Page 1

Lärarens kroppsspråk är en fördjupning av författarens framgångsrika handbok Ledarskap i klassrummet. Den riktar sig till verksamma lärare och lärarstudenter, som vill bli mer medvetna om kroppsspråkets och de icke-verbala budskapens betydelse i undervisningen.

John Steinberg är fil.dr i pedagogik och lärarfortbildare. Han har arbetat som rektor och universitetslektor och är författare till ett 50-tal böcker om inlärning, ledarskap, värderingar och kommunikation, däribland Ledarskap i klassrummet, Lärarskicklighet, Att vända en klass, Aktiva värderingar och Värdegrundsarbete i praktiken.

ISBN 9789177412250

JOHN STEINBERG LÄRARENS KROPPSSPRÅK

Vilken betydelse har lärarens röst, rörelsemönster och gester i klassrummet? Hur kan du använda blicken, tempot och din plats i rummet för att stödja elevernas lärande?   I boken beskriver John Steinberg varför kroppsspråket är så viktigt i rollen som lärare, och hur man kan använda icke-verbala budskap för att skapa förtroende, följsamhet och samarbetsvilja hos eleverna.   Boken är upplagd som en praktisk handbok. Den största delen består av praktiska övningar och experiment – många tar inte mer än 15 sekunder att pröva i klassrummet.

JOHN STEINBERG

2

LEDARSKAP I KLASSRUMMET

LÄRARENS KROPPSSPRÅK

9 789177 412250

77412250.1.1_Omslag.indd 1-3

2020-06-29 14:28


Lär arens kroppsspr ük Ledarsk ap i klassrummet 2

77412250.1.1_Inlaga.indd 1

2020-06-25 12:53


© 2020 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-225-0 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Anna Grettve Omslag och inlaga: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Omslagsfoto: Marcus Gustafsson Illustrationer: Christina Andersson

Första upplagan, första tryckningen Tryck: Adverts, Lettland 2020

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

77412250.1.1_Inlaga.indd 2

2020-06-25 12:53


JOHN STEINBERG

LÄRARENS KROPPSSPRÅK

2

LEDARSKAP I KLASSRUMMET

77412250.1.1_Inlaga.indd 3

2020-06-25 12:53


INNEHÅLL Inledning........................................................................... 6 1. Kroppsspråket – en del av ditt ledarskap......................... 8 Varför lyckas läraren i exemplet?.....................................10 Lärare – ett ledarskapsyrke.............................................. 12 Vad är icke-verbalt ledarskap?.........................................17 Vad är kollektivt ledarskap?............................................ 24 2. Lärarens verktygslåda – praktiska exempel   och övningar.................................................................34 Viktiga principer i arbetet...............................................38 Innan du börjar öva.......................................................41 Hur du går.....................................................................45 Hur du ser ut................................................................ 49 Hur du talar.................................................................. 53 Hur du ger utrymme.......................................................63 Hur du skiljer mellan information och budskap............... 68 Hur du använder gester .................................................73 Hur du använder ögonen............................................... 77 Hur du använder huvudlutning och minspel.................... 81 Hur du använder ditt rörelsemönster.............................. 84 Hur du kommunicerar med tecken................................. 86 Hur du använder tavlan.................................................93 Hur du börjar om när det blir fel................................... 97 Hur du reglerar din andning.........................................100 Hur du använder beröring............................................ 103

77412250.1.1_Inlaga.indd 4

2020-06-25 12:53


Att avläsa elevernas kroppsspråk....................................109 Kroppsspråket med föräldrar..........................................113 3. En teoretisk ram ..........................................................117 Varför lyckas vissa pedagogiska insatser?..........................119 Fokusera på mikro- och makronivån.............................. 123 Arbeta med effektindikatorer......................................... 128 Den viktiga metakognitionen.........................................132 4. Dags att gå vidare.........................................................134 Läs mer............................................................................136

77412250.1.1_Inlaga.indd 5

2020-06-25 12:53


INLEDNING Den här boken är en uppföljning av den populära boken Ledarskap i klassrummet. Den uppmuntrar pedagoger till att studera sitt eget artisteri i klassrummet, och beskriver hur ett medvetet och effektivt kroppsspråk kan ge bättre kontroll över den egna arbetssituationen. Ditt kroppsspråk som lärare påverkar hur eleverna kommer att uppfatta dig och hur de agerar. Det påverkar din trovärdighet och vilken följsamhet du får. Det påverkar stämningen i klassrummet och elevernas arbets- och studiero. En stor del av boken består av praktiska exempel och övningar, så att du kan prova på skillnaden mellan att göra ”rätt” och att göra ”fel”. När det kommer till det här området så finns det i många fall faktiskt ett rätt eller fel. Det ska jag försöka förklara och påvisa. Boken består av fyra kapitel. 1. Det första kapitlet är en inledning som beskriver ledarskapets betydelse i rollen som lärare och vikten av icke-verbalt ledarskap. Här finns också en uppmaning att undersöka det kollektiva och inte bara det individuella ledarskapet. Vad gör framgångsrika skolor och framgångsrika pedagoger? 2. Kapitel två består av praktiska exempel och övningar. De olika övningarna presenteras som experiment, med avsikt att förmedla betydelsen av att utforska sitt eget beteende. Det här upplägget underlättar också för dig som vill använda boken som studiecirkelbok. 6

77412250.1.1_Inlaga.indd 6

2020-06-25 12:53


3. Kapitel tre presenterar den teoretiska ramen för boken. Detta har jag valt att lägga sist, efter övningskapitlet. Min tanke med det är att man då lättare kan förstå bakgrunden. Här presenteras den så kallade makro-mikro-modellen som ett sätt att förstå kroppsspråkets stora betydelse. Här beskrivs också betydelsen av ett metakognitivt tänkande. 4. I kapitel fyra finns några sammanfattande slutord och här ger jag också exempel på onlinekurser och litteratur att arbeta vidare med. Avsikten med boken är att blanda teori med praktiska exempel och därmed underlätta användningen, både ute på skolorna och inom lärarutbildningen.

7

77412250.1.1_Inlaga.indd 7

2020-06-25 12:53


1. KROPPSSPRÅKET – EN DEL AV DITT LEDARSKAP Gunilla tar emot en ny grupp Gunilla ska börja undervisa i en grupp på högstadiet som hon inte känner. Gruppen har rykte om sig att prestera under sin förmåga och ibland vara rätt stökig. Skolan har visat svaga resultat över lag. I klassen finns, som ofta i den svenska skolan idag, elever som är högpresterande och lågpresterande, elever från olika kulturer och elever med varierande språkliga förutsättningar och motivation. Klassen är på plats när Gunilla gör sin entré i rummet. Hon öppnar dörren raskt och stänger den rätt hårt. Högt och tydligt säger Gunilla ”Hej!”. Innan hennes röst har klingat ut i rummet är hon i rörelse. Vart tar hon vägen? Hon går rakt ut i mitten av rummet bland eleverna, spanar in två flickor som sitter vid sina bänkar mitt i rummet, går fram till dem och säger med en mjukare röst ”Det är lite pirrigt för mig. Hur känns det för er?” Hon förväntar sig inte ett svar och det är inte meningen att eleverna ska svara. Gunilla kommunicerar sin mänsklighet. Sedan vänder hon blicken mot en kille längst fram i klassrummet som har lagt upp fötterna på en stol. Med viskande röst och huvudet lite på sned säger hon ”Var snäll och ta ned fötterna”. Resten av gruppen följer noggrant varenda rörelse hon gör 8

77412250.1.1_Inlaga.indd 8

2020-06-25 12:53


och noterar varje tonfall i hennes röst. Att hon använder en mjuk och tyst röst och frågar på ett artigt men bestämt sätt registrerar eleverna mer eller mindre medvetet. Killen tar ned fötterna och Gunilla säger ”Schyst. Bra. Tack”. Sedan vandrar hon över till andra sidan av rummet till en elev som har kepsen på sig. Gunilla går fram till killen, tar honom i handen och frågar vad han heter. ”Jag heter Adrian”, svarar han. ”Hej Adrian, var snäll och ta av dig kepsen”, säger hon – bestämt men ändå mjukt. Gunilla stannar inte kvar för att stirra på honom och se om han verkligen tar av sig kepsen – hon förutsätter att han tar av sig. Om hon stannar kvar och stirrar på honom är risken större för att hon startar en begynnande konflikt, både med Adrian själv och faktiskt också med hela gruppen. Det vill hon förstås inte så därför väljer hon att förmedla sitt budskap och därefter gå därifrån, utan att styra. Gunilla går sedan fram till sin ”scen” längst fram i rummet, framför sitt skrivbord. Därifrån – oskyddad utan skrivbordet eller något annat framför sig – och med händerna riktade utåt i en stor och inkluderande gest säger hon, utan att fokusera på någon speciell person och genom att fånga hela gruppen med sin blick och sin gest: ”Detta med kepsar, tuggummi och mobiler ska vi prata om senare.” Alla i rummet fattar budskapet. ”Här går det inte att strula.” Och allt det här händer under fyrtio sekunder.

9

77412250.1.1_Inlaga.indd 9

2020-06-25 12:53


Varför lyckas läraren i exemplet? Några läsare känner säkert igen scenen som beskrivs ovan. Den är återberättad, med en namnändring, från det första avsnittet av det populära tv-programmet ”Klass 9A” som sändes på Sveriges Television under 2007. Programmet gick ut på att se om särskilt utvalda, erfarna lärare snabbt kunde höja elevernas resultat, och den skickliga läraren i exemplet heter Gunilla Hammar-Säfström. Vad hände då på de här fyrtio sekunderna? Jo, Gunilla etablerade sig som ledare för gruppen genom sitt sätt att agera. • Hon visar sig helt orädd i sitt rörelsemönster genom att direkt gå ut i gruppen. • Hennes kroppsspråk signalerar till eleverna: ”Jag har lyckats som lärare förut och jag kommer att lyckas med er också.” • Gunilla kommunicerar ett tydligt budskap: ”Det är jag som sätter normerna i den här gruppen.” Det vill säga, hon bestämmer vad som är acceptabelt beteende och inte. • Gunilla signalerar att hon har höga förväntningar. Hon gör det på ett sådant sätt att man nästan ser eleverna säga till sig själva: ”Oj då, här kommer det att hända grejer.” • Gunilla visar att hon har känslor genom att erkänna sin nervositet inför tv-kamerorna. • Genom att antyda att kepsar, tuggummi och liknande inte ska förekomma här – och inte fokusera på en eller två elever när hon säger det – säger hennes blick och gest att hon inte

10

77412250.1.1_Inlaga.indd 10

2020-06-25 12:53


lägger skulden på några enskilda elever, utan istället ska etablera ett normsystem som gäller för hela gruppen. • Genom tempot i sina rörelser och sitt tal visar hon att hon är mån om just tempot. Här blir det inte många döda stunder, är budskapet. Sammanlagt fyrtio sekunder. Mängder av uttalade och outtalade budskap som förmedlas genom Gunillas kroppsspråk – hennes tempo, blick, gester, rörelsemönster och röst. Det finns en annan scen i början av serien som också har fastnat i mitt minne. Scenen är bara fyra sekunder lång och den visar Gunilla när hon går i korridoren mot klassrummet. Eleverna står i korridoren och väntar på att bli insläppta. De här fyra sekunderna är helt magiska. Varför då? Jo, här kommunicerar Gunilla med sitt tempo, sina raska steg och sin tydliga blick ett tydligt budskap: ”Här kommer jag, er ledare, och här kommer det att hända saker.” Det är en beslutsamhet och en målmedvetenhet som kommer fram genom hennes rörelser – och alla påverkas av dem. Ska alla svenska pedagoger uppföra sig som Gunilla? Nej, det är inte budskapet i den här boken. Var och en behöver utnyttja sin egen personlighet och sina egna styrkor för att lyckas. Men Gunilla påminner oss om att hur du gör det du gör är lika viktigt som vad du gör.

VI LÄSER STÄNDIGT AV VARANDRA Forskningen om kommunikation, påverkan och ledarskap är entydig på en punkt. Det vi säger har betydelse, men hur vi 11

77412250.1.1_Inlaga.indd 11

2020-06-25 12:53


säger det tycks ha en ännu större betydelse för vår trovärdighet. Vi läser av varandra, och då är det inte orden som väger tyngst utan kroppsspråket i form av tonfall, tempo, gester, blickar och andra icke-verbala signaler. Det är dessa signaler som avgör om vi väljer att ta budskapet och personen bakom det på allvar eller inte. Mer eller mindre medvetet ställer vi oss själva frågor såsom: • • • • • • •

Är den här personen trovärdig? Menar personen det han eller hon säger? Kan jag lita på personen? Vill han eller hon mig väl? Är jag viktig för honom eller henne? Är den här personen någon att hålla i, även när det blåser? Har den här personen höga förväntningar på mig och på min grupp?

På gott och ont är vi blixtsnabba när det kommer till att bedöma andras personers trovärdighet. Vi kanske inte alltid gissar rätt, och vi kan komma att ändra vår uppfattning över tid. Men när du hör en främmande persons röst i telefonen på en kundtjänst eller kastar en första blick på en ny dejt så gör du bedömningar. Snabbt. Blixtsnabbt.

Lärare – ett ledarskapsyrke Den här boken är ett resultat av många års observationer av lärare i aktion. Hur kommer det sig att du kan placera vissa pedagoger i de stökigaste grupper, och finna att gruppen sakta 12

77412250.1.1_Inlaga.indd 12

2020-06-25 12:53


men säkert gör framsteg i sina prestationer och förmåga till koncentration? Hur kommer det sig att du kan placera vissa pedagoger i välfungerande grupper, för att finna att gruppen har blivit nästan omöjlig att styra efter bara några få veckor? Hur kommer det sig att föräldrar får stort förtroende för en pedagog och inte för andra? Låt oss först konstatera – det är inte främst en fråga om tur, naturlig utstrålning, skolans organisation eller skolpolitik som gör att det blir så stor skillnad. Visst kan omständigheter kring skolan och i det lokala upptagningsområdet påverka. Och visst, det hjälper med ett så kallat kollektivt ledarskap i pedagoggruppen, vilket jag kommer att berätta mer om i ett kommande avsnitt. Men mycket handlar om pedagogens skicklighet – det vill säga hur hon eller han utövar sitt ledarskap. Just lärarens ledarskap har jag observerat i många år och skrivit om i flera böcker, däribland Ledarskap i klassrummet, Lärarskicklighet och Att vända en klass (tillsammans med Åsa Sourander). Det är ett kärt ämne för mig eftersom pedagog­ yrket är ett utpräglat ledarskapsyrke. Pedagogyrket – och det här är något jag ofta återkommer till – är även ett artistyrke. Att gå in i ett rum med 28 sexåringar, elvaåringar eller femtonåringar och få det att fungera på mycket kort tid är en konst. En stor konst. Det är en konst som en del har en kortare väg till att behärska, med utgångspunkt i sin personlighet. Men det är en konst som det faktiskt också går att lära sig. Låt oss titta närmare på vad lärarens artisteri handlar om. Det handlar om hur man • skapar förtroende som ledare • förmedlar information effektivt 13

77412250.1.1_Inlaga.indd 13

2020-06-25 12:53


• bygger upp konstruktiva relationer • möter och hanterar konflikter • skapar en samarbetsmiljö som kännetecknas av ”en för alla, alla för en” • samtalar med, coachar och vägleder eleverna • bygger upp en välfungerande fysisk, social och pedagogisk miljö • konstruerar en fungerande ”dramaturgi” kring lektionerna • främjar metakognition och lärprocesser • lyckas med att ha höga förväntningar på eleverna • förmedlar instruktioner på ett tydligt sätt • försäkrar sig om att eleverna verkligen förstår innebörden av vad de studerar • skapar meningsfullhet och motivation • konstruerar och lär ut strukturer för att genomföra framgångsrika grupparbeten och projektarbeten • följer upp prov, laborationer och grupparbeten för att bli bättre och bättre som lärare – för varje månad som går • möter elever med olika behov och skapar en differentierad undervisning • är envis, ettrig och beslutsam på ett sådant sätt att eleverna tycker att man är ”jobbig” och krävande – på rätt sätt • hjälper elever att komma igen när det tar emot • med sitt ledarskap, sin kommunikation och sin undervisning påverkar elevernas självbilder och lust att lära • ger återkoppling och gör bedömningar så att eleven växer • skapar ett normsystem som alla accepterar. Det var mycket det! Och listan skulle kunna göras längre. Men avsikten är inte att skrämma upp dig, utan att påminna om 14

77412250.1.1_Inlaga.indd 14

2020-06-25 12:53


att du har valt ett komplext yrke. För att lyckas är det därför nödvändigt att noggrant tänka igenom hur du gör för att bygga upp ett förtroende för dig och en god stämning i gruppen. Det jag skriver här handlar inte bara om dig som undervisar yngre elever. Även vi som undervisar vuxna behöver behärska den här konsten. Om du till exempel ska introducera ett nytt digitalt system i en personalgrupp och vill få alla att inse fördelarna med det och vilja öva på att använda det. Hur gör du då? Rationella argument kommer du en bit med, men inte hela vägen. Du kommer att behöva motivera din grupp även på andra sätt. Hur kan man då motivera, engagera och få andra att hålla ut – även när det känns svårt? Den klassiska frasen ”Du är ditt budskap” är något som alla chefer, lärare och påverkare bör begrunda i sammanhanget. Vi har alla erfarenheter av när ”artisteriet” inte fungerar. Hur många utbildningsdagar har du inte fått vara med om där talaren tycks ha trott att det enda som behövs för att lyckas är en snygg powerpoint och uppräkningar av fakta och information (mycket information!). Men undervisning är en konstart som man kan lära sig att behärska – om viljan finns och om man övar. Det går att lära sig sådant som att positionera kroppen rätt, reglera sitt tempo, justera sin intonation, utnyttja pausering, frysa sina gester, ”inta sin scen” och röra sig rätt i rummet. För att bara nämna några exempel. Ofta uppmuntrar jag pedagoger att jämföra sig med personer som verkar i andra artistyrken och med idrottare. Vad har idrottare, musiker, dansare och skådespelare gemensamt? • De utnyttjar sina styrkor och talanger – så klart. 15

77412250.1.1_Inlaga.indd 15

2020-06-25 12:53


• De tränar mycket – så klart. • De övar på de små detaljerna som är avgörande för att kunna utöva sin sport eller sin konst. • De ser till att skaffa sig återkoppling från coacher och and­ra för att snabbare kunna justera detaljerna i sitt utövande. • De analyserar vad som fungerar och inte fungerar och de flesta har överlag ett analytiskt förhållningssätt till sitt yrke. De vet vad de behöver öva på. Tänk dig att detsamma skulle gälla för pedagoger. Det skulle kunna innebära • att pedagoger tilläts och uppmuntrades att så ofta som möjligt utnyttja sina talanger och styrkor. (Den som är bra på högläsning skulle uppmuntras till att göra det oftare. Den som är bra på att rita, musicera, gymnastisera, berätta eller dramatisera skulle utnyttja detta oftare i sin undervisning.) • att pedagoger fick öva på specifika ledarskapsfärdigheter, filma sig själv i aktion (eller ha en observatör i rummet) och med andras hjälp analysera hur de själva gör • att pedagoger kunde få återkoppling, detaljkunskaper, råd och tips från en utbildad och erfaren coach, handledare eller expert • att det fanns en analytisk anda i hela pedagoggruppen där man ofta sitter ned och ”debriefar” varandra om veckans händelser med en avsikt att ”göra varandra bättre”. Ja, betrakta dig som ledare och artist. Löser då rätt kroppsspråk lärarens eller ledarens alla utmaningar? Självklart inte. Men kroppsspråket är nog en av 16

77412250.1.1_Inlaga.indd 16

2020-06-25 12:53


de viktigaste ”hemliga” ingredienserna för att få gruppens förtroende.

Vad är icke-verbalt ledarskap? Kroppsspråket är en del av den icke-verbala kommunikationen och det icke-verbala ledarskapet. Framförallt handlar icke-verbalt ledarskap och icke-verbal kommunikation om vad som påverkar oss, utan att du som ledare eller avsändare säger någonting. Den icke-verbala kommunikationen i en grupp påverkar deltagarnas nyfikenhet, öppenhet, mottaglighet, koncentration, motivation och självförtroende. Det följande är några exempel på icke-verbal påverkan i skolmiljön: • • • • • • • • • • •

färgsättning dofter ljudnivå och ljudkvalitet ljusförhållanden och hur information syns schemat och tid på dygnet som informationen presenteras längd och detaljrikedom på informationen presentationsformen, till exempel berättande med eller utan powerpoint utformning och utsmyckning av lokaler arkitektur – skolans utformning med korridorer, dörrar och öppna ytor stadsplanering – omgivningen kring skolan resvägar och trygghet på väg till skolan 17

77412250.1.1_Inlaga.indd 17

2020-06-25 12:53


• • • • • • • •

luftkvalitet och ventilation temperatur kläder utformning av material och läromedel städning inredning, möbler och möblering av rummet stolarnas ergonomi placering i rummet och vem man sitter bredvid.

Tänk dig att du ska gå själv på en fortbildningskonferens, till en plats och en lokal som du inte tidigare har besökt. Du ser fram emot konferensen och föreläsningarna. Tyvärr fick du ingen annan från din arbetsplats med dig, så du är där på egen hand. Du hittar rätt adress och närmar dig konferensstället – snart är du bara 50 meter därifrån. Vad ser du nu i omgivningen som påverkar din känsla eller stämning? Känner du dig trygg eller orolig? Känns omgivningen inbjudande och välkomnande? När du öppnar dörren, känner du att själva huset välkomnar dig? Är det bra skyltat och lätt att hitta till lokalen? Ser du konst eller något annat på väggarna som tilldrar sig din uppmärksamhet eller väcker nyfikenhet? Känns konferensrummet intressant och välkomnande? Möts du av deltagare eller anordnare som hälsar på dig på ett trevligt sätt? Du ser om de första föreläsarna är på plats, vad de har på sig, om de verkar förberedda eller inte, om de verkar stressade eller inte, om de verkar nyfikna och småpratar med deltagarna eller inte. Visst samlar du redan då intryck som påverkar din uppfattning av hur du tror att konferensen kommer att bli. Sitter du bra? Är lokalen arrangerad för sitt syfte? Kommer 18

77412250.1.1_Inlaga.indd 18

2020-06-25 12:53


det att bli lätt eller svårt att se och höra? Kommer det att bli lätt eller svårt att få kontakt med några andra i rummet? Det är många intryck du får! Och allt detta sker innan någon har sagt ett ord, varken arrangören eller föreläsaren.

DETALJERNA HAR BETYDELSE Det här är inga nyheter. Vi vet alla om att vi påverkas av vår omgivning hela tiden. Inom näringslivet är medveten påverkan en viktig vetenskap. Du behöver bara tänka på utformningen av en livsmedelsbutik för att förstå det här. Det är ju faktiskt opraktiskt att lägga grönsakerna först i varukorgen, men det är de glänsande färgrika grönsakerna som gör att butiken känns fräsch och välkomnande. Därför är grönsakerna ofta placerade vid entrén. Och det är inte en slump att mejeriprodukterna finns längst in i lokalen och godis nära utgången. Det finns en tanke bakom allt, eller som Nobelpristagare Richard Thaler uttrycker det, ”en beslutsarkitektur”. Det innebär att utformningen av miljön och informationen vi får påverkar våra beslut, utan att vi själva uppfattar det. I vår bransch, utbildningsbranschen, finns också en medvetenhet om den icke-verbala påverkans betydelse. Det är givetvis många som tänker till när man ska bygga om eller bygga en helt ny skola. Hur ska det kännas att vara i huset? Hur kan man påverka elevernas rörelsemönster i lokalerna? Hur kan lokalerna bidra till fokus och koncentration? Problemet är bara att det är alldeles för få inom utbildningssektorn som inser att detaljerna har så stor betydelse som de har. I utbildningssektorn är lokalernas utformning, utsmyckningar i korridorerna och undervisningslokalerna, dofter och ljussättning ofta en slags efterhandskonstruktion. 19

77412250.1.1_Inlaga.indd 19

2020-06-25 12:53


Men miljön påverkar oss. Hur lekutrymmen är placerade på en skolgård påverkar till exempel antalet konflikter som uppstår. Hur man sorterar, presenterar och hittar leksakerna på en förskoleavdelning påverkar hur länge barnen stannar kvar i en aktivitet – och därmed även stressnivåerna, ljudnivån och lärandets kvalitet. Med andra ord bör den icke-verbala påverkan som barn, elever och personal utsätts för analyseras mer grundligt. Det är viktigare än man tror vilken färgsättning man väljer, vilka gardiner man har och hur ljud- och ljusnivån är. Utformningen av korridorer och platser där man hänger av sig kläderna påverkar stressnivåerna in i klassrummet. Smuts på golv och på toaletter – ja, visst påverkas man av det. Oreda i korridorerna påverkar förmodligen om det blir oreda inne i klassrummet, lika mycket som kvaliteten på skolmaten har inverkan på elevernas koncentration. Detaljerna är alltså viktiga. Att på ett målmedvetet sätt analysera hur miljön och omgivningen påverkar stämningen, koncentrationen, stressnivåerna och därmed elevernas inlärning borde vara något som man lägger ned mycket mer tid på. När du går på toaletten på en restaurang förstår du mycket väl att städningen och utformningen av toaletten kommer att påverka ditt intryck av själva restaurangen, och till och med din upplevelse av hur maten smakar. Det är ingen skillnad på om en nioåring, en fjortonåring, en artonåring, en tjugofemåring eller en fyrtiofemåring kommer in en undervisningslokal. Alla påverkas av sin omgivning och alla påverkas av detaljerna i lokalerna. Visst kan man lära sig något även i dåliga och smutsiga lokaler. Det går, men oj så 20

77412250.1.1_Inlaga.indd 20

2020-06-25 12:53


mycket svårare det blir för dig som ska undervisa och engagera din grupp. Du kommer att jobba i uppförsbacke om gruppen redan innan du har träffat den har upplevt omgivningarna som otrygga och trista, eller om de bara har fått intrycket av att ingen bryr sig om lokalerna och att de känns mer eller mindre övergivna. För att uttrycka det på ett annat sätt: Utstrålar lokalerna och omgivningarna ett slags dignitet, en stolthet, ”tyngd” och betydelse? Kroppsspråket – alltså temat för den här boken – är också en del av den icke-verbala kommunikationen och bör analyseras grundligt. När vi till exempel säger att en person har utstrålning, karisma eller har ”det” är det viktigt att förstå att utstrålning består av en mängd olika detaljer. Det är lättare att uppfattas som karismatisk • om man ställer sig i mitten av sin scen • om man ställer sig nära sin publik, utan bord och stolar mellan sig och gruppen • om man varierar sin röst • om man utnyttjar pauser för att skapa förväntan, eller för att ge signaler till åhörarna om att skratta eller tänka efter • om man utnyttjar humor och är personlig då och då, men inte hela tiden • om man varierar sitt tempo och sin intonation • om man använder inkluderande gester som är riktade utåt och uppåt • om man visar entusiasm för sitt ämne och djup i sitt kunnande.

21

77412250.1.1_Inlaga.indd 21

2020-06-25 12:53


Utstrålningen sitter i detaljerna, och inte bara i den egna personligheten. Vissa personer har lättare än andra för detta, givetvis, men det är något som alla kan öva sig på. Detsamma gäller övrig icke-verbal påverkan. • Genom att studera var och när konflikter uppstår på skolgården kan vi göra förändringar som minskar konflikterna. • Genom att studera vad eleverna äter, hur länge de sitter kvar och ljudnivån i matsalen kan vi göra justeringar som påverkar stämningen, elevernas matvanor och deras koncentration på eftermiddagen. • Genom att studera möbleringen i en undervisningslokal kan du påverka elevernas interaktion med dig och de övriga i gruppen. • Genom att ändra lokalens utsmyckning då och då, med eller utan hjälp av eleverna, kan du påverka känslan av ”ägarskap” och lust att vara i rummet. • Genom att strategiskt placera växter, möbler, konst och liknande i korridorer påverkar du farten på elevernas steg och därmed även deras stressnivåer. För att kunna genomföra det här måste man förstå detaljernas betydelse och ta dem på allvar. Våra omgivningar påverkar oss, och omgivningar går att göra om och förbättra för att bidra till den stämning och känsla du vill skapa. Vilken känsla och stämning talar vi om? Jo, en känsla av att: ”Här vill jag vara. Här kan jag lära. Här kan jag fokusera. Här kan jag samarbeta med andra.”

22

77412250.1.1_Inlaga.indd 22

2020-06-25 12:53


ANNAT SOM PÅVERKAR LÄRARE OCH ELEVER Vi får inte heller glömma bort all annan påverkan som eleverna, kursdeltagare och andra som vi ska undervisa utsätts för innan och efter vår undervisning. Självklart påverkar våra matvanor, vår hälsa och hur vi sover liksom våra relationer, vår ekonomi och omgivningen där vi bor hur lätt eller svårt vi har för att motivera och koncentrera oss. Runt omkring allt detta finns något som på engelska kallas för aspirational environment. Det kanske lättast kan översättas till ambitionsmiljö eller ”hopp och framtidstro-omgivning”. En sådan miljö innebär att det finns en geist och lust inför att lära och komma framåt i livet bland vänner, släkt och i området där vi bor. Är vi verksamma i en sådan miljö så har det en positiv påverkan på vår lust att lära och tro på framtiden. Inte heller detta ska underskattas när det kommer till vad som påverkar oss, men det är givetvis svårare att själv styra över som enskild. Däremot är det fullt möjligt att öka ambitionsmiljön inom en verksamhet såsom en skola. Då är det viktigt att samordna de många detaljer som påverkar vår tro på att vi kan lära oss och komma framåt i livet. Skolans miljö och normsystem, lärarnas attityder och bemötande samt kvaliteten på undervisningen spelar stor roll i den förvandlingen. Jag upprepar: Hemligheten ligger i vilka förväntningar man har och hur väl man tar hänsyn till de små detaljerna som gör skillnad.

23

77412250.1.1_Inlaga.indd 23

2020-06-25 12:53


Experiment – Utforska er icke-verbala miljö • Ta dig cirka trehundra meter från din skola eller förskola och gå sedan tillbaka mot byggnaden. Observera vad du ser, hör och känner på vägen. Vad får du för intryck, tankar och känslor? Vad påverkar elevernas ”redo för lärande”-känsla, tror du, när de närmar sig skolan? • Låt följande bli en del av en arbetsplatsträff eller ett arbetslagsmöte. Dela upp er två och två. Ge alla par en kvart för att gå till olika delar av skolan och fixa något enkelt. Det kan handla om utsmyckningen, blommorna eller tavlorna. Det här vinner ni två saker på – dels att höja uppmärksamhetsgraden, dels att faktiskt fixa de där tavlorna som hänger snett, plocka upp i en korridor, ta hand om några blommor så att de mår bättre eller uppdatera och snygga till en anslagstavla. Avsluta med att diskutera vad ni såg och gjorde och om ni tror att den här lilla ändringen har någon betydelse.

Vad är kollektivt ledarskap? Skolan är en komplex organisation i en komplex samhällssituation. Det är sällan som en eller två förändringar i systemet påverkar helheten. Vi borde veta vid det här laget att förändringar av betygssystemet eller av läroplaner och styrdokument inte alls har den stora inverkan på motivation, skolresultat och undervisningskvalitet som skolpolitiker hoppas på. Vi har yttre ekonomiska och juridiska ramar som politiken ger oss, och dem behöver vi givetvis ta hänsyn till och arbeta 24

77412250.1.1_Inlaga.indd 24

2020-06-25 12:53


inom. Men det finns många förändringar man kan göra lokalt på sin egen skola, och där är skolmiljön och andra icke-verbala faktorer viktiga. Utöver detta bör vi ägna större uppmärksamhet åt det som kallas för det kollektiva ledarskapet. Mitt fokus i den här boken och i mitt arbete ligger oftast på det individuella ledarskapet. Det innebär ett fokus på den enskilda pedagogens ledarskap, bemötande och undervisningskvalitet. Därför har jag skrivit mycket om bra lärare, till exempel i boken Lärarskicklighet. Det är onekligen viktigt hur en pedagog agerar. Det är lättare att påverka och förbättra än att förändra skolans yttre ramar. Men vi får inte glömma bort att individer är del av en organisation. För att både individer och organisationer ska fungera väl behöver de personer som ingår i en organisation kunna samarbeta väl med varandra. Med andra ord, elever, föräldrar och personal vet intuitivt när de kommer in i skolan om det finns en fungerande organisation med tydliga normer och enhetliga budskap. Det här innebär att hur skolan organiserar sig och kommunicerar förväntningar är en del av det icke-verbala ledarskapet – eller som jag kallar det här för det ”kollektiva ledarskapet”. Det normsystem som man har etablerat påverkar elever, föräldrar och personal utan att man ens tänker på det. Normsystemet ”svävar” omkring alla och har stor inverkan på de inblandade. Det finns de som menar att undervisning ska ses som en kollektiv företeelse och inte bara betraktas som den enskilda lärarens ansvar och revir. Det vill säga att genom gemensam planering och utvärdering kan det också utvecklas ett gemensamt ansvar för att främja kvaliteten i skolans undervisning och aktiviteter. 25

77412250.1.1_Inlaga.indd 25

2020-06-25 12:53


När jag besöker välfungerande och icke-välfungerande skolor ser jag en skillnad på den här punkten. Vad är det då som jag ser i de välfungerande skolorna? • Det finns en överenskommelse om regler och normer – och personal som håller sig till dessa överenskommelser. • Det finns ett fokus på pedagogiska samtal när pedagogerna träffar varandra. Man fokuserar på sitt eget görande och klagar mindre på hinder i form av elever, föräldrar, skolledning eller lokaler. • Det finns en omsorg om skolans fysiska miljö. Skönhet värdesätts på olika sätt. • Det finns en ledningsgrupp där alla vet vad de ska göra och tar sitt ansvar med bra delegationsrutiner. • Det finns en värdegrund som lever i allas vardag och som inte bara är ett tomt, abstrakt dokument. Till exempel pratar man inte om elever som ”problem” och man pratar inte heller bakom ryggen på varandra i personalrummet. • Det finns en personalgrupp som känner stolthet. Det syns i kläderna, i sättet att röra sig och på tempot. Det syns i hur tiden utnyttjas på ett effektivt sätt och i förberedelserna av möten och lektioner. • Det finns ett sökande efter nya och bättre metoder, utan att man för den sakens skull hoppar från den ena trenden till den andra. • Det finns en skolledning som stannar kvar mer än fem år. • Omsättningen på personal är varje år som högst sju procent. • Det finns en uthållighet, hållbarhet och envishet. Vi ska bara …

26

77412250.1.1_Inlaga.indd 26

2020-06-25 12:53


På mindre välfungerande skolor ser man motsatsen – eller åtminstone mindre av de här inslagen.

KÄNNETECKEN PÅ FRAMGÅNGSRIKA SKOLOR Det finns rätt mycket relevant forskning om framgångsrika lärare, skolor och skolsystem. Allt ifrån John Hatties ofta citerade metastudie som betonar lärarens betydelse, till Lucy Crehans studie av de fem mest framgångsrika skolsystemen i världen (som hon beskriver i boken Cleverlands). Maria Jarls, Ulf Blossings och Klas Anderssons bok Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola följer skolutvecklingen på åtta utvalda skolor under fjorton år, där fyra har visat ständiga resultatförbättringar och fyra ständiga försämringar. Det finns förvånansvärda likheter i de olika forskarnas slutsatser. De som studerar bra skolor och bra skolsystem säger ungefär – i min tolkning – att: • Lärarens sätt att agera, planera och välja form för undervisningen spelar stor roll. Det är bra att ha en god balans mellan elevstyrda och lärarstyrda aktiviteter. Individualisering av undervisningen (till exempel genom individuellt arbete via digitala verktyg eller arbetsblad) har en begränsad effekt och får, om det används för mycket, en negativ effekt på lärande. Effektiva lärare leder lärandet. De lämnar inte över detta till papper, textböcker och surfplattor. De undervisar med uppföljning och handledning, och med hjälp av ett grundmaterial som alla har tillgång till. • Det finns en stabilitet i skolledningen och bland pedagogerna. För många rektorsbyten, förvaltningschefsbyten eller lärarbyten försämrar möjligheten att skapa en nödvändig 27

77412250.1.1_Inlaga.indd 27

2020-06-25 12:53


stabilitet, hållbarhet och trovärdighet. Inom förvaltningen finns tydliga rutiner för rekrytering och anskaffande av vikarier så att skolledaren själv inte är utlämnad till att ägna tid åt att ständigt söka ersättare eller ny personal (det sista påståendet är min egen punkt). • Norm- och regelsystem byggs uppifrån, det vill säga det är inte upp till den enskilda pedagogen att bestämma vilka normer och regler som gäller. Det finns en överenskommelse för hela skolan som kommuniceras ut till personalen, eleverna och deras föräldrar. Alla vet vad som gäller, vad som menas och vad som händer. Man använder ett ”vi på den här skolan”-språk istället för ett ”jag-” eller ”du”-språk. Skolledningen har det övergripande ansvaret för regelsystemen och konsekvenserna av att bryta mot dem och inte den enskilda pedagogen. • Det finns en systematik i hur man samordnar planeringsinsatser och resultatuppföljningar. Det finns utrymme för lärarna att både planera och utvärdera lektioner tillsammans för att förfina och utveckla metodiken. Man tar sig tid att analysera resultaten av sin undervisning för att dra slutsatser om vad man själv och kollegorna behöver bli bättre på när det kommer till hur man förklarar och lär ut. Man kan tydligt följa skolans resultat genom offentlig statistik och offentliga kartläggningar. Med andra ord kan man lätt ta reda på hur man ligger till jämfört med andra skolor, och hur utvecklingen är på den egna skolan. • Man har höga förväntningar som också kommuniceras ut till lärarkåren, eleverna och föräldrarna. Skolledningen har en nyckelroll i att kommunicera ut en ”här ska alla lyckas

28

77412250.1.1_Inlaga.indd 28

2020-06-25 12:53


oavsett vad som händer”-attityd. Beslutsamheten går inte att ta miste på. • Samtal kollegor emellan handlar till största delen om undervisningen, inte om enskilda elever eller infrastrukturella problem.

SKOLAN STÅR INFÖR UTMANINGAR Innan vi fortsätter resan in i huvudämnet, kroppsspråket och lärarnas agerande, behöver vi lyfta blicken och förstå en del av skolans utmaningar utifrån ett ovanifrån-perspektiv. Att skolresultaten i Sverige har varit dalande under minst tjugo års tid (även om senare års Pisa-undersökningar också visat på mindre vändningar uppåt) kan förklaras på många olika sätt. Sådant som kan ha påverkat de fallande resultaten är • kommunaliseringen av skolväsendet, som möjligtvis kan ha påverkat likvärdigheten • individuell lönesättning, som har ökat rörligheten bland personalen • friskolereformen, som har ökat rörligheten bland eleverna • ständiga förändringar av förutsättningarna (till exempel genom nya betygssystem, bedömningssystem och styrdokument) • för lite övning i ledarskap under lärarutbildningen, vilket gör att många nya lärare är oförberedda på verkligheten • minskad attraktionskraft hos yrket och mindre bildningsbakgrund hos många lärarstudenter • högre grad av individualisering av undervisningen vilket får en ojämn effekt – det vill säga fungerar bra för de redan motiverade 29

77412250.1.1_Inlaga.indd 29

2020-06-25 12:53


• allt större skillnader i elevernas förutsättning i samma grupp, till exempel elever med 300 poäng och nära 0 poäng i betyg från högstadiet tillsammans med elever med allt fler olika språkliga, psykologiska och fysiologiska förutsättningar (kravet på att inkludera alla, alltid, har sin relevans, men det har onekligen gjort det svårare att planera och leda) • en allt mer splittrad skolvardag för personalen, med allt fler administrativa uppgifter och allt fler ansvarsområden, vilket gör det svårt att fokusera på huvuduppgiften • en allt mer splittrad skolvardag för eleverna, vilka ofta överöses med inlämningsuppgifter, instuderingsfrågor, prov, bedömningar, grupp- och projektarbeten i sexton olika ämnen – åtminstone på högstadiet. De som inte orkar hålla reda på alla uppgifter och ett högt tempo tappar lätt greppet och kommer långt efter • sist – men knappast minst – bostadspolitiken, migrationspolitiken, den ekonomiska politiken och annat i samhällsutvecklingen som ofta utmanar. Vi kan inte blunda för utmaningarna. Vi måste erkänna och förstå dem. Samtidigt gäller det att göra det vi kan under dessa förutsättningar. Vi vet alla att det finns många välfungerande skolor och pedagoger.

VAD KÄNNETECKNAR BRA PEDAGOGER? Nu till mitt fokus på vad den enskilda pedagogen kan göra – och då tar vi med oss förståelsen av att allt blir lättare för den enskilda pedagogen på en skola där man hjälper varandra och alla har anammat normsystemet. Lärarskicklighet blir, helt enkelt, lättare att odla på en väl fungerande skola. 30

77412250.1.1_Inlaga.indd 30

2020-06-25 12:53


Om jag ser ett mönster hos de välfungerande pedagoger som verkar i en allt mer komplex undervisningssituation är det följande: • De blandar det hårda med det mjuka. När eleverna säger att en bra lärare ska vara sträng men snäll verkar det vara en gammal sanning som stämmer. Det behövs både värme och struktur. Bara värme och ”mysigt” utan struktur – ja, även om vi har tillräckliga bevis för att goda relationer är viktiga för lärande behövs det även struktur, tydlighet, krav, uppföljningar och höga förväntningar. Bara struktur och regler – ja, då tycks det bli så att vi tappar elever som är vana vid och vill bli bekräftade och sedda som de individer de är. De av dagens pedagoger som har en god balans mellan det hårda och det mjuka tycks vara de som lyckas bäst, enligt mina observationer. • De välfungerande pedagogerna vet varför de gör som de gör. Här saknar jag evidens, men min intuition och mina observationer och intervjuer med pedagoger leder mig till en intressant slutsats: Om pedagogen kan förklara för eleverna varför hon eller han gör något (till exempel möbleringen av klassrummet, valet av läromedel, upplägget på ett prov eller strukturen på ett grupparbete) får han eller hon ofta en bättre fungerande grupp. Prata mer om varför du gör som du gör – inom dig själv och med dina kollegor. Det är som om eleverna har lättare att följa en person som tycks veta vad han eller hon gör och varför. • De har en bred och djup ämneskunskap. Den pedagog som har torrt på fötterna i sitt eller sina ämnen kan lättare anpassa innehållet efter gruppen och individerna. Det här 31

77412250.1.1_Inlaga.indd 31

2020-06-25 12:53


är inte ett argument för mer ämnesundervisning på låg- och mellanstadiet, vilket har både fördelar och klara nackdelar. Det är bara ett argument för att grundkunskaper och en välförankrad ”bildning” hos lärarkåren påverkar kvaliteten på undervisningen. • De framgångsrika pedagogerna i dagens komplexa skola är ofta ”grubblare”. De har svårt att släppa skolan när dagen är slut och de ägnar tid åt att tänka efter, reflektera och diskutera med andra. De söker en förståelse för vad som händer och vad som kan bli bättre och de är på så sätt mer inrevärlds-orienterade än andra. Det innebär att de i mindre utsträckning skyller problem och svaga resultat på andra (eleverna, skolledningen, politiken, ventilationssystemet eller internetuppkopplingen). Istället har de en större benägenhet att titta inåt och ställa sig frågan ”Vad kan jag göra annorlunda nästa gång?” Det är absolut ett mönster jag ser i de samtal jag för med framgångsrika pedagoger. • De är hållbara. De kommer i tid. De är väl förberedda. De är pålitliga. De är envisa och uthålliga. • De är tydliga i sitt kroppsspråk … Och det är kroppsspråket som resten av den här boken kommer att fokusera på.

Experiment – Utforska ert kollektiva ledarskap • Be någon anteckna vad ni pratar om under era kommande två arbetslagsmöten och hur länge ni pratar om dessa saker. Avsikten är att ni ska bli mer medvetna om vad ni samtalar om. 32

77412250.1.1_Inlaga.indd 32

2020-06-25 12:53


• Gå ihop några kollegor och skriv en lista på saker ni tycker att ni borde prata mer om på kommande arbetslagsmöten eller arbetsplatsträffar. Ställ er frågan vad som är viktigt att prata om och som ni inte ägnar tillräcklig tid åt. Listan kan även ge er en antydan om vad ni är överens om och vad ni inte är överens om. • Läs skolans värdegrundsdokument ihop med en eller flera kollegor. Förstår ni vad som menas? Är det begripligt på beteendenivå? Lever ni själva som ni lär?

33

77412250.1.1_Inlaga.indd 33

2020-06-25 12:53


Lärarens kroppsspråk är en fördjupning av författarens framgångsrika handbok Ledarskap i klassrummet. Den riktar sig till verksamma lärare och lärarstudenter, som vill bli mer medvetna om kroppsspråkets och de icke-verbala budskapens betydelse i undervisningen.

John Steinberg är fil.dr i pedagogik och lärarfortbildare. Han har arbetat som rektor och universitetslektor och är författare till ett 50-tal böcker om inlärning, ledarskap, värderingar och kommunikation, däribland Ledarskap i klassrummet, Lärarskicklighet, Att vända en klass, Aktiva värderingar och Värdegrundsarbete i praktiken.

ISBN 9789177412250

JOHN STEINBERG LÄRARENS KROPPSSPRÅK

Vilken betydelse har lärarens röst, rörelsemönster och gester i klassrummet? Hur kan du använda blicken, tempot och din plats i rummet för att stödja elevernas lärande?   I boken beskriver John Steinberg varför kroppsspråket är så viktigt i rollen som lärare, och hur man kan använda icke-verbala budskap för att skapa förtroende, följsamhet och samarbetsvilja hos eleverna.   Boken är upplagd som en praktisk handbok. Den största delen består av praktiska övningar och experiment – många tar inte mer än 15 sekunder att pröva i klassrummet.

JOHN STEINBERG

2

LEDARSKAP I KLASSRUMMET

LÄRARENS KROPPSSPRÅK

9 789177 412250

77412250.1.1_Omslag.indd 1-3

2020-06-29 14:28

Profile for Smakprov Media AB

9789177412250  

9789177412250  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded