Anne-Marie Körling
Från stavfel till stavrätt löper genom språkpoliser, rättstav ningsprogram och den senaste språkforskningen. Boken vänder sig till dig som är lärare i de lägre stadierna, men kan även vara till stor nytta högre upp i åldrarna. Anne-Marie Körling är lärare, handledare och adjunkt vid Uppsala universitet. Hon har bland annat mottagit Svenska Akademiens svensklärarpris och Ingvar Lund bergpriset för sina läs- och skrivinsatser. År 2015 utsågs hon av Kulturrådet till Sveriges läsambassadör.
Anne-Marie Körling Från stavfel till stavrätt
Att rätta elevernas stavfel är en del av en lärares arbets uppgift, men hur kan du som lärare ta vara på det som blir fel och undervisa så att det blir rätt? I den här boken visar den flerfaldigt prisbelönade läraren Anne-Marie Körling sin framgångsrika och väl beprövade väg mot ett rikt och nyanserat språk i klassrummet. Så här kan du arbeta elev centrerat med stavning och ta vara på den vanligt före kommande frågan om hur ord stavas. Ofta stavar elever mer rätt än fel. Genom att ge dem möjlighet att pröva hur ord stavas utvecklas deras stavning och nyfikenhet på ord, men också hur andra stavar. Syftet med boken är att skapa nyfikenhet på hur elever stavar och hur de utvecklar sin stavningsförmåga.
FRÅN
STAVFEL TILL
STAVRÄTT – genom bokstäver, ord och litteratur
ISBN 9789177412144
9 789177 412144
77412144.1.1_Omslag.indd 1
2021-04-19 08:03
77412144.1.1_Inlaga.indd 2
2021-04-19 08:18
Från stavfel till stavrätt
77412144.1.1_Inlaga.indd 3
2021-04-19 08:18
77412144.1.1_Inlaga.indd 4
2021-04-19 08:18
Anne-Marie Körling
FRÅN
STAVFEL TILL
STAVRÄTT – genom bokstäver, ord och litteratur
77412144.1.1_Inlaga.indd 5
2021-04-19 08:18
© 2021 Författaren och Gothia Kompetens AB isbn 978-91-7741-214-4 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Cecilia Lindvall Omslag: Fredrika Siwe Omslagsfoto: STILLFX/Shutterstock Grafisk form: Fredrika Siwe Fotografier: Anne-Marie Körling Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2021
Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
77412144.1.1_Inlaga.indd 6
2021-04-19 08:18
Tillägnas de som skriver in sig: Joshua, Lea, Leon och Zelda
77412144.1.1_Inlaga.indd 7
2021-04-19 08:18
77412144.1.1_Inlaga.indd 8
2021-04-19 08:18
INNEHÅLL
Inledning och anledning 11 Varför undervisa om stavning? 15 Mikroundervisning 27 Fler rätt än fel 31 Läsa sig till stavning 37 Väcka den språkliga nyfikenheten 42 Upptäck orden 47 Vetgirighet – en hävstång för lärande 56 Skriva för att kommunicera 62 Komihåglista 70 Handskriftens betydelse 72 Attityder till stavfel 81 Samtalet – länken mellan att läsa och skriva 98 Från talspråk till skriftspråk 101 En (korrektur)läsande lärare 106 SVA och stavningen 109 Återkommande undervisning 116 Klassrumsgemenskapens lärande 123 Elever med dyslexi 130 Dubbelteckning, ljudstridighet och särskrivning 139 Främjande bedömning 144 Undervisningens röda tråd 155 Avslutande ord 162 Litteratur 165
77412144.1.1_Inlaga.indd 9
2021-04-19 08:18
77412144.1.1_Inlaga.indd 10
2021-04-19 08:18
INLEDNING OCH ANLEDNING
Jag blev tidigt intresserad av hur barn lär sig att stava. Intresset väcktes när jag i början av min lärarprofession undersökte vilka frågor eleverna ställde och fann att de flesta handlade om stavning. Jag upptäckte också att elever bara frågade om vissa ord. And ra, som också kunde vara felstavade, frågade de inte om. Det fick mig att undra om det kunde vara så att eleverna hade en inre bild, en slags representation, av vissa ord och att de helt enkelt reagerade när denna bild inte stämde överens med ordet de hade skrivit. Där och då kom jag också att förändra min syn på hur jag borde förstå och hantera elevernas stavfel. Att rätta fick en helt annan innebörd. Med varsam vägledning började jag undersöka hur eleverna kunde komma fram till den korrekta stavningen. Det gjorde att jag såg mer till det som var korrekt än det som var fel. På så sätt kan man kanske säga att min undersökning också ledde till en förändring i undervisningen, men även hur jag förhöll mig till hur barn lär sig. Jag blev helt enkelt mer nyfiken. Genom att jag tillsammans med eleverna gemensamt utforskade stavningen kom mina elever att bli mer orädda för att stava fel, vilket ledde till att de inte kände någon rädsla för att skriva. Eleverna vågade skriva ord de inte var säkra på, men ändå ville använda. En elev i årskurs 2 valde till exempel ordet »kommunicera« istället för det enklare »prata«. Undervisningen utvecklades mer till en dialog mellan mig som lärare och eleven om hur och varför och jag välkomnade detta undervisande samtal. Sedan min upptäckt har jag samlat på mig mängder av kopior av mina elevers skrivarbeten, särskilt deras stavningslappar. Säkert
· 11
77412144.1.1_Inlaga.indd 11
2021-04-19 08:18
hade jag någon slags dröm om att i framtiden skriva en avhandling och disputera i ämnet. Genom att studera elevernas arbeten blev jag en slags forskare, men utan de vetenskapliga metoderna och det vetenskapliga språket. Sedan dess har jag fortsatt att studera hur det går till när barn och elever lär sig att stava. När jag över en fika med förläggare Tobias Ludvigson därför fick frågan om jag kunde skriva något för förlaget svarade jag genast en bok om stavning. »Det är en enkel sak för mig«, sa jag. Eftersom jag hade samlat på mig så mycket material och funderat så länge på elevernas stavning trodde jag att det här var en bok som mer eller mindre skrev sig själv. Men icke. Osorterade elevarbeten behövde sorteras. Mina tankar och mitt görande skulle kläs i ord och det blev ett mödosamt arbete. Tack vare min lyhörda redaktör Cecilia Lindvall blev det mindre besvärligt. Hon har med finess förtydligat och puttat mig i rätt riktning då jag förirrat mig i det jag skrivit. Redaktören har haft en dubbel omsorg om mitt skrivande, men också om dig som ska läsa. Jag vill också tacka de många personer jag har kontaktat rörande stavning och flera av dem syns berätta i boken. Innehållet är också genomläst och prövat av lärarlaget i Mullsjö där lärarna Anki Kjällman och Anneli Wahlsten har återkopplat till mig rörande begriplighet och möjligheten att omsätta mina undervisningsexempel i praktiken. Från stavfel till stavrätt är en praktisk bok om hur man undervisar elever i att stava och våga skriva, men handlar lika mycket om hur man kan tänka som lärare. Det är ingen heltäckande bok om stavning, tvärtom har den sina begränsningar. Det är närmast omöjligt att täcka allt, vilket inte heller är syftet. Istället vill jag väcka din nyfikenhet för hur elever kan utveckla sin förmåga att stava. I boken kommunicerar jag främst mina egna beprövade erfarenheter och metoder. Boken berör självklart sådant som ordförråd, läsning och skrivande, eftersom vi utvecklar vårt ordförråd och lär oss att stava genom att läsa och skriva. Stavningen utvecklas också
12 · Från stavfel till stavrätt
77412144.1.1_Inlaga.indd 12
2021-04-19 08:18
när vi ger den vår tid och uppmärksamhet. Det är viktigt att vi visar eleverna hur man stavar och hur man kan tänka, vilket gör att det behöver vara en pågående undervisning. Genom att ta med bilder på elevernas arbeten vill jag också belysa deras förståelse av denna undervisning. Övningarna i boken är generella och kan äga rum där frågor om stavning uppstår, men också genom planerad undervisning i hur man stavar. Undervisningen fungerar i samtliga ämnen och årskurser oavsett språk, och samtliga lektionsexempel kan med fördel göras om och om igen. Anne-Marie Körling vid skrivbordet – en dag i februari 2021
Inledning och anledning · 13
77412144.1.1_Inlaga.indd 13
2021-04-19 08:18
77412144.1.1_Inlaga.indd 14
2021-04-19 08:18
VARFÖR UNDERVISA OM STAVNING?
Ett svar på den frågan är att eleverna helt enkelt frågar oss om hur ord stavas. Eftersom undervisning uppstår när eleverna frågar om den kan man därför säga att eleverna bjuder in oss till en undervisande situation. När de gör det är de nyfikna, aktiva och villiga att lära. Som lärare behöver vi utbilda i konsten att stava genom elevens alla skolår. Främst handlar det om att språket är något vi alla har gemensamt och att det finns regler för hur vi ska förhålla oss till den gemenskapen. En annan aspekt är att stavningen utvecklar och medvetandegör en undervisande röd tråd som tar sin början i årskurs 1 för att avslutas i årskurs 9. I skolans tidiga stadier får eleverna undervisning i hur man ljudar, stavar och skriver. De får lära sig forma bokstäver, alfabetet och ges läxor i att öva sig stava. I mellanstadiet förväntar vi oss sedan att eleverna kan grunderna i hur man stavar. På högstadiet likaså.
Ett nationellt mål för alla ämnen Enligt läroplanen ska eleven genom lärarens undervisning kunna tillägna sig det nationella målet som säger att eleven ska kunna använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt i tal och skrift (Skolverket, 2019). Detta nationella mål omsluter samtliga skolämnen. Språket är bärande i varje kursplan, vilket betyder att eleven ska kunna utveckla sitt språk i alla ämnen. Om vi i ämnet hem- och konsumentkunskap skriver fel måttenhet för salt, till exempel en msk istället för en tsk, kommer maten vi lagar inte gå att
· 15
77412144.1.1_Inlaga.indd 15
2021-04-19 08:18
äta. Samma sak gäller för matematikämnet där det matematiska språket kräver exakthet. Det är skillnad på x och y, och den digitala texten skrivs som ettor och nollor. En sådan text kräver noggrann läsning och ett exakt antal för att få en korrekt betydelse. »Men hur ska vi hinna?« frågar sig lärare. Mitt svar är att även om vi behöver undervisa i stavning betyder det inte att hela lektioner måste ägnas åt ämnet. Istället behöver vi som sagt ta tillvara den undervisning som uppstår när eleven frågar oss om den. Är matematikelever i årskurs 9 exempelvis osäkra på hur man uttalar Pythagoras och hur man läser ut tecknet för kvadratroten, betyder det att vi måste utveckla deras muntliga möjligheter. Under en matematiklektion kan på så sätt såväl uttal som stavning diskuteras. I alla ämnen behövs även skillnaden mellan talspråk och skriftspråk belysas. I talet säger vi »tappa«, i skriftspråket »tappade«. Många ord har också mycket små och nästan omärkbara skillnader som gör att de skiljer sig åt i betydelse: tjena och tjäna, gärna och hjärna, glas och glass. Allt detta gör att vi behöver återupptäcka finesserna med att ljuda, i synnerhet elever som inte har svenska som modersmål.
Om språkpoliser och rättstavningsprogram Oavsett undervisning uppmärksammas ofta stavfel, både i skolan och utanför. Överallt kan man stöta på en språkpolis som påpekar något om hur man stavar och vad värre är, ifrågasätter om man alls kan stava. Egentligen handlar det om en slags påminnelse om att språket är något vi kommer överens om, men också omförhandlar. Språkvetaren och läraren Sara Lövestam skriver med humor i Handbok för språkpoliser (2020) om språkpolisens uppdrag – allt ifrån de tyngre brotten som kommer med särskrivningen till de mindre som när vi skriver »svenskalärare« istället för det korrekta ordet »svensklärare«. En språkpolis kan naturligtvis vara god eller
16 · Från stavfel till stavrätt
77412144.1.1_Inlaga.indd 16
2021-04-19 08:18
dålig, där en nitisk sådan kan äventyra såväl vänskap som relationer. I skolan hör språkpoliser inte hemma. Som lärare varken bör eller ska vi bli irriterade när en elev skriver fel. Istället behöver vi ge den undervisning som krävs för att eleven ska få möjligheten att skriva korrekt. Eleven har trots allt rätt till en tioårig utbildning som ska göra det möjligt för hen att lämna skolan med rak rygg och ett språk som fungerar såväl i det sociala livets mångfald som vid framtida studier och arbeten. I skolan kan man som lärare upptäcka att vissa elever har problem med stavningen. Ofta stannar det vid just ett konstaterande, men alla upptäckter en lärare gör bör leda till undervisning. Särskilt om det handlar om sådant eleverna inte kan, men borde eller förväntas kunna. Men, kanske du tänker, idag finns det ju redan redskap som hjälper oss att stava korrekt. Ett rättstavningsprogram kräver dock kunskap, kritiskt tänkande och grammatisk förståelse för att kunna användas och detta kommer inte automatiskt. Precis som i alla andra sammanhang krävs det en undervisande lärare som förklarar, visar och låter eleverna få pröva och fråga. Även om eleven kan lösa ett stavproblem digitalt är det inte säkert att eleven kan generalisera kunskapen. Det enda vi vet är att eleven har löst ett tillfälligt problem. Långsiktigt lärande är dock något helt annat än att lösa uppkomna problem i stunden. Däremot både kan och bör enskilda upptäckter som sagt leda till undervisning.
Hur blir eleverna intresserade? När jag berättade för mina kollegor att jag skrev en bok om att undervisa i stavning skakade några på huvudet: »Inte får man väl elever intresserade av att stava?« Faktum är att stavning av någon anledning kan höra till de vanligaste frågorna som elever ställer varandra och sina lärare, något min empiriska undersökning viVarför undervisa om stavning? · 17
77412144.1.1_Inlaga.indd 17
2021-04-19 08:18
sade. Detta ger mig tillräckligt med stöd i tron att eleverna faktiskt är intresserade. En annan aspekt är att jag själv är intresserad av ämnet och det betyder att mitt intresse går att låna. När eleverna upptäcker att jag är intresserad blir de ofta själva intresserade och därigenom skapas ett gemensamt fokus kring det som pågår. Detta fungerar även omvänt, jag kan också låna av elevernas intresse. Intresse uppstår med andra ord ur gemenskapen och när vi tar vara på deras frågor. Vi behöver därför ta tillvara elevernas engagemang och den dörr som öppnas när de frågar oss om saker. Är jag inte intresserad av det eleverna undrar över förlorar jag också möjligheten till det lärtillfälle de bjuder in mig till. Ytterligare en aspekt är att barn precis som vuxna förstår att det skrivna går att läsa och därför frågar om stavningen så att deras texter helt säkert går att läsas av andra. Det är själva syftet med att skriva. När en sexåring skriver en önskelista vill barnet att vi ska kunna läsa vad hen önskar sig. Slutar eleverna fråga oss om hur ord stavas är det därför en varning till oss lärare, eftersom det kan betyda att de inte längre betraktar sina texter som kommunikativa och att de därmed saknar en läsare. Om vi inte heller uppmärksammar elevernas frågor och är generösa med denna uppmärksamhet är risken stor att vi underskattar värdet av det vi gör i klassrummet. När vi undervisar och skapar gemenskap gäller det också att ta vara på och aktivera elevernas hjälpsamhet. Mer om detta skriver jag längre fram i boken.
Inför det reflekterande pedagogiska samtalet För att utveckla vår undervisning i stavning behöver vi samtala med varandra i kollegiet och bjuda in forskningen i våra diskussioner. Alla sådana reflekterande och pedagogiska samtal bör ha elevens lärande i fokus, och för att veta att eleven får lära sig måste vi kunna beskriva hur vi undervisar. Det innebär att vi behöver
18 · Från stavfel till stavrätt
77412144.1.1_Inlaga.indd 18
2021-04-19 08:18
bredda och fördjupa vår förståelse för undervisningen. Vad är det vi gör i klassrummet och hur väljer vi att forma vår undervisning? Hur kan vi beskriva vad vi gör och med vilka termer? För att veta hur vi kan utveckla våra samtal och vårt professionella språk behöver vi knyta an till forskningen. I en studie publicerad i Nordic Journal of Literacy Research visar professor Caroline Liberg och forskare Anna Nordlund till exempel hur lärares samtal om elevernas skrivande förändrades och fördjupades när lärarna gavs fortbildning (Liberg & Nordlund, 2019). Deras slutsatser lär oss på så sätt att utveckla en förståelse för hur vi kan undervisa och därmed utveckla oss själva som lärare. Förutom att diskutera vår generella undervisning kan vi även samtala om specifika innehåll. Att föra reflekterande samtal kan exempelvis handla om att möta något exempel ur det vardagsnära klassrumsarbetet. Ett sådant kan vara att studera ett svar ur en elevs textbok. För att visa och utmana dig som lärare att tänka och diskutera följer här ett reflektionsexempel – så här kan du studera ett elevsvar mer noggrant och se på det i termer av lärande. Syftet är också att sortera vad vi kan se rörande stavfel och användning av begrepp.
REFLEKTIONSEXEMPEL En elev i årskurs 6 har fått i uppgift att beskriva hur regn uppstår. Eleven har en tillhörande text att hämta information ifrån och två rader till sitt förfogande för att utveckla sitt resonemang. Eleven skriver så här i sin textbok:
Först värms vattnet och avdunsar. Och blir moln när molnet blir tilrälkik tugt så bler det reng och rinnder ner till huvet till slut. Varför undervisa om stavning? · 19
77412144.1.1_Inlaga.indd 19
2021-04-19 08:18
Som lärare ser jag att eleven har hittat svaret, återgett det och därmed gjort uppgiften. Eleven har dock inte fått veta för vem hen skriver. Det kan också tilläggas att elevens text är slarvig och nästintill oläslig. För att hjälpa eleven behöver vi förhålla oss till det hen har skrivit, inte till vem vi tror eleven är som har skrivit texten. Med tanke på de många stavfelen är det mycket möjligt att eleven har dyslexi, men det ska inte hindra oss från att fundera över hur vår undervisning kan se ut så att eleven får lära sig att stava rätt och utveckla sin formuleringsförmåga inom ramen för ämnet. Att texten är slarvigt skriven kan också betyda att hen inte förstår att det finns en läsande mottagare eller att eleven inte är van vid att det egna skrivandet är en del av det lärande som delas i klassrummet. Eleven har inte heller fått veta för vem hen skriver. Är det för att visa mig som lärare att hen har gjort uppgiften eller är det för att lära sig skriva för att minnas, det vill säga att skriva för sig själv och ingen annan? Ett elevsvar påverkas av hur texten används och återges i undervisningen. Det eleven skriver måste därmed in i undervisningen och bli uppläst och inkluderat i det gemensamma flödet av texter i klassrummet, annars finns en risk att eleven lämnas ensam med sitt svar och inte förstår att svaret är en del av hela klassens undervisning. Det som saknas i exemplet är en möjlighet för eleven att beskriva fenomenet på flera kommunikativa sätt. Eleven hade kunnat rita en bild eller leta upp en på nätet. Eleven hade också kunnat skapa en berättelse, muntlig eller skriftlig, som hade gjort att en klasskamrat hade förstått hur regn uppkommer. Detta hade gjort lärandet mer kreativt och flerstämmigt och förmodligen lett till att eleven hade lärt sig mer på djupet, jämfört med att kortfattat svara på en fråga i en textbok. Flerstämmighet uppstår när vi skapar olika texter för olika typer av mottagare. En text om regnets uppkomst skrivs på ett sätt om den riktar sig till skolans rektor, ett annat om den ska
20 · Från stavfel till stavrätt
77412144.1.1_Inlaga.indd 20
2021-04-19 08:18
läsas av en nyanländ elev och ett tredje om vi skriver det i en dagbok till oss själva därför att regn verkligen intresserar oss. Inom grundforskningen beskriver man till exempel upptäckta fenomen på olika sätt beroende på vem man kommunicerar med. Texter måste med andra ord ges ut med hänsyn till vem de vänder sig till och vad mottagaren kan. Detta kräver att vi formulerar oss på olika sätt för att kommunicera ett och samma innehåll. På samma sätt kan skolan arbeta för att skapa en större bredd i elevens möjlighet att förstärka sitt lärande.
MUNTLIGT BERÄTTANDE Man bör fundera över om skrivandet är det bästa sättet att bedöma vad en elev har lärt sig och hur. En kompletterande möjlighet skulle vara att eleven får berätta om det hen tänker och kan. Skrivandet har en viss eftersläpning när det kommer till att formulera sig och därför kan det muntliga berättandet synliggöra andra och mer komplexa kunskaper hos eleven. Vi måste också ha i åtanke att eleven under sina tio år i skolan ska tillägna sig ett rikt och nyanserat språk i svenska och att detta inte bara gäller skrift utan även tal. Talet och det muntliga framförandet är därför ett lika viktigt område att utveckla kunskaper genom. Psykologen och pedagogen Lev Vygotskij (1896–1934) beskriv er i sin bok Tänkande och språk (1999) hur barnets och den vuxnes språk kan förefalla samstämma. När det kommer till vad det vi menar betyder är det dock inte så enkelt. Trots att barnet kan härma den vuxnes språk begriper inte alltid barnet vad den vuxne säger. Det här kan också gälla elevens svar i exemplet om hur regn uppstår. Det är den vuxnes, skolans eller vetenskapens språk som eleven härmar och möter i faktatexterna. Frågan vi måste ställa oss blir därför om elevens text verkligen representerar den egna kunskapen eller om eleven härmar textbokens språk och endast återger det. Varför undervisa om stavning? · 21
77412144.1.1_Inlaga.indd 21
2021-04-19 08:18
Lev Vygotskij skriver: Alltså kan man säga att barnets och den vuxnes språk är synonymer i den mening att de syftar på samma föremål. De är benämningar på saker och sammanfaller i sin benämningsfunktion, men de tankeoperationer som ligger till grund för dem är olika. (Vygotskij, 1999, s. 224)
Om jag lånar och skriver om Lev Vygotskijs text och knyter den till elevens svar låter det så här: Alltså kan man säga att elevens och textbokens språk är synonymer i den mening att de syftar på samma innehåll, i detta fall regnets uppkomst. På så sätt sammanfaller elevens text med skolbokens text rörande benämningar, men vi vet inget om de tankeoperationer som ligger till grund för dem. Risken är att eleven endast lär sig ytligt.
Kognitionsforskaren och professorn Peter Gärdenfors menar att vi både minns och förstår bättre om ett fenomen presenteras i flera olika sammanhang (Gärdenfors, 2010). För att eleven ska lära sig på djupet samt för att vi ska förstå att hen faktiskt lär sig behöver eleven därför ha flera sätt för att beskriva ett och samma fenomen. Som lärare behöver vi därmed utvidga vår undervisning och skapa fler möjligheter för eleverna att presentera hur och vad de förstår. Det minsta vi kan göra är att låta eleverna berätta för varandra vad de har skrivit. Genom att texten lyfts ut ur boken och levandegörs får den också en större mening och betydelse.
22 · Från stavfel till stavrätt
77412144.1.1_Inlaga.indd 22
2021-04-19 08:18
BEGREPP OCH STAVNING När det kommer till ämnesbegrepp behöver eleverna kunna använda dessa. I Skolverkets bedömningsanvisningar rörande instruerande text i de nationella proven anges en god användning av ämnesspecifika ord och begrepp för högsta betyg (Skolverket, 2013). För att en elev ska kunna formulera en text som synliggör detta behöver eleven dels få skriva, dels ges utrymme till sin text. Elevens skrivande får därför inte stöta på hinder som att det saknas tillräckligt med rader för att kunna förklara det hen vill säga.
En elev i årskurs 3 har reagerat på att hen inte kan utveckla sina tankegångar eller sitt språk på grund av att det inte finns tillräckligt med plats att skriva på. Ett sätt att lösa dilemmat och verka för att eleven får utveckla ett rikt och nyanserat språk är att göra uppgifterna på papper eller i skrivböcker. Vi behöver se till att uppgifterna inte hindrar eleven att uttrycka sig.
Varför undervisa om stavning?
77412144.1.1_Inlaga.indd 23
· 23
2021-04-19 08:18
Om vi återgår till reflektionsexemplet kan vi genom elevens text synliggöra just begrepp och stavning: Först värms vattnet och avdunsar. Och blir moln när molnet blir tilrälkik tugt så bler det reng och rinnder ner till huvet till slut. När det kommer till användningen av ord och begrepp kan vi se följande i elevens arbete:
• vattnet • avdunstar • värms • moln/molnet • regn • havet • rinner När det kommer till elevens stavning ser vi följande:
• avdunsar – avdunstar (en bokstav saknas) • tilrälkik – tillräckligt (bokstäverna blandas och kan tyda på skrivsvårigheter) • rinnder – rinner (en bokstav är tillagd – strategin att ljuda bör återaktiveras) Elevens stavfel kan ha flera förklaringar och kan handla om att eleven:
• har för lite skrivtid • saknar förståelse kring varför hen ska göra uppgiften • har en diagnos, såsom dyslexi • har för lite skrivtid rent generellt • har för lite tid att skriva på för att göra uppgiften meningsfull och kommunikativ • har för lite lästid generellt
24 · Från stavfel till stavrätt
77412144.1.1_Inlaga.indd 24
2021-04-19 08:18
• inte förstår att texten är en del av undervisningen och att undervisningen inkluderar elevens text • uppfattar att det inte spelar någon roll eftersom ingen ändå läser texten.
SLUTSATS För att sammanfatta det bör vi alltså inte stanna vid att eleven skriver som hen skriver utan fundera över hur vi kan ta utgångspunkt i det vi ser för att därigenom utveckla vår undervisning. På så sätt tar vi vara på det eleven kan och inte kan, men adresserar uppdraget att utveckla elevens kunskaper till oss själva. Eleverna är i skolan för att få lära sig och det är genom undervisning detta kan ske. Denna undervisning kan självklart utföras på många olika sätt, ett är att ta vara på möjligheten när eleverna frågar oss om något.
Varför undervisa om stavning? · 25
77412144.1.1_Inlaga.indd 25
2021-04-19 08:18
Anne-Marie Körling
Från stavfel till stavrätt löper genom språkpoliser, rättstav ningsprogram och den senaste språkforskningen. Boken vänder sig till dig som är lärare i de lägre stadierna, men kan även vara till stor nytta högre upp i åldrarna. Anne-Marie Körling är lärare, handledare och adjunkt vid Uppsala universitet. Hon har bland annat mottagit Svenska Akademiens svensklärarpris och Ingvar Lund bergpriset för sina läs- och skrivinsatser. År 2015 utsågs hon av Kulturrådet till Sveriges läsambassadör.
Anne-Marie Körling Från stavfel till stavrätt
Att rätta elevernas stavfel är en del av en lärares arbets uppgift, men hur kan du som lärare ta vara på det som blir fel och undervisa så att det blir rätt? I den här boken visar den flerfaldigt prisbelönade läraren Anne-Marie Körling sin framgångsrika och väl beprövade väg mot ett rikt och nyanserat språk i klassrummet. Så här kan du arbeta elev centrerat med stavning och ta vara på den vanligt före kommande frågan om hur ord stavas. Ofta stavar elever mer rätt än fel. Genom att ge dem möjlighet att pröva hur ord stavas utvecklas deras stavning och nyfikenhet på ord, men också hur andra stavar. Syftet med boken är att skapa nyfikenhet på hur elever stavar och hur de utvecklar sin stavningsförmåga.
FRÅN
STAVFEL TILL
STAVRÄTT – genom bokstäver, ord och litteratur
ISBN 9789177412144
9 789177 412144
77412144.1.1_Omslag.indd 1
2021-04-19 08:03