9789177412465 by Smakprov Media AB

Artikel 19, barnkonventionen

När små BARN far illa

Konventionsstaterna ska /…/ skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavarens eller annan persons vård.

ATT UPPTÄCKA UTSATTHET HOS SMÅ BARN kan vara svårt. Våldet, som

kan vara både psykiskt och fysiskt, sker i slutna rum – utan insyn från sion förstår när något inte står rätt till och vet hur de sedan ska agera. I boken får du kunskap om olika tecken på våld och annan utsatt het hos de allra yngsta barnen. Vilka är riskfaktorerna för att utsättas och vad får det för konsekvenser för barnen på kort och lång sikt? Hur ser lagstiftningen ut och vad gäller för anmälningsskyldigheten? Vidare finns råd och förslag på hur du kan prata med barn i olika åldrar om svåra ämnen, och olika behandlingsmodeller för hela familjen beskrivs – hela tiden med barnets bästa i åtanke. Boken vänder sig till personal inom barnhälsovården och andra verksamheter såsom barnsjukvården, vårdcentraler, förskolan och

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

öppna förskolan som möter barn upp till sex år i sin yrkesroll.

BJÖRN TINGBERG

andra vuxna. Därför är det viktigt att alla som möter barn i sin profes

BJÖRN TINGBERG

När små

BARN far illa ➜ FYSISKT VÅLD

➜ SEXUELLA ÖVERGREPP ➜ FÖRSUMMELSE

BJÖRN TINGBERG är leg. sjuksköterska och leg. psyko terapeut, båda med inriktning mot barn och unga. Han har arbetat mycket med att utbilda och undervisa i ämnet barn som far illa och är nu studierektor på Erica stiftelsen parallellt med arbete som psykoterapeut i egen verksamhet. Björn har skrivit flera läroböcker om barn som far illa och disputerade i ämnet 2010. ISBN 9789177412465

9 789177 412465

77412465.1.1_Omslag.indd 1

2021-09-29 13:33

INNEHÅLL INLEDNING ................................................................................................ 9 KAPITEL 1 VAD ÄR VÅLD?............................................................11 Definition av våld..............................................................................................11 Förekomst............................................................................................................12 Risker och riskgrupper...................................................................................14 Aga ........................................................................................................................16

KAPITEL 2 TECKEN PÅ VÅLD?...............................................19 Blåmärken...........................................................................................................19 Skelettskador.................................................................................................... 22 Skakvåld (abusive head trauma)...........................................................25 Tänder/käke......................................................................................................29 Försummelse.....................................................................................................31 Incidens................................................................................................................31 Hur kan man förstå försummelse – en ekologisk modell............32 Barn med övervikt..........................................................................................34 Medicinsk försummelse...............................................................................35 4

77412465.1.1_Inlaga.indd 4

2021-09-29 13:32

Skydd och tillsyn.............................................................................................36 Lärandet/skola................................................................................................. 37 Risk- och skyddsfaktorer vid försummelse........................................39 Sexuellt våld..................................................................................................... 40 Reaktioner på övergrepp............................................................................43 När ett sexuellt övergrepp sker på förskolan.................................... 45 Könsstympning av flickor........................................................................... 46 Omskärelse av pojkar.................................................................................. 48 Barnmisshandel genom förfalskning av symtom (Münchhausen by proxy)...................................................49 Våld i nära relationer (när pappa slår mamma).............................52 Incidens...............................................................................................................53 Våldets påverkan på anknytningen.......................................................53 Barns strategier...............................................................................................56

KAPITEL 3 KONSEKVENSER AV VÅLD........................58 Samband mellan barndom och vuxenliv............................................58 Barn på flykt......................................................................................................62 Barns reaktioner på våld.............................................................................62 5

77412465.1.1_Inlaga.indd 5

2021-09-29 13:32

KAPITEL 4 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET................... 65 Anmälan till socialtjänst............................................................................. 65 Polisanmälan....................................................................................................67 Socialtjänstens utredning...........................................................................69 Placerade barn................................................................................................70

KAPITEL 5 ATT PRATA MED BARN..................................75 Barnets förhållande till professionen.....................................................76 Barnets språkutveckling och kommunikation.................................. 77 Att välja ord och att ordinventera............................................................81 Föräldrars samtal och tystnad.................................................................82 Samtal om döden.......................................................................................... 84

KAPITEL 6 HJÄLP VID VÅLD I FAMILJEN................. 85 Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT).................... 86 Child Parent Psychotherapy (CPP)..........................................................87 Project Support................................................................................................89 Kids’ Club........................................................................................................... 90 6

77412465.1.1_Inlaga.indd 6

2021-09-29 13:32

Traumamedveten omsorg........................................................................ 90 Upplevd trygghet.............................................................................................91 Positiva relationer...........................................................................................92 Copingstrategier.............................................................................................92

KAPITEL 7 OLIKA NIVÅER AV HJÄLP - ELLER STÖDINSATSER........................................................... 94 Hjälp inom barnhälsovården................................................................... 94 Föräldraskapsstöd........................................................................................ 96 Öppna förskolan.............................................................................................97 Barnahus och sjukvården...........................................................................99 Samverkan mellan myndigheter............................................................ 101 Rutiner på arbetsplatsen.......................................................................... 105 Barnkonventionen........................................................................................ 106

LITTERATURLISTA........................................................................... 108

77412465.1.1_Inlaga.indd 7

2021-09-29 13:32

77412465.1.1_Inlaga.indd 8

2021-09-29 13:32

INLEDNING om våldsutsatthet hos små barn, 0–6 år. Det kan röra sig om fysiskt våld, sexuella övergrepp eller om för summelse. Vi vet från en mängd forskningsrapporter att det i stor utsträckning är föräldrar eller vårdnadshavare som utsätter barn i den här åldern för olika missförhållanden. Det kan många gånger vara svårt att få syn på utsatthet hos barnen. Våldet sker så att säga i slutna och stängda rum utan insyn från andra vuxna eller myndigheter. Det är därför viktigt att olika professioner som mö ter barn i sitt yrke förstår när de möter ett barn som är utsatt. Den här boken är för alla dem. Många barn kommer till Sverige från ett land där det är tillåtet att använda aga som uppfostringsmetod och barnhälsovården och andra aktörer i samhället spelar en stor roll för att förändra det beteendet och få nya metoder att fungera. Boken tar också upp hur lagstiftningen ser ut vad det gäller anmälningsskyldigheten och samverkan mellan myndigheter och andra organisationer. Speciellt utsatta barn, som barn som lever i våld i nära relationer eller barn som är placerade, ägnas särskilda kapitel då de barnen är i behov av mycket stöd och hjälp. Boken är en faktabok om våld främst för barnhälsovården men flera yrkesgrupper kan ha nytta av innehållet, till exempel personal på förskola. Barn som far illa finns i alla miljöer och det finns alltid en möjlighet att upptäcka och hjälpa dem. Ibland behövs lite mer kunskap och ibland behövs tydliga rutiner eller ett större civilkurage för att vi som personal, eller privatperso ner, ska stå upp för barns rättigheter att få leva ett liv som inte innehåller våld, kränkningar eller andra former av utsatthet. DEN HÄR BOKEN HANDLAR

77412465.1.1_Inlaga.indd 9

2021-09-29 13:32

77412465.1.1_Inlaga.indd 10

2021-09-29 13:32

KAPITEL 1

VAD ÄR VÅLD? DEFINITION AV VÅLD av våld är viktigt för att förstå vad det handlar om: vad som sker, vad som skett och vad man skulle kunna förhindra. Fysiskt våld mot barn kan vara en mängd olika saker. En statlig utredning, 2001, kom med en bred defi nition kring hur vi ska tänka kring våld mot barn. Den lyder: ATT DEFINIERA OLIKA TYPER

Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. I definitionen står också mer om just fysiskt våld: Fysisk misshandel kan vara att den vuxne slår barnet med eller utan tillhygge, nyper, sparkar, knuffar, kastar, luggar, river eller biter barnet, trampar eller stampar på barnet eller tvingar in föremål i barnets mun. Fysisk misshandel kan också vara att förgifta, bränna, skålla, riva försöka dränka barnet eller kväva barnet. Även om denna definition har en del år på nacken så är den fortfarande den tydligaste. Den är bred och beskriver många olika typer av våld mot barn, vilket är bra eftersom vi ofta är rätt begränsade i vad vi tror att barn är med om. Vår fantasi vad gäller våld mot barn är oftast inte så omfattande men gör 11

77412465.1.1_Inlaga.indd 11

2021-09-29 13:32

att vi inte heller kan tänka oss att någon till exempel skulle kunna stampa på sitt barn i syfte att skada och göra illa. En grupp barn som dock inte täcks av denna definition är de som blir misshandlade av andra barn såsom vid mobbning och annan typ av våld. Man kan också uttrycka barnmisshandel som att det karakte riseras av multipla trauman, multipla skador med stor sjuklighet och hög dödlighet. En skillnad mellan Sverige och många andra länder är att misshandel definitionsmässigt är grövre, allvarligare och dödligare i länder som tillåter aga. Här, och i de länder som förbjudit aga, räknas även en örfil som misshandel, vilket det inte skulle göra i många länder i världen. Man ska dock inte glömma att barn dödas av våld även här och det grova våldet mot barn verkar inte ha gått ner nämnvärt efter antiagalagen.

FÖREKOMST forskning om hur vanligt det är att barn misshandlas, både internationellt och nationellt. De interna tionella siffrorna kan ibland vara svåra att relatera till svenska förhållanden då faktorer som huruvida aga är tillåtet eller inte kan spela roll i statistiken. En av de viktigaste internationella studierna de senaste åren är en sammanställning av flera rap porter som visar att 5–35 procent av alla barn är utsatta för svår misshandel av sina biologiska föräldrar eller annan vård nadshavare. Man kan tycka att det är ett väldigt stort spann. Skillnaderna beror mycket på vilken metod man använt när man undersökt förekomst. Vem har man frågat? På vilket sätt? Det blir stor skillnad om man frågar barn själva om egen upp levd utsatthet jämfört med att fråga till exempel föräldrar. Vi får också lägre siffror om vi frågar myndigheter än barn själva. Det finns också bra studier i Sverige där man frågat skolung domar om deras erfarenhet av att bli misshandlade på olika sätt. En studie visade att 15 procent av de tillfrågade skolungdomarna DET FINNS IDAG EN HEL DEL

77412465.1.1_Inlaga.indd 12

2021-09-29 13:32

hade upplevt att de blivit utsatta för fysisk misshandel. I en annan svensk rapport ser man att 24 procent har upplevt våld från föräldrarna eller annan vuxen någon gång i livet medan 14 procent uppgav att de blivit misshandlade av en förälder. När man har frågat om vem som misshandlat barnet så verkar det vara så att mammor och pappor slår sina barn ungefär lika mycket med en liten övervikt på att pappor slår sina barn upprepat. När man tittar över tid ser man en minskning av fysiskt våld mot barn, det har vi sett även i svenska studier. En stor an ledning till det antas vara antiagalagen som infördes i Sverige 1979. Sedan dess har också attityden till att slå barn föränd rats, idag anser 9 av 10 föräldrar att våld mot barn inte är bra. För att undersöka hur vanligt våld mot barn är kan man titta på brottsstatistiken också som finns att hitta hos Brottsföre byggande rådet (BRÅ), och där kan man se olika trender. Man ska dock komma ihåg att den statistiken bara ger oss en bild av hur många misstänkta misshandelsbrott som är anmälda till polisen eller fällande domar. Det ger inte en helt rättvis bild över den ”verkliga” förekomsten. I hela gruppen barn 0–17 har det inte ändrats så mycket i antalet anmälda brott de senaste åren men tar man ut gruppen barn som är mellan 0 och 6 år så har antalet anmälda misshandelsbrott minskat något (5 pro cent av samtliga anmälda brott). I nästan alla grupper anmälda misshandelsbrott så är pojkar mer förekommande än flickor. Några barn dödas varje år i Sverige. Statistiken på det ta område är rätt svår. Socialstyrelsen gör kontinuerligt utred ningar av alla barndödsfall (och numera också på grov miss handel). Under perioden 2016–2017 utredde Socialstyrelsen fem fall där sex barn utsatts för brott och dödats (dödsfallsut redningar), men Socialstyrelsen har också sammanställt ma terial om dödsfall sedan 2005. Många av barnen dödades av sin biologiska pappa (45 procent) och färre av sin biologiska mamma (20 procent). Våld i nära relationer, separationer och psykisk ohälsa är tätt associerade till dödligt våld mot barn. 13

77412465.1.1_Inlaga.indd 13

2021-09-29 13:32

I en annan rapport undersökte man relationen mellan utsatthet i barndomen och påverkan i vuxenlivet. I denna rapport frågade man ett stort antal unga vuxna (2 500) om de hade upplevt våld eller andra övergrepp i barndomen, om de hade fått hjälp i sin situation och vad den hjälpen i så fall hade bestått av. Väldigt många hade varit med om någon slags utsatthet i barndomen (92 procent av männen och 88 procent av kvinnorna) men väldigt få hade fått professionell hjälp att på något sätt hantera det som hänt (9 procent av männen och 22 procent av kvinnorna). I den här rapporten kunde man också se att kvinnor var mer utsatta av en familjemedlem medan män var mer utsatta för olika typer av övergrepp utanför den direkta familjen. Tydligt var också att kopplingen mellan utsatthet i barndomen och psykisk ohälsa i vuxenlivet var mycket stark. Självmordsförsök, hög alkoholkon sumtion, stressproblematik, ångest och kriminalitet var överrepre senterat bland de vuxna som utsatts för våld eller försummelse i barndomen. Ju fler olika typer av våld man är utsatt för, desto större är risken att man får någon form av lidande längre fram i livet.

RISKER OCH RISKGRUPPER Risker för att utsättas för våld går att dela in på flera sätt. Ett sätt att dela upp det är följande: • Risker som handlar om barnet självt – som kön, ålder, hälsa, beteende, psykiska problem och kamratrelationer. • Risker som handlar om föräldrarna – som missbruk, psykisk sjukdom, utvecklingsvariation, arbetslöshet och kriminalitet. • Risker som handlar om familjen – som social status, samlevnadsformer samt livshändelser.

Risker för att ett barn ska utsättas för våld kan bero på en mängd olika saker. Pojkar verkar bli mer utsatta för fysiskt våld än flickor. Den enskilt största risken dock för ett barn att bli misshandlat är troligtvis att barnet har någon form av kronisk 14

77412465.1.1_Inlaga.indd 14

2021-09-29 13:32

sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan antingen vara en somatisk sjukdom eller något inom det neuropsykiatriska fältet, som adhd eller autismspektrumtillstånd. Det verkar inte spela någon större roll vilken sjukdom det handlar om, det kan vara diabetes, fetma eller andra kroniska tillstånd eller syndrom; på gruppnivå har dessa barn en ökad risk att utsättas både för fysisk misshandel och all annan typ av våld. Man skulle kunna tro att dessa barn också är mer skyddade från våld och över grepp – ”det är väl ingen som slår ett barn med diabetes”, men sanningen är tvärtom. Man kan fundera kring varför kroniskt sjuka barn är mer utsatta än friska barn. En förklaring kan vara att barn med olika sjukdomar är ”jobbigare” att ta hand om än helt friska barn. Det stämmer säkert till viss del att när orken tryter kan det vara svårt att alltid göra bra val i hanteringen av konflikter eller andra problem med sitt barn – och föräldrar till sjuka barn kan vara slutkörda av en orimlig omvårdnadsbörda men också av oro för framtiden. Att få ett barn med en funk tionsnedsättning eller kronisk sjukdom kan också väcka en stor besvikelse. Det är viktigt att tänka kring det stöd och den hjälp familjer får i dessa sammanhang och att våldsutsatthet undersöks. Det har också visat sig att vårdpersonal, och kanske andra personer i samhället eller myndigheter, har acceptans för en viss grad av våld, särskilt när det gäller våld riktat mot barn med neuropsykiatriska diagnoser. Många kan kanske anse att det inte är så konstigt att tålamodet tryter och att man till slut ”måste” slå ett barn med adhd-diagnos som utagerar starkt. Det är natur ligtvis enormt viktigt att personal fortsättningsvis förstår att våld inte är lösningen på problemet och att de stödinsatser som ges innehåller andra metoder än till exempel våld eller kränkningar. Något som är viktigt att tänka på vad det gäller riskgrup per är att våld även förekommer i andra grupper än i dem som man normalt betraktar som riskgrupper. Uppfostrings våld, aga, förekommer visserligen mer i familjer som nyligen anlänt till Sverige från ett land där det är lagligt, men man 15

77412465.1.1_Inlaga.indd 15

2021-09-29 13:32

får inte glömma bort att det även förekommer uppfostringsvåld i familjer som levt i generationer i Sverige.

VÅLDET KAN FINNAS I ALLA FAMILJER Ett exempel på detta visar en bra studie från USA som handlade att upptäcka skakvåld i olika riskgrupper. Störst risk för att utsät tas för denna typ av våld fanns hos ensamstående, unga föräldrar och hos föräldrar som lever under svåra omständigheter och seg regerat i samhället. Ändå missade man att uppmärksamma barn i 20 procent av fallen här. Men det mest intressanta i studien visade att man missade dubbelt så många fall (40 procent) av skakvåld i de grupper som man inte identifierade som riskgrupper; här gällde detta familjer med både en mamma och en pappa i ett icke-segregerat område samt socialt och ekonomiskt välbärgade. Slutsatsen är att det ibland kan vara farligt att stirra för mycket på riskgrupperna eftersom vi då kommer att missa alldeles för många fall av misshandel. Vi tror helt enkelt inte att det förekom mer där. Särskilt svårt verkar vi ha att förstå att våld mot barn kan förekomma i familjer som lever och har det som vi själva. Där kan vi ibland till och med gå i god för att det inte förekommer. Min erfarenhet efter att ha arbetat i många år inom detta område är att man inte alls kan veta i vilken familj våld förekommer. Vi önskar att det vore så och att vi skulle kunna se på personen framför oss om hen är kapabel att slå sitt barn, men det kan vi inte.

AGA 1979 den paragraf som kommer att kallas antiagalagen. Där står: I FÖRÄLDRABALKEN INFÖRS

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. (Föräldrabalken, FB 6 kap. 1§.) 16

77412465.1.1_Inlaga.indd 16

2021-09-29 13:32

Artikel 19, barnkonventionen

När små BARN far illa

ATT UPPTÄCKA UTSATTHET HOS SMÅ BARN kan vara svårt. Våldet, som

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

öppna förskolan som möter barn upp till sex år i sin yrkesroll.

BJÖRN TINGBERG

andra vuxna. Därför är det viktigt att alla som möter barn i sin profes

BJÖRN TINGBERG

När små

BARN far illa ➜ FYSISKT VÅLD

➜ SEXUELLA ÖVERGREPP ➜ FÖRSUMMELSE

9 789177 412465

77412465.1.1_Omslag.indd 1

2021-09-29 13:33