9789177412243

Page 1

Att få diagnosen schizofreni väcker många tankar och känslor. Vad händer efter att någon fått denna diagnos? Hur ska det gå att skapa sig ett liv? Vad kan anhöriga och närstående göra? Den här boken är tänkt att vara ett stöd i processen att få tillvaron att fungera när livet totalt förändras. Boken är fylld med fakta om sjukdomen såsom orsaker, medicinering, behandling, hur ser vården ut, sysselsättning och arbete, forskning om sjukdomen, varvat med historier ur verkliga livet – hur det är att leva med eller nära någon med schizofreni. Författarna vill komma tillrätta med fördomarna, okunskapen och stigmatiseringen för att bidra till att göra schizofreni till en sjukdom bland andra sjukdomar. Ingen lätt sjukdom att leva med men rätt hanterad ingen omöjlig sjukdom att leva med. Och en sjukdom man aldrig ska behöva skämmas för.

ÅSA KONRADSSON GEUKEN, docent i farmakologi vid institutionen för Farmaceutisk Biovetenskap, Uppsala universitet. Forskare inom neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på schizofreni. Lillasyster till Mats som lider av schizofreni. YLVA WÄCHTER är specialist i psykiatri och har arbetat som överläkare på Mottagningen för psykossjukdomar Alviks strand, Stockholm. Hon har tidigare varit journalist och arbetat som programledare på Sveriges Radios samhällsredaktion.

ISBN 9789177412243

Schizofreni

LIVET MED EN PSYKOSSJUKDOM

FRIBERG · KONRADSSON GEUKEN · WÄCHTER

STEN FRIBERG, specialist i psykiatri med tio års erfarenhet som chef och överläkare vid en akut- och konsultationspsykiatrisk enhet i Stockholm, föreläsare och handledare vid läkarprogrammet och studierektor för specialistutbildningen. Arbetar som medicinsk rådgivare på Otsuka Pharma AB, som klinisk psykiatriker samt vid en specialiserad mottagning för patienter i gränslandet mellan hudsjukdomar och psykiatri.

SCHIZOFRENI LIVET MED EN PSYKOSSJUKDOM

INGEN VÄLJER SIN SJUKDOM och ingen är sin sjukdom.

STEN FRIBERG ÅSA KONRADSSON GEUKEN YLVA WÄCHTER

9 789177 412243

77412243.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2021-04-14 12:55



Schizofreni livet med en psykossjukdom

Sten Friberg Åsa Konradsson Geuken Ylva Wächter

77412243.1.1_Inlaga.indd 1

2021-04-14 13:55


© 2021 Författarna och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-224-3 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, © 2021 Författarna och Gothia Kompetens AB helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan ISBN 978-91-7741-224-3 medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, form av mångfaldigande. helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förlagsredaktör: Susanne Bardell Carlbring Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje Omslag och grafisk form: Catharina Ekström form av mångfaldigande. Illustrationer: Mats Konradsson Förlagsredaktör: Susanne Bardell Carlbring Första upplagan, första tryckningen Omslag och grafisk form: Catharina Ekström Tryck: ADverts, Lettland 2021 Illustrationer: Mats Konradsson Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2021 Gothia Kompetens Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförGothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård medling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet. – för en bättre dag på jobbet.

77412243.1.1_Inlaga.indd 2

2021-04-14 13:55


77412243.1.1_Inlaga.indd 3

2021-04-14 13:55


Innehållsförteckning Inledning

.......................................................................................... 8

1. psykos och schizofreni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 När verkligheten inte stämmer längre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Vad är psykos? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Vad är schizofreni? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Andra kroniska psykossjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

2. diagnostisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Kan diagnosen vara fel? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Vad är en diagnos? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Finns det olika former av schizofreni?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Varför just jag – orsaker till schizofreni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

3. Vad händer i hjärnan?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Signalsubstanser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Dopamin – en signalsubstans med många möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Hjärnan krymper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Är schizofreni en demenssjukdom? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

4. medicinering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Medicinerna som revolutionerade vården

...........................................

45

Vilken medicin är bäst? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Läkemedel med olika profil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

49 52 Måste man medicinera? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Vilka är biverkningarna?

...................................................................

Hur ska man välja medicin?

..............................................................

5. schizofreni orsakar för tidig död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Självmord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

60 Corona mer dödligt för människor med schizofreni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Stroke, hjärtinfarkt och cancer

77412243.1.1_Inlaga.indd 4

..........................................................

2021-04-14 13:55


Mer sjuka eller sämre vård?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Hopp inför framtiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

6. Vad finns det för hjälp att få?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Vård – mer än bara mediciner.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Slutenvård för att komma på fötter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Öppenvård för att bygga liv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Socialtjänsten – stöttar i vardagen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Samarbete mellan psykiatri och socialtjänst – SIP.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Tidiga tecken – ett sätt att slippa sjukhus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Utbildning för patient och närstående.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

7. Liv och återhämtning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Linda. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Glenn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

8. Att leva nära någon med schizofreni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Att vara närstående – ett halvtidsjobb!.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

9. Stigmatisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Skamstämpeln som lever kvar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 En väg bort från stämpel och skam?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Att berätta om sin sjukdom eller inte?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 StigmaWatch – håll ögonen öppna!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

10. Arbete och sysselsättning – en del av återhämtningen. . . . . . . 119 Att arbeta som alla andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119

Svårt att hitta arbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 IPS – en ny modell som ger resultat!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Sysselsättning bryter isolering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Träfflokaler – en plats för alla.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Ekonomisk ersättning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

11. Sjukdomsinsikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 ”Jag är inte sjuk!” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Anosognosi – att inte förstå att man är sjuk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 ”Vem bestämmer hur jag ska leva mitt liv?”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Vad är livskvalitet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

77412243.1.1_Inlaga.indd 5

2021-04-14 13:55


12. när man blir riktigt sjuk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Att hämtas av polis

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Lagen om psykiatrisk tvångsvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Bältesläggning och tvångsinjektioner

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145

Går det att förebygga tvång? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Självvald inläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Öppen psykiatrisk tvångsvård

.........................................................

149

13. mamma, pappa, barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Kan man skaffa barn? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Att växa upp med sjuka föräldrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

14. droger och Våld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Missbruk och psykos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Rökning leder till för tidig död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Droger kan utlösa psykos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Medicinerna trycker ner ”kicken” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Droger ökar risken för våld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Mediciner minskar risken för våld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167

15. att förändra liV och samhälle på samma gång. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Schizofreniförbundet – för en bättre psykosvård! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Fontänhuset – tillsammans för en plats i samhället. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 RSMH – tar debatten om psykisk ohälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Hjärnkoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Egen erfarenhet påverkar vården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Personlig hjälp som kan förändra liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

16. på forskningsfronten något nytt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Inte bara dopamin … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Kan man behandla psykos med Magnecyl? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Går det att förebygga schizofreni? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Nya sätt att samla in kunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185

mer information. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Lästips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Webbadresser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188

6 | innehållsförteckning

77412243.1.1_Inlaga.indd 6

2021-04-14 13:55


innehållsförteckning

77412243.1.1_Inlaga.indd 7

|7

2021-04-14 13:55


Inledning Schizofreni är en svår sjukdom. Enligt WHO är det en av de sjukdomar i världen som orsakar mest lidande och högst kostnader för samhället, både för vård och i form av förlorade arbetsinkomster. Det handlar om en sjukdom som drabbar unga människor som ofta behöver insatser från vården under ett helt liv och som i många fall inte klarar av att arbeta. Schizofreni är också en tung diagnos, både för den som får den och för de närstående. Fortfarande är sjukdomen förenad med så mycket fördomar, rädslor och skam. Ingen ung människa vill ha en kronisk sjukdom. En tonåring som får diagnosen diabetes blir ofta inte bara omskakad utan troligen även förtvivlad. Ändå är det något som är annorlunda med schizofreni. Varför? Ja, det kan man fråga sig. Schizofreni är fortfarande sjukdomen som ingen vill ha. Doktorn ställer diagnosen schizofreni men vad händer sedan? Hur ska det gå att skapa sig ett liv med den diagnosen? Hur ska den som drabbats tänka och göra? Vad ska närstående ta sig till? Vi som skrivit den här boken hoppas att den ska kunna vara ett stöd i processen att få tillvaron att fungera när livet totalt förändras av en diagnos som väcker så starka känslor. För inte så länge sedan, bara cirka 70 år sedan, fanns det inga mediciner som kunde lindra den smärta och vånda som sjukdomen orsakade. Istället hade man sedan århundraden låst in de sjuka på så kallade dårhus och senare mentalsjukhus där förhållandena var svåra och där många levde sina liv tills de dog. Idag finns det mediciner som kan lindra symtomen och göra det möjligt att leva ett ganska normalt liv.

8 | inledning

77412243.1.1_Inlaga.indd 8

2021-04-14 13:55


Men vi kan fortfarande inte bota sjukdomen och inte heller säga säkert varför någon drabbas av den. Att få diagnosen schizofreni väcker många tankar och känslor. Alltifrån att ”det måste vara fel diagnos” till att ”livet är slut”. Ofta går både den drabbade och de anhöriga igenom en kris, från chock och förnekelse till att förhoppningsvis kunna acceptera sjukdomen. Om det inte fanns så mycket fördomar och okunskap kring schizofreni skulle det inte behöva vara så. Att få en kronisk sjukdom är tungt nog i sig, men att dessutom få en sjukdom som får andra människor att dra sig undan av rädsla, den drabbade att skämmas och anhöriga att inte våga berätta, det gör inte situationen lättare. Ingen väljer sin sjukdom. Ingen är sin sjukdom. Calle är Calle både före och efter att han fått diagnosen schizofreni. Livet blir säkert annorlunda än det hade varit utan sjukdomen men det går att leva ett liv med schizofreni. Ett fungerande liv. Ett bra liv. Förhoppningsvis kommer det att gå bättre och bättre om vi bara kommer tillrätta med fördomarna, okunskapen och stigmatiseringen. Den här boken vill bidra till att göra schizofreni till en sjukdom bland andra sjukdomar. Ingen lätt sjukdom att leva med men en sjukdom man inte behöver skämmas för. De patienter och närstående som medverkar med för- och efternamn har valt att ställa upp med sina riktiga namn och berätta sina historier. De som citeras med endast förnamn finns på riktigt men i flera fall har vi ändrat namn och andra detaljer för att de inte ska kunna identifieras. När vi använder ordet ”närstående” i boken för att beskriva den som ger stöd och/eller omsorg till den som är sjuk syftar vi på en familjemedlem, en granne, en vän eller en arbetskamrat.

inedning

77412243.1.1_Inlaga.indd 9

|9

2021-04-14 13:55


10 | innehållsförteckning

77412243.1.1_Inlaga.indd 10

2021-04-14 13:55


1 Psykos och schizofreni När verkligheten inte stämmer längre – För mig började det med att jag trodde att jag var utsatt för en stor konspiration. Rösterna pratade om att jag skulle dö. Det var väldigt skrämmande. Nick insjuknade i schizofreni vid 23 års ålder, idag är han 47. – Jag minns när hon blev inlagd första gången på sjukhus, hon var 16 år gammal. Hon hade klätt av sig naken och stod i sjukhusfönstret och tittade ut. Det kändes hemskt att personalen inte hade bättre koll, att hon fick stå där, ensam och alldeles naken. Ibrahims dotter har varit sjuk i snart 40 år och som pappa har han levt i skuggan av sjukdomen i mer än halva sitt liv. Schizofreni drabbar unga människor. Män får sin diagnos mellan 18 och 25 års ålder och kvinnor i 20–30-årsåldern, men variationerna är stora. Det börjar oftast med diffusa symtom. Den som är på väg att bli sjuk drar sig undan på sitt rum, vänder på dygnet, går inte till skolan, blir svår att få kontakt med. Ofta tänker omgivningen att det handlar om en tonårskris eller kanske en depression. – Det var under vårterminen i 9:an det började. Hon hade varit så ”lättskött” fram till dess. Så jag tolkade det bara som en jättesvår tonårstid. Jag visste ju inte heller allt hon gjorde … 1. Psykos och schizofreni

77412243.1.1_Inlaga.indd 11

| 11

2021-04-14 13:55


Som att hon gick ut på nätterna, klädde av sig och la sig naken under en buske, bara för att hon inte fick ha det bra. Jag vet inte om det var rösterna som tvingade henne till det redan då. Nu tvingar de ju henne till allt möjligt, som att ta av sig sitt smink, duscha i kokhett vatten, sätta sig på huk, klä av sig naken, berättar Britta vars dotter har en svårbehandlad schizofreni. Att bli psykotisk är skrämmande. När den verklighet man känner börjar krackelera och inte längre går att känna igen, när rösterna skrattar och hånar eller kanske säger att man inte är värd att leva, då blir man rädd. Livrädd. Många undrar vad som händer och undrar om de håller på att bli galna. Samtidigt är den nya verkligheten och rösterna så verkliga att det blir omöjligt att få ihop det om vården säger att det bara är inbillning, något som inte finns. De hörs ju, de hotar hela tiden, det är klart att de finns! Ofta blir det stor dramatik vid det första insjuknandet. Och ofta blir det sjukhusvård. – Jag läste på KTH, hade en termin kvar till examen och var på resa i Frankrike. Plötsligt var det kameror överallt, jag var övervakad och någon, jag visste inte vem, ville ta livet av mig. Lasse var 23 år och blev intagen på mentalsjukhus i Frankrike innan han skickades hem till Stockholm för fortsatt vård. Under många år hade han som mål att bli färdig med sin ingenjörsutbildning, han hade ju bara en termin kvar. Det blev aldrig någon examen. Han som hade varit en målmedveten och duktig student kom inte vidare. Det var som att motorn stannade.

12 | 1. Psykos och schizofreni

77412243.1.1_Inlaga.indd 12

2021-04-14 13:55


Vad är psykos? En psykos kan vara uttryck för många olika tillstånd, men det är ingen sjukdom i sig självt. Psykos är ett begrepp för en samling symtom på ett underliggande tillstånd eller sjukdom. Så första gången någon blir psykotisk går det inte att säga om det är en sjukdom och i så fall vilken. Det är tiden och vad som händer sedan som ger svaret på den frågan. Psykos kan till exempel vara en del av en bipolär sjukdom, det som tidigare kallades manodepressiv sjukdom; många blir psykotiska när de är maniska eller under en djup depression. Det kan även vara en följd av droger, hjärnskador, svåra infektioner eller att man inte sovit på flera dygn. Psykos är ett tillstånd där man tappar kontakten med verkligheten eller där verkligheten förändras så att den inte längre går att känna igen som den tidigare var. Man förlorar delvis förmågan att skilja vad som är verkligt från vad som är en fantasi eller en misstanke. Psykosen kan komma smygande över dagar, veckor, månader eller slå till snabbt inom några timmar. Psykotiska symtom som är vanliga är vanföreställningar, till exempel att känna sig förföljd. Man kan tro att man är utsatt för en konspiration där kameror installerats i hemmet, att bilar åker runt utanför på gatan och spanar upp mot bostaden, att man fått ett chip inopererat i hjärnan för att ”dom” ska kunna hålla koll på vad man gör, att någon vill en illa, att syftet är att man ska dö. Ibland kan man till och med uppleva att man blir beskjuten och måste söka skydd under sängen. Eller att grannen sprutar in gas genom brevlådan. Att höra röster som andra inte kan höra, hörselhallucinationer, är också ett vanligt psykotiskt symtom. Rösterna kan kommentera vad personen gör, som att säga: ”jaså, sätter du på kaffe nu?” Men de kan också vara fruktansvärt elaka och skrämmande och säga saker som: ”Du är värdelös. Du ska dö. Det är lika bra att du hänger dig eller hoppar framför tunnelbanan. Sätt igång nu. Du förtjänar att dö. Ingen kommer att sakna dig!” Röster som ger order eller uppmaningar som till exempel ”Sätt dig ner!” eller ”Häng dig!” kallas för imperativ rösthallucinos. 1. Psykos och schizofreni

77412243.1.1_Inlaga.indd 13

| 13

2021-04-14 13:55


För andra kan rösterna vara som ett spännande sällskap. Kanske kommer Tom Cruise på besök och säger att allt kommer att bli bra. Skillnaden mellan en hallucination och en vanföreställning är att en hallucination handlar om att uppleva något från de fem sinnena (hörsel, känsel, smak, syn och lukt) som egentligen inte finns, medan en vanföreställning handlar om vad man tror eller tänker. Om man hör röster som inte finns eller kan känna lukten av en gas som inte finns, då lider man av en hallucination. Om man tror att folk talar illa om en eller tror att någon sprutar in gas genom brevinkastet, fast de inte gör det, då lider man av en vanföreställning. Hörselhallucinationer är den vanligaste formen av hallucinationer, men alla sinnen kan drabbas. Plötsligt kan mammas köttbullar smaka av arsenik, luften från ventilationen kan lukta gas. Det finns de som blir slagna med piskor eller hammare av sina demoner, en kvinna berättade att hon varje natt under 20 års tid blivit slagen och att varje slag var en plåga. Synhallucinationer förekommer, hemmet kan invaderas av råttor och gigantiska kackerlackor, eller som mannen som såg en parad av 1 000 småtomtar hoppa ut ur tv:n spelandes på sina dragspel. Vid schizofreni är synhallucinationer dock mindre vanligt än hörselhallucinationer. Man måste först utesluta att det inte är något annat eftersom synhallucinationer oftare uppstår i samband med kroppsliga sjukdomar som tumörer, demens eller alkoholabstinens. Misstänksamhet, även kraftigt överdriven misstänksamhet, är ett mycket vanligt inslag i psykosen och kan bli väldigt plågsamt. Att åka tunnelbana kan innebära att den sjuke upplever att det kastas menande blickar, att människor viskar och talar om en, när de i själva verket diskuterar vad de ska ha till middag. Misstänksamheten kan också rikta sig mot sjukvårdspersonal eller anhöriga och kan då försvåra vården och familjerelationer ordentligt. Om man tror att anhöriga och vårdpersonal ljuger, kanske är med i en konspiration som ska döda en och därför försöker lura i en mediciner som är giftiga, ja, då är det inte så konstigt om man inte vill ha de medicinerna. Förutom vanföreställningar och hörselhallucinationer är tankestör-

14 | 1. Psykos och schizofreni

77412243.1.1_Inlaga.indd 14

2021-04-14 13:55


ningar ett ganska vanligt symtom vid psykos. Ibland blir det så mycket tankar som rusar fram i huvudet att det inte går att få tag på en enda tanke. Detta kallas tanketrängsel. Det kan också kännas som att det är någon annan som stoppar in tankarna i huvudet på en, tankepåsättning, eller om det plötsligt blir tomt i huvudet kan det upplevas som att någon tagit ens tankar, tankedetraktion. När det blir väldigt rörigt i huvudet är det inte ovanligt att fastna mitt i en mening utan att kunna fortsätta och slutföra den, och det kallas tankestopp. Då och då blir det så rörigt i huvudet att det blir omöjligt att föra ett samtal, allt som kommer ut ur munnen är vad som brukar kallas ordsallad, en massa ord utan mening och innehåll som inte går att tolka för en utomstående. Det kan komma ut helt nya ord, så kallade neologismer, som ingen annan förstår men som har en speciell innebörd för den sjuke. En patient beskrev till exempel sin hud som ”gumminant”. Kanske menade hon att huden kändes tjock eller okänslig, men ordet är ett eget påfund. Oftast går det inte så långt som till ordsallad utan stannar vid ett kreativt, associationsrikt och ibland väldigt underhållande och udda språk – ibland nästan rent poetiskt – men ofta skiner det säregna igenom (se bild).

Texter av Mats Konradsson

1. Psykos och schizofreni

77412243.1.1_Inlaga.indd 15

| 15

2021-04-14 13:55


Depåinjektioner för ett längre och friskare liv Forskningen visar att depåinjektioner förebygger sjukhusinläggningar och återfall i psykossjukdom bättre än vad tabletter gör. Det är lätt att glömma att ta tabletterna, det vet alla som någon gång försökt följa en hel antibiotikakur eller äta p-piller. När man börjar känna sig frisk missas ofta någon dos. Att klara av att ta sina tabletter varje dag, månad efter månad, år efter år, är det nästan ingen som gör. Och ibland är marginalerna små. Det kan räcka med att missa en eller ett par tabletter för att sjukdomen ska bryta ut igen. I andra fall kan man klara sig länge efter att man slutat medicinera. Människor är olika och sjukdomar drabbar olika. Men det tål att upprepas: En vanlig bidragande orsak till att man återinsjuknar i psykos är att man avbrutit sin medicinering. Jari Tiihonen, professor vid Karolinska Institutet i Stockholm, har intresserat sig mycket för hur de antipsykotiska läkemedlen fungerar i praktiken. När läkemedelsföretagen gör sina tidiga läkemedelsstudier är man noga med att välja ut typiska patienter, de får oftast inte ha något missbruk och inte heller andra psykiska sjukdomar. Det är viktigt när nya läkemedel ska testas att det inte finns för många omständigheter som inte har med medicinen att göra som skulle kunna påverka resultatet. Men i verkliga livet har många personer med schizofreni även ett missbruk och många har också andra psykiska sjukdomar som till exempel tvång, ångest och självmordstankar. Tiihonen har gjort flera studier där han tagit med alla patienter eftersom han menar att det viktiga är hur medicinerna fungerar i verkligheten, inte i en tillrättalagd forskningsmiljö. 2017 publicerades en studie av professor Tiihonen som omfattade nästan 30 000 svenska patienter med schizofreni. Med hjälp av nationella register gick forskarna igenom alla svenska patienter med diagnosen schizofreni i åldrarna 16–64 år under åren 2006–2013, och jämförde vilka mediciner de tagit och hur mycket sjukhusvård de behövt. Det visade sig då tydligt att depåinjektioner förhindrade återinsjuknanden och sjukhusinläggningar betydligt bättre än vad tabletter gjorde, med ett undantag och det var klozapin. Slutsatsen blev att

54 | 4. Medicinering

77412243.1.1_Inlaga.indd 54

2021-04-14 13:56


20–30 procent av inläggningar på sjukhus på grund av försämring i schizofreni skulle kunna undvikas genom att använda depåinjektioner och/eller klozapin istället för annan tablettbehandling. Tiihonen kunde i samma patientmaterial också konstatera att risken för att dö var 30 procent lägre hos de patienter som medicinerade med något av den andra generationens antipsykotiska läkemedel i injektionsform eller med tablett Abilify (aripiprazol) jämfört med andra läkemedel. Så depåinjektioner förhindrar inte bara inläggning på sjukhus på grund av psykos, de tycks också ha skyddande effekt mot en för tidig död.

Måste man medicinera? De flesta som får diagnosen schizofreni slutar någon gång att medicinera. Det är mänskligt att vilja klara sig utan medicin. Ingen vill vara sjuk. Det är också så att när man mår bra, efter att ha medicinerat en tid, brukar man börja tänka att nu mår jag ju bra, då behöver jag nog ingen medicin. Man glömmer att det är för att man tar medicinen som man mår bra. En extra svårighet när det gäller antipsykotisk medicinering är att personen som slutar ta sin medicin inte omedelbart upplever en uppenbar försämring. Tvärtom mår många väldigt bra de första veckorna. Det är som en ”smekmånad” men med en rejäl baksmälla. När man sedan några veckor eller månader senare återinsjuknar i psykos ser man ofta inte sambandet med att man slutade medicinera. Snittiden från att man slutar med medicin i tablettform till att man blir psykotisk igen är 15 veckor. Har man blivit behandlad med depåinjektioner klarar man sig från att återinsjukna betydligt längre än så. En person med diabetes som tar sitt insulin har normala mängder av socker i blodet. Är man sjuk eller frisk då? Tja, sjukdomen finns ju kvar men så länge man tar sitt insulin så kan man leva som en frisk människa. På samma sätt är det i de flesta fallen vid psykossjukdomar. Så länge man fortsätter med medicinen kan man i bästa fall leva ett normalt liv, men slutar man blir det kaos och tyvärr hamnar man ofta på sjukhus. Dessutom mår hjärnan inte bra av att vara psykotisk. 4. Medicinering

77412243.1.1_Inlaga.indd 55

| 55

2021-04-14 13:56


Ju fler psykoser, desto svårare sjukdom, ju längre man går psykotisk, desto större risk för sänkt funktion och livskvalitet. Att fortsätta med medicinen är ett bra sätt att skydda sin hjärna. Medicinen löser dock inte alla problem. Om man liknar att skapa ett gott liv vid att bygga ett bra hus så krävs det först och främst en grund och ett stadigt golv. För en person med schizofreni är golvet medicinen. Det är själva förutsättningen för bygget. Resten av huset, själva livet, kan medicinen inte hjälpa till med, det måste man bygga själv. Att bygga ett liv gör man på annat sätt, med vänner, något att göra, någon att tycka om. Utan det stadiga golvet, medicinen, riskerar man att falla och rentav slå ihjäl sig. Dessutom har forskare som professor Jari Tiihonen visat att de personer med schizofreni som medicinerar med antipsykotiska läkemedel lever längre än de som inte medicinerar. Dödligheten minskar med upp mot 50 procent hos dem som medicinerar jämfört med dem som inte tar några mediciner alls. Och det gäller i princip alla läkemedel mot psykos jämfört med ingen medicinering. Det får väl anses vara ett starkt argument om något. Sammanfattningsvis är det bättre för hälsan att medicinera än att inte medicinera och spruta är bättre än tabletter.

Den som drabbas av schizofreni kommer att behöva medicinera mot sjukdomen, oftast livet ut, för att kunna hålla sig frisk och inte hamna på sjukhus. Många vetenskapliga studier har visat att nästan alla som slutar med sin medicin blir sjuka, förr eller senare. De flesta blir faktiskt sjuka redan inom några månader. Eftersom hjärnan tar skada av att bli psykotisk är det viktigt att ta medicinen för att skydda hjärnan. Den som medicinerar lever längre än den som inte medicinerar. I snitt återinsjuknar någon som slutar med sina mediciner i tablettform efter cirka 15 veckor och fyra av fem har återinsjuknat i psykos inom ett år. Skyddet man får från depåinjektioner kvarstår betydligt längre än så.

56 | 4. Medicinering

77412243.1.1_Inlaga.indd 56

2021-04-14 13:56


4. Medicinering

77412243.1.1_Inlaga.indd 57

| 57

2021-04-14 13:56


Hopp inför framtiden Det finns projekt som inger hopp. I Göteborg har psykosvården anställt en engagerad specialistläkare i invärtesmedicin som ägnar all sin tid åt personer med schizofreni och/eller missbruk som också har kroppsliga problem. Det kan vara personer som fått diabetes, eller någon annan kroppslig sjukdom, men själva inte förstår att något är fel eller som inte vågar söka vård på grund av rädsla för att få bekräftat att något är fel. Jarl Torgerson, docent och överläkare i invärtesmedicin, har arbetat med psykospatienterna sedan 2013. Bakgrunden till att tjänsten inrättades var att man på psykoskliniken i Göteborg upptäckt att man i princip inte hade några patienter som var äldre än 70 år. De hade dött bort, säger Jarl Torgerson. Han åker på hembesök tillsammans med en sjuksköterska och kontaktperson från psykiatrin. Med sig tar han EKG-apparaten och prover kan tas i hemmet. Har dödligheten minskat då bland psykospatienterna i Göteborg? Kan man mäta projektets effekt i form av ökad överlevnad? Nej, det ska man nog inte tro, menar Jarl Torgerson. De här patienterna har vanskötts både av sig själva och av vården under decennier. De har varit sjuka i 30–40 års tid, gått upp i vikt och varit överviktiga lika länge som de varit sjuka. De fick sin diabetes för många år sedan. Den överdödligheten har skapats under många decennier, så det kommer att ta tid innan vi ser att den minskar. Jarl Torgerson anser att många psykospatienters kroppsliga hälsa sköts på ”u-landsnivå”. De hamnar mellan stolarna. Psykiatrin fokuserar på det psykiska måendet och vårdcentralerna har inte alltid den tid och vilja som behövs för att förstå de här patienterna.

64 | 5. Schizofreni orsakar för tidig död

77412243.1.1_Inlaga.indd 64

2021-04-14 13:56


Det handlar egentligen om väldigt basala insatser. Kost och motion, basal diabetesbehandling, blodtrycksbehandling och blodfettssänkare. Många har KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, men ingen behandling för det. Med små medel kan man göra mycket, konstaterar Jarl Torgerson. Han berättar att han och hans team nästan alltid blir positivt bemötta när de kommer på hembesök. Patienterna är tacksamma när de kommer och vill gärna ha hjälp med sina kroppsliga besvär. Han tycker inte heller att det är svårt att få dem att acceptera att medicinera för blodtryck eller diabetes. Det är annat som brister. Tyvärr är många av de här patienterna nedsänkta i ett vanligt kommunalt liv som inte alltid är så hälsobefrämjande, säger Jarl Torgerson och tar som exempel att när han kommer ut för att föreläsa på gruppboenden och det ska bjudas på fika så är det nästan alltid fikabröd istället för något nyttigare som frukt eller en smörgås av rågbröd. Ibland kan även de bästa ambitionerna slå fel, även om man menar väl, konstaterar Jarl Torgerson vidare. I Göteborg har man beslutat att människor med psykos som bor på gruppboende ska laga sin egen mat, detta som ett led i att de ska leva så normala liv som möjligt. På ett demensboende skulle man aldrig kunna göra så, det skulle bli ett väldigt liv om mormor inte fick mat, men de här människorna som kognitivt många gånger fungerar på samma nivå, de förväntas klara av att laga mat själva. Då blir det därefter, skräpmat, dålig mat utan näringsinnehåll, ibland ingen mat. Många röker också men både inom kommunen och psykiatrin kan man fortfarande höra personal säga: ”De har ju inte så mycket roligt, inte kan vi ta ifrån dem rökningen”, konstaterar Jarl Torgerson som vill se mer medvetenhet och målinriktning när det gäller att stötta psykospatienterna till en sundare livsstil. 5. Schizofreni orsakar för tidig död

77412243.1.1_Inlaga.indd 65

| 65

2021-04-14 13:56


Jarl Torgerson tror att det går att komma åt den överdödlighet som innebär att människor med psykos dör 15–20 år tidigare än andra. Kanske kan man inte radera ut skillnaden helt då det är så många olika faktorer som bidrar. Det handlar bland annat om ensamhet, kognitiva problem med mera. Det är svårt att få psykiskt friska människor att ändra levnadsvanor också och här tillkommer de kognitiva problemen. Men jag tror att man skulle kunna putsa upp siffrorna ordentligt om man fick till en bättre behandling av diabetes och jobbade mer aktivt med kost, motion och rökning. Det går att göra väldigt mycket, menar Jarl Torgerson som hoppas att det kommer bli fler som han i framtiden, det vill säga invärtesmedicinare eller allmänläkare som arbetar inom psykiatrin. Om klyftan i överlevnad ska kunna minska så kommer det troligen att behövas många engagerade projekt vad gäller den kroppsliga vården, men också projekt där man får de psykossjuka att börja motionera, äta bättre och röka mindre. Och så en psykiatri som gör allt vad den kan för att prioritera att välja läkemedel som inte orsakar för tidig död genom viktuppgång och passivisering.

66 | 5. Schizofreni orsakar för tidig död

77412243.1.1_Inlaga.indd 66

2021-04-14 13:56


Människor som drabbats av schizofreni har inte bara ett svårt psykiskt lidande utan också en sämre fysisk hälsa jämfört med andra. Deras genomsnittliga livslängd är 15–20 år kortare jämfört med psykiskt friska människor. Orsaken till den ökade dödligheten har flera orsaker. Människor som lever med schizofreni – röker mer – motionerar mindre och äter sämre – har en fördubblad risk att dö efter en stroke – söker inte vård lika ofta när de får kroppsliga besvär och skulle behöva vård – får sämre vård när de faktiskt söker hjälp – har ofta en mer avancerad sjukdom, t.ex. cancer när de väl kommer till vården.

5. schizofreni orsakar för tidig död

77412243.1.1_Inlaga.indd 67

| 67

2021-04-14 13:56



Mediciner minskar risken för våld När det gäller risken för våldsbrott hos människor som lever med schizofreni har vården en viktig roll att spela. Läkare som behandlar människor som lider av schizofreni måste göra en bedömning av risken för våld hos den enskilda patienten, helst både akut och långsiktigt, och den långsiktiga bedömningen bör göras i samråd med de närstående. Men det går att förebygga våld. Självklart bör den som missbrukar få hjälp med att sluta missbruka. Det har också visat sig att risken för våld minskar ordentligt om den som är sjuk medicinerar med antipsykotiska läkemedel. En studie visade att risken för våld rentav kan halveras om den som är sjuk medicinerar. Särskilt depåinjektioner har lyfts fram som ett bra sätt att få ner risken för våldshandlingar. Olof har begått två mord. Vid båda morden bedömdes han lida av en allvarlig psykisk störning så straffet blev rättspsykiatrisk vård. Första gången vårdades han på ett rättspsykiatriskt sjukhus under flera år. När han skrevs ut skulle han följas upp av den vanliga psykiatrin men Olof ville inte ha någon kontakt med psykiatrin och inte heller några mediciner. Något år senare begick han sitt andra mord. Ingen förstod riktigt varför morden begicks. Olof kunde aldrig riktigt förklara det. Efter det andra mordet har Olof, efter att den rättspsykiatriska vården avslutats, flyttat in på ett gruppboende. Han får ett antipsykotiskt läkemedel som en injektion varannan vecka. Han är lugn och snäll och trivs med tillvaron. Olof blir numera aldrig arg eller aggressiv och han är själv mycket mån om att få sin spruta när det är dags. Hade de två morden kunnat undvikas om Olof hade varit medicinerad hela tiden? Självklart går det inte att besvara frågan så här i efterhand men det är möjligt att medicinering hade kunnat förhindra det som hände.

14. Droger och våld

77412243.1.1_Inlaga.indd 167

| 167

2021-04-14 13:57


 Nästan hälften av dem som lever med schizofreni missbrukar någon gång under livet alkohol eller andra droger.  Droger som cannabis och amfetamin kan orsaka psykoser.  Cannabis kan orsaka schizofreni vid regelbundet intag under unga år.  Både de antipsykotiska läkemedlen och drogerna påverkar nivåerna av dopamin i hjärnan. Det blir svårare att behandla sjukdomen schizofreni vid samtidigt drogmissbruk. Medicinerna får sämre effekt och den som är sjuk och missbrukar glömmer ofta att ta sina mediciner.  Droger ökar risken för våld. Många tror att människor som lever med schizofreni är våldsamma men forskning visar att det nästan bara är vid samtidigt missbruk som våldsrisken ökar. Sjukdomen schizofreni ger i sig en mycket liten ökad risk. Det är drogerna som gör en människa farlig.  Behandling med antipsykotiska läkemedel minskar risken för våld. En bra behandling kan halvera våldsrisken.  Psykos och missbruk är en dålig kombination som leder till en svårare sjukdom och sämre prognos.

168 | 14. Droger och våld

77412243.1.1_Inlaga.indd 168

2021-04-14 13:57


14. Droger och våld

77412243.1.1_Inlaga.indd 169

| 169

2021-04-14 13:57


Att få diagnosen schizofreni väcker många tankar och känslor. Vad händer efter att någon fått denna diagnos? Hur ska det gå att skapa sig ett liv? Vad kan anhöriga och närstående göra? Den här boken är tänkt att vara ett stöd i processen att få tillvaron att fungera när livet totalt förändras. Boken är fylld med fakta om sjukdomen såsom orsaker, medicinering, behandling, hur ser vården ut, sysselsättning och arbete, forskning om sjukdomen, varvat med historier ur verkliga livet – hur det är att leva med eller nära någon med schizofreni. Författarna vill komma tillrätta med fördomarna, okunskapen och stigmatiseringen för att bidra till att göra schizofreni till en sjukdom bland andra sjukdomar. Ingen lätt sjukdom att leva med men rätt hanterad ingen omöjlig sjukdom att leva med. Och en sjukdom man aldrig ska behöva skämmas för.

ÅSA KONRADSSON GEUKEN, docent i farmakologi vid institutionen för Farmaceutisk Biovetenskap, Uppsala universitet. Forskare inom neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på schizofreni. Lillasyster till Mats som lider av schizofreni. YLVA WÄCHTER är specialist i psykiatri och har arbetat som överläkare på Mottagningen för psykossjukdomar Alviks strand, Stockholm. Hon har tidigare varit journalist och arbetat som programledare på Sveriges Radios samhällsredaktion.

ISBN 9789177412243

Schizofreni

LIVET MED EN PSYKOSSJUKDOM

FRIBERG · KONRADSSON GEUKEN · WÄCHTER

STEN FRIBERG, specialist i psykiatri med tio års erfarenhet som chef och överläkare vid en akut- och konsultationspsykiatrisk enhet i Stockholm, föreläsare och handledare vid läkarprogrammet och studierektor för specialistutbildningen. Arbetar som medicinsk rådgivare på Otsuka Pharma AB, som klinisk psykiatriker samt vid en specialiserad mottagning för patienter i gränslandet mellan hudsjukdomar och psykiatri.

SCHIZOFRENI LIVET MED EN PSYKOSSJUKDOM

INGEN VÄLJER SIN SJUKDOM och ingen är sin sjukdom.

STEN FRIBERG ÅSA KONRADSSON GEUKEN YLVA WÄCHTER

9 789177 412243

77412243.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2021-04-14 12:55


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.