9789177412502 by Smakprov Media AB

Anna Bengtsson och Ida Necovski har under många år arbetat med att utföra, leda och utveckla skolors pedagogiska arbete. I boken Specialpedagog – med kompetens att utveckla skolan ger de dig konkreta exempel på hur du med hjälp av mallar och stödstrukturer kan få till en förflyttning från fokus på produkt till fokus på process. I boken är det processinriktade arbetet nära sammankopplat med ett vetenskapligt arbets- och förhållningssätt.

ISBN 9789177412502

M E D K O M P E T E N S AT T U T V E C K L A S K O L A N

Detta ger oss en skola med bättre möjligheter för alla elever att lyckas. Det har då skett ett skifte från vad som idag alltför ofta i det specialpedagogiska arbetet är ett ensidigt fokus på individnivå till ett större fokus på skolans lärmiljöer. Hur tar vi oss dit?

Specialpedagog

• Arbetar förebyggande och främjande med tillgängliga skolmiljöer för alla • Kan bidra i skolutvecklingsarbete på alla nivåer • Har en tydlig yrkesidentitet

ANNA BENGTSSON & IDA NECOVSKI

Runt om i skolsverige finns motstridiga uppfattningar om hur en specialpedagog ska arbeta. Vad är ens en specialpedagog? Genom att se på specialpedagogens arbete utifrån begreppet processkompetens får vi en specialpedagog som:

ANNA BENGTSSON & IDA NECOVSKI

Specialpedagog MED KOMPETENS AT T U T V E C K L A SKOLAN

9 789177 412502

77412502.1.1_Omslag.indd 2-3

2021-02-11 11:30

ANNA BENGTSSON & IDA NECOVSKI

Specialpedagog MED KOMPETENS AT T U T V E C K L A S KO L A N

77412502.1.1_Inlaga.indd 1

2021-02-11 11:37

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Josefin Schygge Omslag och grafisk form: Anna Hild Design Illustration omslag: Shutterstock Max Broszat Illustrationer inlaga: Anna Hild Design, Shutterstock Fandorina Liza

Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2021

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

77412502.1.1_Inlaga.indd 2

2021-02-11 11:37

INNEHÅLL

Inledning 6 Att utforska den specialpedagogiska kompetensen

Varför? 10 Var? 16 När? 19 Vem? 19 Hur? 20 Vad? 25 Reflektionsfrågor 27

Specialpedagogisk processkompetens

Processinriktad skolutveckling 30 33 Förstå förändring Tona in 34 Kommunicera 36 37 Rama in Medskapa 41 Se helhet 42 Kontextualisera 44 Utmana 46 Befästa 47 49 Processkompetens och vetenskapligt arbete Reflektionsfrågor 50

Kommunikation och samtal – verktyg för process

Samtalets betydelse för att lära av varandra 51 53 Vikten av en tydlig struktur Att skapa en lärandeorienterad samtalskaraktär 56 Frågan som ett verbalt verktyg 58 Handledning 61 Reflektionsfrågor 62

77412502.1.1_Inlaga.indd 3

2021-02-11 11:37

Specialpedagogisk kompetens i hela skolan

Arbets- och utvecklingsorganisation 63 Ett system 65 Specialpedagogen i det strategiska arbetet 68 Spänningsfält 70 Kartläggning och analys som skolutvecklande redskap 72 Reflektionsfrågor 80

Ledning och stimulans – att bredda skolans lärmiljöer

Ett förebyggande och främjande arbete 82 Tillgängliga lärmiljöer 83 Professionellt lärande för att utveckla ledning och stimulans 86 Samsyn 88 Självskattning 90 Styrkebaserad utveckling 93 Reflektionsfrågor 95

Specialpedagog och lärare i samarbete kring ledning och stimulans

Grupputvecklingsplan – GUP 97 Specialpedagogen i klassrummet – SPIK 100 Lektionsobservationer 103 Differentierad undervisning och UDL 105 Att organisera för samarbete 109 Reflektionsfrågor 110

Extra anpassningar – för att förändra på alla nivåer

111

Att förstå extra anpassningar 111 Vad är en extra anpassning? 113 Från listor till gemensamt lärande 117 Specialpedagog och lärare i samarbete kring extra anpassningar 120 Extra anpassningar – ett sätt att bidra till måluppfyllelse 126 Reflektionsfrågor 126

Särskilt stöd – som process Från produkt till process Ett processinriktat utredningsarbete Riktlinjer för utredningsarbete och utredningar

77412502.1.1_Inlaga.indd 4

127 128 129 131

2021-02-11 11:37

Rutiner 135 Lättrörlighet 139 Reflektionsfrågor 140

Utreda behov av särskilt stöd – kartlägga

141

Att uppmärksamma 142 Vem gör vad? 142 Kartläggningsmöte 144 Kartläggning av kunskaper 150 Kartläggning av förmågor 151 Kartläggning av lärmiljö 154 Kartläggning utifrån elevens röst 159 Kartläggning utifrån vårdnadshavares röst 161 Dokumentera kartläggningen 163 Reflektionsfrågor 165

Utreda behov av särskilt stöd – analys och pedagogisk bedömning

166

Analysmöte 167 Pedagogisk bedömning 175 Tänkbara vägar vidare 178 Dokumentera analys och pedagogisk bedömning 181 Beslut om särskilt stöd och utarbeta åtgärdsprogram 181 Följa upp och utvärdera 182 Utredningar som ett förebyggande och främjande arbete 183 Reflektionsfrågor 184

Utmaningar och vägar vidare

185

Vila i långsiktighet 186 Från görande till lärande 187 Brist på samarbetskultur 188 Resursslöseri 189 Förändring tar tid 190

En avslutning och en början

191

Referenser 193 Bilagor 198

77412502.1.1_Inlaga.indd 5

2021-02-11 11:37

INLEDNING

Vi, Anna Bengtsson och Ida Necovski, är lärare och specialpedagoger.

När vi får frågan vad vi arbetar med och svarar just specialpedagog, får vi ofta någon av följande två reaktioner. Den första är att det blir tyst. Det kommer inga fler frågor. Förmodligen för att den som undrat tror sig veta vad det innebär att arbeta som specialpedagog. Personen har ju själv gått i skolan och bygger nog sitt antagande på egna erfarenheter av hur skolan bakåt i tiden har organiserat speci alundervisning. Den andra reaktionen är en arsenal av frågor med fokus på hur det är att arbeta med individer som har en diagnos. Den här responsen bygger med stor sannolikhet på uppfattningen att specialpedagoger i första hand är experter på elever som är i be hov av stöd. Inget av de här två sätten att reagera är det vi helst av allt skulle önska oss när vårt yrke kommer på tal. Vi vill därför uppdatera den generella bilden av vad specialpedagogisk kompetens innebär och mer specifikt vad det innebär för specialpedagoger. Vår utgångspunkt är frågan: Vad skulle hända om den föråldrade synen på specialpedagogik fick ge vika för en mer modern version? En version där den specialpedagogiska kompetensen kommer till användning i hela skolans organisation, på både en operativ och strategisk nivå. En version där den specialpedagogiska kompetensen främst tas tillvara i det förebyggande och främjande arbetet. En version där det sker ett skifte från ett ensidigt fokus på individnivå till ett större fokus på skolans lärmiljöer. Vi är helt övertygade om att det 6

77412502.1.1_Inlaga.indd 6

2021-02-11 11:37

skulle göra stor skillnad och få betydelse för skolans förmåga att skapa lärmiljöer som möter alla elever. I den här boken vill vi därför sätta det specialpedagogiska uppdraget på agendan för att stärka skolans professionella kapacitet att utveckla och förbättra skolans lärmiljöer. Det innebär att ta tillvara den specialpedagogiska kompetensen till mer än att enbart arbeta med kompensatoriska åtgärder för enskilda elever på en operativ nivå. Istället vill vi lyfta fram det skolutveck lande uppdraget med fokus på förebyggande och främjande insatser. Det handlar om att använda den specialpedagogiska kompetensen strategiskt och vetenskapligt. Genom att specialpedagogen stödjer och stärker lärares lärande och är motor i det gemensamma profes sionella lärandet skapas möjlighet till ett framgångsrikt förändrings arbete. Avsikten med skolutveckling är att bidra till att det sker en ut veckling från ett nuläge till ett mer önskat läge där det finns goda förutsättningar för elever att lyckas i skolan. Hur kan den processen se ut? I den här boken får du konkreta exempel på detta. Eftersom vi själva är specialpedagoger utgår boken från vad specialpedagogisk kompetens innebär i specialpedagogens uppdrag. Boken riktar sig även till dig som har specialpedagogisk kompetens i en annan yrkes roll eller till dig som är intresserad av att veta mer om vad den specialpedagogiska kompetensen innebär och hur den kan komma till användning i skolan som organisation. Även om exempel och erfarenheter främst är hämtade från grundskolan är vi övertygade om att du som arbetar i förskolan, gymnasiet eller i annan verksamhet med specialpedagogisk kompetens kan ha nytta av boken. De flesta kapitel avslutas med reflektionsfrågor och i andra kapitel finns de invävda tillsammans med andra frågor som stöd för arbetet. Frå gorna kan med fördel användas för att initiera samtal och diskus sioner med kollegor, rektorer och huvudmän. En gemensam reflek tion öppnar upp för att stärka den specialpedagogiska identiteten samt att ta tillvara den potential som finns i specialpedagogens 7

77412502.1.1_Inlaga.indd 7

2021-02-11 11:37

profession. Med ökad kunskap skapas förutsättningar för special pedagoger att i större utsträckning ges utrymme att bli viktiga strate giska aktörer i skolans kärnuppdrag för att skapa så goda lärmiljöer som möjligt för alla skolans elever.

77412502.1.1_Inlaga.indd 8

2021-02-11 11:37

ATT UTFORSKA DEN SPECIALPEDAGOGISKA KOMPETENSEN

Det går att räkna upp en mängd arbetsuppgifter som specialpeda

goger redan gör, ska eller borde göra. Vår erfarenhet är att i prakti ken kan lärare, skolledare och specialpedagoger ha helt motstridiga uppfattningar när det kommer till hur en specialpedagog ska arbeta. Den specialpedagogiska kompetensen reduceras många gånger till att bli något som enbart riktas åt det särskilda och som tas tillvara först när problem redan har uppstått. Detta rimmar illa med tanken om att ta tillvara den specialpedagogiska kompetensen i hela skolans organisation och i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Men egentligen är det inte upp till var och en, varje enskild special pedagog, varje rektor eller varje skola, att utifrån helt fria tyglar utforma det specialpedagogiska uppdraget. Det är styrdokumenten som ska visa vägen. För att öka förståelsen för specialpedagogers uppdrag utforskar vi i det här kapitlet den specialpedagogiska kom petensen genom att rikta strålkastarljuset mot frågeorden: Varför? Var? När? Vem? Hur? Vad?

77412502.1.1_Inlaga.indd 9

2021-02-11 11:37

VARFÖR? … handlar om att formulera syftet med den specialpedagogiska kompetensen, det som kan beskrivas som”kärnan".

VAR? … innebär att synliggöra var den specialpedagogiska kompetensen används – inte bara fysiskt utan också organisatoriskt.

NÄR? … synliggör när den specialpedagogiska kompetensen ska användas.

VEM? … handlar om att sätta fingret på vem den specialpedagogiska kompetensen riktas till samt vem som står för kompetensen.

HUR? … handlar om att sätta fingret på hur den specialpedagogiska kompetensen används i linje med den kunskap speciallärare och specialpedagoger har.

VAD? … bygger på att slå ihop lärdomar från tidigare frågeord och sätta ord på vad den specialpedagogiska kompetensen ska användas till i hela organisationen.

Figur 1. Frågeorden

Varför? Vi inspireras av The Golden Circle (Sinek, 2011). Den handlar om att framgångsrikt arbete startar i varför eftersom frågan ger svar på syfte, mening och mål. Med varför som kompass finns sedan en grund för att ta sig an frågan om till exempel hur och vad.

77412502.1.1_Inlaga.indd 10

2021-02-11 11:37

WHY

HOW WHAT Figur 2. The Golden Circle – fritt efter Sinek (2011)

Varför kan ses som själva kärnan eller utgångspunkten för att skapa en bild av målet och vad den specialpedagogiska kompetensen ska bidra till. Ett uttalat mål, syfte eller vision ger en klar riktning för vart specialpedagogens arbete ska ta vägen. I det här skedet handlar det om att fundera över och ta ställning till syftet. • Finns det ett tydligt och uttalat syfte samt en samsyn kring vad den specialpedagogiska kompetensen innebär utifrån styrdoku mentens riktlinjer? Med hjälp av frågan varför kan det bli synligt om det överhuvudtaget finns ett uttalat och tydligt syfte samt om det finns en samsyn kring den specialpedagogiska kompetensen. När varför står i blickpunkten ställs skolans organisation, tradition och kultur samt de perspektiv och föreställningar som finns kring specialpedagogisk kompetens och specialpedagogiskt uppdrag på sin spets. Det handlar i mångt och mycket om synen på skolans uppdrag och skolans sätt att förhålla sig till och organisera undervisning. När vi funderar kring varför behöver vi ta avstamp i styrdokumenten och deras bakomliggande perspektiv. 11

77412502.1.1_Inlaga.indd 11

2021-02-11 11:37

STYRDOKUMENT STAKAR UT RIKTNING

Styrdokumenten utgör en viktig del för att förstå varför och kan användas som en kompass för att staka ut riktningen för arbetet i skolan, inte minst för hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara. Skollagens tredje kapitel handlar om barns och elevers utveckling mot målen: ”Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.” (SFS 2010:800 3 KAP. 2 §)

Citatet belyser det breda uppdrag skolan har för att alla elever ska ges möjlighet att ta nästa kliv i sitt lärande och sin utveckling. Läro planen förstärker detta uppdrag. “Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.” (SKOLVERKET, 2011, S. 14)

Skrivningarna skapar en förståelse för att uppdraget som special pedagoger har är integrerat i skolans helhetsuppdrag kring lärande. Det gäller även speciallärare och annan personal med special pedagogisk kompetens. Värt att notera är att ingen av yrkestitlarna speciallärare eller specialpedagog nämns i skollagen men däremot 12

77412502.1.1_Inlaga.indd 12

2021-02-11 11:37

är tillgången till specialpedagogisk kompetensen på en skola lag stadgad (SFS 2010:800). Utöver dessa två riktlinjer väljer vi att lyfta fram ytterligare en bärande del för att förtydliga innebörden i specialpedagogisk kompetens. “Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.” (SFS 2010:800 2 KAP. 25 §)

Citatet stärker att personer med specialpedagogisk kompetens till sammans med övriga professioner inom elevhälsan och lärare har samma uppdrag, det vill säga att stödja elevernas utveckling mot målen. Det blir också viktigt att lägga märke till ordet främst. Det innebär att det åtgärdande arbetet ingår, det vill säga det arbete som utförs när svårigheter eller problem redan har uppstått. Men det betyder att tyngdpunkten ska vara på det förebyggande arbetet som handlar om att upptäcka och undanröja hinder för lärande, utveck ling och hälsa. Vikten ska även vara på det främjande arbetet som betyder att bidra till att utveckla tillgängliga lärmiljöer och stärka faktorer som främjar lärande, utveckling och hälsa för alla elever.

Förebyggande

Åtgärdande

Hälsofrämjande

Figur 3. Åtgärdande, förebyggande och främjande arbete.

77412502.1.1_Inlaga.indd 13

2021-02-11 11:37

För att förstå det specialpedagogiska uppdraget behöver vi hålla dessa delar i minnet. Utifrån förståelsen om ett gemensamt ansvar och uppdrag ska den specialpedagogiska kompetensen användas i tvärprofessionell samverkan. Det innebär att tillsammans med lärare och övriga professioner inom elevhälsan säkerställa elevers rätt till stöd, undanröja hinder och utveckla skolans lärmiljöer. Det hand lar inte om antingen eller utan om både och. Åtgärdande arbete och förebyggande och hälsofrämjande. Däremot behöver vi vara vak samma så att tonvikten hamnar på det förebyggande och främjande arbetet. Sedan 2010 anger skollagen att: ”all utbildning ska vila på veten skaplig grund och beprövad erfarenhet” (2010:800, 1 kap. 5§). Vetenskaplig grund innebär att luta sig mot befintlig forskning, rele vanta studier och teorier. Det får betydelse för arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer. Det kan handla om att undersöka vad forsk ning säger om till exempel framgångsrik undervisning för alla elever, inkluderande verksamheter, faktorer som främjar lärande och trygg het och studiero. Att arbeta vetenskapligt handlar om att ständigt pröva verksamheten, att följa upp och utvärdera resultat samt att pröva och utveckla nya metoder. Än en gång kan läroplanen användas för att komplettera skollagen och förtydliga innebörden. ”Skolans verksam het måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen…” (Skolverket, 2011, s. 11). Det kan förstås som att vara i ständig utveck ling. Dessa riktlinjer gäller givetvis även för det specialpedagogiska arbetet på skolor och blir ytterligare en riktlinje som kan användas i utforskandet av den specialpedagogiska kompetensen. PERSPEKTIV SOM SVAR PÅ VARFÖR

Genom att ha en förståelse för de bakomliggande perspektiv och synsätt som styrdokumenten vilar på ökar möjligheten att de ger ett tydligt stöd för riktningen i arbetet. De hjälper oss därmed att förstå och svara på frågan varför kopplat till den specialpedagogiska 14

77412502.1.1_Inlaga.indd 14

2021-02-11 11:37

kompetensen. De allmänna råden för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram framhåller hur lärmiljön och orga nisationen runt en elev kan påverka elevens förutsättningar i skol situationen (Skolverket, 2014 a). Det här är ett exempel på det rela tionella perspektivet, det vill säga hur olika faktorer relaterar till och påverkar varandra. Det relationella perspektivet är en utgångspunkt för uppdraget i skolan och ger på så vis en ram för att även förstå det specialpedagogiska uppdraget. Det relationella perspektivet utgår från att lärandet är situerat och att behov uppstår i elevens möte med lärmiljön. Här spelar faktorer som till exempel relationer, undervisningens struktur och innehåll samt lärares skicklighet roll. Det här sättet att förstå hur saker och ting hänger ihop skulle också gå att beskrivas som systemiska tankegångar (Öquist, 2008). Det relationella perspektivet brukar ställas i kontrast mot det kategoriska perspektivet, det perspektiv som skolan historiskt har präglats av. Specialpedagogisk verksamhet har en lång tradition av att utifrån ett kategoriskt perspektiv identifiera vilka elever som klarar att följa med i skolans undervisning och de som inte gör det. Det kategoriska perspektivet har fokus på det som anses falla utanför det normala och det som ses som avvikande (Hjörne & Säljö, 2013). Det finns röster om att båda perspektiven behövs men vi tänker att det hand lar om en missuppfattning. Ett relationellt perspektiv innebär inte att bortse från de individuella förutsättningarna. Det handlar istället om att förstå behov relationellt, något som uppstår i ett samman hang. En elevs individuella förutsättningar, kunskaper och förmågor förstås i relation till den omgivande miljön. Utifrån det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget kan även det patogena och det salutogena perspektivet hjälpa oss att bena ut vad specialpedagogisk kompetens innebär. Det patogena perspektivet ligger till grund för det förebyggande arbetet. Det inne bär att upptäcka risker och hinder som finns i lärmiljön och vilka faktorer som behöver undanröjas eller minimeras så att svårigheter 15

77412502.1.1_Inlaga.indd 15

2021-02-11 11:37

inte uppstår. Det salutogena perspektivet är utgångspunkt för det hälsofrämjande arbetet. Det handlar om att fokusera på det friska och det som fungerar, faktorer som främjar hälsa och lärande. Att djupdyka i skollagens skrivningar och andra vägledande tex ter samt öka förståelsen för bakomliggande perspektiv ger en stadig grund kring vad den specialpedagogiska kompetensen ska bidra med i skolan som organisation. Varför blir en kompass som ger styr sel i arbetet. När det görs i samråd med exempelvis rektor och annan skolpersonal kan samsyn utvecklas.

Var? Den specialpedagogiska kompetensen, tillsammans med lärare och övriga professioner inom elevhälsan, ska bidra till alla elevers lärande, utveckling och hälsa genom att undanröja hinder och genom att skapa goda lärmiljöer. Utifrån denna kompass kan vi fortsätta att utforska och fundera på var den specialpedagogiska kompetensen då tas tillvara. • Används den specialpedagogiska kompetensen på individnivå, gruppnivå och skol- och organisationsnivå? • Används den specialpedagogiska kompetensen enbart eller övervägande på individnivå? • Ligger störst fokus på att anpassa och utforma lärmiljö utifrån enskilda elevers behov? • Finns det forum där den specialpedagogiska kompetensen kan tas tillvara? Frågorna tvingar oss att ta ställning till var i organisationen den spe cialpedagogiska kompetensen ska tas tillvara. Den leder också till att vi behöver fundera på var kompetensen fysiskt kan få utrymme, vilka arenor och mötesplatser som finns. När vi följer styrdokumenten blir det tydligt att kompetensen organisatoriskt ska komma till 16

77412502.1.1_Inlaga.indd 16

2021-02-11 11:37

användning på alla nivåer, det vill säga på skol- och organisations nivå, gruppnivå och individnivå. Vi kan inte nog poängtera vikten av att koppla ihop var med varför. Ett exempel på det är att det behövs mötesplatser där exempelvis specialpedagoger och speciallärare kan träffa lärare för att möjliggöra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Annars hamnar tyngdpunkten lätt på det åtgärdande arbetet. Examensordningen för specialpedagoger kan bidra till att ringa in var.

Identifiera

Svårigheter

I lärmiljöerna

Analysera

Hinder

Medverka

Utredningar

På organisationsnivå

Undanröja

Åtgärdsprogram

På gruppnivå

Genomföra

Barn och elever

På individnivå

Utforma

Verksamhetens lärmiljöer

För kollegor För föräldrar

Stödja

Pedagogiska frågor

För andra berörda

Vara samtalspartner

Uppföljning & utvärdering

Pedagogiskt arbete

Vara rådgivare

Utveckling

Delta Samverka

Leda

Figur 4. Det specialpedagogiska uppdraget

Enligt examensordningen ska specialpedagogen alltså kunna: iden tifiera, analysera, medverka, undanröja, genomföra, utforma, delta, samverka, stödja, leda och så vidare. Dessa kompetenser kopplas till svårigheter, hinder, utredningar, åtgärdsprogram, barn och elever, verksamhetens lärmiljöer, pedagogiska frågor, uppföljning och ut värdering samt utveckling riktat mot lärmiljöerna, organisations 17

77412502.1.1_Inlaga.indd 17

2021-02-11 11:37

nivå, gruppnivå, individnivå med mera. Att dissekera specialpeda gogens kompetens på det här sättet är givetvis en förenkling. Men det som blir tydligt när vi delar upp examensordningen är att syftet med det specialpedagogiska uppdraget blir något vidare och bredare än att arbeta enbart på individnivå. Det ger en tydlig riktning för var. Kompetensen ska tas tillvara på alla nivåer i skolan. Vår erfarenhet är att tanken om den specialpedagogiska kompe tensen på alla nivåer i skolan kan leda till motsättningar. Det finns personer som tänker att kompetensen enbart borde tas tillvara på individnivå. Andra tänker att specialpedagoger bara ska arbeta med skolutveckling på ett övergripande plan. Vår ståndpunkt är att det viktigaste inte är var den specialpedagogiska kompetensen först tas tillvara utan vart arbetet tar vägen. Utifrån examensordningen och ord som att undanröja, utforma, identifiera, leda och så vidare är det tydligt att specialpedagogisk kompetens har att göra med förflytt ning, förbättring och utveckling. Det vi med andra ord kan kalla skolutveckling. Skolutveckling kan starta på alla de tre nivåerna individ-, grupp- och skolnivå. Arbetet kan exempelvis påbörjas när en lära res metoder inte längre fungerar för att eleverna ska kunna behålla koncentration och uppmärksamhet under lektionen. Det kan likaväl starta när det upptäcks att en elev inte mår bra eller inte når upp till godtagbara kunskaper i svenska. Det kan starta kring en elevgrupp eller i de frågeställningar som en lärare har kring undervisning. Det skulle också kunna initieras på en skola utifrån den kunskap som finns om vad som främjar goda relationer för att skapa bredare och mer tillgängliga lärmiljöer. Det avgörande är alltså inte var skolut vecklingsarbetet startar eller när det uppstår. Det avgörande är i vil ken riktning arbetet tar vägen. Den specialpedagogiska kompeten sen ska alltså användas för att möta verksamheten där den befinner sig oavsett var, men syftet är att bidra till utveckling och förflyttning mot ett mer önskat läge. Från hinder och svårigheter till möjligheter och styrkor, från åtgärdande arbete till ett mer förebyggande 18

77412502.1.1_Inlaga.indd 18

2021-02-11 11:37

och främjande, från kategoriskt till relationellt perspektiv, från frånvaro till närvaro, från psykisk ohälsa till välmående, från icke godtagbara kunskaper till måluppfyllelse och så vidare.

När? Redan i samband med att frågan varför stod i fokus nosade vi på när den specialpedagogiska kompetensen ska användas. • Används den specialpedagogiska kompetensen kontinuerligt och medvetet planerat på förhand? Riktningen – det vill säga att arbetet ska vara förebyggande och hälsofrämjande – pekar på när arbetet ska ske och att det kontinuer liga och medvetet planerade arbetet behöver finnas på plats. Med ett annat ord kan detta kallas ett proaktivt arbete där kompetensen tas tillvara i ett förebyggande skede. När arbetet blir reaktivt hamnar vi i det åtgärdande arbetet och då tas kompetensen enbart tillvara när problemen redan har uppstått. När är tätt sammankopplad med hur, det vill säga hur organisationen är designad för att ta tillvara den specialpedagogiska kompetensen i det förebyggande och hälso främjande arbetet. Denna fråga återkommer vi till senare i kapitlet.

Vem? Vi har redan konstaterat att skolans huvuduppdrag är att stödja elevers utveckling mot utbildningens mål och att denna grundbult inte är exklusiv för lärare utan också något som gäller personer som har specialpedagogisk kompetens. Specialpedagoger ska alltså vara med och bidra till att öka skolans professionella kapacitet att skapa tillgängliga och inkluderande lärmiljöer utifrån ett relationellt och salutogent perspektiv. Denna insikt får betydelse för frågan om vem. 19

77412502.1.1_Inlaga.indd 19

2021-02-11 11:37

ISBN 9789177412502

M E D K O M P E T E N S AT T U T V E C K L A S K O L A N

Specialpedagog

• Arbetar förebyggande och främjande med tillgängliga skolmiljöer för alla • Kan bidra i skolutvecklingsarbete på alla nivåer • Har en tydlig yrkesidentitet

ANNA BENGTSSON & IDA NECOVSKI

Specialpedagog MED KOMPETENS AT T U T V E C K L A SKOLAN

9 789177 412502

77412502.1.1_Omslag.indd 2-3

2021-02-11 11:30