9789177412472

är det om arbetsmiljön på skolan är bristfällig och i vilka situationer får den så kallade pysparagrafen användas?

Får du som lärare lyfta eller hålla fast stökiga elever och hur bör du resonera kring luciafiranden och kyrkobesök under skoltid? Alla dessa frågor och fler besvaras i denna pedagogiska bok av Maria Refors Legge, expert på skoljuridik.

är jurist och forskare med inriktning mot utbildningsrätt. Hon har erfarenhet av att undervisa på lärarutbildningen och rektorsprogrammet vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet. Hon är även en del av Stockholms universitets barnrättscentrum samt Institutet för utbildningsrätt vid Uppsala universitet. Maria Refors Legge har intervjuats i radio, Skolvärlden och Läraren och driver på sin fritid bloggen Skoljuridik.

Maria Refors Legge

ISBN 9789177412472

9 789177 412472

77412472.1.1_omslag.indd 2-3

Juridik i skolan

Juridiken präglar och påverkar en lärares vardag. Den styr betygssättning, hanteringen av särskilt stöd, skolans arbetsmiljö samt vuxnas och barns skydd mot kränkande behandling och diskriminering. Tanken med Juridik i skolan är dock inte att göra dig som lärare till jurist, utan att ge en lättillgänglig och juridisk guide till rättsliga dilemman som uppstår i skolan samt hur dessa kan eller bör lösas.

Med hjälp av vardagsnära scenarier illustrerar Maria Refors Legge olika rättsliga frågeställningar som aktualiseras i skolans värld. De dilemman som löper genom boken bygger på såväl intervjuer med lärare som beslut från skolmyndigheterna och rättsfall från Sveriges domstolar.

Maria Refors Legge

Får en skolas rektor ändra en elevs betyg? Vems ansvar

§ Maria Refors Legge

Juridik i skolan EN HANDBOK FÖR LÄRARE

2021-06-07 13:00

Maria Refors Legge

Juridik i skolan EN HANDBOK FÖR LÄRARE

7741247-2.1.1_inlaga.indd 1

2021-06-07 09:18

© 2021 Författaren och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-247-2 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm.

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Förlagsredaktör: Cecilia Lindvall Omslag: Anna Hild Design Omslagsillustration: Shutterstock Isovector Grafisk form: Anna Hild Design Illustrationer: Shutterstock SunshineVector s. 38 Shutterstock Qualit Design s. 69 Shutterstock Vectorpic s. 83 Shutterstock Naum s. 124 Anna Hild Design s. 152 och 156

Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland, 2021

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

7741247-2.1.1_inlaga.indd 2

2021-06-07 09:18

Innehåll

Förord 7 1. Inledning 1.1 Varför läsa om juridik?

2. Bedömning och betygssättning

10 12

14

2.1 Bedömning 16 2.2 Dokumentation

17

2.3 Betygssättning

19

2.4 Särskilt om nationella prov

22

2.5 Bortse från enstaka kunskapskrav

26

2.6 Rättelser och ändring av betyg

29

2.7 Diskussion om dilemma 1 & 2

32

3. Förhållandet till elever och familj

34

3.1 Vårdnadshavare och förmyndarskap

36

3.2 Ålder och mognad

38

3.3 Vårdnadstvister och föräldrakonflikter

39

3.4 Barn som far illa

46

3.5 Diskussion om dilemma 3

48

7741247-2.1.1_inlaga.indd 3

2021-06-07 09:18

4. Diskriminering och kränkande behandling

50

4.1 Särskilt om ordet kränkning

52

4.2 Särskilt om ordet mobbning

52

4.3 Diskriminering

54

4.4 Kränkande behandling

61

4.5 Diskussion om dilemma 4

68

5. Ordning och trygghet

70

5.1 Ordningsregler

72

5.2 Disciplinära åtgärder

73

5.3 Tillsynsplikt

78

5.4 Nöd och nödvärn

80

5.5 Brott i skolan och polisanmälan

82

5.6 Diskussion om dilemma 5

82

6. Elevers rättigheter

84

6.1 Religionsfrihet

86

6.2 Yttrandefrihet

95

6.3 Påtvingade kroppsliga ingrepp

100

6.4 Diskussion om dilemma 6

102

7. Stöd, särskilt stöd och extra anpassningar

7741247-2.1.1_inlaga.indd 4

104

7.1 Övergripande regler

106

7.2 Extra anpassningar

108

7.3 Särskilt stöd

110

7.4 Diskussion om dilemma 7

116

2021-06-07 09:18

8. Offentlighet och sekretess

118

8.1 Allmänna handlingar

120

8.2 Sekretess

123

8.3 Insyn och tystnadsplikt i friskolor

129

8.4 Meddelarfrihet

130

8.5 Behandling av personuppgifter

130

8.6 Diskussion om dilemma 8

132

9. Arbetsmiljö och skyddsnät

134

9.1 Ansvaret för arbetsmiljön

136

9.2 Våldsamma elever och vårdnadshavare

140

9.3 Fysisk arbetsmiljö

142

9.4 Arbetstid

144

9.5 Kränkande särbehandling

146

9.6 Diskriminering av lärare

147

9.7 Diskussion om dilemma 9

148

10. Juridiska begrepp och system

150

10.1 Lagar, författningar och andra rättsregler

152

10.2 Internationell rätt

155

10.3 Rättspraxis, domar, prejudikat och beslut

158

10.4 Förarbeten, propositioner och utredningar

160

10.5 Doktrin och andra rättskällor

162

10.6 Hitta lagtexten

163

10.7 Läsa och förstå juridiska texter

166

Ordlista 173 Källförteckning

181

Register 190

7741247-2.1.1_inlaga.indd 5

2021-06-07 09:18

7741247-2.1.1_inlaga.indd 6

2021-06-07 09:18

7

Förord

är antagligen lärare, lärar­ student eller arbetar i någon annan form i skolan. Jag som har skrivit texten är jurist och forskar i utbildningsrätt.

Jag är medveten om att det är tufft att vara lärare i dagens skolklimat och att en bok om juridik kanske inte ligger högst upp på just din önskelista. Den här boken är dock skriven med dig i åtanke och bygger på samtal med verksamma lärare i olika ämnen och på olika nivåer i den svenska grund- och gymnasieskolan. Flera av exemplen i boken är även hämtade från verkliga rättsfall och myndighetsbeslut.

Ambitionen med den här boken är att du ska ha verklig nytta av den och att den ska kunna fungera som en uppslagsbok och vägledning i juridisk metod så att du ”har på fötterna” när vårdnadshavare klagar på betygssättningen, om arbetsmiljön är kaosartad eller om din kollega utsätter dig för kränkningar.

Juridik i skolan – en handbok för lärare hade antagligen inte blivit den text du håller i din hand just nu om det inte vore för min fantastiska familj, mina vänner och kollegor. Jag vill rikta ett särskilt tack till min älskade make Nils för allt stöd, för genomläsning av manus samt för givande diskussioner om din vardag som lärare i grundskolan. Tack till min fantastiska mamma DU SOM LÄSER DEN HÄR BOKEN

7741247-2.1.1_inlaga.indd 7

2021-06-07 09:18

8

FÖRORD Anna som läst igenom texten, givit feedback och engagerat mig i intressanta och viktiga diskussioner om dyslexi, särskilt stöd och vardagen som lärare med inriktning mot läs- och skriv­ svårigheter. Tack till professor emerita i offentlig rätt, Wiweka Warnling Conradson, som läst igenom den här texten och givit feedback.

Tack även till alla lärar- och rektorsstudenter som jag haft förmånen att undervisa genom åren. Tack vare diskussionerna med er och inblicken i er vardag i den svenska skolan har jag förstått vikten av att ta in den praktiska utbildningsrätten i mitt arbete med juridiken.

Avslutningsvis. Tack till min älskade Reine, för att du finns.

Tack till min underbara pappa Joachim, min bror Michael och hans Linnéa samt Mio och Hedvig. Tack till min fina farmor Gunilla och min mormor Berit. Tack även till min älskade morfar Reine inte får se den här boken publiceras och som saknas av oss alla.

Maria Refors Legge Vendelsö, 2021

7741247-2.1.1_inlaga.indd 8

2021-06-07 09:18

FÖRORD

9

Tips på hur du läser denna bok Med beaktande av den omfattande arbetsbörda du som lärare har är denna bok i första hand inte tänkt att läsas från pärm till pärm. Tanken är i stället att du ska kunna använda boken som ett uppslagsverk över tänkbara rättsliga situationer som kan uppstå i skolan och som du kan konsultera om behov uppstår. Boken är skriven med ambitionen att inte vara för ”tekniskt” juridisk. Stundtals kan dock rättsliga ord, källor och uttryck inte undvikas.

I avslutande kapitel finns därför ett uppslagsverk över grundläggande juridiska begrepp (till exempel domskäl, myndighetsbeslut och familjerätt) samt fördjupande texter om rättskällor (lagar, förordningar, förarbeten och rättspraxis) ifall något visst ord eller uttryck är oklart i den löpande texten. För den som är intresserad finns även möjligheten att bekanta sig med den rättsvetenskapliga metoden.

I avsnitt 10.6 ges en grundläggande genomgång i var du ”hittar juridiken”, det vill säga hur du lokaliserar uppdaterade lagtexter, förarbeten och domar. I avsnitt 10.7 finns en orientering i hur du bör läsa och tolka juridiska texter för att kunna dra korrekta slutsatser från dem. Båda avsnitten är tänkta att ge dig som läsare en möjlighet att göra dina egna rättsliga efterforskningar i frågor som eventuellt inte berörs i denna bok eller som du av någon annan anledning är intresserad av att läsa mer om.

Varje kapitel i den här boken inleds med ett rättsligt ”dilemma” som bygger på verkliga händelser i skolans värld. Inspirationen till dessa kommer från samtal med lärare, lärar- och rektorsstudenter samt en omfattande studie av beslut från Skolinspektionen.

7741247-2.1.1_inlaga.indd 9

2021-06-07 09:18

10

KOLUMNTITEL

1 Inledning

7741247-2.1.1_inlaga.indd 10

2021-06-07 09:18

KOLUMNTITEL

11

DILEMMA 1 Din arbetsdag börjar lida mot sitt slut. Igår var det skolavslutning och eleverna gick på sommarlov. Det är lugnt och stilla i arbetsrummet. Skrivbordet är överbelamrat med blommor, choklad och handskrivna tackbrev från eleverna och deras föräldrar.

Du sträcker på dig och ska precis stänga av datorn när det plingar till i mejlkorgen. Mejlet kommer från Sagas pappa som i otrevliga ordalag skriver att han är väldigt besviken över mattebetyget Saga har fått av dig. Sagas pappa skriver att du har gett henne ett felaktigt betyg och gjort en oriktig bedömning av Sagas två senaste matte­prov. Pappan vet detta, skriver han, därför att han själv är docent i teoretisk fysik vid ett välkänt universitet och således kan mycket mer om matematik än du. Han skriver vidare att han tänker prata med rektorn om din undermåliga bedömning ifall du inte genast ändrar Sagas betyg.

Du vet att skolans rektor är nervös i kontakten med elevernas föräldrar och undrar ifall rektorn faktiskt kan och får ändra ditt betyg?

För en utförlig diskussion om detta dilemma, se avsnitt 2.7.

7741247-2.1.1_inlaga.indd 11

2021-06-07 09:18

12

INLEDNING

1.1 Varför läsa om juridik?

Varför ska du som lärare behöva lära dig juridik? Räcker det inte att bli en bra pedagog med djupgående kunskaper i exempelvis historia, kemi, franska, idrott, matematik eller musik? Är det inte tillräckligt att du utöver ditt kunskapsförmedlande uppdrag även förväntas fylla en föräldraroll, agera kurator och sköta en ökande administrativ börda i form av rapportering, dokumentering och arkivering?

Skolan är idag en mycket juridiskt influerad plats där rätts­ liga dokument i princip styr hela verksamheten. Ibland existerar lagar och regler i vår vardag utan att vi som samhällsmedborgare tänker på dem. Det händer att vi tillämpar dem utan att känna till att de grundar sig på rättsliga källor. Ibland tillämpar vi dem även indirekt eftersom de stämmer överens med vår moraliska uppfattning om vad som är rätt och fel i olika situationer.

Att följa vår inbyggda, moraliska kompass över rätt och fel fungerar dock inte alltid. Ibland kan en handling som känns moraliskt rätt vara juridiskt fel. Ibland ställer lagarna till och med sådana krav på oss att vi faktiskt inte klarar av att leva upp till dem.

I skolans värld styr rättsliga dokument i princip allt du som lärare företar dig eller borde ta dig för. Det finns bestämmelser som reglerar betygssättning, skoldagens längd, sekretess, förhållandet till vårdnadshavare, publikationen av skoltidningar, elevråd, sekretess och arbetsmiljö. Skolans verksamhet är inte unik i att den är styrd av lagar och andra rättsliga dokument. I skolans verksamhet måste man primärt förhålla sig till skollagen men även till förvaltningslagen som gäller för alla förvaltningsmyndigheter, vilket en skola faktiskt är. Skolan granskas därför på ett sätt som få andra verksamheter (Lindgren m.fl., 2020).

7741247-2.1.1_inlaga.indd 12

2021-06-07 09:18

INLEDNING

13

Att skolan granskas, vägleds och utvärderas på ett så genomgripande sätt innebär att även du som skolpersonal utsätts för en detaljerad granskning. Detta leder i sin tur till att okunskap om de rättsliga styrdokumenten kan leda till faktiska och ibland påtagliga konsekvenser. Undersökningar som har gjorts av bland annat Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet visar att många lärare är oroliga över att bli anmälda till någon av de granskande skolmyndigheterna och att detta påverkar dem i deras yrkesverksamma vardag (Feldreich, 2019). Genom att känna till de stora dragen i den juridik som styr skolans verksamhet kan du minska denna oro, även om den inte helt går att eliminera.

Mer kunskap om skoljuridik kommer dock inte att minska pressen från elever, föräldrar och andra vårdnadshavare. Där­ emot kan en ökad kunskap ge dig en möjlighet att göra en rimlig bedömning av de rättsliga situationer du potentiellt sett kan hamna i under en skoldag.

Målsättningen med denna bok är inte att göra dig till jurist.

Målsättningen är inte heller att du och dina lärarkollegor ska behöva lära er lagparagrafer utantill. Förhoppningen är i stället att min bok ska fungera som ett juridiskt stöd i skolan när detta behövs.

7741247-2.1.1_inlaga.indd 13

2021-06-07 09:18

2 Bedömning och betygssättning

7741247-2.1.1_inlaga.indd 14

2021-06-07 09:18

DILEMMA 2 Du är nyanställd lärare i franska på en högstadieskola med cirka 850 elever i åldrarna 12–15 år. Du ska snart tillträda din tjänst och kommer då att bli ansvarig för fyra elevgrupper. Under anställningsintervjun har du fått veta att det har varit problematiskt för skolans ledning att hitta och behålla legitimerade fransklärare på skolan.

När du börjar jobba står det klart för dig att inte mindre än fem lärare och vikarier i olika omgångar har varit ansvariga för franskundervisningen under de senaste fyra åren. Endast en av dessa har haft en formell lärar­utbildning.

Under din första arbetsvecka lägger du märke till att det saknas grundläggande dokumentation av dina elevers kunskaper och färdigheter i franska. Några veckor senare blir det dessutom tydligt att det inte finns tillräckligt dokumenterat underlag för att du ska kunna sätta rättssäkra betyg på flera av dina elever och du undrar hur du ska lösa den uppkomna situationen.

För en utförlig diskussion om detta dilemma, se avsnitt 2.7.

7741247-2.1.1_inlaga.indd 15

2021-06-07 09:18

16

BEDÖMNING OCH BETYGSSÄTTNING

2.1 Bedömning Enligt Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning bör du som lärare utforma ändamålsenliga bedömningssituationer för att kunna följa och underlätta elevernas kunskapsutveckling.

Bedömningssituationerna bör också vara utformade så att de kan säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen.

Du bör utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till ämnet eller kursens syfte och kunskapskrav samt utifrån den undervisning du har bedrivit. Enligt de allmänna råden bör du även eftersträva en samsyn med andra lärare i fråga om hur era bedömningsunderlag kan utvärderas så allsidigt som möjligt vid betygssättningen (Skolverket, 2018).

Bedömningen av dina elevers prestationer är sammanlänkad med din undervisning samt med prov och andra tester (Bjurholm Lindensved, 2020). För att stödja denna bedömning finns, förutom kunskapskrav och nationella prov, även bedömningsstöd som Skolverket utarbetar och tillhandahåller i de flesta ämnen och årskurser.

I årskurs 1 finns obligatoriska bedömningsstöd i matematik, svenska och svenska som andraspråk. I övriga ämnen finns stöd som är frivilliga för dig som lärare att använda. Syftet är att främja en likvärdig bedömning och betygssättning i skolan (Prop.

2014/15:137).

Skolverket poängterar att bedömningen av elever ska ha ett formativt såväl som ett summativt syfte (Skolverket, 2018). En kontinuerlig och systematisk bedömning, uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling är enligt Skolverket avgörande för att de ska nå så långt som möjligt i skolan och lyckas med sina studier (Prop. 2014/15:137).

7741247-2.1.1_inlaga.indd 16

2021-06-07 09:18

BEDÖMNING OCH BETYGSSÄTTNING

17

Skollag SkolL 10 kap. 18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena.

2.2 Dokumentation Med begreppet dokumentation menas de bevis som finns för vad en elev kan prestera. Dokumentationen kan bestå av elevarbeten och din egen dokumentation av elevens kunskaper. Elevarbeten kan vara prov, uppsatser eller annat som eleven framställer inom ramen för utbildningen och undervisningen.

I många fall, kanske de flesta, saknas dock fysiska bevis på en elevs kunskaper. Det kan exempelvis vara kunskaper som visas vid en muntlig redovisning, under en laboratorieuppgift eller vid en klassrumsobservation.

Kunskaper som visas under en laboration eller under en gymnastiklektion kan till exempel vara elevens ko­ordination eller förmåga att analysera och göra jämförelser. För att det ska finnas bevis för att eleven har dessa kunskaper måste du som lärare dokumentera dem, det vill säga beskriva vad eleven har gjort och vad eleven kan.

Exempel på elevens visade kunskaper tillsammans med lärarens egen dokumentation utgör den dokumentation som ska ligga till grund för betygssättningen, dvs. den utgör betygsunderlaget. (SOU 2010:96, s. 119)

7741247-2.1.1_inlaga.indd 17

2021-06-07 09:18

18

BEDÖMNING OCH BETYGSSÄTTNING En grundläggande förutsättning för att någon annan ska kunna bedöma om din betygssättning varit riktig är att sådan dokumentation finns. Det är också viktigt att det finns dokumentation om elevens prestationer och kunskaper om du blir sjuk, hastigt slutar eller det sker många lärarbyten under kort tid.

En följd av bristfällig dokumentation kan bli att elever som tror sig ha presterat underlag för betygssättning behöver göra om uppgifter eller uppnå samma resultat igen för ytterligare en lärare, till exempel en nyanställd eller vikarie. Dokumentationen är dessutom viktig för elevernas rättssäkerhet och för att information om deras kunskapsutveckling ska kunna förmedlas till varje elev och dennes vårdnadshavare (SOU 2010:96).

Läroplan för grundskolan Lgr11 art. 2.7 Läraren ska • genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, • utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, • med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och • vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

7741247-2.1.1_inlaga.indd 18

2021-06-07 09:18

är det om arbetsmiljön på skolan är bristfällig och i vilka situationer får den så kallade pysparagrafen användas?

Får du som lärare lyfta eller hålla fast stökiga elever och hur bör du resonera kring luciafiranden och kyrkobesök under skoltid? Alla dessa frågor och fler besvaras i denna pedagogiska bok av Maria Refors Legge, expert på skoljuridik.

är jurist och forskare med inriktning mot utbildningsrätt. Hon har erfarenhet av att undervisa på lärarutbildningen och rektorsprogrammet vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet. Hon är även en del av Stockholms universitets barnrättscentrum samt Institutet för utbildningsrätt vid Uppsala universitet. Maria Refors Legge har intervjuats i radio, Skolvärlden och Läraren och driver på sin fritid bloggen Skoljuridik.

Maria Refors Legge

ISBN 9789177412472

9 789177 412472

77412472.1.1_omslag.indd 2-3

Juridik i skolan

Juridiken präglar och påverkar en lärares vardag. Den styr betygssättning, hanteringen av särskilt stöd, skolans arbetsmiljö samt vuxnas och barns skydd mot kränkande behandling och diskriminering. Tanken med Juridik i skolan är dock inte att göra dig som lärare till jurist, utan att ge en lättillgänglig och juridisk guide till rättsliga dilemman som uppstår i skolan samt hur dessa kan eller bör lösas.

Med hjälp av vardagsnära scenarier illustrerar Maria Refors Legge olika rättsliga frågeställningar som aktualiseras i skolans värld. De dilemman som löper genom boken bygger på såväl intervjuer med lärare som beslut från skolmyndigheterna och rättsfall från Sveriges domstolar.

Maria Refors Legge

Får en skolas rektor ändra en elevs betyg? Vems ansvar

§ Maria Refors Legge

Juridik i skolan EN HANDBOK FÖR LÄRARE

2021-06-07 13:00