9789177412083 by Smakprov Media AB

John Steinberg, fil dr i pedagogik, är författare till ett 50-tal böcker om lärande, ledarskap i klassrummet och skolans värdegrundsarbete.

ISBN 9789177412083

VÄRDERINGSÖVNINGAR FÖR SKOLAN

Aktiva värderingar presenterar en metodik och ett förhållningssätt i värderingsövningar; en resa mot ansvar och social mognad. När våra elever känner en övertygelse i vad de vill, vet vart de är på väg och vet hur de tar sig dit, leder det till motivation och engagemang.

Aktiva värderingar

I denna nyutgåva av en svensk pedagogisk klassiker, Aktiva värderingar, återupptar vi syftet med värderings övningar och värderingssamtal och dess metodik. I en värld av alltfler valmöjligheter, etiska dilemman och informationsöverflöd behöver vi hjälpa våra elever – barn, ungdomar och vuxna – att ifrågasätta sina värderingar, granska andras värderingar och argument, och våga välja och ta ställning för sina egna värderingar.

JOHN STEINBERG

Värdegrundsarbete i skolan? Ja! Men varför och hur? Sammanhållning? Respekt? Eller kan värdegrundsarbete också handla om ett större och mer långsiktigt perspektiv – att öva tillit till sin förmåga att lära sig, värdera olika livsval, uttrycka sina tankar och åsikter, kritiskt kunna granska information och utveckla verktyg att kunna påverka sin omvärld?

JOHN STEINBERG

Aktiva värderingar VÄRDERINGSÖVNINGAR FÖR SKOLAN

9 789177 412083

77412083.1.1_omslag.indd 2-3

2020-04-03 08:32

JOHN STEINBERG

Aktiva värderingar VÄRDERINGSÖVNINGAR FÖR SKOLAN

77412083.1.1_inlagan.indd 1

2020-04-02 10:52

© 2020 Författaren och Gothia Fortbildning ISBN 978-91-7741-208-3 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Annsofie Engborg Omslag och grafisk form: Anna Hild Design Illustrationer: Anna Hild Design Omslagsillustration: ShutterStock Fjärde upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts Lettland

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

77412083.1.1_inlagan.indd 2

2020-04-02 10:52

Innehåll

Inledning

KAPITEL Förutsättningar för att leda värderingsövningar KAPITEL

KAPITEL

77412083.1.1_inlagan.indd 3

Bakgrunden till metoden aktiva värderingar

3 Varför aktiva värderingar? 4 Värderingsprocessen 5 Värderingsrespons 6 Värderingsövningar 7 Att tillämpa värderingsövningar 8 Värderingsnivåundervisning 9 Sammanfattning Litteratur

12 34 42 60 72 88 136 152 183 190

2020-04-02 10:52

Inledning ”Du har bråttom hem till teven för att se en match som du har sett fram emot. Det är kallt och det börjar regna. Cirka hundra meter framför dig ser du en äldre kvinna som ramlar och slår sig. Vad gör du?”

Så kunde en lektion med en grupp trettonåriga söndagsskoleelever en morgon i Rochester, New York, börja under ledning av Mrs. Betty Derman. Vi diskuterade och debatterade och de flesta i gruppen deltog aktivt i samtalen under Mrs. Dermans ledning. Det kan gå livligt till bland amerikanska skolbarn, vana att säga sin mening och uttrycka sig. Mrs. Derman fick oss på sin krok. Vi var engagerade och olika åsikter kom fram. ”Strunt i henne. Jag måste hem till matchen. Någon annan kan väl hjälpa till?” ”Nog skulle jag gå fram och fråga hur det står till.” ”Jag skulle nog gå hem och berätta för mina föräldrar.” ”Jag skulle nog ringa på hos någon i ett hus i närheten.” Mitt i detta röriga samtal ställde Mrs. Derman frågan ”Tror ni vi kan få någon vägledning från veckans bibeltext?” Nja. Kanske. ”Låt oss se!” Och så fick hon oss att se sambandet mellan religion och vår vardag, mellan värderingar och våra handlingar, mellan etik och våra beslut. Jag tyckte det var intressant att vara i Mrs. Dermans klassrum. Femtio år senare sökte jag upp henne på det äldreboende där min mamma också bodde. Jag ville tala om för henne 4

77412083.1.1_inlagan.indd 4

2020-04-02 10:52

hur mycket jag mindes av hennes undervisning och hur den metodik hon hade använt och det bemötande hon gav oss elever faktiskt hade inspirerat mig och påverkat min syn på pedagogik. Hur mycket inverkan hennes sätt att undervisa mig då som trettonåring skulle komma att påverka mig i vuxen ålder visste jag inte ... förrän jag som lärarstuderande vid University of Massachusetts mötte nästa lärare som också kom att påverka mig, mitt liv och min framtida inriktning. ”Prova en kurs med Sid Simon”, sa några. ”Du kommer att gilla det eller hata det. Han lämnar ingen oberörd. Kursen heter Values Clarification.” Det tog bara tio minuter, under första övningen i kursen, där vi skrev listor över saker vi tyckte om att göra och sedan ”kodade” listan för att analysera den – då gick det upp för mig. ”Det här var speciellt. Det här var intressant!” Även han hade fått mig på kroken. Jag hade aldrig under min skoltid och tid på University of Michigan, där jag läste historia, haft kontakt med kurser i personlig utveckling. Att titta på mitt eget liv, mina val, mina handlingar, mina tankar och mina känslor – nej, detta var nog nytt för mig. Men så fick jag en vag igenkänning – från Mrs. Derman. Det var det hon hade gjort. ”Jag vill också göra detta, och undervisa på det här sättet.” Plötsligt tog mitt liv en helt ny riktning. Syftet och tanken bakom Values Clarification var självklar och tydlig för mig från första dagen. Min resa mot min egen personliga utveckling och att handleda andra i deras personliga utveckling började under våren 1971 i Amherst, Massachusetts. 5

77412083.1.1_inlagan.indd 5

2020-04-02 10:52

Det går knappt en dag i mitt liv utan att tänka på detta med Values Clarification, som jag kom att kalla för aktiva värderingar på svenska. Så mycket nytta jag har haft av konsten att kunna sortera, prioritera, analysera, väga för- och nackdelar, formulera mig och söka en riktning för min tid och energi. Hur och varför jag tog med mig Values Clarification till Sverige kommer jag till strax, för först en annan historia från University of Massachusetts: Jag sökte en annorlunda och mer radikal pedagogisk institution för att få lärarbehörighet. Min syster Nancy som var fem år äldre, och som var lärare, varnade mig för att de flesta pedagogiska institutionerna var rätt tråkiga och traditionella. Jag sökte något nytt och fick tips av en av mina professorer som hade hört talas om att den pedagogiska institutionen vid UMass gick igenom en stor omvandling under ledning av sin nya ledare, Dr. Dwight Allen. Jag åkte genast från Michigan till Massachusetts och råkade komma under den veckan där schemat tillfälligtvis var upplöst och alla, lärare såväl som studenter, fick skriva upp sig för att berätta om något de kände till som var av betydelse i deras liv. Ett organiserat kaos. Affischer var uppsatta överallt. Gott om möjligheter att skriva upp sig som berättare eller lyssnare. Energin var påtaglig i korridorerna. ”Här vill jag vara”, tänkte jag, och jag lyckades prata in mig som magisterelev på Institutionen för pedagogisk innovation. Eftersom jag ville ha lärarbehörighet var jag tvungen att anmäla mig till ett flertal obligatoriska kurser (pedagogikens historia, pedagogisk filosofi, ämnesmetodik) och det visade sig att 6

77412083.1.1_inlagan.indd 6

2020-04-02 10:52

dessa kurser ägde rum i mycket stora grupper om flera hundra elever och genomfördes traditionellt med stora föreläsningar, texter att läsa och salstentor. Vilken besvikelse! Och samtidigt visste jag att på andra håll på institutionen fanns så mycket annat som var så mycket mer intressant och engagerande. Professorn, tillika ledaren för hela den pedagogiska institutionen, Dwight Allen, kallade, som man ibland gjorde på den tiden (i början av 1970-talet), till stormöte några veckor in på terminen. Till historien hör att jag var rätt blyg på den tiden. Då och än idag kallar jag mig själv för introvert – förutom när jag står på en scen, för då förvandlas jag. Det tog mycket mod som blyg 21-åring att resa mig i slutet av stormötet och säga att mina kurser var tråkiga och att jag var rätt missnöjd med min utbildning – och tycktes missa allt det spännande som skedde på andra håll på institutionen. Jag satte mig ner efter mitt inlägg och strax därefter avslutades detta stormöte. Döm om min förvåning, när Dwight Allen sökte upp mig på väg ut, lade armen runt mig och sa ”Kom till mitt kontor.” ”Vad ska hända nu?” tänkte jag. Och det som hände kommer jag aldrig att glömma så länge jag lever. Dr. Allen lyfte på telefonluren, frågade mig vad jag hette och ringde skolans administrativa avdelning. ”Hej. Jag har en elev här som heter John Steinberg. Hittar du honom i ditt register? Bra. Stryk hans program.” ”Va?” hann jag tänka innan han la på luren, vände sig till mig och frågade ”Nå, vad vill du göra?” ”Va?” hann jag tänka igen. Det var en fråga som ingen annan hade ställt under hela min skoltid. Alla bara berättade vad jag skulle lära mig. Ingen frågade vad jag ville lära mig. Jag klämde ur mig att jag hade varit i Sverige i några må7

77412083.1.1_inlagan.indd 7

2020-04-02 10:52

nader och var intresserad av detta med folkhögskolor. Kanske kunde jag starta folkhögskoleliknande utbildningar i USA för avhoppare? Jag var också nyfiken på alternativa undervisningsformer i den offentliga utbildningssektorn. Kanske vore det något att resa runt, observera och skriva om? Dr. Allen sa ”Okej då. Jag blir din handledare. Du gör din grej. Skriv rapporter och berätta sedan vad du har lärt dig. Klarar du av att ta fullt ansvar för ditt lärande med tanke på att det nu är självstudier helt och fullt som gäller för din del?” ”Visst”, svarade jag. För det stämde ju att jag var bra på att ta eget ansvar … men jag vill behålla en kurs, den med Sid Simon. Sagt och gjort. Under resten av terminen åkte jag runt till alternativa skolor, gjorde praktik på en liten så kallad half-way house för kriminella ungdomar och nästa termin på distans, då jag började bo i Sverige, skrev jag uppsatser om vuxenutbildningen i Sverige. Så gick min magisterutbildning till – med hjälp av någon som såg mig, litade på mig, frågade vad jag ville, gav mig til�låtelse och ansvar att göra det jag ville och en struktur för hur allt skulle rapporteras. Vilken erfarenhet! Vilken inverkan det hade på min syn på ledarskap, bemötande, kvalitet, tillit och sökande efter alternativ. Så enkelt, men så svårt: Fråga en elev vad han eller hon vill, låt eleven under strukturerade former ägna sin tid åt att undersöka sina egna frågor. Väl i Sverige ville jag börja doktorera, men min utbildning från USA var svår att validera, vilket innebar att jag fick börja på 20-poängsnivå för att läsa pedagogik. Inte en bok fick jag 8

77412083.1.1_inlagan.indd 8

2020-04-02 10:52

välja själv. Inte en kurs fick jag välja själv. Det var knappt att jag fick tänka själv. Vilken skillnad och vilken besvikelse – och det talade jag om för mina lärare på Peddan i Uppsala också. Så småningom fick även de ge sig för den där amerikanen som ville annat, men jag var närmast i chock den första tiden i Uppsala. Notera att detta var början på 1970-talet strax efter den smått unika publiceringen av 1969 års läroplan, den första i Sverige och kanske hela världen med en stark humanistisk inriktning, med strävan att se hela eleven, inte bara den kognitiva, intellektuella delen. Men hur skulle läroplanen förverkligas i praktiken? Folk sökte svar och metoder. Och då var jag på plats. Jag hade en metod … aktiva värderingar. Som 25-åring fick jag mina första föreläsningsuppdrag att berätta om aktiva värderingar. 1978 skrev jag boken Aktiva värde ringar. Det är ju en rejält omarbetad och uppdaterad version av den boken som du just nu håller i din hand. Idéerna, principerna, metoderna håller än idag. De behövs mer än någonsin nu i en tid då vi utsätts för alltmer påverkan från alltfler olika håll. I mitt eget arbete på senare år har jag inriktat mig på lärarledarskap genom mina böcker Ledarskap i klassrummet, Lärarskicklighet, Att vända en klass, med flera. De senaste åren har jag dock börjat återvända till mitt ursprung och min avhandling som delvis handlar om skolans värdegrundsarbete. Tillsammans med min fru, Åsa Sourander, har jag nyligen (2019) publicerat en bok som heter Värdegrundsarbete i praktiken: Metodbok för skolan. 9

77412083.1.1_inlagan.indd 9

2020-04-02 10:52

Aktiva värderingar som idé har fått stor spridning. Den används i mängder av olika sammanhang, t.ex. i samlevnadsunder visning, undervisning om alkohol, narkotika och tobak – och numera även som ett moment för att komplettera hur sociala medier påverkar oss. Det är mängder av organisationer – från Friends till Quest till Kompass – som använder värderingsmetodik. Även materialet Stegvis i skolans tidiga år. Jag har suttit i klassrum där lärare har använt värderingsövningar utan att de har en aning var dessa övningar kommer ifrån eller att den svenske upphovsmannen bakom idéerna sitter längst bak i klassrummet. Jag har sett idéerna och metoderna användas helt korrekt. Jag har också sett misstolkningar, missuppfattningar och många som inte har grepp om syftet. Just därför ville jag uppdatera och återutge boken. Jag vill att alla som använder värderingsmetodik ska förstå ursprungsidéerna bakom och se nya tillämpningar idag. Jag är också mycket mer medveten om fördelarna och nackdelarna nu än när jag skrev den allra första upplagan. Om du ska använda något så känsligt som värderingsövningar och börja be dina elever att utforska sina åsikter, prioriteringar och hur de blir utsatta för påverkan från vänner och omvärlden, är det viktigt att man förstår metodens ursprung och syfte. Aktiva värderingar: Värderingsövningar i skolan presenterar teorin och principerna bakom denna metodik samt ger exempel på de ursprungliga övningsformerna som många av er kommer att känna igen. Det är knappast någon som inte har deltagit i en fyrahörnsövning, gjort en listövning med koder, tagit ställing i 10

77412083.1.1_inlagan.indd 10

2020-04-02 10:52

en kontinuumövning där man ställer sig på siffror mellan 1 och 6 och sedan diskuterar. Har övningar någon effekt? Ja, det kan de ha. Och det är just detta som vi först måste undersöka. Välkommen till en bättre förståelse av syftet och metodiken kring värderingsövningar. John Steinberg, Sigtuna 2020

77412083.1.1_inlagan.indd 11

2020-04-02 10:52

1 KAPITEL

77412083.1.1_inlagan.indd 12

2020-04-02 10:52

Förutsättningar för att leda värderingsövningar

77412083.1.1_inlagan.indd 13

2020-04-02 10:52

klimatförändringar

plast

könsroller

pengar

nätmobbning

religion

elevinflytande

migrantion/invandring

gängbildning

tiggeri

källkritik

rasism

droger

demokrati

spelberoende

politik

kamratpåverkan

sociala medier

relation till auktoriteter

privat/offentligt

engagemang i skolarbete

yrkesval

sömn

vänskap

mat

musiktexter

Listan över områden som gör att vi ibland känner oss osäkra i våra åsikter och ställningstaganden kan bli hur lång som helst. Varje ung människa, och de flesta av oss vuxna, brottas dagligen med många av dessa frågor.

u Ska jag strunta i plastpåsen i butiken eller inte? Det är ju praktiskt med påse, men samtidigt farligt för miljön. Spelar just mitt val någon roll? Har mina vardagshandlingar någon betydelse för klimatet? Måste jag även ändra mina matvanor? u Ska jag besvara den som förolämpar mig på nätet eller strunta i det? Ska jag ägna timmar varje dag åt sociala medier och posta bilderna på mig själv, eller ska jag hålla bilderna privat för mig själv och mina närmaste vänner? 14

77412083.1.1_inlagan.indd 14

2020-04-02 10:52

u Hon som tigger utanför butiken och har ett foto på sina fem fattiga barn … ska jag ge henne en slant eller inte? Är hon trovärdig? Finns det någon liga som ligger bakom? Spelar dessa små slantar någon roll? Hjälper jag henne genom att ge henne pengar, eller tvärtom? u Ska jag ta ställning för ett politiskt parti eller inte? Har traditionell politik och vår demokrati någon framtid? Spelar det någon roll vad jag tycker eller vem jag eventuellt skulle rösta på när jag väl får rösträtt? Kan man lita på vad politikerna säger? Kan man verkligen påverka politiker? u Det är reklam för bettingsajter överallt – ja, överallt. Har jag någon chans att vinna? Lite spänning i livet kan inte skada – eller? Jag vet att min matematiklärare har sagt att det är ungefär en chans på sex miljoner att ta hem högsta vinsten, men man kan ju inte vinna om man inte spelar. Tänk om man skulle vinna! Vad skulle jag göra med pengarna då? u Jag vill gärna vara vän med henne och komma in i det gänget, men ibland är hon inte snäll mot mig. Ibland får jag vara med, ibland inte. Kan jag lita på henne? Varför tycks det vara så viktigt för mig? Varför tycks jag jämt anpassa mitt beteende till henne och gruppen och åsidosätta vad jag själv tycker? Jag behöver nog mer mod, men hur får jag det? u Mina betyg ligger på gränsen till godkänt. Ska jag satsa mer på skolan eller inte? Är jag beredd att lägga ner den där extra tiden som behövs för att höja mina betyg? Har jag en skolpersonlighet eller har jag andra egenskaper som inte passar så bra i skolan, men som kan passa bra i livet? Har jag en djup passion för något jag vill ägna mig åt?

77412083.1.1_inlagan.indd 15

2020-04-02 10:52

Ska skolan ägna sig åt värderingsfrågor? Nog känner vi igen ämnena i listan ovan och tankegångarna hos eleverna. En första fråga att ta ställning till är om man tycker att skolan verkligen ska ägna tid åt vardagliga värderingsfrågor. Låt mig då direkt påpeka att det ingår i uppdraget. Läroplanen (2011) säger följande: Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att ele ver ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. […] Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Även lärarens roll beskrivs klart och tydligt (Lgr 11, s. 11): Läraren ska • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, • synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor, 16

77412083.1.1_inlagan.indd 16

2020-04-02 10:52

• • •

• •

planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

Det är förvånandsvärt många lärare som fortfarande inte tycker att det ingår i lärarrollen att ägna lektionstid åt värderingsfrågor och värderingsövningar. De menar att skolan är till för kunskaper, inte diskussioner om värderingar eller personlig utveckling. Många tycker att det är just det som är skolans problem – man dras med i alla dessa sociala och emotionella frågor att man inte hinner med det man ”ska”. ”Jag är lärare, inte socialarbetare, psykolog, coach eller yrkesvägledare. Jag är inte där för att stoppa eleverna från att skicka elaka meddelanden till varandra via mobiler eller nätet. Jag är inte där för att reda ut varför Elsa inte blev inbjuden till Emilies fest. Jag är inte där för att reda ut konflikten mellan Mohammed och Jona på rasten. Jag är inte där för att rota i elevernas privatliv, familjeliv eller fritid.” ”Det må hända att läroplanen vill att vi ska se hela män niskan och jag begriper att relationerna inom min elevgrupp måste ändå fungera rätt bra, men snälla, mitt uppdrag är att öka måluppfyllelsen, höja betygsresultaten och se till att elev17

77412083.1.1_inlagan.indd 17

2020-04-02 10:52

erna klarar nationella prov och kommer vidare till nästa nivå.” Kursplanen från 2011, den sjätte upplagan, uppger att det till och med är ett delat ansvar mellan hem och skola: Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. […] Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.

Vidare säger kursplanen (s. 5) följande: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Hur resonerar du? Hur tolkar du ditt uppdrag? Har du ansvar inte bara för det kognitiva utan ett stort ansvar även för elevernas välmående – fysiskt, socialt och emotionellt? Värderingsövningar och metoden Values Clarification utvecklades av en grupp pedagoger i USA i slutet på 1960-talet ifrån deras upplevelse att undervisningen som de bedrev inte berörde de elever de undervisade. Dessa lärare började undra varför – och hur man kunde beröra och göra undervisningen mer personlig och relevant för eleverna. Vi låter två av mina egna observationer från samhällskunskapsundervisningen i Sverige illustrera detta dilemma: Den ena är från en sjätteklass som skulle få en introduktion till Sveriges storhetstid under 1600-talet. Läraren tyckte att man kunde väcka nyfikenhet genom att berätta om hur man 18

77412083.1.1_inlagan.indd 18

2020-04-02 10:52

på 1600-talet på olika platser i Sverige bedrev häxjakter. Man brände kvinnor på bål i tron att de var häxor. Lektionen genomfördes med en snygg powerpoint och tillhörande fakta, årtal, platser och illustrationer. Lektionen fungerade. Eleverna lyssnade. Men det fattades något, enligt min mening, och det som saknades var inte så lite heller. Det saknades en anknytning till elevernas liv idag. Vi bränner förvisso inte kvinnor på bål längre, men nästan … i chattrum på nätet, kommentarsfält som blir slagfält, förnedrande bilder och nedlåtande kommentarer som publiceras. De krafter som verkade på 1600-talet för att mobba, utesluta och våldföra sig på de grupper man inte gillade eller kände sig hotad av är krafter som verkar med full styrka i vårt nuvarande samhälle – fast i en annan skepnad. Det är just kopplingen mellan dåtid och vår samtid som kännetecknar en undervisning av kvalitet, av relevans, en under visning som berör, påverkar och har betydelse i elevernas liv. Det andra exemplet är egentligen rätt likt och handlar om en lektion i historia på en gymnasieskola där gruppen består av många elever som nyligen har kommit till Sverige och försöker komma ikapp i utbildningssystemet. Lektionen inkluderar mängder av instuderingsfrågor kring industrialismen i 1800-talets England. En del av innehållet handlar om barnarbete under industrialismens inledning. Det ingår i kursplanen. Det behöver man kunna. Man behöver klara provet för att få godkänt. I gruppen sitter många som kommer från länder där barnarbete fortgår än idag. Kanske har någon i klassen själv arbetat som barn, eller åtminstone deras föräldrar eller farföräld19

77412083.1.1_inlagan.indd 19

2020-04-02 10:52

rar? Men, nej, inte en enda fråga eller ett enda ord om detta. Lektionen verkar inte vara till för att engagera, beröra, väcka frågor, väcka känslor, påverka någons världsbild eller liknande – lektionen handlar uteslutande om England på 1800-talet eftersom det är det som finns i läroplanen – inte om mig, oss, vårt samhälle. Inte heller om demokrati, barnens roll i samhället, ekonomiska krafter som påverkar, etik med mera. Nej, det handlar om att lära sig ett innehåll, om måluppfyllelse, klara provet och hålla sig strikt till läroplanens innehåll.

Att tolka sitt uppdrag som lärare En lärare behöver ta ställning till sitt uppdrag och sin roll. ”Är det mitt uppdrag att beröra eller inte?” Och om du tolkar ditt uppdrag att beröra så påverkar det hur du undervisar och hur du kopplar ditt innehåll till elevernas liv och det samhälle vi lever i nu – och det samhälle vi vill ha framöver. Du kan plocka nästan vilket tema som helst från kapitlets inledande lista – plast, tiggeri, mat och knyta an till nästan vilket ämne som helst. Plast – kemi, biologi, matematik, historia, samhällskunskap … Tiggeri – historia, samhällskunskap, mate matik, psykologi, religion … Mat – biologi, kemi, historia, samhällskunskap, bild, idrott och hälsa. Och ni kan diskutera och skriva om dessa ämnen på svenska och engelska. Jag påminns om första sången jag lärde mig när jag kom till Sverige och skulle lära mig svenska. Vilken var den första sången? En av Evert Taube, förstås, men vilken låt! ”Flickan i Havanna”. Vad handlar den om? Jo, prostituerade kvinnor som sitter i ett fönster och vinkar åt karlar … i Havanna? När 20

77412083.1.1_inlagan.indd 20

2020-04-02 10:52

man tänker efter var det ett rätt absurt val av låt som en introduktion till svensk kultur och den svenska sångskatten. Värdeladdat som tusan, förstås. En kul grej eller inte? Spelar det någon roll? Kanske inte. Eller kanske. Jag skulle bra gärna vilja intervjua författarna till läroboken som vi använde för att veta hur de tänkte! Men visst är det så att vi dagligen utsätts för tusentals bilder, budskap, texter som rusar förbi oss och vi kan inte jämt stanna upp för att kritiskt diskutera, analysera och ta ställning till allt. Utom ibland! Och det är detta ibland som denna bok diskuterar – när, hur, hur ofta och i vilket syfte? Det börjar med en tolkning av ditt uppdrag. Det är detta ibland som är det som kommer att göra dig till en mycket mer intressant lärare, person och ledare. Det är detta ibland som gör att du kan bättre beröra, engagera, motivera, stimulera och knyta an till dina elever. Det är detta ibland som kan binda ihop teori med praktik, fakta med förståelse, kunskap och etik, då med nu, nu med då, läroplanen med vardagen, dig och eleverna och eleverna med varandra. Detta innebär att du som pedagog behöver göra ett värderingsställningstagande kring ditt uppdrag. Jag medger att det inte är helt lätt eftersom du knappast får någon hjälp i dessa tider när måluppfyllelse och betygsgenomsnittet tycks vara den heliga graal, inte mötet med eleverna och att beröra och engagera eleverna. Det må stå fina tankar i läroplanen om att knyta an och se hela människan, men i din vardag och det tryck du får från förvaltningen, myndigheter, rektorn och andra är det mätbarheten som betonas. Det behöver vi ha respekt för. Det ingår också i ditt uppdrag. Jag efterlyser bara en balans. Måluppfyllelse i all 21

77412083.1.1_inlagan.indd 21

2020-04-02 10:52

ära, men vi behöver samhällsmedborgare som också kan värdera, sortera, analysera, ta ställning, säga sin mening och påverka. Och det behöver vi ha som en röd tråd när vi planerar och genomför lektioner. Låt mig beskriva dilemmat med ett viktigt modeord inom pedagogiken: metakognition. Vi alla vet att metakognition – att lära sig att lära – är avgörande för elevernas framtid eftersom de ständigt kommer att bli ombedda i sina liv och yrkesroller att lära sig nya saker. Processen att lära sig blir därför lika viktigt som innehållet. Om vi nu tror att processen är lika viktig som innehållet betyder det helt enkelt att du inte kan ”hinna” allt i ditt innehåll. Du tvingas ta utflykter från ditt ursprungliga spår, stanna upp, förklara mera, fördjupa dig, analysera lärandet, analysera källor med mera. Och då hamnar inte måluppfyllelse i centrum, utan lärandet. Och om lärandet är i centrum för ditt uppdrag får det konsekvenser jämfört med om måluppfyllelsen är i centrum. Jodå, målen kan också vara att kunna analysera, jämföra och värdera information. Det står också i läroplanen och vi känner igen den i den så kallade ”Big Five”. Men jag tolkar målet som att ha ett ”möte” med sina elever och om man har ett äkta möte så vet man inte exakt vad som händer! Det blir i alla fall annorlunda än ursprungsplanen. För att ta ett svenskt exempel använder jag Anne-Marie Körlings exempel där hon ställer exempelvis följande fråga till en grupp mellanstadie- eller högstadieungdomar i början av en lektion: ”Kan man äga ett hav?” ”Va?” Det blir ofta tyst i början innan spekulationerna och diskussionerna sätter igång. 22

77412083.1.1_inlagan.indd 22

2020-04-02 10:52

Vad gör hon? Är det biologi? Juridik? Samhällskunskap? Svenska? Kanske allt. Men det blir ett möte, ett möte som få elever kommer att glömma. Den första förutsättningen för att leda värderingsövningar och att arbeta med aktiva värderingar som metod handlar om hur du tolkar ditt uppdrag. Ditt uppdrag är så mycket mera än att ”lära ut”. Du har möten med dina elever. Du berör. Om du förstår detta så har du en chans att hitta rätt när du planerar din undervisning eller använder särskilda värderingsövningar. Den andra förutsättningen är att förstå vad värderingsövningar inte är och vad de inte kan lösa för problem.

Ç Värderingsövningar

har inte som syfte att göra en orolig grupp mycket lugnare. Det kan hända att värderingssamtal och övningar bidrar till en mer respektfull stämning och bättre samarbete. Det må hända, men det är inte huvudsyftet. Om det är ditt syfte med övningarna kommer du att bli besviken. Det är ett missförstånd och feltolkning av syftet. Det var aldrig upphovsmännens intention. Ç Värderingsövningar är inte heller till för att minska mobbning. Det kan bli en konsekvens av övningarna, men det är inte ett huvudsyfte. Värderingsövningar är integrerade i de flesta program och organisationer som arbetar för att motarbeta kränkning, mobbning, våld, droger med mera, men det var aldrig huvudfokus för upphovsmännen bakom själva Values Clarification. Delvis, dock – eftersom man vill få eleverna att tänka efter, värdera och agera självständigt – men det har aldrig formulerats som en metod för att direkt motarbeta mobbning eller droger. 23

77412083.1.1_inlagan.indd 23

2020-04-02 10:52

Ç Värderingsövningar ska inte användas som ”trevliga avbrott” från skolans vardag och reguljära undervisning. Att arbeta med värderingsfrågor och leda värderingssamtal är en mycket seriös verksamhet och ska inte behandlas som om det vore lekar eller ”kul” som om det vore ”roliga timmen”. Det kan vara roligt, men det är en direkt följd av de engagerande samtalen. Inte för att de är ett avbrott från det vardagliga. Ç Värderingsövningar ska absolut inte användas för att ändra åsikter i en viss riktning, till exempel att få elever att inte röka, inte prova droger, dricka mindre och liknande. Om du leder en övning med ett förbestämt syfte kommer eleverna att se genom detta och motstå ditt försök till påverkan. Syftet är att få eleverna att själva värdera sina val och de kommer inte att alltid att välja din väg, ditt sätt att tänka. Ç Värderingsövningar är inte motivationsövningar. De leder inte omedelbart till ett mycket högre engagemang i elevernas skolarbete. Det kan hända, men det är inte ett huvudsyfte. Värderingsövningar och värderingssamtal verkar över tid och uppvisar sällan kortsiktiga resultat. Du vill att eleverna ska vara mer eftertänksamma, analyserande och självständiga i sina tankar. Detta är en process som tar tid. Respektera den tid de behöver och den tid det tar. Ç Värderingsövningar är inte terapeutiska och ska inte användas för diagnoser, kartläggningar av det psykiska tillståndet eller en bearbetning av känslor. Inte heller ska detta tvingas på and ra. Om elever uttrycker en önskan att avstå från en övning eller avstå från att uttrycka sig offentligt ska detta respekteras. Värderingsövningar kräver allt som oftast verbal kompetens. Det är helt enkelt lättare att tillämpa övningarna med elever 24

77412083.1.1_inlagan.indd 24

2020-04-02 10:52

som kan uttrycka sig verbalt. Däremot kan övningarna användas som ett medel att hjälpa eleverna att uttrycka sig, så att de utvecklar den förmågan. Även här kan bör man bli varse om att förmågan att uttrycka sina åsikter, formulera sig och stå för det i en grupp kan ta tid att utveckla. Den tredje förutsättningen är att förstå vad värderingsövningar, värderingssamtal och värderingsnivåundervisning har för syfte.

Ç Värderingsövningar vill utveckla det kognitiva fältet, våra tankar, attityder, åsikter och prioriteringar. Ç Värderingsövningar, enligt teorin som vi kommer till strax i boken, är till för sortering och analys av våra många val och attityder. Ç Värderingsövningar erbjuder retorisk träning. De hjälper både ungdomar och vuxna att ge uttryck för sina åsikter och attityder, tränar dem att framföra sina tankar och åsikter och tränar dem att stå för dessa – och berätta vad de vill och tycker. Ç Värderingsövningar tränar ungdomar och vuxna att känna respekt för andras tankar och åsikter. Ç Värderingsövningar tränar demokratiskt tänkande på så sätt att de tränar ungdomar och vuxna att se fördelar och nackdelar i sina egna och andras tankar. Ç Värderingsövningar tränar ungdomar och vuxna att se samband mellan attityder och handlingar. Det är just därför vi har valt att kalla metodiken för aktiva värderingar. Ç Värderingsövningar uppmuntrar till ett aktivt medborgarskap i övertygelsen att ge vuxna och ungdomar en känsla att de kan påverka sig själva, sin omgivning och sitt samhälle. 25

77412083.1.1_inlagan.indd 25

2020-04-02 10:52

John Steinberg, fil dr i pedagogik, är författare till ett 50-tal böcker om lärande, ledarskap i klassrummet och skolans värdegrundsarbete.

ISBN 9789177412083

VÄRDERINGSÖVNINGAR FÖR SKOLAN

Aktiva värderingar

JOHN STEINBERG

Aktiva värderingar VÄRDERINGSÖVNINGAR FÖR SKOLAN

9 789177 412083

77412083.1.1_omslag.indd 2-3

2020-04-03 08:32