LIRIA ORTIZ
Motiverande samtal är en samtalsmetod som lämpar sig särskilt väl i sådana situationer, inte minst för att den utsatta ofta känner så stark ambivalens inför att lämna eller stanna kvar i relationen. Läsare av den här bokens tidigare upplagor har berättat om hur de kunnat framkalla motivation till förändring vid våld i nära relationer i samtal där de tidigare kört fast. Om hur frustration ersatts av en känsla av tilltro till sin egen kompetens. I den här praktiska boken får du konkreta samtalsverktyg för att fråga om våld, motivera till förändring och verktyg för det som de allra flesta samtalsledare brukar uppleva som svårt – att hantera motstånd. Boken vänder sig till dig som arbetar eller vill arbeta med motivation till förändring i möten med personer som är utsatta för våld, i såväl olikkönade som samkönade relationer. I denna tredje upplaga har texten uppdaterats genomgående. Dessutom har två nya kapitel tillkommit – ett om våld i hbtqi-relationer skrivet av RFSL och ett om kvinnor som våldsutövare. Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare, specialist i klinisk psykologi, utbildningskonsult, föreläsare, författare och MIutbildare. Hon är medlem i nätverket MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). År 2017 vann hon Stora Psykologpriset.
ISBN 9789177412298
Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer
Har du någon gång samtalat med en våldsutsatt person som inte varit beredd att lämna den våldsamma partnern? Känt dig villrådig och behövt vägledning och konkreta förslag?
LIRIA ORTIZ
Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer
NY
utökad upplaga
9 789177 412298
77412298.2.1_Omslag.indd 2-3
2020-09-29 08:01
Innehåll
Förord 5 1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
11
MI – motiverande samtal
13
Våld i nära relationer
16
Teorier som har haft betydelse för utvecklingen av MI 20 Våldets normaliseringsprocess
23
2. Motiverande samtal – en översikt
27
Det grundläggande förhållningssättet
28
De grundläggande kommunikationsfärdigheterna: aktivt lyssnande
34
Förloppet i ett MI-samtal och samtalsledarens uppgifter 39 När personen inte är beredd eller vid motstånd
3. MI i arbete med våld i nära relationer – verktyg, nyckelfrågor och exempel
44
51
Stötta självtilliten
54
Våga fråga
54
Utforska beredskap till förändring
67
Ge information i dialog med U-T-U
81
Hantera motstånd
88
Målet – att framkalla förändringsprat och målbeteende
95
Avsluta samtalet och åtagandeprat
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 3
106
2020-10-08 15:03
4. Hbtqi-personer utsatta för våld i nära relationer 109 Synen på relationer påverkar stödet
110
Samma former av våld
111
Att tänka på vid bemötande av hbtqi-personer
112
5. Att möta våldsutövaren
123
Våldsutövarens källor till motstånd
125
Samtalsledarens motstånd och empati
127
MI-samtal med våldsutövare
131
6. Kvinnor som våldsutövare och män som våldsutsatta
159
Vilka är de kvinnliga våldsutövarna?
161
Behandling av kvinnliga våldsutövare
164
Våldet som männen utsätts för
165
Männens reaktioner på relationsvåldet
167
Bemötande 171
Slutord 174 Tack 176 Referenser och litteraturtips
178
Filmer om MI och våld i nära relationer
186
Här kan man söka hjälp eller information
187
Bilaga 1. Dialoger
188
Bilaga 2. Övningsexempel
205
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 4
2020-10-08 15:03
Förord
N
Hur ska jag göra det? Det är frågor som många ställer sig och oroar sig för inför möten med stödsökande, klienter, patienter eller brukare där man anar att det förekommer våld i en nära relation. Fortsättningsvis används benämningen person eller personen, oavsett hur de kallas i olika verksamheter. I den här praktiska boken får du som läsare konkreta samtalsverktyg för att fråga om våld, motivera till förändring och hantera motstånd. Boken vänder sig till alla som vill arbeta med motivation till förändring i möten med personer som är utsatta för våld i såväl olikkönade som samkönade relationer. Det här är den tredje, reviderade upplagan. Förutom att texten har uppdaterats genomgående har det tillkommit två kapitel. Ett om kvinnor som är våldsutövare och som inte använder våld mot sin manliga partner som motvåld eller försvarsvåld. Det andra nya kapitlet behandlar våld i hbtqi-relationer och är skrivet av RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter. I boken varvas korta teoretiska introduktioner med kon kreta exempel i form av dialoger som visar hur motiverande samtal om våld i nära relationer kan gå till. Vissa av dialogerna som presenteras har videofilmats för Koncept Karin, ett är ska jag ta upp ämnet?
Förord
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 5
5
2020-10-08 15:03
samarbete om våld i nära relationer mellan Malmöpolisen och Malmö stad (Brå, 2013). Tack vare deras generositet kan dessa filmer ses på Liria Ortiz Youtubekanal. Andra dialoger har skrivits av olika personer som arbetar med våld i nära relationer och som deltagit i mina kurser i motiverande samtal. Kombinationen av filmade och transkriberade dialoger är unikt för en bok i det här ämnet. Boken riktar sig också till alla som i sina samtal kommer i kontakt med personer som utövat våld i en nära relation. Dan Rosenqvist, leg. psykolog och KBT-terapeut, har skrivit det kapitel som handlar om att möta våldsutövaren. Här beskrivs hur man som samtalsledare kan använda sig av motiverande samtal, MI, för att motivera våldsutövaren till behandling. Dan Rosenqvist har i många år arbetat på en samtalsmottagning för våldsutövare i nära relationer i Jönköping. Han har också en bakgrund inom missbruk, ungdomshälsa och psykosomatik. Han är utbildad MI-handledare och erbjuder kortare och längre utbildningar inom motiverande samtal och våld i nära relationer. Se hans webbplats www.samtalomvald.se. Oavsett kön eller könstillhörighet kan man bli utsatt för våld i en nära relation, men i de flesta fallen är den våldsutsatta en kvinna. För att förenkla kommer dock samtalsledaren och den som blir utsatt för våld att benämnas som hen i de delar av boken där det är möjligt att göra det. Samtalsledaren kan vara en person med en yrkestitel, en volontär eller en närstående. Boken riktar sig inte till dem som vill ha utförliga förklaringar om hur det fungerar med anmälningar, domstolsprocesser, familjerätt, kvinnojourer, besöksförbud, vilket stöd 6
Förord
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 6
2020-10-08 15:03
kan man få i sin hemkommun och liknande frågor. Det finns åtskilliga bra böcker som beskriver detta och många av dem finns listade i slutet av boken. Kvinnofridslinjen – 020-50 50 50 – och Manscentrum – 08-643 11 83 – är också till stor hjälp. De som svarar på samtal är mycket kunniga och erbjuder stöd och information för både drabbade och anhöriga. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen oavsett var man bor i Sverige. Ett uppmärksammat problem i sammanhanget är att de som är utsatta för våld många gånger inte vill söka hjälp, anmäla eller lämna relationen, utan drar tillbaka anmälan eller återvänder till våldsutövaren. Det finns flera skäl till detta: uppfattningen att det är bäst för barnen att stanna kvar i hemmet, rädslan för ökat våld, oron för att bli ensam och den starka bindningen till våldsutövaren, som kan vara den som är den ekonomiskt starkare. För våldsutsatta som lever i utsatta miljöer kan våldsutövaren också vara den som ger fysiskt skydd och underlättar tillgång till alkohol eller narkotika. Hos dem som blivit utsatta för våld i en nära relation finns det ofta en ambivalens till att lämna förhållandet och ett bagatelliserande av det som hänt. Samtidigt är motivation en ”färskvara”, vilket innebär att man kan behöva arbeta med den både återkommande och tålmodigt. Samtalsmetoden motiverande samtal (motivational interviewing på engelska, därav förkortningen MI) har utvecklat ett speciellt förhållningssätt och särskilda samtalsverktyg för att kunna hjälpa även personer som inte är så beredda på en förändring att orka berätta om hur det är och hantera motståndet till en förändring. Motståndet handlar ofta om rädsla för att inte lyckas med förändringen, tvivel på sin förmåga och oro för att det kanske inte blir bättre. Ett särskilt fokus Förord
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 7
7
2020-10-08 15:03
i MI är att kartlägga den här typen av ambivalenta känslor och tankar och att hitta sätt att komma förbi dem. Detta gör att MI som metod är mycket väl anpassad för samtal med personer som är utsatta för våld i nära relationer. Det har saknats en bok som beskriver hur man kan framkalla motivation till förändring vid våld i nära relationer och som på ett konkret och handfast sätt illustrerar hur sådana motiverande samtal kan se ut och låta. Förhoppningen är att den här boken ger de redskap som många har saknat för att våga ställa den svåra frågan och motivera till förändring. Stockholm, oktober 2020 Liria Ortiz
8
Förord
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 8
2020-10-08 15:03
Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare, specialist i klinisk psykologi, utbildningskonsult, föreläsare och författare, utbildare i MI och medlem av nätverket MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). År 2017 vann hon Stora Psykologpriset. Hon är verksam inom sitt utbildningsföretag och har även uppdrag att utveckla kurser och skriva handböcker inom MI anpassade till olika yrkesgrupper i olika delar av Sverige. Liria Ortiz är ofta anlitad som föreläsare på kurser och konferenser med inriktning mot motivation, motstånd, förändring och ACT, acceptance and commitment therapy. Hon är också en återkommande gäst i olika radio- och tv-program och aktiv inom sociala medier – på Youtube, Facebook, Twitter, Instagram och Linkedin. Liria Ortiz böcker hittar du bland annat på nätbokhandlarna. För föreläsningar baserade på den här boken kan du mejla till: liria.ortiz@gmail.com. Webbplats: www.liriaortiz.com.
Förord
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 9
9
2020-10-08 15:03
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 10
2020-10-08 15:03
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
KOLUMNRUBRIK
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 11
11
2020-10-08 15:03
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.” Per Isdal, Meningen med våld (Gothia Fortbildning, 2017).
För de allra flesta känns det svårt att ta upp frågan om våld i nära relationer. Det framgår av Socialstyrelsens rapport ”Tack för att ni frågar” – screening om våld mot kvinnor (2002). Det kan kännas för närgånget och man kan känna sig osäker på hur man ska ställa frågan – på hur personen ska reagera, vilka svar man ska få och hur man ska hantera svaret. Både tidsbrist och oro för att få ett jakande svar kan utgöra hinder för att ta upp ämnet. Som samtalsledare kan man också vara rädd för att sakna känslomässig styrka för att kunna härbärgera de starka känslor som väcks inför personens utsatthet och lidande. Genom att inte ställa frågan om våld skyddar man sig själv känslomässigt. Socialstyrelsens rapport visade dock att ju oftare man ändå ställde frågan, desto mer ökade kompetenskänslan, trygg heten i situationen och den känslomässiga beredskapen att möta ja-svar. Efter en tid blev det allt lättare och mindre laddat att ställa frågan. Rapporten visade också att trots lång erfarenhet och kunskap om våld i nära relationer kunde många samtalsledare bli förvånade över att det inte gått att ”känna på sig” vilka personer som skulle svara ja på frågan om våldsutsatthet. Genom att ställa frågan får personen möjlighet att berätta om en utsatthet som annars riskerar att förbli okänd (Tegnell & Nilsson, 2011). Frågan kan avdramatiseras genom att samtals12
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 12
2020-10-08 15:03
ledaren framhåller att våld är ett vanligt problem och att man brukar ställa sådana frågor till alla. En nyckel är att man börjar med allmänna frågor om personens förhållande innan man ställer mer direkta frågor om våld.
MI – motiverande samtal Motiverande samtal utvecklades på 1980-talet av William Miller och Stephen Rollnick. De skrev den första läroboken i ämnet år 1991: Motivational Interviewing – preparing people to change addictive behaviour. Bokens tredje upplaga från 2013 heter Motiverande samtal – att hjälpa människor till förändring. I dag är MI en internationellt spridd och brett använd samtalsmetod inom arenor som psykiatri, socialt arbete, skolhälsovård, institutionsvård och kriminalvård. Mer än 1 000 vetenskapliga studier av MI har hittills publicerats. MI har visat sig ha god effekt (evidens) som intervention inom följande områden (Burke m.fl., 2003; Hettema m.fl., 2005; Rubak m.fl., 2005; Smedslund m.fl., 2011): • alkohol- och drogproblem • tobaksrökning • problematiskt spel om pengar • riskbeteenden vid hivinfektion • ohälsosamma kostvanor och bristande motionsvanor • bristande följsamhet till behandling. Den mest robusta effekten av MI är dock inte som en enskild insats utan som ett motivationsarbete inför nästa steg, oavsett om det handlar om en behandling, att delta i ett program eller att göra en förändring av något annat slag. Personer som deltagit i MI-samtal blir mer aktiva i det som kommer efteråt 1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 13
13
2020-10-08 15:03
(program, behandling, förändring, delaktighet) och tenderar att slutföra det i större omfattning. Nuförtiden integrerar man oftast MI i själva interventionen efter två eller tre träffar eller när samtalsledare noterar att motivationen och delaktigheten har minskat. Kärnan i det motiverande samtalet är ett förhållningssätt som Miller och Rollnick beskriver som ett sätt att bemöta människor med en accepterande och respektfull attityd. Det är viktigt att betona att MI är en metod för kommunikation och samtal vars primära syfte inte är terapeutiskt. Syftet är att hjälpa personen eller deltagare i en grupp att hitta sin egen motivation till att kunna förändra sig själv eller sin situation. Efter ett eller några motiverande samtal, när personen har kunskaper och känslomässiga resurser, kan hen fortsätta på egen hand med att arbeta för förändring. När personen är motiverad till en förändring, men inte vet hur hen ska genomföra den, erbjuds andra interventioner. Den aktuella definitionen av MI av Miller och Rollnick från år 2013 lyder:
”Motiverande samtal är en samarbetsinriktad samtalsmetod som syftar till att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring.”
Förhållningssättet kännetecknas av att man har en utforskande och samarbetande stil. Samtalsledaren uppträder inte som expert utan efterfrågar personens tankar och idéer om situationen. Samtalsledaren respekterar personens auto nomi – också om hens slutsats är att inte förändra sig – och är tydlig med att personen själv väljer och vet bäst vad som 14
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 14
2020-10-08 15:03
passar hen att göra. Som samtalsledare kan man uttrycka sitt bekymmer över det som händer, men man gör det med re spekt och acceptans. Det finns dock undantag. I fall när det finns barn inblandade och man är skyldig att göra en anmälan eller när personen själv måste tvångsomhändertas för att hen är en fara för sig själv eller andra kan man inte betona personens autonomi. Ett annat undantag är de situationer där samtalsledaren är neutral till vilken förändring som är aktuell, exempelvis vid ett samtal om abort. När det gäller våld i nära relationer är samtalsledaren dock mycket sällan neutral. En positiv förändring utifrån samtalsledarens synpunkt innebär att personen gör det som behövs för att våldet ska upphöra, vilket ofta innebär att lämna sin partner och/eller göra en anmälan mot den som utövar våldet eller om man utövar våld själv söka hjälp. För att hantera den här frågan på ett etiskt sätt krävs det att samtalsledaren är tydlig inför personen om sin intention, samtidigt som man betonar att det är personen som i slutändan bestämmer. En formulering skulle kunna vara: ”Nu när jag känner till din svåra situation skulle jag självklart vilja att du lämnar din partner. Jag vill inte lura dig och säga att jag är neutral när det handlar om det här ämnet. Jag bryr mig om dig och din säkerhet. Samtidigt kommer jag att respektera ditt beslut, det är du som bestämmer.” Undantaget är som sagt om det finns barn inblandade som måste omhändertas. Då betonar man att personen bestämmer över sitt eget liv, men när det gäller barnen finns det lagar som skyddar dem och som man som samtalsledare kommer att tillämpa. Motiverande samtal är alltså en samtalsmetod för att hjälpa personen att fatta ett beslut om förändring, en metod som 1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 15
15
2020-10-08 15:03
består av flera olika steg och färdigheter. Samtidigt innebär MI ett speciellt förhållningssätt som består av samarbete, välvilja, acceptans och av att framkalla motivation till förändring. I kapitel två presenteras motiverande samtal med syfte att ge en kort och översiktlig bild av förhållningssättet och de grundläggande samtalsstrategierna. I kapitel tre ges sedan en fördjupad bild av hur MI kan användas vid våld i nära relationer.
Våld i nära relationer Vad är en nära relation? Alla som har ett emotionellt band till en annan ingår i en nära relation. Våld i nära relationer är kriminaliserat. Det finns i en sådan omfattning att det är ett folkhälsoproblem. Det förekommer i såväl välfärdssamhällen som fattiga samhällen, i olikkönade som samkönade relationer och mellan familjemedlemmar. Även äldre utsätts för våld av sina närstående. Den som misshandlar gör det inte hela tiden utan har ofta också goda sidor. Bitvis är relationen bra och ofta är det just växlingen mellan våld och värme som gör det svårt att lämna den våldsamma partnern. Hopp om förändring finns ofta då partnern inte är ”dum” eller ”ond” hela tiden: man ångrar sig, lovar bättring och ger olika sorts förklaringar såsom stress, att det är jobbigt på arbetet och så vidare. Motivationen till förändring hos den som är utsatt för våld, och ibland också hos den som utsätter sin partner för våld, brukar vara hög den första tiden efter misshandel och i början av kontakten med en hjälpinstans (exempelvis ett skyddat boende) men tenderar att minska över tid. I en pilotstudie fann Hughes och Rasmussen (2010) att det förekom en signifikant skill16
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 16
2020-10-08 15:03
nad över tid i graden av motivation till förändring mellan de kvinnor som fick MI-samtal och de som inte fick sådana. I MI får personen på ett icke-fördömande sätt undersöka fördelar och nackdelar både med situationen som den är och med att förändra den. Personen känner sig lyssnad till och får hjälp med att göra sitt beteende begripligt. Om samtals ledaren bara pratar om fördelar med att göra en förändring eller att upphöra med relationen uppstår ofta situationen att personen vill försvara sig och i stället börjar berätta om nack delarna med en förändring. Detta påfrestar samarbetet med samtalsledaren och det är också olyckligt från motivationssynpunkt. I en sådan situation kommer personen nämligen att uttrycka ännu mer av det som i MI kallas status quo-prat, det vill säga prat om fördelar med situationen som den är. När personen hör sig själv uttrycka allt fler argument för att stanna kvar i relationen kan detta göra att hen samtidigt lyckas övertyga sig själv om att göra just det. Att lämna den våldsamma partnern eller inte
Holmberg och Enander beskriver i sin bok Varför går hon? – misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser (2010) att både de som lämnar en våldsutövande partner och de som inte gör det kan känna sig ambivalenta inför de olika svårigheter som ett uppbrott kan innebära. Det är som redan nämnts inte självklart att man vill lämna sin partner trots våldet. Så här beskrivs uppbrottsprocessen i rapporten ”Tack för att ni frågar” – screening om våld mot kvinnor (Socialstyrelsen, 2002):
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 17
17
2020-10-08 15:03
”Den process som uppbrottet från en våldsutövande partner många gånger innebär har schematiskt beskrivits i tre faser. I den första, att bryta upp, finns en vändpunkt, som antingen föregår eller sammanfaller med själva uppbrottet. Den andra fasen, att bli fri, handlar om kvinnans frigörelse från de känslomässiga band hon har till den våldsutövande mannen. I den tredje fasen, att förstå och inse på djupet att hon faktiskt har blivit utsatt för våld.”
Enligt Miller och Rollnick (2013) väcks motståndet hos personen när vi försöker övertyga, övertala eller bevisa att vi har rätt. Det är ingen som vill förlora ansiktet, känna sig inträngd i ett hörn eller till exempel få uppleva att någon annan verkar bry sig mer om ens barn än vad man själv anses göra. Det här behovet att ”rätta till” den andra kallas inom motiverande samtal för rättningsreflex och det är en stor källa till motstånd. EXEMPEL 1
Personen:
Men vi älskar varandra, och hen har lovat att nu när hen fått jobb kommer allt att bli bra för vår relation och för våra barn. Det är viktigt för mig att mina barn ska växa upp i en familj, och inte som jag, som skilsmässobarn.
Icke-MI (med rättningsreflex) Samtalsledaren: Ja, men det beror på i vilken sorts familj man växer upp. Om man växer upp i en familj där det finns våld mår inte barnen så bra heller. Det måste du förstå, och gå vidare för ditt och dina barns bästa.
18
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 18
2020-10-08 15:03
Förslag MI (utan rättningsreflex) Samtalsledaren: Det är viktigt för dig att ha en familj och du har kämpat för att det skulle bli så. Vad kan vara nackdelar och fördelar för dina barn om det blir en skilsmässa, både på kort och på lång sikt?
EXEMPEL 2
Personen:
Nej, men jag behöver inte längre något skydd. Jag och mina barn längtar hem. Vi vill börja om på nytt och jag är säker på att det inte kommer att hända igen. I långa perioder har vi det mysigt tillsammans och hen är världens bästa partner.
Icke-MI (med rättningsreflex) Samtalsledaren: Men det är inte första gången som det här händer! Ni har det mysigt i någon vecka och sedan slår hen dig igen. Hur kan du ytterligare en gång lita på vad hen lovar dig? Förslag MI (utan rättningsreflex) Samtalsledaren: I perioder har ni det mysigt, samtidigt som det efter några veckor blir annorlunda. Vad tänker/ känner du när detta händer?
Vad är kärlek?
Båda parterna i relationen kan tala om kärlek och den våldsamma partnern kan till och med säga att våldet är ett uttryck för sådana känslor: ”Jag älskar dig så mycket att jag blir svart sjuk, därför …” När en person som är utsatt för våld i en nära relation lyssnar på vad partnern säger i stället för att fokusera på partnerns handlingar är risken att hen ser det sagda som ett skäl för att stanna i relationen. Ett sätt att prata om ämnet på ett icke-konfrontativt sätt kan då vara att tala om kärlek 1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 19
19
2020-10-08 15:03
som handlingar och beteenden i stället för bara en känsla. Ett annat sätt kan vara att tala om kärlek som en känsla som uttrycker sig i ens handlingar. Exempel på en sådan fråga: Hur ser du på att din partners sätt att visa sin kärlek för dig får din självkänsla och ditt livsutrymme att krympa?
Teorier som har haft betydelse för utvecklingen av MI Den teoretiska basen för MI är humanistisk psykologi och socialpsykologi. Ett avgörande bidrag till förhållningssättet i MI har lämnats av den amerikanske psykologen Carl Rogers, som utvecklade den humanistiska psykologin på 1950-talet. Rogers menade att samtalsledarens roll är att skapa för utsättningar för personens läkning och förändring genom att skapa ett öppet, lyssnande, värderingsfritt och empatiskt välvilligt förhållningssätt, snarare än att uppträda som en expert som tolkar och ger råd. I stället innebär rollen som samtalsledare att lita på och luta sig mot personens klokskap och förmåga att hitta egna lösningar på sina dilemman. Sättet att samtala är känt under namnet personcentrerad eller icke-direktiv rådgivning. Det förlitar sig i huvudsak på en kombination av att ställa frågor och lyssna. Grundtanken inom den humanistiska psykologin är att samtalsledaren ska visa inlevelse, värme och äkthet och en villkorslöst positiv uppskattning av personen. Relationen ska även kännetecknas av jämlikhet. Även i MI betonas den genuint nyfikna, värderingsfria och positiva hållningen till personens erfarenheter och syn på sitt dilemma, men där finns en skillnad. Samtalsledaren som 20
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 20
2020-10-08 15:03
använder MI är även guidande mot ett förändringsmål. Till skillnad från den humanistiska psykologin är alltså MI en samtalsmetod som förutsätter ett fokus eller ett förändrings mål. Om personen inte vet vad eller hur hen ska göra kan man samtidigt ge information i dialogform. Flera socialpsykologiska teorier har ett stort förklaringsvärde i MI, till exempel Leon Festingers (1957) teori om kognitiv dissonans, Daryl Bems (1972) teori om självperception och Claude Steeles (1988) teori om affirmationer. De förklarar bland annat värdet av att samtalsledaren som använder MI har en framkallande stil, bekräftar personen och hens möjlighet att utforska skillnaden mellan hur det är och hur det borde vara. Utifrån affirmationsteorin är det också möjligt att förstå varför en person ibland nedvärderar och inte erkänner allvaret i informationen. En annan teori, som underlättar att förstå funktionen av att hantera personens motstånd, är Brehms och Brehms (1981) teori om psykologisk reaktans. Här följer några korta beskrivningar av teorierna. Dissonansteorin, av den amerikanske socialpsykologen Leon Festinger (1957), säger att när vi inte kan leva upp till ett åtagande som vi gjort inför en annan människa skapas en olustkänsla. Vi upplever en skillnad (dissonans) mellan hur det är och hur det borde vara. Det kan bidra till att åtagandet genomförs. Startmotorn till en förändring, säger teorin, är nästan alltid personens egen känsla av olust över hur situationen är nu, i jämförelse med ett bättre alternativ eller vad som är önskvärt utifrån grundläggande värderingar om vad som är rätt och rimligt. Ett inslag i MI utifrån den här teorin är att samtalsledaren utforskar personens värderingar och ger personen möjlighet att ställa dem i relation till den aktuella situationen. Ibland erbjuds personen att göra en besluts 1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 21
21
2020-10-08 15:03
balans utifrån frågor om vad som är mindre bra med situationen som den är nu och hur den borde vara. Affirmationsteorin, av den amerikanske socialpsykologen Claude Steele (1988), säger att det övergripande målet för en person är att bevara en positiv självbild. När självbilden säger att vi duger och är kompetenta i både egna och andras ögon ökar möjligheten att vi kan ta till oss resonemang och information från andra som innebär behov av förändring. Vi blir mindre defensiva och försvarsinställda. Ett kommunikationsverktyg i MI utifrån denna teori är att samtalsledaren aktivt och så ofta tillfälle ges bekräftar eller affirmerar personen. Bekräftelser, eller affirmationer som det också kallas i litteraturen, stärker personens självbild och gör personen öppnare för att resonera, även kring det som är problematiskt, och att lyssna till information som går emot hens sätt att leva och bete sig. Teorin om psykologisk reaktans, av den amerikanske psykologen Jack Brehm (1966), säger att varje hot som en person känner mot sin frihet att bestämma över sig själv skapar en vilja att återupprätta autonomin, det vill säga rätt att bestämma själv. Exempelvis börjar en person nästan alltid motargumentera om en samtalsledare argumenterar för en viss förändring. Teorin anses förklara varför interventioner som bygger på konfrontation visar dåliga, och i många fall till och med sämre, resultat än ingen intervention alls. Att undvika argumentation och betona autonomi är ett exempel på ett inslag i MI som har sin bakgrund i teorin om psykologisk reaktans. Teorin om självperception, av den amerikanska socialpsykologen Daryl Bem (1972), säger att vi påverkas mer av vad vi hör oss själva säga och av de argument som vi själva utveck22
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 22
2020-10-08 15:03
lar, än av det som andra säger till oss. Teorin har spelat en avgörande roll för den vikt som läggs i MI för att ge personen möjligheter att uttala prat om förändring och åtagande och för att hitta sina egna skäl till förändring. I den senaste versionen av MI (Miller & Rollnick, 2013) finns bara en kort referens till den transteoretiska modellen, lanserad av James Proschaska och Carlo DiClemente (2005). Modellen säger att vi går igenom olika förändringsstadier innan vi är redo för en förändring. Modellens övergripande synsätt och teori är inte samma sak som MI, vilket under senare år påpekats av William R. Miller och Stephen Rollnick, upphovspersonerna till MI. De betonar att man mycket väl kan praktisera MI utan att känna till modellen, och därför har den numera tonats ner i deras bok (2013). De skriver att MI är en specifik metod för att öka en persons motivation till förändring som har en förankring i flera olika psykologiska teorier.
Våldets normaliseringsprocess Forskaren Eva Lundgren (2004) beskriver hur anpassningen till en våldsam partner går successivt – från ett kontrollerande av partnerns umgänge, ekonomi och tankevärld till ett mera uttalat fysiskt och psykiskt kränkande. När våld förekommer i en relation är den per definition asymmetrisk: relationen kan beskrivas i termer av över- och underordning. Detta utövande av den enas makt över den andra speglar enligt Lundgren maktordningen i samhället – samhällets normer går igen i parförhållandet.
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 23
23
2020-10-08 15:03
Lundgren (2004) utgår här från Michel Foucaults teori om socialiseringsprocessen, enligt vilken vi gradvis över tid socialiseras in i ett sammanhang. Detta sammanhang blir sedan ett normaltillstånd. Foucault beskriver makt som uttryck för något som kommer till uttryck i våra vardagliga handlingar (Foucault, 1975/1980). Lundgrens applikation av socialiseringsprocessen är det som hon och andra (till exempel Wood, 2001), definierar som våldets normaliseringsprocess. Våldets normaliseringsprocess beskrivs som den anpassning som den utsatta underkastar sig för att inte våldet ska upprepas. Anpassning sker både hos den som utövar våld och den som blir utsatt för våld. Våldsutövarens förklaringar blir till sanningar även för den utsatta – det blir ”normalt” och det kan till och med bli något som av olika skäl upplevs som att man ”förtjänar” att bli behandlad på det visset. Enstaka händelser förringas, men om våldsamheterna upp repas blir det svårare för den som blir utsatt att värja sig mot förklaringar från den som utövar våld. Stressläget blir förhöjt, vaksamheten ökar och anpassningar blir allt fler för att våldet inte ska upprepas eller intensifieras. Våldsutövaren utövar sitt våld genom att hota, kränka eller slå medan den våldsutsatta till exempel kan tvingas sluta höra av sig till vänner och familj, underkasta sig kontrollerande åtgärder eller upplåta sina resurser till våldsutövaren. Konsekvensen för den utsatta är att livsutrymmet successivt minskar. Den som utövar våldet växlar mellan att vara omhändertagande och våldsam och det skapar förvirring hos den utsatta. Förvirringen är en aktiv process som bryter ner den utsattas psykiska motstånd och innebär en förklaring till varför våldet successivt ökar och med tiden även blir den utsattas sanning. 24
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 24
2020-10-08 15:03
Kognitiv dissonans som förklaring av normaliseringsprocessen
Som redan nämnts har teorin om dissonans (skillnad mellan hur det är och hur det borde vara) spelat stor roll för utvecklingen av MI. Vi vill alla betrakta oss som kompetenta och värdefulla individer och skapar därför sådana berättel ser om oss själva (Wood, 2001). En person som utsatts för våld i ett förhållande upplever en skillnad mellan hur det är och hur det borde vara, mellan den egna berättelsen om den man älskar och det som händer. Det uppstår förvirring och personen behöver hitta en förklaring till varför det hände. Man försöker svara på frågan: Hur kommer det sig att min partner älskar mig och ändå utsätter mig för våld? När man blir uppmärksam på inkonsekvensen mellan det man säger och det man gör uppstår en kognitiv dissonans: skillnaden mellan hur det är och hur det borde vara. Med andra ord uppstår det ett kognitivt ”hål” i det man berättar för andra och för sig själv. Berättelsen stämmer inte längre med verkligheten. Då förminskar man våldets betydelse för att hålla kvar den gamla uppfattningen om sig själv, sin partner eller kärleken. Även våldsutövaren behöver tolka och förklara sitt hand lande för att upprätthålla bilden av sig själv som god och älskvärd. Våldet kan till exempel förklaras som kontrollförlust (”Jag tappade behärskningen för att jag älskar dig”), som ett tillrättavisande (”Jag måste lära dig för din egen skull”) eller som att det är något som av olika skäl förtjänas (”Du är så dum, du förtjänar ditt straff”). Alternativt som en en staka händelse som inte ska upprepas. Dessa förklaringar kan då osynliggöra den kognitiva dissonansen hos våldsutövaren, 1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 25
25
2020-10-08 15:03
vars bild av sig själv kan behållas och lugnet tillfälligt återställas. Båda parterna är aktiva i våldets osynliggörande eftersom den kognitiva dissonansen känns obekväm för både vålds utövaren och den utsatta. Om någon av parterna upplever inkonsekvensen – ”ser sanningen i vitögat” – skulle det inne bära att man måste ta ett beslut om en förändring av situationen.
26
1. Att kunna ta upp ämnet och fråga om våld
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 26
2020-10-08 15:03
Slutord
Den här boken handlar om hur man kan motivera till föränd ring med hjälp av samtalsmetoden motiverande samtal. Här förklaras till exempel hur och varför både våldsutövaren och den våldsutsatta rättfärdigar sina ageranden – den ena genom att slå och den andra genom att stanna i relationen trots våldet. Texten om kvinnliga våldsutövare beskriver hur vi kan tänka när vi bemöter den här gruppen och motivera till föränd ring. Detta beskrivs även i kapitlen om när våldet utövas i en samkönad relation och när man träffar en våldsutövare. Boken har presenterat ett flertal praktiska och konkreta verktyg att använda sig av i samtalssituationer och många exempel på hur det kan ”låta” i ett motiverande samtal när man tillämpar de olika samtalsverktygen och förhållningssättet. Om du vill läsa mer, ögna igenom litteraturlistan. Blir du nyfiken och vill utbilda dig i motiverande samtal med inrikt ning mot våld i nära relationer kan du kontakta Liria Ortiz eller Dan Rosenqvist (www.samtalomvald.se) som ordnar kurser med den inriktningen.
174
Slutord
91-7741-229-8_motiverande samtal inlaga.indd 174
2020-10-08 15:03
LIRIA ORTIZ
Motiverande samtal är en samtalsmetod som lämpar sig särskilt väl i sådana situationer, inte minst för att den utsatta ofta känner så stark ambivalens inför att lämna eller stanna kvar i relationen. Läsare av den här bokens tidigare upplagor har berättat om hur de kunnat framkalla motivation till förändring vid våld i nära relationer i samtal där de tidigare kört fast. Om hur frustration ersatts av en känsla av tilltro till sin egen kompetens. I den här praktiska boken får du konkreta samtalsverktyg för att fråga om våld, motivera till förändring och verktyg för det som de allra flesta samtalsledare brukar uppleva som svårt – att hantera motstånd. Boken vänder sig till dig som arbetar eller vill arbeta med motivation till förändring i möten med personer som är utsatta för våld, i såväl olikkönade som samkönade relationer. I denna tredje upplaga har texten uppdaterats genomgående. Dessutom har två nya kapitel tillkommit – ett om våld i hbtqi-relationer skrivet av RFSL och ett om kvinnor som våldsutövare. Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare, specialist i klinisk psykologi, utbildningskonsult, föreläsare, författare och MIutbildare. Hon är medlem i nätverket MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). År 2017 vann hon Stora Psykologpriset.
ISBN 9789177412298
Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer
Har du någon gång samtalat med en våldsutsatt person som inte varit beredd att lämna den våldsamma partnern? Känt dig villrådig och behövt vägledning och konkreta förslag?
LIRIA ORTIZ
Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer
NY
utökad upplaga
9 789177 412298
77412298.2.1_Omslag.indd 2-3
2020-09-29 08:01