9789151103990

Eva Malm

2

LÄRARHANDLEDNING

INNEHÅLL

Ord & Äventyr 2

Tillgänglig språk-, läs- och skrivundervisning som på ett stimulerande sätt möter alla elever i klassrummet.

Dags för ett nytt äventyr!

Hemligheten får vi följa Ville och Dima när de hittar en liten rund och mystisk grej i parken. På den blanka ytan står ett enda ord ingraverat: HEMLIGHETEN. Vad är det de har hittat? Och vad är det som är så hemligt? Nyfikna börjar Ville och Dima att söka efter svar. Sökandet

leder dem till något de aldrig hade kunnat föreställa sig.

Läseboken Hemligheten

Ord & Äventyr är ett läromedel svenska för årskurs 1–3.

Spännande äventyr med stor värme och humor väcker lusten för läsning och samtal. Utifrån berättelsen och språk-, läs- och skrivinlärningen arbetar eleverna med uppgifter på olika nivåer.

Läsebok 2A har mindre textmängd, enkel meningsbyggnad och starkt bildstöd.

Läseboken Hemligheten är skriven av Katarina Genar och illustrerad av Anna Sjölin. Den finns i tre olika svårighetsnivåer för att kunna matcha elevers olika avkodningsnivå. Texterna är skrivna med ett typsnitt med seriffer eftersom serifferna hjälper till att binda ihop bokstäver till helheter, ord. Läseboken inleds med en presentation av bokens huvudkaraktärer följt av 26 kapitel där eleverna får följa med Ville och Dima på ett spännande äventyr för att ta reda på mer om Hemligheten. Det första kapitlet består av en, för alla nivåerna, gemensam högläsningstext. Eleverna får även möta olika texttyper: instruerande text, förklarande text och beskrivande text, samt sångtext, brev, vers, dagbok, återberättande text och sms-konversation.

Läsebok 2B har längre textmängd, längre meningsbyggnad och kan även användas för högläsning och textsamtal.

Ord & Äventyr för årskurs 2 ingår:

• Läsebok i två olika nivåer.

• Arbetsbok med varierade språk-, läs- och skrivövningar på olika nivåer.

• Lärarpaket med lärarhandledning, digitalt lärarstöd och digital träning för eleverna.

Hemligheten Hemligheten

Hemligheten Hemligheten

enkel meningsbyggnad och starkt bildstöd. har längre textmängd, längre meningsbyggnad och kan även användas för högläsning

LÄSEBOK START

51102801.1.1_OrAV_Omslag_2A.indd Alla sidor

Läsebok Start passar för elever som kan läsa enkla ord och meningar med hjälp av ljudningsstrategin och vanliga högfrekventa ord med ortografisk helordsläsning (direkt avläsning av ord). Texten är skriven med enklare ord och meningar, samt mindre textmängd per sida, än i A-boken och har en långsam progression. Bilderna i Läsebok Start är större än i A-boken och det finns bilder på varje sida för att ge eleven ledtrådar till innehållet i texten.

LÄSEBOK 2A

A-boken passar för elever som kan läsa ord och meningar med hjälp av ljudningsstrategin och till viss del med ortografisk helordsläsning (direkt avläsning av ord). Texten är skriven med enklare ord och meningar, mindre textmängd per sida och större textstorlek än i B-boken samt har en långsammare progression. Bilderna i A-boken är något större än i B-boken och det finns bilder på nästan varje sida för att ge eleven ledtrådar till innehållet i texten.

LÄSEBOK 2B

B-boken innehåller mycket text men har fortfarande en bild, i något mindre storlek, på i stort sett varje sida. Texten har mindre storlek än A-boken och lämpar sig för högläsning med tillhörande textsamtal där eleverna får en gemensam upplevelse av Hemligheten. B-bokens texter lämpar sig även för elever som kommit långt i sin läsutveckling och läser med flyt, förståelse och i huvudsak använder sig av ortografisk helordsläsning. En vägledning vid valet av läseboksnivå till eleverna är att eleven ska kunna läsa 80–90% av orden på en sida med ortografisk helordsläsning.

Katarina Genar Anna Sjölin

2

Arbetsboken

Arbetsboken är skriven av Eva Malm och är inspirerad av forskning och beprövad erfarenhet som visat på framgångsrika undervisningsmetoder i den tidig språk-, läsoch skrivundervisningen. Boken är dessutom utformad för att göra språk-, läs- och skrivundervisningen tillgänglig för den variation av elever som finns i årskurs 2. I varje kapitel finns basövningar som bland annat övar alfabetet och alfabetisk ordning, läsning och skrivning av ord och meningar, stavning, språkets struktur och uppbyggnad, ordförståelse och enkla läsförståelse- och

skrivstrategier kopplade till läsebokens texter. I samband med basövningarna finns ”Träna mer”-övningar som är extraövningar på olika nivåer kopplade till kapitlets aktuella arbetsmoment eller läsebokstext. Efter tre kapitel får eleverna träna på ordförståelse kopplat till läsebokens texter samt visa och uppskatta vad de har lärt sig på ”Jag kan!” -sidan. Därefter finns ”Äppelövningar” som innehåller övningar på två olika nivåer, ”Gult Äpple” och ”Grönt Äpple”, kopplade till kapitlens innehåll.

LÄRARHANDLEDNING

Lärarhandledningen

Lärarhandledningen innehåller instruktioner för hur lärare kan arbeta med arbetsbokens övningar och läsebokens texter. I lärarhandledningen finns också beskrivet hur Ord & Äventyr är anpassat till skrivningarna i läroplanen. Lärarhandledningen innehåller även råd och tips för hur övningar kan anpassas både för elever i behov av stöd och i behov av utmaningar, samt ett

kapitel med 26 kooperativa övningar, en till varje kapitel, kopplat till arbetsbokens övningar eller läsebokens text. I samband med instruktionerna till varje kapitel finns facit till arbetsbokens övningar och i slutet finns kopieringsunderlag. Kopieringsunderlagen innehåller en läsårsöversikt, arbetsblad, sekvensbilder, läsdiagnoser, skrivdiagnoser, beskrivande texter, spel, Venn-diagram mm.

Digitalt lärarmaterial

I Ord & Äventyr 2 digitala lärarmaterial finns allt samlat som behövs för att genomföra tydliga och inspirerande genomgångar av läsebokens kapitel och dess textsamtal samt arbetsbokens innehåll.

Ord & Äventyr 2 har tre läseböcker som finns inlästa och det finns även möjlighet att projicera läsebokens sidor och uttrycksfulla illustrationer. I det digitala lärarmaterialet finns dessutom bilder, kopplade till de moment som behandlas i kapitlen, att använda som underlag och stöd vid genomgångar. Utöver detta finns lärarhandledningens kopieringsunderlag för utskrift. De 26 kooperativa övningarna som är kopplade till arbetsbokens övningar eller läsebokens texter finns även tillgängliga i Ord & Äventyr 2 digitala lärarmaterial.

Digital elevträning

Ord & Äventyr 2 digitala elevträning bygger på läsebokens och arbetsbokens 26 kapitel och är ett komplement till böckerna. Här finns självrättande digitala övningar med lättanvänd färdighetsträning på två nivåer, ”Gult Äpple” och ”Grönt Äpple”. Övningarna utgår från de moment som eleverna har arbetat med i arbetsboken samt läsförståelseövningar kopplade till läsebokens texter. Det är enkelt för läraren att se vilka övningar eleverna har gjort och vilka resultat de har fått. I den digitala elevträningen finns även möjlighet för eleverna att lyssna på läsebokens alla spännande texter, så väl i hemmet som i skolan.

I Ord & Äventyr 2 digitala elevträning befäster eleverna sin kunskap på ett lustfyllt och stimulerande sätt.

Ord & Äventyr 2, Skollagen & Läroplanen

Ledning och stimulans

Utbildningen i svenska skolor skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollag, SFS 2010:800). Undervisningen skall utformas på ett sådant sätt att elever ges ledning och stimulans att, utifrån sina förutsättningar, utvecklas så långt som möjligt. Om det finns en oro för att elever riskerar att inte nå de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppnås, skall dessa elever skyndsamt ges stöd i form av anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (SFS 2010:800). De elever som enkelt når kriterierna för bedömning av kunskaper skall istället ges möjligheter att nå längre i sin kunskapsutveckling.

När det gäller den tidiga läs- och skrivinlärningen spelar lärarens kunskaper en särskilt viktig roll eftersom de första skolåren är extra betydelsefulla för hur elevers läs- och skrivförmåga kommer att utvecklas. Vid utarbetandet av Ord & Äventyr 2 har därför stor vikt lagts vid att utforma materialet efter vetenskapliga och beprövade arbetssätt samt för att kunna anpassas till elevers olika behov och förutsättningar. Arbetsbokens övningar har även kritiskt granskats av lärare med mångårig erfarenhet av läs- och skrivinlärning i år F–3.

Tidig identifiering

För att kunna utforma undervisningen så att elever ges den ledning och stimulans de behöver, för att utvecklas så långt som möjligt, är det centralt att regelbundet följa och tidigt identifiera var varje elev befinner sig i sin kunskapsutveckling. För att ge lärare möjligheter att följa elevers läs- och skrivutveckling och stöd vid bedömningen av om elever uppnår kriterierna för bedömning av kunskaper i årskurs 1–3 i svenska, är det obligatoriskt att genomföra Nationellt Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 och Nationella prov i svenska i årskurs 3. För att få ytterligare stöd i bedömningsarbetet kan Nationellt Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för år 2 och 3, samt Nya språket lyfter, Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1–6, användas. I lärarhandledningens instruktioner till varje kapitel finns, under rubriken ”Att observera”, punkter som är kopplade till avstämningarna i Nya Språket lyfter. Punkterna är tänkta att ge läraren en vägledning för vad som kan vara viktigt att observera i den dagliga verksamheten för att kunna bedöma om elever är på väg att nå kriterierna för bedömning av kunskaper. Punkterna kan även ge stöd i bedömningen om elever är i behov av extra anpassningar eller extra utmaningar. Efter var tredje kapitel i arbetsbo-

ken finns en diagnos, ”Jag kan!”. Diagnosen kan vara ytterligare ett stöd i lärarens bedömning. ”Jag kan!” innehåller även reflektionsuppgifter för att eleven ska få möjlighet att fundera kring sitt eget lärande. Diagnosen, ”Jag kan!”, är i första hand tänkt att användas som underlag för formativa samtal mellan lärare och elev. En formativ bedömning är framåtsyftande och menad att främja och stödja elevens fortsatta lärande. I lärarhandledningens kopieringsunderlag finns två läsdiagnoser och två skrivdiagnoser som, tillsammans med ”Jag kan!”, kan vara ett stöd för läraren vid bedömningen av avstämningspunkterna i Skolverkets bedömningsmatriser kring elevers läs- och skrivutveckling.

Tidiga insatser

Från den 1 juli 2019 finns bestämmelser i skollagen gällande en läsa, skriva och räkna-garanti för att extra anpassningar och särskilt stöd, utformade efter varje elevs behov, skall sättas in så tidigt som möjligt (Skolverket, 2021). Syftet är bland annat att fler elever ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 och i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Att tidigt och regelbundet identifiera var elever befinner sig i sin språk-, läs- och skrivutveckling är en förutsättning för att kunna sätta in adekvata åtgärder och insatser, för alla elever, men särskilt för elever som stöter på svårigheter i sitt språk-, läs- och skrivlärande. Tidiga, intensiva och strukturerade insatser kan vara avgörande för dessa elevers fortsatta utveckling. Ord & Äventyr 2 erbjuder därför läseböcker och övningar på olika nivåer. Både i anslutning till arbetsbokens basövningar i varje kapitel och efter diagnoserna finns övningar som elever och lärare i samförstånd kan välja mellan. Dessa övningar, och möjligheten att välja läsebok efter elevens avkodningsnivå, kan vara till hjälp vid utformningen av stöd i form av anpassningar och extra utmaningar, bidra till mer inkluderande lärmiljöer och vara en hjälp i arbetet mot att uppfylla skollagens läsa och skriva-garanti.

Förmågor och centralt innehåll

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och

• kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden.

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22, Skolverket, 2022)

Innehållet i svenskundervisningen ska baseras på det centrala innehåll som beskrivs i läroplanens kursplan för ämnet. Här visas en översikt över hur det centrala innehållet i svenska behandlas i Ord & Äventyr under årskurs 1, 2 och 3.

LÄSA OCH SKRIVA

År 1 År 2 År 3

X X X Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.

X X X Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.

X X X Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

X X Grundläggande textbearbetning.

X X X Handstil och att skriva med digitala verktyg.

X X X Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.

X X X Alfabetet och alfabetisk ordning.

LYSSNA OCH SAMTALA

X X X Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.

X X X Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.

X X X Att ge och ta emot muntliga instruktioner.

X X X Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

TEXTER

X X Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

X X X Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar

X X Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.

X X X Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.

X X X Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.

X X X Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.

X X X Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

X X X Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

X X Skillnader mellan tal- och skriftspråk.

INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK År 1

X X Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.

X X X Hur texters avsändare påverkar innehållet.

Ord & Äventyr 2 –

Fortsatt språk-, läs- och skrivundervisning

Läsning

Läsning kan förklaras med formeln The Simple View of Reading: läsning = avkodning x förståelse (Gough & Tunmer, 1986). Med formeln menas att läsförståelse är en produkt av avkodning och språkförståelse. Med avkodning avses förmågan att tekniskt avläsa ord medan språkförståelse handlar om att kunna ta till sig ett språkligt meddelande, vilket bland annat innefattar att kunna aktivera förkunskaper och ords betydelser, göra inferenser (slutledningar), förstå meningsbyggnad och samband mellan meningar, kontrollera sin egen förståelse (förståelseövervakning) och vara medvetenheten om textstrukturer. När en elev väl kan avkoda en text behöver språkförståelsen kopplas in för att förstå det som lästs. Därför behöver båda förmågorna, avkodning och språkförståelse, få utvecklas parallellt. I Ord & Äventyr 2 kombineras därför undervisning i avkodningsstrategier med förståelsestrategier för att bidra till en balanserad läsundervisning.

AVKODNING

Att automatisera den alfabetiska avkodningen är viktigt för att kunna anamma den ortografiska avkodningsstrategin (snabbt och enkelt avkoda ord utan att behöva ljuda). Därför behöver undervisningen utformas så att alla elever övar avkodning på sin nivå samt att övningen sker regelbundet och frekvent. En beprövad metod för att träna avkodning är upprepad läsning. Metoden går ut på att eleven läser en text flera gånger för en korrigerande vuxen. De texter som eleven läser tillsammans med en vuxen bör ligga på en nivå inom elevens proximala utvecklingszon (något över elevens läsförmåga) för att positiv utveckling ska ske. En vägledning kan vara att eleven ska kunna läsa 80–90% av orden i en text med ortografisk helordsläsning. Ord & Äventyr erbjuder läseböcker i tre nivåer för att möjliggöra för eleverna att kunna läsa på en lagom nivå. I lärarhandledningen ges även förslag på hur läsläxan kan anpassas för de elever där även Läsebok Start text upplevs svår och för de elever där B-bokens text upplevs enkel.

Ytterligare metoder för att utveckla automatiserad avkodning, läsflyt, är skuggläsning, läsa ord/text högt efter en god läsares röst, och körläsning, läsa ord/ text samtidigt som en god läsare läser. I Ord & Äventyrs lärarhandledning ges därför ofta förslaget att skuggläsa eller körläsa ord, meningar eller texter. Särskilt viktigt är detta för elever som inte automatiserat avkodningen ännu. Utöver att delta i rikligt med aktiviteter för att utveckla läsflyt behöver elever läsa många olika

slags texter. Dessa gör att eleverna möter nya ord, får möjlighet att automatisera dem och även utöka ordförrådet. I Ord & Äventyr 2 läseböcker finns därför olika typer av texter som med fördel kan användas både vid högläsning med textsamtal och vid enskild läsning tillsammans med en vuxen.

Undervisning som innehåller fonologiska och morfologiska moment kan vara framgångsrik för att utveckla avkodnings- och stavningsförmågan. Svenska språket är uppbyggt av fonem (språkljud) och av morfem (språkets minsta betydelsebärande delar). I arbetsboken övas därför att dela upp och sätta samman ord med hjälp av morfem och att identifiera förstavelser, ändelser och morfologiska mönster samt att analysera sammansatta ord.

SPRÅKFÖRSTÅELSE OCH LÄSFÖRSTÅELSE

För att utveckla en god läsförståelse krävs, som tidigare nämnts, både en god avkodningsförmåga och en god språkförståelseförmåga. För att utveckla elevernas språkförståelse är det viktigt att samtala om texters innehåll. I samband med högläsning och textsamtal, i Ord & Äventyr 2, uppmuntras läraren att ha fördjupade samtal kring ord och begrepp från texten och samtala om kapitlets rubrik och bilder för att hjälpa eleverna att aktivera förkunskaper och förklara ords betydelse. Under högläsningen kan läraren sedan stanna till för att förklara och diskutera fler ord och uttryck. Efter läsningen sammanfattas innehållet i texten och därefter finns förslag på frågor, av varierat slag, som kan ställas. För att kunna svara på frågorna kan eleverna behöva leta information och koppla ihop budskapet från flera meningar och/eller aktivera sin förförståelse. Det finns också frågor där eleverna får gissa svaret eller försöka förutspå kommande händelser. Syftet med de olika typerna av frågor är att öva aktivering av förkunskaper och ords betydelser, göra inferenser (slutledningar) och förstå meningsbyggnad och samband mellan meningar. För att syftet skall uppnås behöver eleverna och pedagogen berätta och diskutera hur de kommit fram till svaren. Varje textsamtal avslutas därför med en diskussion kring ord, uttryck eller innehåll som eleverna inte har förstått samt elevernas upplevelser av textinnehållet. Dessa moment har till syfte att öva på att kontrollera sin egen förståelse och reflektera över innehållet. I läseboken, Hemligheten, får eleven möta olika texttyper såsom exempelvis berättande, beskrivande, instruerande och förklarande text. Att bli medveten om olika textstrukturer kan bidra till att det blir lättare att förstå andra texter med liknande struktur.

Skrivning

Även skrivning kan förklaras med en formel: skrivning = inkodning x budskapsförmedling (Hagtvet, 2009). Inkodningen innefattar att tekniskt kunna skriva för hand (och digitalt) och att stava. Budskapsförmedling handlar mer om att kunna författa och uttrycka sig tydligt så att ens budskap når fram. För att kunna koncentrera sig på det budskap man vill föra fram behöver undervisningen i skrivning i årskurs 2 fortsätta att inriktas på att eleverna ska nå flyt i bokstavsskrivandet. Undervisningen behöver därför erbjuda rikliga tillfällen till att skriva. Arbetsboken erbjuder en mängd varierade skrivövningar både bland basövningarna och bland ”Träna mer”-övningarna. I läroplanens kriterier för bedömning av kunskaper för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3, uttrycks att eleverna skall kunna skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I lärarhandledningen ges därför förslag på skrivövningar som kan skrivas digitalt, gärna med talsyntes. Den huvudsakliga övningen i skrivning bör, även under årskurs 2, dock ske för hand.

Att direkt och systematiskt träna rättstavning har positiv påverkan på eleverna stavning, läsning och ordförråd. Rättstavning bör tränas efter principen; det enkla först och det svåraste sist, det vill säga i ordningen ng-ljudet, tje-ljudet, sje-/j-ljuden och sist dubbelteckning. I Ord & Äventyr 2 övas därför ng- och tje-ljuden. Eleverna får även arbeta grundligt med vokaler och konsonanter för att tillägna sig redskap för att kunna använda regler för stavning.

Referenser & litteratur som inspirerat Alatalo,T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Fridolfsson, I. (2008, 2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Frank, E. & Herrlin, K. (2018). Stavning –bokstavlig begrundan. I Skolverkets modul inom Läslyftet: Språk-, läs- och skrivutveckling –grundskola F–3. Tidig skrivundervisning. www.skolverket.se

Gough, P. B. & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7.

Hagtvet, B. E. (2009). När riskbarn möter klassrumspraxis. I L. Bjar & A. Frylmark (red:er.), Barn läser och skriver - specialpedagogiska perspektiv (s. 169–192). Lund: Studentlitteratur.

Oakhill, J., Cain, K. & Elbro, C. (2018). Läsförståelse – insikt och undervisning. Stockholm: Liber.

Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2015). Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2020). Nya Språket lyfter, Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1–6. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22. Stockholm: Norstedts Juridik kundservice.

Skolverket (2021). Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. www.skolverket.se

Vetenskapsrådet (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Hämtad 200410 från: www.vr.se

Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft, Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk – årskurs 3.

Stockholm: Natur & Kultur.

Att arbeta med Ord & Äventyr 2

Arbetet med Ord & Äventyr 2 bygger på en undervisning där de skriftspråkliga aktiviteterna tala, läsa och skriva integreras med varandra. Här beskrivs hur undervisning med Ord & Äventyr 2 kan genomföras enligt beprövade arbetsmetoder. Detaljerade instruktioner finns i kapitelhandledningarna.

Kapitelhandledningarnas struktur

INNEHÅLL

Här beskrivs innehållet i kapitlet. Innehållspunkterna är kopplade till det centrala innehållet för årskurs 1–3 i svenska. Det är bra att gå igenom punkterna under rubriken ”Innehåll” med eleverna före introduktionen av ett nytt kapitel.

LÄSEBOKEN: HÖGLÄSNING & TEXTSAMTAL

Här beskrivs hur undervisning kring texten i läsebok B kan genomföras. I det digitala lärarmaterialet finns läseböckernas texter och bilder att projicera på tavlan. En mall för hur en genomgång av texter i läsebok Start, med fokus på avkodningsträning, finns i kapitel 2.

ATT OBSERVERA

Här ges exempel på vad lärare kan behöva observera i undervisningen. Dessa exempel bygger på observationspunkterna B1–B5 i Nya Språket lyfter (Skolverket, 2020). Att regelbundet observera elevernas språk-, läs- och skrivutveckling gör att läraren tidigt kan identifiera elevers olika behov av ledning, stimulans och av anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

ARBETA MER

Här finns ytterligare exempel på aktiviteter som övar de moment som tas upp i det aktuella kapitlet. Det kan vara spel, lekar, läs- och skrivövningar, bilduppgifter e t c. Överst i listan finns hänvisning till den kooperativa övning som finns till kapitlet.

GENOMGÅNG AV MOMENT I ARBETSBOKEN

Här beskrivs hur läraren kan gå igenom de moment som tas upp i arbetsboken som ej är kopplade till läsebokens innehåll. I det digitala lärarmaterialet finns ofta bilder som kan användas vid genomgångarna.

FACIT & INSTRUKTIONER TILL ARBETSBOKEN

Här visas facit för arbetsbokens tre sidor som hör till det aktuella kapitlet. Nedanför finns instruktioner inför arbetet med sidorna, förklaring av övningarna och råd och tips kring anpassningar och utmaningar.

ORDKUNSKAP JAG KAN! ÄPPELSIDOR

Efter kapitel 4, och sedan efter var tredje kapitel fram till och med kapitel 25, finns instruktioner och förklaringar av övningar inför arbetet med sidorna Ordkunskap, Jag kan! och Äppelsidorna, ”Gult Äpple” och ”Grönt Äpple”. Råd och tips kring anpassningar och utmaningar av övningarna beskrivs och facit visas.

Läseboken

I Ord & Äventyr 2 finns läseböcker i tre nivåer.

LÄSEBOK 2 START

Elever som behöver öva avkodning på en enklare nivå behöver vägledning och modellering för att komma vidare i sin avkodningsutveckling. Dessa elever behöver därför fortsatt tydlig och strukturerad undervisning för att fullständigt förstå och utveckla den alfabetiska avkodningsstrategin (ljudningsstrategin) så att de så småningom kan anamma den ortografiska helordsläsningsstrategin (snabbt och enkelt avkoda hela ord). I kapitelhandledningen för kapitel 2 finns därför en ”mallinstruktion” för hur läraren kan lägga upp undervisningen med huvudfokus på avkodning tillsammans med läsebok 2 Start. Exempel på framgångsrika inslag i undervisning med fokus på avkodning:

ordet flera gånger och spårar ordet med stora rörelser. I Ord & Äventyrs digitala elevträning finns texterna i Läsebok Start och A-boken inlästa i ett anpassat och lite lugnare tempo. Det gör det möjligt för eleven att lyssna på och följa med i en utvald text i Läsebok Start så många gånger den behöver. Detta kan vara en fördel om eleven exempelvis varit sjuk och missat lärarens genomgång av aktuell kapiteltext i läseboken.

B-BOKEN, HÖGLÄSNING

OCH TEXTSAMTAL

De lärarledda samtalen i samband med högläsning av text är betydelsefulla eftersom de ska hjälpa eleverna att bland annat utveckla strategier för att förstå textinnehåll. I samtalen modellerar läraren och är en läsande förebild.

• Skuggläsning (läraren läser först, eleverna efter)

• Körläsning (läraren och eleverna läser högt tillsammans)

• Parläsning (elever turas om att läsa ord/meningar/ del av text)

• Fonologiska och morfologiska övningar

• Laborera med och undersöka meningar

• Identifiera och uppmärksamma högfrekventa ord

• Stavelseträning (klappa, stampa, hoppa, ”gå” stavelserna i ord)

Fonologiska övningar kan bestå av övningar med rim (avgöra vilka ord som rimmar, hitta på rimord), stavelser (klappa stavelser i ord) och ljud (lyssna efter om ljudet finns i ord, sortera ord efter samma ljud, dela upp ord i ljuddelar, bygga ihop ord av ljuddelar).

Morfologiska övningar kan bestå av övningar med sammansatta ord (dela upp sammansatta ord i ord, sätta samman ord till sammansatta ord, leta efter sammansatta ord i text, skapa nya sammansatta ord) och förstavelser – stam – ändelser (dela upp, bygga ihop, sortera). När man laborerar med och undersöker meningar kan man undersöka hur meningar börjar och slutar, hur många meningar en text har, hur många ord det finns i olika meningar, vilka ord som ofta kommer först i meningar, klippa isär meningar i ord och pussla ihop orden på olika sätt (Ville äter en banan idag./Äter Ville en banan idag?/ En banan äter Ville idag./Idag äter Ville en banan.). Att identifiera och uppmärksamma högfrekventa ord kan innebära att eleverna letar efter ett visst ord (t ex: och) i texten, markerar ordet i texten, räknar antalet av ordet i texten, läser ordet i kör, skriver

Det kan vara en fördel om dessa samtal genomförs i mindre grupp eftersom det är viktigt att eleverna ges möjlighet att vara delaktiga och aktiva. Samtal i mindre grupper ger också en större möjlighet till att uppmärksamma om eleven har förstått och tagit till sig av undervisningen.

Till varje kapitel i läsebok B finns utförliga instruktioner för hur textsamtal kan genomföras i samband med högläsning av kapitlet. Inför varje samtal behöver läraren förbereda sig genom att läsa igenom kapitlet, titta på bilderna, bestämma vilka av orden och begreppen som ska tas upp inledningsvis, efter hand eller vid behov, planera in eventuella lässtopp och läsa igenom frågorna. Samtalet innehåller en inledande del där rubrik och bilder samt om några utvalda ord och begrepp diskuteras, en högläsningsdel där kapitlet läses högt och en avslutande del där innehållet sammanfattas, oklarheter reds ut och svar på frågor diskuteras. I vissa kapitel möter eleverna olika texttyper såsom instruerande text, beskrivande text och förklarande text. I lärarhandledningen finns särskilda instruktioner för hur lärarledda samtal kan läggas upp kring dessa texter. Exempel på hur eleverna kan arbeta med läsebokens texter:

• Läs texten enskilt flera gånger per vecka. Låt eleven skriva listor med ord som är svåra att avkoda eller svåra att förstå. Ge eleven tillfällen att öva på att avkoda de svåra orden och samtala om ordens betydelse.

• Läs texten i par några gånger per vecka.

• Leta efter svåra ord i kapitlet och skriv ner dem. Ta reda på vad de betyder. Diskutera tillsammans de ord eleverna hittar.

• Skriv parvis listor med så många ord som möjligt från en eller flera av bilderna i kapitlet. Sammanställ alla ord på tavlan. Förklara ordens betydelse.

• Skriv meningar till varje bild i kapitlet.

• Skriv stödord eller läsanteckningar från kapitlet. Låt eleverna muntligt återge innehållet i par.

• Skriv frågor till kapitlet. Låt en kamrat svara muntligt.

• Dramatisera händelser i kapitlet.

Även texterna i B-boken finns inlästa i Ord & Äventyrs digitala elevträning. Det gör det möjligt för eleven att lyssna på en utvald text i B-boken så många gånger den behöver.

LÄSTRÄNING OCH LÄSLÄXA

Även under årskurs 2 är det viktigt att läsa ofta för att eleverna ska ges tillfälle att automatisera den alfabetiska avkodningsstrategin (ljudningsstrategin) och för att succesivt övergå till att automatisera den ortografiska avkodningsstrategin (helordsstrategin). De flesta elever i årskurs 2 behöver fortfarande läsa med vuxenstöd. Därför är det viktigt att försöka organisera så att eleverna får möjlighet till detta. Särskilt viktigt är högläsning tillsammans med en korrigerande vuxen för elever med långsam inlärningstakt. Ett sätt är att låta eleverna träna upprepad läsning av en text inom elevens proximala utvecklingszon (något över elevens läsförmåga) är hemma tillsammans med en vuxen. Inför den första läsläxan behöver läraren kanske påminna föräldrarna om hur läsningen hemma ska gå till. Att läsa en stund varje dag, utan tidspress, när barnet är mätt och piggt är några bra grundtips. Att peka med en pennudd på bokstaven som ljudas, att föra fingret under orden eller lägga en pappersremsa under orden för elever som behöver, är några andra. Ord & Äventyr 2 erbjuder läseböcker på tre nivåer. Låt eleverna läsa på den nivå där de läser 80–90 % av orden på en sida med ortografisk helordsläsning (kunna avläsa orden direkt utan att använda ljudningsstrategin). För elever vars föräldrar inte har möjlighet att hjälpa till med läxan hemma är det viktigt att regelbunden enskild träning med en vuxen organiseras på skolan.

I årskurs 2 är det vanligt att lärare låter eleverna läsa tyst en stund varje dag. Det är dock omtvistat hur effektivt sådan läsning är för elever som inte automatiserat avkodningen så pass att de kan tillgodogöra sig innehållet i texten. För elever med långsam inlärningstakt kan det istället vara bättre att få lyssna på en skönlitterär text på åldersadekvat nivå, arbeta med enkla övningar inriktad på läsning och skrivning, lägga ord med bokstavsbrickor inom ett visst tema, skriva och rita en egen berättelse, para ihop enkla ord och bildkort eller mängdträna läsning genom att läsa listor eller högar med ord på elevens läsnivå, d v s på en nivå där eleven kan läsa i stort sett alla ord utan att behöva ljuda.

ANPASSNINGAR, LÄXAN LÄSEBOK START

Om läsebok Start skulle visa sig vara för svår för någon elev kan läxan i Läsebok Start anpassas på olika sätt:

• En vuxen läser kapitlet högt för eleven. Eleven och den vuxne återberättar kapitlets innehåll muntligt med hjälp av bilderna. Elevens skriver en lista med ord som börjar på eller innehåller bokstaven a från kapitlets text (veckan efter bokstaven b osv).

• En vuxen läser kapitlet högt för eleven. Den vuxne och eleven samtalar om vilka ord som finns på bilderna i kapitlet. Eleven skriver en lista med ord från bilderna och ritar ett av orden.

• Eleven läser de första 1–3 meningarna i kapitlet varje dag för en vuxen. En vuxen läser resten av kapitlet högt. Eleven ritar en bild som passar till kapitlet och skriver en mening till bilden.

• Eleven tränar varje dag på en sida i kapitlet, en vuxen läser resten av sidorna långsamt medan eleven följer med i texten. Dag 1: Eleven skriver av 1–2 meningar från ”sin” sida på remsor och klipper isär i ord. Orden pusslas ihop till meningarna igen. Dag 2: Orden klipps isär till bokstäver och pusslas ihop till ord och meningar samt limmas in i en skrivbok. Dag 3: Eleven skriver av sin/sina meningar och ritar en bild till. Dag 4: Eleven läser sin/sina meningar i skrivboken.

• Eleven och en vuxen läser varannan mening/sida varje dag. Sista dagen väljer eleven 2–3 meningar, skriver in dem i en skrivbok och ritar en bild till.

• En vuxen skuggläser texten (den vuxne läser en kort textdel före och eleven läser efter). Därefter läser den vuxne och eleven texten i kör (den vuxne och eleven läser texten långsamt och högt tillsammans). Slutligen läser eleven hela eller en del av texten högt för den vuxne.

UTMANINGAR, LÄXAN I B-BOKEN

De elever som redan läser med flyt och säkerhet kan behöva utmaningar i samband med läsläxan:

• Eleven skriver en kort sammanfattning av texten och ritar en bild till.

• Eleven skriver några frågor och svar till texten. Eleven kan sedan läsa frågorna för klassen eller en kamrat som får svara muntligt eller skriftligt.

• Eleven skriver en egen text med anknytning till textinnehållet.

• Eleven skriver en egen påhittad fortsättning på kapitlet.

• Eleven plockar ut ord från texten. Exempelvis substantiv som skrivs i ental/flertal, sammansatta ord, ord med ng- och/eller tje-ljud, adjektiv, verb, ord som börjar på vokaler eller konsonanter o s v. Därefter skriver eleven meningar med några av orden.

• Eleven skriver ner svåra ord i kapitlet, letar upp betydelsen av orden och skriver meningar där orden ingår.

Arbetsboken

BASÖVNINGAR OCH TRÄNA MER

Arbetsboken till Ord & Äventyr 2 är indelad i 26 kapitel. Varje kapitel innehåller tre sidor med basövningar och ”Träna mer”-övningar. Kapitel 1 innehåller övningar kring läsebokens författare, illustratör och karaktärer, eleven själv och läsebokens inledande högläsningskapitel. Kapitel 25 innehåller repetitionsövningar av några utvalda ord som tidigare arbetats med och kapitel 26 innehåller avslutande övningar om läseboken och repetitionsövningar. Resterande kapitel, kapitel 2–24 följer en och samma struktur där de två första sidorna innehåller övningar fristående från läsebokens innehåll och den tredje sidan innehåller övningar kopplade till läsebokens text.

2.

3.

De första två sidorna i varje kapitel innehåller övningar om exempelvis alfabetet, alfabetisk ordning, stavning och språkets struktur. Nederst på den andra sidan av dessa två sidor finns ”Träna mer”- övningar. Dessa övningar är till för att eleven ska kunna öva vidare på aktuellt moment på sin nivå. ”Träna mer”-övningar är ordnade efter svårighetsgrad med den enklaste övningen överst och den svåraste nederst. I rutorna till vänster om varje ”Träna mer”-övning kan läraren sätta kryss för vilken/vilka övningar eleven ska göra. Genom ”Träna mer”-övningarna kan läraren anpassa och utmana eleven inom klassens ram

svar, sammanfatta innehållet med hjälp av bilder och stödord samt numrera meningar i händelseordning. Andra övningar är mer inriktade på att skriva olika typer av texter. I dessa får eleverna bland annat skriva instruerande, berättande, förklarande och beskrivande texter. Även längst ner på de sidor med övningar som är kopplade till läsebokens innehåll finns ”Träna mer”-övningar. Dessa ”Träna mer”-övningar fungerar på likadant sätt som ”Träna mer”-övningarna till de två första sidorna i varje kapitel. Övningarna anknyter dock istället till läsebokens texter och innehåll.

ORDKUNSKAP

Efter kapitel 4, och sedan efter var tredje kapitel fram till och med kapitel 25, får eleverna arbeta med en sida om ordkunskap. På denna sida övar eleverna på några av de ord och begrepp som tagits upp i de tre senaste läsebokskapitlen.

2. Välj ord från övning 1 och skriv in meningarna. Läs och rita. 1. Rita en trädkoja ett träd.

har två __________________________________. Om man ramlar kan man få __________________________ på knäna. Man kan ställa tallrikar och glas på en _____________________________. Örhängen och ringar är olika ______________________________________.

Exempel på fler aktiviteter som eleverna kan arbeta med i samband med ordkunskapssidorna:

• Skriv meningar med varje ord.

• Skriv en beskrivning eller en gåta till varje ord. Läs och låt kamraterna gissa.

• Parvis diktamen: Eleverna tränar först några gånger på orden genom att läsa dem och skriva av dem. Därefter läser den ene eleven orden och den andre skriver dem, och vice versa. Slutligen hjälper eleverna varandra att rätta orden. Anpassa antalet ord efter elevens förmåga.

2.

1.

Den tredje sidan i varje kapitel innehåller övningar som är kopplade till läsebokens innehåll. Flera av övningarna är inriktade på att förstå innehållet i kapitlet. I dessa övningar kan eleverna exempelvis få svara på innehållsfrågor med meningar eller genom att sätta kryss för rätt 28

• Skriv ner orden på lappar (ett ord per lapp). Samla dem i en burk. Dra en lapp när det finns en stund över. Repetera ordet, sätt in i meningar och koppla till elevernas erfarenheter och/eller lek charader.

• Rita till något av orden. Låt eleven skriva meningar som beskriver ordet på baksidan av bilden. Visa bilden och läs beskrivningen för kamraterna. Sätt upp i klassrummet.

• Gör en fyrfältare med ett av orden, se kopieringsunderlag ”Fyrfältare – ord”. Eleven skriver och ritar, enskilt eller i par, i var och en av fälten: Vad betyder ordet? Rita ordet. Skriv en mening med

ordet. I vilken miljö har du hört ordet? ”Fyrfältare – ord” görs första gångerna med fördel tillsammans i klassen.

• Gör en tankekarta om ett ord. Skriv ordet i mitten i en bubbla på ett vitt papper. Vad vet eleverna om ordet? Skriv ord eller korta anteckningar som hör ihop med ordet i bubblor runtomkring.

JAG KAN!

Efter var tredje kapitel i arbetsboken finns en diagnos, ”Jag kan!”. Diagnosen innehåller övningar på basnivå, kopplade till de tre kapitlens basmoment som enbart tas upp i arbetsboken, och reflektionsuppgifter. När eleverna har arbetat färdigt med de tre kapitlen i arbetsboken, och momenten har repeterats, genomför eleverna ”Jag kan!”. Inför diagnosen ”Jag kan!” finns förslag i lärarhandledningen på hur lärare och elever kan repetera de moment som arbetats med i de tre föregående kapitlen. Därefter rättar läraren diagnoserna. Utifrån elevens resultat och svar på reflektionsuppgifterna, samt lärarens dagliga bedömning, bestämmer läraren och eleven vilka av de efterföljande äppelövningarna eleven ska göra genom att sätta kryss i äpplena. ”Jag kan!”-diagnoserna är i första hand tänkta att användas som formativ, framåtsyftande, bedömning tillsammans med eleven.

I lärarhandledningens kopieringsunderlag finns läsoch skrivdiagnoser, kopieringsunderlag ”Läsdiagnos 1 och 2” och ”Skrivdiagnos 1 och 2”, som kan vara verktyg vid bedömningen av avstämningspunkterna i Skolverkets bedömningsmatriser kring elevens läs- och skrivutveckling samt som underlag vid utformandet av elevens individuella utvecklingsplan. I läs- och skrivdiagnoserna får eleven visa sin avkodnings- och förståelseförmåga, respektive inkodnings- och budskapsförmedlingsförmåga. Läsdiagnoserna genomförs med fördel enskilt med varje elev, efter exempelvis kapitel 10 och 22. I skrivdiagnoserna får eleven visa sin förmåga att stava ord och skriva meningar, samt författa ett enkelt budskap. Skrivdiagnoserna består av en bild som eleverna ska skriva till och kan genomföras i grupp efter exempelvis kapitel 13 och 25.

ÄPPELSIDOR

– anpassningar inom klassen ram Efter varje ”Jag kan!”- diagnos finns två sidor med repetitions- och fördjupningsövningar, Äppelövningar, ”Gult Äpple” och ”Grönt Äpple”. Läraren bestämmer, tillsammans med eleven, vilka av äppelövningarna eleven ska göra utifrån elevens resultat och svar på reflektionsuppgifterna i ”Jag kan!”.

Övningarna i ”Gult Äpple” ligger på samma nivå som arbetsbokens basövningar och övar de moment som tas upp enbart i arbetsboken. ”Gult Äpple” är lämpad för elever som behöver mer mängdträning och fler grundläggande övningar i alfabetisk (ljudenlig) avkodning/inkodning.

Övningarna i ”Grönt Äpple” innehåller övningar med svårare ord, meningar och övningsstruktur. ”Grönt Äpple” är lämpad för elever som behöver lite mer utmanande övningar.

Vissa elever kan kanske behöva arbeta sig igenom alla övningar eller ett urval från både ”Gult Äpple” och ”Grönt Äpple”. Här är det upp till läraren och eleven att gemensamt avgöra vilka av äppelövningarna som eleven har mest nytta av att arbeta med.

Kooperativt lärande

Av Mette Borge Rundqwist

Kooperativt lärande (KL) är ett arbetssätt där arbetet struktureras så att lärande sker mellan eleverna. I kooperativt lärande drar eleverna nytta av varandras kunskaper och förståelse för att öka sin måluppfyllelse och sociala kompetens. Kooperativt lärande baseras bland annat på den sovjetiske psykologen Lev Vygotskijs socialkonstruktivistiska teorier där lärandet ses som en social process som sker i interaktion med andra.

Dessa fem grundprinciper ligger till grund för kooperativt lärande

• Samarbetsfärdigheter (utifrån modeller som läraren visar).

• Positivt ömsesidigt beroende (uppstår när eleverna känner att de har ett behov av varandra för att kunna lösa uppgiften).

• Eget ansvar (dela med sig av sina kunskaper och ta ansvar för uppgiften).

• Lika delaktighet och stödjande interaktion (stödja sina kamrater att förstå och tolka kunskaper och uppgifter).

• Feedback (återkoppling), feedup (att på ett konstruktivt sätt tala om varför samarbetet fungerar) och feedforward (hur samarbetet ska se ut framåt).

Läraren styr och organiserar elever och övningar mot ett bestämt mål där alla elever bidrar utifrån sin förmåga till gruppens lärande. Den mest optimala gruppsammansättningen är en heterogen grupp. Det skapas fler möjligheter att lära när eleverna i gruppen har olika kunskaper och erfarenheter.

Vid lektionsplanering kan läraren ta hjälp av olika kooperativa strukturer. En struktur är en ram kring en arbetsgång som visar hur samarbetet kan gå till och som säkerställer att alla elever är aktivt delaktiga. En struktur är inte knuten till ett specifikt lärande eller innehåll utan kan användas i olika sammanhang. En struktur har tydliga steg som beskriver hur eleverna ska arbeta med en uppgift.

För att stötta eleverna i arbetet kan olika roller användas. Rollerna är en strategi som tydliggör vad som förväntas av var och en. Läraren fördelar rollerna så att alla elever är delaktiga. Exempel på roller är sekreteraren som skriver, ordfördelaren som ser till att alla får prata, fokushållaren som ser till att gruppen håller fokus på målet och berättaren som läser upp instruktioner och texter för gruppen så att alla vet vad de ska göra. Gruppen har nått sitt mål när alla i gruppen äger kunskapen.

Målet med kooperativt lärande är att alla elever ska vara delaktiga. De ska ges möjlighet att tänka själv, få ge uttryck för sina tankar och pröva tankarna på en kamrat innan de lyfts i hela gruppen. Det gör att samtidigt som eleverna arbetar mot lärandemålet tränar de på sina sociala förmågor som att aktivt lyssna, turas om, uppmuntra varandra och förklara så andra förstår. Kooperativt lärande aktiverar och engagerar eleverna och ökar inkluderingen.

De 26 KL-övningarna som följer är kopplade till texterna i läseböckerna och arbetsboken. Det finns en övning för varje kapitel.

Mina ord och dina ord

Den här kooperativa övningen är en samarbets- och gruppstärkande övning där eleverna är beroende av varandra för att lösa uppgiften. Eleverna tränar samarbete, positivt ömsesidigt beroende, eget ansvar, lika delaktighet och på att ge feedback.

UPPGIFT : Presentera sig för varandra.

FÖRBEREDELSE

• Prata om hur man kan presenterar sig och vad man kan berätta om sig själv

• Skriv tillsammans förslag som t.ex. favoritfärg, favoritmat, favoritsport.

• Dela ut var sitt A4 papper med skrivlinjer, en blyertspenna och ett suddgummi.

• Låt eleverna vika pappret på längden så det får två kolumner och skriv ”Mina ord” i den vänstra kolumnen och ”Dina ord” i den högra.

• Förbered en timer.

ARBETSGÅNG

Mina ordDina ord

• Eleverna skriver fem ord om sig själv i kolumnen ”Mina ord”, t.ex. favoritfärg, favoritmat, favoritsport.

• Sätt en timer för hur länge övningen ska pågå.

• Eleverna går runt med “Mina ord” och en uppsträckt hand. När de möter en annan elev med uppsträckt hand gör de high five.

• Elev 1 berättar en sak om sig själva utifrån spalten med “Mina ord” för elev 2 t.ex. ”Jag gillar glass”. Elev 2 skriver glass och namnet på elev 1 i kolumnen ”Dina ord” (Glass Ola).

• Eleverna byter sedan roller och elev 2 läser en sak om sig själv utifrån spalten ”Mina ord”. Elev 1 skriver det som elev 2 berättade samt dess namn i spalten ”Dina ord” (Blå Stina).

• Eleverna går sedan vidare och möter en ny kamrat.

• De får inte samtala och byta ord med samma kamrat mer än en gång.

• När tiden är ute återgår eleverna till sina platser och berättar för sin axelkamrat/bänkkamrat om de kamrater de har pratat med genom att läsa upp orden i kolumnen ”Dina ord”. På detta vis lär eleverna känna varandra bättre.

UTVÄRDERA

Utvärdera tillsammans hur övningen har fungerat genom tumme upp, mitt emellan eller tumme ned. Ställ frågor som: Lyssnade ni på varandra? Har ni lärt er något nytt om en kamrat?

Sortera

I den här kooperativa övningen tränar eleverna på att lyssna på varandra, ta eget ansvar, vara lika delaktiga och ge varandra feedback.

UPPGIFT : Sortera och skriva alfabetet.

FÖRBEREDELSE

• Dela in eleverna i par

• Hämta kopieringsunderlagen ”Versaler” och ”Gemener” från det digitala lärarmaterialet.

• Kopiera en uppsättning kort per par och blanda korten.

• Dela ut var sitt linjerat A4 papper, var sin penna och suddgummi.

ARBETSGÅNG

• Eleverna sorterar korten med alfabetets versaler i en hög och gemener i en annan hög.

• Eleverna skiftas om att ta kort ur högen med versaler och lägger dem i alfabetisk ordning.

De gör sedan samma sak med högen med gemener.

• Varje elev skriver sedan av alfabetet med både versaler och gemener på var sitt A4 papper.

UTVÄRDERA

Frågor som du som lärare kan ställa eller ge eleverna att diskutera: Hur hjälpte ni varandra för att ordningen i alfabetet skulle bli rätt?

Hur motiverade ni era val av placering av bokstäverna?

Hur gjorde ni så att båda fick vara med och bestämma?

Karusellen

I den här kooperativa övningen tränar eleverna på att tala en i taget, lyssna aktivt, komma överens och att turas om. De tar eget ansvar, är lika delaktiga och ger feedback.

UPPGIFT: Skriva ord som börjar på konsonanter och samla konsonanter.

FÖRBEREDELSE

• Dela in eleverna i par

• Förbered så många stationer som det är antal par. Placera ett linjerat A4 papper vid varje station. Skriv en konsonant överst på varje papper. Det ska stå olika konsonanter på de olika papperna.

• Dela ut en penna och ett suddgummi till varje par

• Förbered en timer.

ARBETSGÅNG

• Placera ett par vid varje station.

• Under en bestämd tid ska paren skriva så många ord de kan som börjar på den aktuella konsonanten som står på pappret vid deras station. En elev i varje grupp ansvarar för att skriva, den andre hjälper till att komma på ord och hur de stavas. Eleverna ringar in alla konsonanter som finns i orden och räknar dem. Bredvid ordet skriver de antalet konsonanter de har hittat.

• På en given signal roterar de till nästa station och byter person som skriver.

• Paren fyller på med nya ord som börjar med den nya konsonanten och som inte redan står på pappret. De arbetar sedan på samma sätt som innan.

• Fortsätt tills grupperna har varit på alla stationerna eller rotera så länge tiden räcker till.

• Sätt upp alla ordlistor så eleverna kan se vad klassen tillsammans har åstadkommit.

• Prata om vilka ord som innehåller färst och flest konsonanter.

UTVÄRDERA

Frågor som du som lärare kan ställa eller ge eleverna att diskutera: Hur gjorde ni så att båda två fick tala? Hur gjorde du när du lyssnade på din kamrat? Hur gjorde ni för att ni skulle komma överens? Är det något ni kan göra för att arbetet ska gå ännu bättre nästa gång?

Mötas på mitten

I den här kooperativa övningen tränar eleverna på samarbete, ta eget ansvar, vara lika delaktiga och på att ge varandra feedback.

UPPGIFT: Samla substantiv.

FÖRBEREDELSE

• Dela in eleverna i grupper om fyra elever

• Förbered ett A3 papper enligt skissen och kopiera ett papper till varje grupp.

• Eleverna ska ha var sin penna och var sitt suddgummi.

ARBETSGÅNG

• Eleverna i gruppen sitter runt pappret så att de har var sitt fält framför sig.

• Först skriver eleverna enskilt i sitt respektive fält så många substantiv de kan komma på.

• Eleverna går därefter varvet runt i gruppen och delger varandra vad de har skrivit.

• Gruppen diskuterar och enas om orden är substantiv.

• I mitten av pappret skriver eleverna alla substantiv de gemensamt har kommit på. Samma substantiv får bara skrivas en gång i mitten av pappret.

• Grupperna redovisar för varandra vilka substantiv de har skrivit. Läraren slumpar vem i gruppen som redovisar gruppens substantiv t.ex. med hjälp av en tärning. Läraren delar ut var sin siffra 1–4, till eleverna i gruppen. Slå tärningen och siffran visar vem som ska redovisa. Blir det 5 eller 6 slås tärningen om.

UTVÄRDERA

Frågor som du som lärare kan ställa eller ge eleverna att diskutera: Hur gjorde ni för att alla skulle vara delaktiga? Hur kom ni överens om ordet var ett substantiv?

Kapitel 25 Minns du orden? Lisa och Lars-Konrad & Schack

INNEHÅLL

Gemensam läsning, strukturerade samtal kring ord/ begrepp och text (återberätta, resonera, ställa frågor och utreda oklarheter, koppla till egna erfarenheter, göra förutsägelser, berätta om inre bilder)

Strategier för att minnas och lära, VÖL­schema

Beskrivande text, innehåll och uppbyggnad, källkritik

Repetition av ord och begrepp i kapitel 1–24

ATT OBSERVERA

Lyssnar och deltar eleven aktivt i textsamtal om läsebokens text, genom att återberätta, resonera, ställa frågor, utreda oklarheter, koppla till egna erfarenheter, göra förutsägelser och berätta om inre bilder?

Kan eleven läsa, förstå och tolka ord och begrepp?

Använder eleven i huvudsak ortografisk helordsläsning, ljudning vid behov samt läser om och korrigerar sig själv vid behov under läsning?

Kan eleven planera och skriva en beskrivande text utifrån ett VÖL­schema, samt rita en bild till som förstärker textinnehållet?

ARBETA MER

Kooperativ övning 25: EPA, Enskilt-Par-Alla

Träna orden som repeteras i kapitel 25 enligt de förslag som finns under rubriken ”Ordkunskap” i de inledande sidorna.

Repetera ord med ng­ och tje­ljuden samt skr, spr och str­ord enligt förslagen under rubriken ”Arbeta mer” i kapitel 10, 18 och 22.

Låt eleverna läsa kopieringsunderlag ”Läslista Gult äpple” eller ”Läslista Grönt äpple” en gång varje dag i kör, i par och/eller enskilt.

Arbeta med kopieringsunderlag ”Fyrfältare – ord” med något av orden på s.107 i arbetsboken.

Sortera ord i kategorier: Vilka fler ord än skata, hall och dammsugare kan sorteras in under kategorierna fåglar, rum respektive städredskap?

Minns du orden?

ORD OCH BEGREPP

örhänge, tekopp, axlar, tidning, koppel, violett, propeller, citron, bestick, rosett, helikopter, skrinda, struts, stråke, skruvmejsel, skridskor, ankare, tjuv, kyrka, kälke, kedja, tjur, kikare, trottoar, munspel, kostym, luftmadrass, pingisbord, bricka, silverskrin, mazariner, akvarium

FÖRBEREDELSER: Ta fram digitalt lärarmaterial för underlag till genomgången.

1. Repetera ord och begrepp genom att förklara dem och sätta in dem i elevnära meningar. Visa även bilder på orden från digitalt lärarmaterial och från Ordkunskapssidorna i arbetsboken. Leta synonymer och ställ frågor såsom: Finns det någon/något fordon, verktyg, smycke, bakverk, instrument, byggnad, kroppsdel, djur bland orden/begreppen? Ge ledtrådar om/beskriv ett ord/begrepp och låt eleverna gissa ordet.

2. Repetera och arbeta mer med orden enligt förslagen under rubriken ”Ordkunskap” i de inledande delarna och enligt de förslag som finns under rubriken ”Arbeta mer” i kapitel 10 (ng­ljudet), 18 (tje­ljudet) och 22 (skr­, spr­ och str­ord).

B boken

Schack & VÖL-schema

ORD OCH BEGREPP

schack, brädspel, schackbräde, schackpjäser, hälften, spelomgång, parti, pjäser, kung, dam, löpare, springare, torn, bönder, ett drag, motspelare, tur, slår ut, motspelare, schack matt, koncentrera sig

FÖRBEREDELSER: Ta fram s. 122–123 i läsebok B i det digitala lärarmaterialet. Planera genomgången till 2–3 tillfällen efter klassen behov.

1. Låt eleverna slå upp s. 106 i arbetsboken och skriva stödord under genomgångens gång. Alternativt: Ge eleverna tid att skriva av stödorden i efterhand.

2. Repetera vad som utmärker en beskrivande text (beskriva fakta om världen). Skriv ordet Schack på tavlan. Diskutera vad eleverna vet om schack för att utgå från elevernas erfarenheter och förkunskaper i syfte att ge förförståelse för ämnet. Skriv rubriken Vet innan på tavlan och samla gemensamt stödord under rubriken. Diskutera vad eleverna önskar att få veta/ta reda på om schack för att aktivera elevernas motivation och nyfikenhet för ämnet. Skriv rubriken Önskar veta på tavlan och samla gemensamt stödord även under denna rubrik.

3. Visa s. 122–123 i läsebok B. Titta på bilderna. Samtala om ord och begrepp.

4. Läs texten högt för klassen eller låt några elever läsa en bit var av texten. Diskutera:

• Vad behöver man när man ska spela schack?

• Vad kallas de olika schackpjäserna?

• Vad kallas en spelomgång i schack?

• Vem börjar ett schackspel?

• Vad menas med att göra ett drag

• Hur vinner man ett schackparti?

5. Ställ källkritiska frågor:

• Vem har skrivit texten? (trovärdig, lita på, kunnig?)

• Varför har författaren skrivit texten? (informera, luras, påverka, sälja något, roa?)

• Hur skulle författare kunna påverka innehållet i en text?

• Hur kan man kontrollera att det som står i texten stämmer? (jämföra med andra källor)

6. Skriv rubriken Lärt mig bredvid de andra rubrikerna. Diskutera vad eleverna har lärt sig om schack. Skriv stödord tillsammans. Låt eleverna ge förslag på meningar som kan formuleras med stödorden. Skriv förslag på tavlan.

7. Låt elever som skrivit färdigt sin text gå igenom sin text med hjälp av kopieringsunderlag ”På jakt i texten”.

B boken

Lisa och Lars-Konrad

ORD OCH BEGREPP

flera kvällar i rad, serve, forehand, backhand, schack, schackbräde, placerar ut, schackpjäser, kungen, husdjur, avundsjuk, jag har inte sett till dem, blir stående, tänk om, dörren står på glänt

FÖRBEREDELSER: Läs s. 118–121 i läsebok B. Läs igenom frågorna till texten. Välj några ord och begrepp att ta upp inledningsvis. Ta fram s. 118–121 i det digitala lärarmaterialet.

1. Samtala fördjupat om utvalda ord och begrepp genom att visa bilder, leta synonymer, visa med gester/ansiktsuttryck, förklara och sätta in i elevnära meningar (t ex: Vad är en serve, forehand och backhand? I vilka andra sporter använder man dessa ord? Vilka djur räknas som husdjur? I vilka situationer kan man känna sig avundsjuk?).

2. Visa och samtala om bilderna. Diskutera kapitlets rubrik Lisa och Lars­Konrad. Vilka är Lisa och Lars­Konrad? Vad kan kapitlet handla om?

3 Läs s. 118–121 i läsebok B högt.

4. Låt eleverna återberätta textinnehållet. Ställ stödfrågor vid behov: Vad gör Ville och Alina ofta på kvällarna numera? Vilket brädspel lär Lisa Ville att spela? Vad pratar Ville och Dima om på måndagsrasten? Vad gör Ville och Dima efter skolan? Vad upptäcker Ville och Dima vid skjulet? Diskutera och red ut oklarheter.

5. Diskutera vidare:

• Varför tror du att Alina önskar att Ville alltid ska bo hos sin pappa?

• Vilka racketsporter finns det (förutom pingis)?

• Vad är det som gör att Ville tycker att Lisa är snäll, tror du?

• Varför tror Ville att Dima kommer att älska Lars­Konrad? Hur vet man det?

• Varför är Dima avundsjuk på Ville, tror du?

• Vilka fördelar finns det med att bo på två ställen (som Ville), och ett ställe (som Dima)?

• Var tror du att Zäta och Hilding har tagit vägen? Berätta om inre bilder du ser.

• Vad tror du har hänt med tidsmaskinen? Berätta om vilka inre bilder du ser.

ÖAVRC

RTXTIOIB

HELIKOPTER

ÄKADOLERSO

NORNPELOTS

GPIPTLNIE

EPNETECT

GLRKT

3. Läs orden. Skriv rätt ord under rätt bild. skrinda struts stråke skruvmejsel skridskor ankare

stråke ankare struts skruvmejsel skrinda skridskor

INFÖR s. 104–105

Inför arbetet med s. 104–105 i arbetsboken är det viktigt att eleverna har repeterat de ord och begrepp som arbetats med (se under rubriken ”Minns du orden?” här i lärarhandledningen). Visa s. 104–105 i arbetsboken. Läs instruktionerna till övningarna, gå igenom hur de ska genomföras och gör några exempel tillsammans. Repetera vilka ord som bilderna i ordflätan i övning 1 motsvarar.

s. 104

ÖVNING 1–3: Anpassning: Eleven arbetar tillsammans med en kamrat.

ÖVNING 1: Anpassning: Eleven kan ha hjälp av att titta tillbaka på sidorna 16, 29, 42, 55, 68, 81 och 94.

ÖVNING 2: Eleven skriver meningar med ordet helikopter. Eleven kan exempelvis beskriva en helikopter. Anpassning: Eleven skriver en mening.

ÖVNING 3: Anpassning: Eleven läser orden i rutan i kör med en vuxen.

Lös ordflätan.

2. Skriv två meningar med ordet i de färgade rutorna.

kände köra käpp kälke kär kälke

kyla kyrka kylskåp kylig kök kyrka

kela kedja kejsare kista kika kedja

tjurig tjuv tjur tjur tjura tjur

5. Läs meningarna. Dra streck till rätt bild.

Ville sov på en luftmadrass.

Zäta tycker om mazariner. Man kan spela på ett munspel. Fisken simmar i ett akvarium. Man ska gå på trottoaren. I silverskrinet låg ett pussel.

Alina vill ha ett pingsbord. Frida ställer glasen på brickan.

Träna mer

Läs och rita. 1. Rita en stubbe. 2. Rita en skata på stubben.

tjur tjugo tjuv tjura tjuv tjur

kista kikare kilo kind kyla kikare

3. Rita lingon vid stubben. 4. Rita en halvmåne. 5. Skriv en mening om bilden. Rita ett ansikte med näsa mun kinder haka ögon ögonfransar ögonbryn panna öron hår . Skriv orden. Dra streck från orden till rätt del av ansiktet.

s. 105

ÖVNING 4 och 5: Anpassning: Eleven läser orden/ påståendena i kör med en vuxen.

ÖVNING 4: Eleven läser och ringar in rätt ord. Rätt ord kan finnas, två eller tre gånger.

ÖVNING 5: Eleven läser påståendena och drar streck till rätt bild.

TRÄNA MER

Eleven läser och ritar enligt instruktionerna och skriver sedan meningar om bilden.

Anpassning: Eleven läser instruktionerna i kör med en vuxen och skriver en mening om bilden. Utmaning: Eleven skriver en berättelse till bilden. Alternativt: Ritar fler saker på bilden och skriver listor med de substantiv som finns på bilden i ental och flertal.

Eleven ritar ett ansikte enligt instruktionen. Eleven skriver orden runt om ansiktet och drar streck från bilden till rätt ord.

Anpassning: En vuxen väljer bort några av orden eller skriver orden runt om elevens ansikte. Eleven läser sedan orden och drar streck.

VÖL-schema • Beskrivande text s. 122–123

1. Arbeta tillsammans i klassen. Skriv stödord om vad du Vet och Önskar veta om schack.

2. Läs texten om schack. Skriv stödord om vad du har Lärt dig.

T ex: brädspel 2 spelare schackbräde schackpjäser svarta vita parti kung hotad koncentrera sig

3. Skriv några meningar om vad du har lärt dig om schack. Rita en bild. Vet Önskar veta Lärt mig

T ex: Schack är ett brädspel. Man är 2 spelare. Man behöver ett schackbräde och schackpjäser för att spela. Schackpjäserna är svarta eller vita och har olika namn. En spelomgång kallas för ett parti. Man har vunnit om motspelarens kung är hotad. Man tränar på att koncentrera sig när man spelar schack.

Svara med meningar. 1. Vad gör Alina och Ville på kvällarna?

2. Vilket spel lär Lisa Ville att spela? 3. Varför är Dima avundsjuk på Ville?

4. Var har Hilding och Zäta tagit vägen, tror du? Rita Lars-Konrad.

Träna mer s. 118–121

KAPITEL 25

INFÖR s. 106

Arbetet med s. 106 sker i samband med genomgången om Schack (se under rubriken ”Schack & VÖL­schema” här i lärarhandledningen).

s. 106

ÖVNING 1: Eleven skriver stödord i VÖL­schemat i samband med den gemensamma genomgången om Schack.

ÖVNING 2: Eleven skriver meningar med stödorden under rubriken L­lärt mig. Eleven ritar en bild om schack i rutan.

Anpassning: Eleven tar hjälp av eller skriver av förslagen på meningar som skrivits på tavlan i samband med den gemensamma genomgången om Schack.

TRÄNA MER

Anpassning: Eleven arbetar med en kamrat och/eller skriver digitalt med talsyntes. Eleven kan svara på färre frågor, t ex fråga 1 och 2, samt rita.

Utmaning: Eleven skriver även tre frågor om schack och läser för en kamrat.

Ordkunskap

1. Dra streck från rätt ord till rätt bild.

Kap. 23–25

1. Läs orden och lyssna efter hur vokalen uttalas. Ringa in ord med kort vokal.

tupp gran tall ägg lamm svan räv sten säl katt näbb skog

säker på väg osäker

skata bordsben hiss lägenhet hall sköldpadda dammsugare schack

2. Välj ord från övning 1 och skriv där de passar. Åker upp och ner till olika våningar.

Ett djur med hård sköld.

Ett rum innanför ytterdörren.

En bostad som ligger i ett hus med flera bostäder.

En svart och vit fågel som gillar blanka saker.

Ett spel där man flyttar pjäser på ett bräde.

En maskin som suger upp damm.

Benen som sitter på ett bord.

Träna mer hiss sköldpadda hall lägenhet skata schack dammsugare bordsben

Skriv en lista med olika rum som kan finnas i en lägenhet.

Skriv en räkneberättelse om sju sköldpaddor på en strand.

Vad är bra och dåligt med att åka hiss jämfört med att gå i trappor?

Skriv en lista med fördelar och en med nackdelar.

INFÖR s. 107

FÖRBEREDELSER: Ta fram bilderna på orden i digitalt lärarmaterial.

Skriv upp orden på s. 107 på tavlan. Läs orden i kör/ skuggläs. Visa bilderna på orden och samtala om ordens betydelse (leta synonymer, visa med gester/ ansiktsuttryck, förklara och sätt in i elevnära meningar, dela upp sammansatta ord). Repetera även orden vid senare tillfällen (läs under rubriken ”Ordkunskap” i de inledande delarna). Visa s. 107. Läs instruktionerna till övningarna, gå igenom hur de ska genomföras och gör något exempel tillsammans. Låt eleverna träna på att läsa orden i listan i par eller enskilt.

s. 107

ÖVNING 1: Anpassning: Eleven läser orden i kör med en vuxen och drar streck till rätt bild.

ÖVNING 2: Anpassning: Eleven läser meningarna och orden i kör med en vuxen.

TRÄNA MER

Utmaning: Eleven skriver även en lista med olika slags rum/salar som finns på en skola.

Anpassning: Eleven får ett bestämt tal att skriva en räkneberättelse om tex 7 + 4 =. Eleven kan även skriva tillsammans med en kamrat och/eller digitalt med talsyntes.

Utmaning: Eleven skriver även räkneberättelser om guldfiskar i ett hav eller papegojor i en regnskog.

Anpassning: Eleven ritar en hiss och en trappa skriver en fördel och en nackdel.

2. Läs och skriv rätt namn vid rätt katt.

1. Katten med röd rosett heter Mia.

2. Katten som är helt svart heter Bo.

3. Katten längst ifrån Mia heter Fia.

säker på väg osäker

3. Läs meningarna. Sätt X vid sant eller falskt

sant falskt

En sköldpadda är ett djur.

En lägenhet är ett instrument.

En skata är svart och vit.

I en hall hänger man av sig kläderna.

Schack är ett spel.

En elefant bor i en lägenhet.

En hiss åker upp och ner i höga hus.

säker på väg osäker

51103075.1.2_Inlaga.indd 108 2021-05-27 10:42

INFÖR S. 108

Inför arbetet med s. 108 i arbetsboken är det viktigt att repetera lång och kort vokal och ord från s. 107 i arbetsboken. Eleverna kan repetera genom att arbeta med kapitlens Träna mer-övningar, förslagen som finns under rubriken Arbeta mer här i lärarhandledningen och uppgifter för att träna ordkunskap som finns under rubriken ”Ordkunskap” i de inledande sidorna. Eleverna kan även repetera genom parskrivande, digitalt eller för hand. Exempel på aktiviteter: Diktamen av ord med lång och kort vokal från övning 1–3 på s. 98 och 99 (en elev läser, den andra skriver, eleverna rättar tillsammans), skriva listor med dubbeltecknade ord från läsebokens kapitel 23–25 och skriva meningar, förklaringar och/eller gåtor med ord från s. 107 i arbetsboken. Genomför om möjligt sidan Jag kan! i mindre grupp. Visa s. 108 och gå igenom hur uppgifterna ska genomföras. Titta, med eleven, igenom elevens svar och bestäm vilka av övningarna Gult äpple eller Grönt äpple eleven ska göra. Markera i äpplena vilka övningar eleven ska göra. Det går bra att välja övningar från både Gult och Grönt äpple om det passar elevens behov.

s. 108

UPPGIFT 1: Eleven lyssnar på hur vokalen uttalas i orden och ringar in ord med kort vokal.

UPPGIFT 2: Eleven läser påståendena och skriver rätt namn under rätt katt.

UPPGIFT 3: Eleven läser påståendena och sätter X i rutan för sant eller falskt.

4. Mellan Bo och Fia sitter Uno. 5. Den randiga katten heter Pia.

1. Lyssna på vokalen i orden. Dra streck från bilderna till lång vokal eller kort vokal.

lång vokal kort vokal

2. Läs och måla så att det stämmer.

1. Måla glassen i mitten röd och svart.

2. Glaset till höger är gult.

3. Måla glassen längst till vänster grön.

4. Glassen längst till höger är brun och blå.

5. Till höger om den gröna glassen står ett lila glas.

3. Skriv in orden i rätt meningar.

4. Vad ser du? Ringa in orden.

brun mata hatt vägg fika katt glas väg hat tall bus matta ficka tal glass buss brunn val

5. Skriv orden.

föl – föll glas – glass väg – vägg tal – tall

hiss grill stubbe

6. Läs och skriv rätt bokstav i rätt ruta. Läs frågan som bildas.

1. Finns i varg, inte i arg.

2. Finns i hatt, inte i hett.

3. Finns dubbelt av i dörr.

4. Finns i lägg, inte i lugg.

10. Finns dubbelt av i zoo.

11. Finns lock, inte i lok.

12. Finns i hatt, inte i katt.

13. Finns i hitta, inte i titta.

Det hördes ett brak när böckerna _______________ ner från bokhyllan.

Bilen körde långsamt på en smal _______________ uppför berget.

När det är varmt ute på sommaren är det gott att äta _______________.

I en mattebok finns det många _______________ att räkna ut.

Tavlan sitter på en _______________ i vardagsrummet.

Frida hällde upp smoothies i höga _______________ till Ville och Dima.

I hästhagen gick ett sto och betade tillsammans med sitt lilla __________.

En gran har kortare barr än en ______________________.

föll väg glass tal vägg glas tall föl

51103075.1.2_Inlaga.indd 109 2021-05-27 10:42

INFÖR s. 109–110

Inför s. 109–110 är det bra att repetera hur man hör skillnaden mellan lång och kort vokal, hur många konsonanter som vanligen skrivs efter lång/kort vokal och vad bilderna i övning 1, 4 och 5 föreställer.

s. 109

ÖVNING 1: Eleven lyssnar på hur vokalen uttalas i de ord som bilderna motsvarar. Därefter drar de streck till rutan med lång vokal eller kort vokal

Anpassning: En vuxen uttalar orden tydligt och eleven lyssnar efter lång och kort vokal.

ÖVNING 2: Eleven läser instruktionerna och målar glasen och glassarna enligt dessa.

Anpassning: Eleven läser instruktionerna i kör med en vuxen.

ÖVNING 3: Eleven läser orden i rutan och skriver in rätt ord i rätt mening.

Anpassning: Eleven läser instruktionerna i kör med en vuxen och/eller arbetar tillsammans med en kamrat.

5. Finns i rast, inte i mast.

6. Finns i Eriz, inte Erik.

7. Finns i träd, inte i tråd.

8. Finns dubbelt av i matta.

9. Finns två av i hala.

14. Finns i mitten i skida.

15. Finns dubbelt av i sallad.

16. Finns två av i dadel.

17. Finns i rika, inte i räka.

18. Finns näst sist i måne.

19. Finns dubbelt av i flagga.

123456789101112

13141516171819 ?

51103075.1.2_Inlaga.indd 110 2021-05-27 10:42

s. 110

ÖVNING 4: Eleven läser orden i rutan och tittar efter om det finns en bild av ordet ovanför rutan. De ord som finns som bild ringar eleven in.

Anpassning: Eleven läser alla ord i rutan i kör tillsammans med en vuxen inför övningen.

ÖVNING 5: Eleven skriver rätt ord under rätt bild.

Anpassning: Eleven lyssnar tillsammans med en vuxen på hur vokalen uttalas i orden. Eleven och en vuxen repeterar att lång vokal ofta följs av en konsonant och kort vokal ofta följs av två konsonanter samt att konsonanten k aldrig skrivs dubbel utan skrivs tillsammans med c

ÖVNING 6: Eleven läser påståendena och funderar ut vilken bokstav som avses. Därefter skriver eleven bokstaven i rutan med motsvarande siffra.

Anpassning: Eleven arbetar med en kamrat.

EFTER KAPITEL 25

är det lämpligt att genomföra Skrivdiagnos 2 (kopieringsunderlag ”Skrivdiagnos 1 och 2”).

Beskrivande text 3

Skata

Här är en skata. Skatan är svart och vit.

Den har vingar, näbb, stjärt och klor.

Skatan lever nästan i hela Sverige.

Den trivs i städer och på landet.

Skatan stannar i Sverige hela året.

Skatan bygger ofta sitt bo i ett träd.

Boet byggs av grenar och kvistar.

I boet lägger honan 6–8 ägg. Honan ruvar äggen.

Honan och hanen lever ihop hela livet.

Skatan äter det mesta.

Den kan äta maskar, insekter, frön, bär och fågelägg.

Skatan kan samla saker som blänker i sitt bo.

På jakt i texten

Jag har gått på jakt i min text och tittat efter …

att det finns mellanrum mellan orden.

att mina meningar har stor bokstav i början och punkt, frågetecken eller utropstecken i slutet.

att jag har skrivit med tydlig handstil.

att alla bokstäver och ord finns med.

Till sist har jag …

läst igenom hela min text en gång till.

låtit en kamrat läsa igenom min text.

Namn:

Läsdiagnos 1 och 2

LÄSDIAGNOS 1

En rolig lördag

Ville lägger ner en tia i fickan.

– Är du klar! ropar Frida.

– Ja! ropar Ville.

Ville rusar ut i hallen. Vad kul det ska bli! tänker han.

– Då åker vi, säger Villes pappa. Tog ni var sin tia?

– Ja, svarar Ville och Alina.

Sedan åker de iväg med bilen.

– Stanna! ropar Alina. Jag glömde min baddräkt.

Till läraren: 1. Prata om rubriken och bilderna. 2. Låt eleven läsa texten. 3. Låt eleven sammanfatta innehållet.

Ställ stödfrågor vid behov. 4. Ställ frågorna: Var ska Ville åka? Vad tycker du att Villes pappa och Frida ska göra när Alina ropar? Har du varit med om något liknande?

LÄSDIAGNOS 2

Leka flera

– Nu är det rast, säger Anni.

Ville lägger boken i lådan. Sedan går han ut och börjar klä på sig.

– Ska vi leka kull? frågar Pelle.

– Ja, vad kul! svarar Ville.

Dima kommer in från skolgården.

– Kommer du snart, Ville? frågar hon. Vi skulle ju kasta boll.

Oj då! Det hade han glömt. Han hade ju lovat att leka med Dima!

– Vi kan väl leka kull med Pelle? frågar han.

– Nej, säger Dima surt och går ut och smäller igen dörren.

Till läraren: 1. Prata om rubriken och bilderna. 2. Låt eleven läsa texten. 3. Låt eleven sammanfatta innehållet.

Ställ stödfrågor vid behov. 4. Ställ frågorna: Var är Ville? Vilken dag kan det vara? Vad tror du händer sedan? Vad skulle du ha gjort om du var VIlle?

Läsårsöversikt

Vecka Tid Kapitel

Arbetsbok Läsebok Innehåll, undervisning

1-2 v. 1 Ville s. 4-6

Omslag s. 4-5

1 v. 2 Vid regnbågens slut s. 7-9 s. 6-9

1 v. 3 I parken s. 10-12 s. 10-13

1 v. 4 En skatt? s. 13-15 s. 14-17

1-2 v. s. 16-19

1 v. 5 En tjuv? s. 20-22 s. 18-21

1 v. 6 Polisen s. 23-25 s. 22-25

1 v. 7 Gröna Lyktan s. 26-28 s. 26-29

1-2 v. s. 29-32

1 v. 8 Ett litet svart paket s. 33-35 s. 30-33

1-2v. 9 Dela rum Fruktsallad s. 36-38 s. 34-37 s. 38-39

1 v. 10 Ove s. 39-41 s. 40-44

1-2 v. s. 42-45

1 v. 11 Hemligt, eller inte? s. 46-48 s. 45-49

Titel, författare och illustratör, skriva meningar utifrån stödord, hör- och läsförståelse Högläsning, textsamtal

Alfabetet, läsförståelse, meningar Högläsning, textsamtal

Vanliga ord, sammanfatta innehåll Högläsning, textsamtal

Sammansatta ord, läsförståelse Högläsning, textsamtal

Ordkunskap

Repetition av moment i arbetsboken Jag kan! Äppelsidor

Vokaler, läsförståelse Högläsning, textsamtal

Konsonanter, frågor, läsförståelse Högläsning, textsamtal

Substantiv , läsförståelse Högläsning, textsamtal

Ordkunskap

Repetition av moment i arbetsboken Jag kan! Äppelsidor

b och d, berättande text, läsförståelse Högläsning, textsamtal

Motsatsord, läsa och skriva instruerande text Högläsning, textsamtal

Ng-ljudet, läsförståelse Högläsning, textsamtal

Ordkunskap

Repetition av moment i arbetsboken Jag kan! Äppelsidor

Synonymer, sammanfatta innehåll Högläsning, textsamtal

1 v. 12 Fullmåne s. 49-51 s. 50-55 Rim, läsförståelse, adress Högläsning, textsamtal

1 v. 13 En helt vanlig skog s. 52-54 s. 56-59

1-2 v. s. 55-58

Rubriker, skriva berättande text, läsförståelse Högläsning, textsamtal

Ordkunskap

Repetition av moment i arbetsboken Jag kan! Äppelsidor

Dags för ett nytt äventyr!

Ord & Äventyr är ett läromedel i svenska för årskurs F–3. Spännande äventyr med stor värme och humor väcker lusten för läsning och samtal. Utifrån berättelsen och språk-, läs- och skrivinlärningen arbetar eleverna med övningar på olika nivåer.

Ord & Äventyr Lärarhandledning 2 innehåller tydliga arbetsgångar och metodiska tips på hur du kan arbeta med den fortsatta språk-, läs- och skrivinlärningen, läseboken och arbetsboken.

I lärarhandledningen får du råd och tips för hur övningar kan anpassas både för elever i behov av stöd och i behov av utmaningar. Här finns också kopieringsunderlag med bland annat läsårsöversikt, arbetsblad, sekvensbilder, läsdiagnoser, skrivdiagnoser, beskrivande texter, spel och stödstrukturer. I lärarhandledningen finns facit till arbetsbokens uppgifter.

För dig som vill arbeta med Kooperativt lärande finns förslag på övningar till varje kapitel.

I Ord & Äventyr för årskurs 2 ingår:

• Läsebok i tre olika nivåer.

• Arbetsbok med varierade språk-, läs- och skrivövningar på olika nivåer.

• Lärarpaket med lärarhandledning, digitalt lärarmaterial och digital träning för eleverna. 2

Eva Malm är författare till Ord & Äventyr Arbetsbok och Lärarhandledning.

Eva har lång yrkeserfarenhet som lärare i årskurs F–3. Hon är utbildad och idag verksam som speciallärare med inriktning på språk-, läs- och skrivutveckling.