Page 1

ISBN 9789177412151

DIGITALA VERKTYG I MATEMATIKUNDERVISNINGEN

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO samt förstelärare i digitala verktyg. Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik samt förstelärare. Båda har lång erfarenhet av att undervisa med digitala verktyg i matematik och NO, något de också föreläser och skriver om i andra sammanhang.

Helena Kvarnsell & Camilla Askebäck Diaz

H

ur lyckas man med digitala verktyg i matematikundervisningen? Vilka verktyg ska man välja? När ska man använda dem? Författarna till boken Digitala verktyg i matematikundervisningen tar upp allt detta men framförallt visar de varför man ska använda digitala verktyg och hur det lyfter deras egen undervisning. Camilla Askebäck Diaz och Helena Kvarnsell ger exempel på en mängd olika appar, webbsidor, spel, program och andra digitala resurser som de med goda resultat använt i sina egna klassrum. I boken får du en gedigen inblick i vilka olika verktyg som finns och hur du kan använda dem vid planering av undervisningen, genomgångar, klassrumsundervisning, hemuppgifter, problemlösning och bedömning. Författarna undervisar i årskurs 7–9 men bokens exempel kan enkelt anpassas till både yngre och äldre elever.

Helena Kvarnsell Camilla Askebäck Diaz

DIGITALA VERKTYG I

MATEMATIKUNDERVISNINGEN

c a b

9 789177 412151

77412151.1.1_Omslag.indd 2-3

2020-09-24 14:56


Helena Kvarnsell Camilla Askebäck Diaz

DIGITALA VERKTYG I I

MATEMATIKUNDERVISNINGEN

917741215.1.1_Inlagan.indd 1

2020-09-29 07:29


© 2020 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-2151 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Åsa Larsson Omslag och grafisk form: Anna Hild Design Illustrationer omslag: Shutterstock Illustrationer inlaga: Anna Hild Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2020

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

917741215.1.1_Inlagan.indd 2

2020-09-29 07:29


INNEHÅLL Inledning 6

DEL 1 Olika digitala förutsättningar

9 10

Bara läraren har dator och en-till-en-klassrum

11

Datorsalar och delade datorer

12

Mobiltelefoner 13 Våra egna klassrum

Från räknestickor till programmering

14

15

Digitala verktyg i styrdokumenten

16

Digitalisering av de nationella proven

19

Fjärr- och distansundervisning

20

DEL 2 Lärarens planering

21 22

Struktur och ordning

22

Digital checklista

24

Länksamling 25 Sökkunskap 26 Momentplanering 27 Om eleverna får en stund över

29

Länkförkortare och QR-koder

30

Inspiration 31

Alla prylarna Projektor och duk

33 33

Dator med penna

34

Surfplatta med penna

35

Interaktiv tavla

36

Dokumentkamera 37 Clickers 38

917741215.1.1_Inlagan.indd 3

2020-09-29 07:29


Genomgång vid tavlan

39

Digitala skrivytor och bildspel

39

Stora möjligheter att visualisera

42

Kartor för geometri och skala

43

Mini-whiteboards engagerar eleverna

44

Skapa struktur med Classroomscreen

45

Jobba tillsammans Mentimeter ger snabb återkoppling till läraren

47 48

Ett digilogt verktyg för återkoppling

49

Padlet – en digital anslagstavla

51

Slumpa grupper med Webtools

52

Färdighetsträning 54 Färdighetsträning på olika sätt

54

Digital handuppräckning

56

Timer får eleverna att hålla ut

57

Färdighetsträning med webbverktyg och appar

58

Reflekterande och resonerande arbetssätt 62 Befästa begrepp med hjälp av mindmap-verktyg

63

Förstå algoritmer med hjälp av programmering

64

Förklara för varandra – skärminspelning och film

66

Förklara begrepp med hjälp av flashcards

68

Utmana inom statistik med SCB och Gapminder

69

Infografik och resonemang med Canva

70

Spela in poddar med Anchor

71

Webben och dess rubriker

72

Problemlösning 73

917741215.1.1_Inlagan.indd 4

Spel och poängräkning

74

Mönster och samband med Excel

76

Geogebra och räta linjens ekvation

78

Val.se och statistik

80

Bestäm menyn med hjälp av kombinatorik

81

Vilket presentkort ger störst rabatt?

82

Monty Hall och sannolikhet

83

2020-09-29 07:29


Problemkonstruktion – Dan Meyers treaktare

84

Escape room i undervisningen

85

Matematiska problem på webben

86

Programmering i matematik

88

Digitala verktyg vid programmering

89

Ett lektionsupplägg

91

Läxor och hjälp hemma

93

Filmer och Youtube

93

Digitala resurser för hemarbete

95

Självrättande tester

97

Prov och bedömning

98

Socrative 98 Exit ticket

99

Effektiv feedback

100

Förhindra fusk vid prov

100

Skärminspelning 101 Ljudinspelning för att bedöma muntlig förmåga

102

Korta filmer i Flipgrid

103

Kamratbedömning 103 Ordning och reda på elevresultat

Om bokens webbplats

106

107

Litteraturlista 108 Mer att läsa

917741215.1.1_Inlagan.indd 5

109

2020-09-29 07:29


INLEDNING

atorer och matematik är nära sammankopplade. Datorer utför mängder av beräkningar och för många beräkningar behövs i dag datorer. Trots det har dator­an­vänd­ningen i skolans matematikundervisning ofta lyst med sin frånvaro. I våra egna klassrum är dock de digitala verktygen ett vanligt inslag när vi undervisar i matematik och vi vill med denna bok ge exempel på hur vi använder verktygen i våra klassrum och inspirera till ett ökat användande av dessa i matematikundervisningen. Dels för att det står så i våra styrdokument, dels för att vi så tydligt upplever att våra elever, tack vare de digitala verktygen: • blir mer motiverade • i högre grad tvingas att utmana sig själva • får fler tillfällen att resonera och kommunicera om matematik och lösa problem med hjälp av begrepp och metoder som de lärt sig.

D

Den här boken vänder sig till dig som vill bli inspirerad och bli bättre på att blanda analoga och digitala metoder i klassrummet. Vi vill dela med oss av tips på allt som vi tycker att de digitala verktygen förbättrar. Ofta upplever vi att de gör det lättare att fånga elevernas nyfikenhet och att hitta var eleverna har luckor i sin matematikförståelse. Som lärare tycker vi att de digitala verktygen även underlättar vår uppgift att dokumentera elever6 

INLEDNING

917741215.1.1_Inlagan.indd 6

2020-09-29 07:29


nas kunskaper då det är enkelt att skapa självrättande uppgifter, bokföra resultaten och ge eleverna snabb återkoppling. Den här boken är däremot ingen bok om programmering i matematik även om vi har med ett litet kort kapitel om det i slutet av boken. Vi, Camilla och Helena, har framförallt erfarenhet av undervisning på grundskolans högstadium men vi hoppas att du som klok matematiklärare på mellanstadiet eller på gymnasiet kan hitta många användbara tips du också. Alla exempel i boken har vi prövat i något av våra klassrum. Våra vägar korsades för första gången 2011 och sedan dess har vi dykt på varandra lite här och var, dels på olika kurser, konferenser och evenemang, dels i sociala medier i samtalstrådar om matematik, digitala verktyg och annat som hör undervisning och skolan till.  Camilla är den kluriga och ambitiösa som sitter uppe på nätterna för att få ihop en riktigt inspirerande uppgift till eleverna. Hon ger sig inte förrän hon har förstått och lärt sig allt hon behöver kunna. Det leder till att eleverna ofta tycker att matematiken är mer lustfylld och de blir mer engagerade eftersom uppgifterna är konstruerad på ett sätt som tilltalar fler elever. Camilla använder ofta det spelifierade arbetssättet för att få eleverna att vilja anta nya, svårare utmaningar, till exempel genom ”escape room” eller matematiktävlingar. Helena är betydligt latare och lägger sällan så mycket tid på att undersöka ett verktyg innan hon testar det med eleverna. Ibland låter hon eleverna leta rätt på verktygen själva, vilket brukar spara en hel del tid för henne men också gör eleverna bättre på att ta ansvar även utanför klassrummet och om de kör fast hemma någon gång. Gemensamt är att vi båda två verkligen vill våra elevers bästa, nu och i framtiden. Vi njuter när den där känslan i klassrummet infinner sig, då alla är helt uppslukade av matematiken och vi som lärare plötsligt finner oss överflödiga.

INLEDNING 

917741215.1.1_Inlagan.indd 7

7  

2020-09-29 07:29


Vi har under många år hållit föreläsningar och workshoppar om just det här med digitala verktyg i matematikundervisning och plötsligt en dag insåg vi att vi faktiskt hade lite lagom mycket tid över för att få ner våra tankar i en bok. Det är den du nu håller i din hand. Nu hoppas vi att du ska hitta tips som du blir så sugen på att testa att du prövar något redan nästa lektion men vi hoppas också att du får upp ögonen för vad som krävs för att skapa undervisning där de digitala verktygen har sin naturliga plats och hur du organiserar och planerar för det. Mycket nöje Helena och Camilla

Bokens webbsida Det är svårt att dela med sig av länkar i skriven text och därför har vi samlat alla bokens länktips på en webbsida. Webbsidan hittar du här: www.gothiafortbildning.se/digitala-verktyg

8 

INLEDNING

917741215.1.1_Inlagan.indd 8

2020-09-29 07:29


DEL

917741215.1.1_Inlagan.indd 9

1 2020-09-29 07:29


OLIKA DIGITALA FÖRUTSÄTTNINGAR

förutsättningar i våra klassrum och det är mycket som påverkar hur ett klassrum fungerar. I det här kapitlet kommer vi framförallt ge exempel på olika förutsättningar när det gäller digitala verktyg, hur dessa förutsättningar påverkar klassrummet och vad du som lärare kan tänka på beroende på vilken situation du befinner dig i. Vår egen sammanlagda erfarenhet sträcker sig från klassrum med en enda stationär dator utan internetuppkoppling via surfplattor på en vagn och datorsalar till klassrum där det finns en dator till varje elev. I vår bok vill vi kunna ge alla lärare tips, oberoende av vilka förutsättningar som finns på skolan. Ingen kommer att ha nytta av alla tips men vi hoppas att alla ska hitta något. Nedan tar vi upp några olika varianter på matematikklassrummets digitala förutsättningar. Dessa kan förstås också skilja sig åt mellan olika lektioner i veckan, beroende på hur skolan är organiserad. Då kan det vara bra att du som lärare redan i förväg funderar på vilka av undervisningens moment som passar bäst att genomföra under vilken lektion.

V

10 

I HAR ALLA OLIKA

OLIKA DIGITALA FÖRUTSÄTTNINGAR

917741215.1.1_Inlagan.indd 10

2020-09-29 07:29


Bara läraren har dator och en-till-en-klassrum Den ena ytterligheten vad gäller tillgång till digitala verktyg är att läraren är den enda som har tillgång till en dator. Men även i detta något avskalade klassrum finns det mycket som man kan göra. I kapitlen ”Lärarens planering” och ”Genomgång vid tavlan” finns en hel del tips och inspiration som du kan ha nytta av i väntan på att din skolledning inser att alla elever behöver tillgång till datorer. Misströsta dock inte, det finns många bra saker som passar att visa via projektor och som skapar bra matematikdiskussioner i klassrummet. Vi har inte heller haft en-till-en-klassrum under hela vår lärarkarriär och det går att hitta små delar av undervisningen där det räcker med en enhet till en hel klass, men det gäller att fundera på vilken del av momentet man vill digitalisera och planera utifrån det. Till exempel har Camilla skrivit matematiksagor med hjälp av en enda Ipad genom att gå igenom appens olika möjligheter med bakgrunder, figurer och rekvisita i helklass. Här kan man till exempel använda sig av appen Bookcreator. Camilla lät eleverna skriva sina matematiksagor för hand och sedan göra en plan för hur sagan skulle fördelas sida för sida i boken och fundera över vilka bilder som behövde ritas eller skapas. Ipaden använde eleverna endast för att lägga in sin saga med de texter och bilder som man hade skrivit och ritat analogt. Så mycket är möjligt att göra även om det bara är läraren som har tillgång till en digital enhet. Den andra ytterligheten är förstås att alla elever har tillgång till en egen dator eller surfplatta som de har möjlighet att använda både i skolan och hemma. Till detta finns förmodligen någon typ av molntjänst kopplad så att läraren kan dela med sig av instruktioner, uppgifter och länkar på ett enkelt sätt. Vi tror att detta klassrum underlättas av att läraren har tillgång till samma digitala verktyg som eleverna, eftersom läraren ganska OLIKA DIGITALA FÖRUTSÄTTNINGAR 

917741215.1.1_Inlagan.indd 11

11  

2020-09-29 07:29


ofta kan behöva visa hur något går till via en projektor. När eleverna fortfarande är lite ovana vid att använda digitala verktyg på matematiklektionerna kommer du som lärare behöva visa saker som till exempel hur program och appar laddas ner, anpassas och startas via din dator och projektor. Då underlättar det förstås om lärarens och elevernas ”vy” påminner om varandra. I detta klassrum finns förmodligen en projektor med duk till och en ljudanläggning. Kanske finns det till och med en interaktiv tavla samt både datorer och surfplattor att använda då det ena verktyget är bättre i vissa situationer och det andra i andra. Har du det på detta sätt är det bara att gratulera och då kommer du att kunna genomföra alla tips vi tar upp i boken.

Datorsalar och delade datorer Kanske finns det fortfarande skolor med datorsalar. Kanske i kombination med att eleverna har egna bärbara datorer. Vi tycker att det finns en del fördelar med datorsalar, särskilt om läraren får vara med och bestämma vilka program som ska finnas på datorerna. I en datorsal passar det bra att lära eleverna hur ett visst program fungerar. Den stora vinsten med datorsalen är framförallt att skärmarna oftast är större än på en bärbar dator och på det sättet är det lättare att hjälpa eleverna när de kör fast. Det ger också en bättre bild över att alla klickar rätt och lyckas öppna samma fil eller vad det nu kan vara. För de matematiklärare som enbart har tillgång till en datorsal och inga bärbara klassrumsdatorer kan det vara bra att redan i planeringen fundera på vilka lektioner som går att lägga i en datasal. Passar det att ha en i veckan? Är det bättre att förlägga alla lektioner i datorsalen under två veckor i streck? De flesta av våra tips går att genomföra i en datasal men kanske är det bäst 12 

OLIKA DIGITALA FÖRUTSÄTTNINGAR

917741215.1.1_Inlagan.indd 12

2020-09-29 07:29


att passa på att jobba hela lektionen digitalt om man inte är i salen så ofta. Ett vanligt sätt att lösa tillgången på datorer är att flera elever delar på samma dator eller surfplatta, att man har halvklassuppsättning eller delar mellan klasserna. Alla våra tips fungerar bra med denna konstellation utom enskild färdighetsträning och hemuppgifter. Prov och bedömning kanske inte heller gör sig så bra när man delar verktyg. Ett sätt att lösa behovet av att elever ibland behöver få sitta ensamma vid sina datorer är att ha två likadana lektioner efter varandra, då halva klassen jobbar enskilt vid dator och resten av klassen gör något annat och nästa lektion byter man grupper. Kanske kan det rent av vara ett sätt att frigöra tid för diskussioner i mindre grupper?

Mobiltelefoner    Det här en känslig fråga. Skolan ska enligt skollagen (SFS 2010:800) vara utan kostnader vilket gör att det är tveksamt att som matematiklärare ge läxor som kräver digitala verktyg om inte eleverna har tillgång till dessa via skolan. Ibland händer det dock att vi får frågor från vårdnadshavare som undrar hur de skulle kunna använda datorn/mobilen hemma för att hjälpa till med matematiken. Det kan aldrig vara fel att svara på dessa frågor och tipsa om hur man kan hjälpa till hemma. Ett tips till dessa vårdnadshavare – och lärare – är det kapitel som handlar om läxor. För övrigt hoppas och utgår vi från att alla skolor har en bra plan för att införskaffa digitala verktyg då det är en del av det som eleverna faktiskt ska få träna på i skolan.

OLIKA DIGITALA FÖRUTSÄTTNINGAR 

917741215.1.1_Inlagan.indd 13

13  

2020-09-29 07:29


Våra egna klassrum För vår egen del så har vi lite olika förutsättningar i våra klassrum. Vi undervisar båda två i en-till-en-miljö men med olika enheter. Camilla använder PC och en Ipad med penna som lärare och hennes elever har Ipads sedan 2018. Hon har arbetat med tillgång till olika digitala enheter sedan 2012 men enheterna har skiftat beroende på arbetsplats. I Camillas klassrum finns även en smartboard. Helena å sin sida har haft en-till-en-undervisning med datorer med touchfunktion sedan 2008 och som lärare har hon en vass dator med penna till. De första sex läsåren hade även Helenas elever penna till sina datorer vilket bjöd på många bra funktioner för just matematik då vi ju gärna ser att eleverna skriver för hand. Gemensamt för oss båda är att den lärplattform vi använder är Office 365 men vi har även erfarenhet av G suites. Hur det än ser ut i ditt eget matematikklassrum så tror vi att du kommer att hitta många tips i boken som passar just dig.

14 

OLIKA DIGITALA FÖRUTSÄTTNINGAR

917741215.1.1_Inlagan.indd 14

2020-09-29 07:29


FRÅN RÄKNESTICKOR TILL PROGRAMMERING

den här boken är att det framförallt ska vara en praktisk, handfast bok med massor av nyttiga tips på varenda sida. Tips att inspireras av och använda sig av direkt, på nästa matematiklektion. Men vi vill ändå inledningsvis ta några få sidor i anspråk för att placera in det här med digitala verktyg i matematikundervisningen i tid och rum. På 1970-talet gjorde miniräknarna sitt intåg i svenska matematikklassrum. Alla som läser den här boken och som undervisar i matematik har nog någon gång resonerat om miniräknarens vara eller inte vara, när den passar bra och när den stjälper i stället för hjälper och förmodligen kommit fram till att det är en komplicerad fråga. Detsamma gäller förstås också digitaliseringen i stort och hur man ska förhålla sig till verktyg som surfplattor, datorer, mobiltelefoner och fortfarande också miniräknare. Mitt i detta står matematikläraren som varje lektion behöver göra kloka didaktiska och metodiska val för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. I Skolverkets rapport Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning (2018) finns siffror som vi tycker är lite sorgliga. Skolverket har frågat elever på högstadiet och i gymnasieskolan om användningen av dator, surfplatta och smarta telefoner i skolarbetet i olika ämnen. I de flesta ämnen har användningen ökat. I matematikämnet är det dock samma siffror som tre år

V

ÅR TANKE MED

FRÅN RÄKNESTICKOR TILL PROGRAMMERING 

917741215.1.1_Inlagan.indd 15

15  

2020-09-29 07:29


tidigare, trots bättre tillgång till datorer och surfplattor. Sju av tio elever uppger att de använder digitala verktyg på få eller inga lektioner. Vi hoppas att denna bok kan få vara med och påverka den framtida statistiken genom att både inspirera och tydlig­göra hur och varför man ska använda digitala verktyg i undervisningen.

Digitala verktyg i styrdokumenten Våra styrdokument har förstås förändrats en hel del när det gäller digitala verktyg som en del av matematikundervisningen. Men redan i läroplanen från 1969 finner vi en text om digitala verktyg. Under ämnet matematik kan vi läsa att det under huvudmomentet huvudräkning ska ingå ”Närmevärden och räkning med närmevärden. Avrundning. Överslagsräkning, användning av räknesticka, räknemaskin och tabell. Orientering om datamaskiner” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 137). Vi utgår ifrån att det inte fanns så många datorer på skolorna då och att det var därför undervisningen enbart skulle handla ”om datamaskiner” och inte ”med datamaskiner”. I nästa läroplan, den som gällde när vi själva gick i grundskolan, finns det ett stycke som heter datalära under just matematikämnet. Inom dataläran var det tänkt att eleverna skulle orienteras i användningen av datorer i samhället och om den snabba utvecklingen på området. Dessutom gällde det att eleverna insåg att datorn är ett tekniskt hjälpmedel som styrs av människor (Skolöverstyrelsen, 1980). Så här på 2020-talet känner vi plötsligt att 1980-talets läroplan var både modernare och mer framåtblickande än både 1994 års läroplan och de första versionerna av Lgr11 med sin formulering om kunskap om datorer, vilket helt saknas i de senare läroplanerna. Vi gissar att lärarna på 1980-talet förmodligen tyckte att dataläran både kän16 

FRÅN RÄKNESTICKOR TILL PROGRAMMERING

917741215.1.1_Inlagan.indd 16

2020-09-29 07:29


des svår och lite malplacerad och att det var svårt att undervisa i detta då bristen på datorer fortfarande var stor på skolorna då. I läroplanen som var ny när vi gick på lärarutbildningen var inte de digitala verktygen lika tydligt utskrivna men likaväl existerande. I slutet av den inledande texten om matematik finner vi några meningar som rör detta: ”Informationsteknologin och spridningen av kraftfulla miniräknare och datorer har vidgat våra möjligheter att snabbt få bättre underlag för att fatta beslut. Användningen av denna teknologi ställer nya krav på matematikkunskaper. Det är skolans uppgift att lägga grunder till sådana kunskaper” (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 33). Under vår lärarutbildning lyste dock de digitala verktygen tyvärr med sin frånvaro. Och det är inte så lätt att undervisa om och med något som man inte fått utbildning i. Vår erfarenhet av de möten vi har med både representanter från de olika lärosätena och lärarstudenter ger tyvärr bilden av att lärarutbildningen fortfarande inte lever upp till vare sig studenternas förhoppningar eller dem vi har som blivande kollegor. Även om det förstås blivit mer vanligt med digitala verktyg på lärarutbildningen än vad det var för tjugo år sedan lämnar utbildningen en del i övrigt att önska. I de fall där de digitala verktygen behandlas på utbildningen verkar fokus tyvärr ligga på att enbart testa verktyg, utan att få reflektera över varför, hur och vad som händer vid användandet. I den läroplan som vi undervisar enligt nu ändrades matematikens kursplan i samband med att vi fick en Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2017 (Utbildningsdepartementet). Ett av fokusområdena i strategin är att ge alla i skolväsendet digital kompetens och för att ge förutsättningar för detta skrevs kursplanerna i alla ämnen om. Förändringar gjordes i syftesdelen och i det centrala innehållet. Dessutom tydliggjordes och konkretiserades de digitala kompetenserna i varje ämne. FRÅN RÄKNESTICKOR TILL PROGRAMMERING 

917741215.1.1_Inlagan.indd 17

17  

2020-09-29 07:29


I den första versionen av Lgr11 fanns under ämnets syfte en tanke om att eleverna ska ”ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data” (Skolverket, 2011, s. 62). När revideringen i samband med den nationella digitaliseringsstrategin gjordes lades ett litet ord, ”programmering”, till i samma mening. Denna mening har – liksom tilläggen i det centrala innehållet om ”stegvisa instruktioner”, ”programmeringsmiljöer” och ”algoritmer kan skapas, testas och användas vid programmering” – orsakat mycket huvudbry i landets skolor (Skolverket, 2017). Vår åsikt är att programmeringen i matematikämnet tyvärr tagit för stor plats och det på bekostnad av all annan användning av digitala verktyg. Till exempel har nästan all fortbildning för matematiklärare de senaste åren handlat om programmering. Vi tycker att detta är olyckligt då de digitala verktygen har så mycket mer att erbjuda i ett matematikklassrum och det är bland annat därför vi velat skriva denna bok. Vi får inte stirra oss blinda på programmeringen, det är och förblir en ganska liten del av matematikämnet. Vi har under de senaste tjugo år sett en explosionsartad ökning av tillgången på digitala verktyg. På våra första arbetsplatser delade arbetslaget fortfarande på en stationär dator och nu har de flesta elever på högstadium och gymnasium tillgång till en egen dator för skolarbete. Självklart har vi ett ansvar för att dessa används på ett klokt sätt. Vi matematiklärare kan inte förlita oss på att andra lärare tar hand om den digitala kompetensen hos våra elever, all personal i skolan har ett ansvar för detta (Skolverket, 2011). Den digitala kompetensen kan, väldigt förenklat, delas in i allmän och ämnesspecifik. Om vi alla lärare delar på ansvaret för den allmänna digitala kompetensen behöver inte någon göra 18 

FRÅN RÄKNESTICKOR TILL PROGRAMMERING

917741215.1.1_Inlagan.indd 18

2020-09-29 07:29


allt. Den del av den digitala kompetensen som är mer ämnesspecifik kan dock ingen annan lärare ta ansvar för, det måste vi matematiklärare göra själva. Dessutom vill vi inspirera er läsare till att använda digitala verktyg eftersom vi har sett att våra elever lär sig mer och har roligare på lektionerna.

Digitalisering av de nationella proven Vad som förmodligen kommer att göra avtryck snart i ma­te­­ matikklassrummen är digitaliseringen av de nationella ämnes­ proven i matematik, något som ska vara klart läsåret 2022/2023. För att eleverna ska kunna genomföra provet digitalt krävs förstås att skolan har tillgång till rätt antal datorer/plattor men också att eleverna känner sig väl förtrogna med verktygen. Det kan omöjligt vara enbart i anslutning till provet som elever ska använda dator i matematiken. Alltså behöver eleverna arbeta även innan provet med sitt digitala verktyg (Skolverket, 2020b). Detta ställer också krav på lärarens digitala kompetens samt på skolans digitala infrastruktur. Vi hoppas att skolan ger bra förutsättningar för genomförandet, den enskilde läraren ska inte behöva bekymra sig för om skolan har tillräckligt med nätverk, har ordning på sina elevlistor och kan hantera behörigheter och teknisk support på ett bra sätt. Om man som matematiklärare är ovan vid att använda digitala verktyg i matematikundervisningen bör fokus och engagemang i stället ligga på att lära sig mer om just verktygen. Förmodligen är det bra att smyga igång användningen lite i taget för att hela tiden kunna reflektera, utvärdera och förbättra utan att det tar för mycket ork och tid. Vi ser fram emot de digitala nationella proven och hoppas på en hävstångseffekt som ökar den goda användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. I värsta fall blir det inte så. FRÅN RÄKNESTICKOR TILL PROGRAMMERING 

917741215.1.1_Inlagan.indd 19

19  

2020-09-29 07:29


Fjärr- och distansundervisning Aldrig anade vi vad som skulle hända under vårt arbete med den här boken. I skrivande stund befinner vi oss mitt i ett Sverige med både stängda skolor och skolor som är öppna men med hälften av eleverna hemma, på grund av coronapandemin. Plötsligt har lärare runt om i Sverige blivit tvungna att använda digitala verktyg för att kunna ge elever som befinner sig på en annan plats bra stöd i matematiken. Vi har sedan tidigare ett problem med brist på behöriga lärare i glesbygd. För att ge eleverna undervisning av en behörig lärare har man i vissa skolor varit tvungna att ha den läraren med via videosamtal. Det är det som kallas fjärrundervisning, att lärare och elever är uppkopplade samtidigt. Vid distansundervisning är lärare och elever på olika ställen och arbetar inte alltid samtidigt med uppgifterna. När lärare ställs inför utmaningar som kan påverka elevernas kunskaper negativt brukar kreativiteten flöda. Många av verktygen i boken kan med fördel användas både vid fjärr- och di­ stansundervisning då de ofta bidrar till att tydliggöra uppgifter, ger snabb återkoppling och underlättar lärarens arbetsuppgifter, tre saker som alltid är viktiga men extra viktiga vid den typen av undervisning.

20 

FRÅN RÄKNESTICKOR TILL PROGRAMMERING

917741215.1.1_Inlagan.indd 20

2020-09-29 07:29


ISBN 9789177412151

DIGITALA VERKTYG I MATEMATIKUNDERVISNINGEN

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO samt förstelärare i digitala verktyg. Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik samt förstelärare. Båda har lång erfarenhet av att undervisa med digitala verktyg i matematik och NO, något de också föreläser och skriver om i andra sammanhang.

Helena Kvarnsell & Camilla Askebäck Diaz

H

ur lyckas man med digitala verktyg i matematikundervisningen? Vilka verktyg ska man välja? När ska man använda dem? Författarna till boken Digitala verktyg i matematikundervisningen tar upp allt detta men framförallt visar de varför man ska använda digitala verktyg och hur det lyfter deras egen undervisning. Camilla Askebäck Diaz och Helena Kvarnsell ger exempel på en mängd olika appar, webbsidor, spel, program och andra digitala resurser som de med goda resultat använt i sina egna klassrum. I boken får du en gedigen inblick i vilka olika verktyg som finns och hur du kan använda dem vid planering av undervisningen, genomgångar, klassrumsundervisning, hemuppgifter, problemlösning och bedömning. Författarna undervisar i årskurs 7–9 men bokens exempel kan enkelt anpassas till både yngre och äldre elever.

Helena Kvarnsell Camilla Askebäck Diaz

DIGITALA VERKTYG I

MATEMATIKUNDERVISNINGEN

c a b

9 789177 412151

77412151.1.1_Omslag.indd 2-3

2020-09-24 14:56

Profile for Smakprov Media AB

9789177412151  

9789177412151  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded