratur som finns att tillgå. På engelska kallas läranderonder för Instructional rounds. Begreppet kommer från de medicinska ronderna som inom vårdyrkena används för att utveckla kompetens och utbyta kunskaper, ofta inom tvärprofessionella team. Det finns många former av medicinska ronder men den vanligaste formen handlar om att man i team besöker patienten, observerar utifrån en viss frågeställning och därefter diskuterar möjliga vägar framåt. Det finns en tydlig struktur för hur man professionellt arbetar tillsammans för att lösa gemensamma problem, utveckla praktiken och analysera metoderna. Lärandet i skolan är komplext och mångfacetterat och det kan vara svårt att se att det ena otvetydigt leder till det andra eftersom lärandesituationen påverkas av en rad olika faktorer. 17
77412557.1.1_Inlaga.indd 17
2021-05-07 09:40
Med denna komplexitet kan man undra om det överhuvudtaget är värt att ge sig på försöket att förstå orsak och samband i lärandemiljön? Forskarvärlden tycks dock vara tämligen enig om att vi behöver stanna upp och undersöka elevernas skolresultat och vad som påverkat dem. Annars riskerar vi att ständigt rusa vidare mot nya utmaningar och kanske till och med göra precis som vi gjort tidigare med förväntningen om att resultatet ska bli ett annat (Österberg 2014). Skolor behöver skapa förutsättningar för lärare att lära tillsammans och fokus behöver riktas mot undervisningens inverkan på elevernas lärande (McKinsey & Co 2007, Håkansson och Sundberg 2012, Hattie 2009, Skolverket 2009). Även om forskarvärlden tycks vara enig om detta, kan det vara svårt att få till ett sådant arbetssätt i praktiken. För hur kan lärare på bästa sätt fördjupa sina kunskaper i att se kopplingen mellan den egna undervisningen och elevernas lärande? Läranderonder utger sig för att vara en struktur som kan hjälpa till i den processen.
Läranderonder i korthet Initialt utvecklades läranderonder för att möjliggöra samarbeten över skolgränser. Läranderonderna användes då främst i nätverk av skolor, där skolorna turades om att besöka varandra och hjälpa varandra i det pågående utvecklingsarbetet. Arbetsprocessen har dock visat sig möjlig att genomföra även inom skolor och idag är det minst lika vanligt att skolor arbetar med så kallade interna ronder (Teitel 2013). Läranderonder är ett flexibelt arbetssätt som kan anpassas utifrån det sammanhang man befinner sig i. Oavsett hur läranderonder utformas bygger arbetssättet på fyra delar. De kan beskrivas på följande sätt. Läranderonder … 1. fokuserar på lärande och undervisning och … 2. använder data från observationer i klassrum för att … 18
77412557.1.1_Inlaga.indd 18
2021-05-07 09:40
3. engagera en grupp som samarbetar för att analysera och lösa problem på ett sätt som … 4. leder till individ-, grupp-, skol- och organisationsutveckling. Dessa delar visar att vi behöver starta vårt utvecklingsarbete i det som sker i undervisningen och i elevernas lärande. Utifrån uppföljning av elevers lärande identifierar och formulerar vi de problem som vi önskar lösa. I litteraturen om läranderonder anges vidare att vi ibland behöver göra mer än att samtala om hur vi ska lösa problemen. Förslaget är att vi går in i klassrummen, både för att lära av varandra men framförallt för att undersöka vad som faktiskt händer där. Vi analyserar det vi sett i relation till problemet och därefter resonerar vi om möjliga lösningar på de problem som vi står inför. Då kan det skapas en kultur där alla som är verksamma inom skolan lär tillsammans, löser problem kollegialt och använder den problemlösningen som ett led i att utvecklas som individer, som grupper och som organisation. Utgångspunkten är att utvecklingen behöver ske på alla nivåer. Under hela processen med läranderonder riktas fokus mot det som sker mellan elev, lärare och innehåll. Dessa tre delar brukar ibland beskrivas som den didaktiska triangeln.
19
77412557.1.1_Inlaga.indd 19
2021-05-07 09:40
ISBN 9789177412557
LÄRANDERONDER I SKOLAN
JOHANNA KJELLÉN är gymnasielärare och specialpedagog och arbetar som utvecklingsledare i Täby kommun. Hon har under en längre tid fördjupat sina kunskaper om läranderonder, bland annat genom utvecklingsinsatser i nära samverkan med grundarna av läranderonder vid Harvard Graduate School of Education.
Johanna Kjellén
Det kollegiala lärandet ses idag ofta som en förutsättning för skolutveckling. Men när lärare förväntas samarbeta allt mer kan nya utmaningar uppstå. Vem ska leda alla möten? Hur får vi till en bra struktur? Hur undviker vi att tappa fokus eller samtala om sådant vi inte kan förändra? Läranderonder är ett verktyg för att nå fokus och ökad systematik i det kollegiala samarbetet. Arbetssättet bygger på en process där lärare identifierar problem de vill undersöka, besöker varandras klassrum, bearbetar observationerna och formulerar möjliga vägar framåt. I boken visar författaren på olika sätt att genomföra läranderonder. Johanna Kjellén beskriver hur lärare kan utgå från behoven och kulturen på den egna skolan och använda ronderna som ett viktigt redskap i utvecklingsarbetet. Boken riktar sig till skolledare, lärare, specialpedagoger, skolchefer och tjänstemän på förvaltningsnivå som har ett intresse av systematiskt kvalitetsarbete och skolutveckling genom kollegialt lärande.
LÄRANDERONDER I SKOLAN Johanna Kjellén
Skolutveckling med fokus på undervisning och lärande
9 789177 412557
77412557.1.1_Omslag.indd 1
2021-05-07 07:26