9789177411901

Åsa Ekman är barnrättskonsult med närmare 20 års erfarenhet av arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter. Åsa har varit ungdomssamordnare, demokratiutvecklare, barnstrateg samt styrelseledamot i Rädda Barnens riksförbund. Hon sitter i styrelsen för Bris och driver podden Barnrättssnack.

Barnets rättigheter

Sedan januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter – barnkonventionen – lag i Sverige. Barnkonventionen finns till för barnet, men det är genom oss vuxna den blir möjlig. Sverige vill vara världens bästa land för barn att växa upp i. Trots det så är vi inte det för varje barn varje dag, inte ens i förskolan.

Därför behöver vi prata mer om barnets rättigheter.

Boken Barnets rättigheter vägleder på ett enkelt och lättförståeligt sätt till några av konventionens mest angelägna artiklar för förskolan. Med ökad förståelse för hur och varför barnkonventionen kom till och vad den innehåller kan vi bli bättre på att leva upp till de krav som den ställer på oss som vuxna.

Författaren lyfter bland annat fram olika perspektiv och syn på barn, historiskt betydelsefulla barnrättskämpar, konsten att gå från ord till handling samt förhoppningar och förväntningar om vad lagen kan leda till.

Boken är ett praktiskt stöd både för dig som vill påbörja ett ­arbete med barnkonventionen och för dig som redan arbetat ett tag med barnrätts­perspektivet.

Fokus ligger på att upptäcka, konkretisera och förverkliga några av de rättigheter som har nära anknytning till förskolan och som nämns i skollagen och läroplanen.

I boken finns övningar att göra tillsamman med barnen och det viktigaste av allt – i boken får barn komma till tals om hur de ser på sina rättigheter.

ÅSA EKMAN

Barn är inte framtiden, barn är nu.

ÅSA EKMAN

Barnets rättigheter Barnkonventionen i förskolan

ISBN 9789177411901

9 789177 411901

77411901.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2019-12-10 14:40

Barnets rättigheter Barnkonventionen i fÜrskolan

77411901.1.1_Inlaga.indd 1

2019-12-18 14:59

77411901.1.1_Inlaga.indd 2

2019-12-18 14:59

ÅSA EKMAN

Barnets rättigheter Barnkonventionen i förskolan

77411901.1.1_Inlaga.indd 3

2019-12-18 14:59

© 2020 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-190-1 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm.

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Cecilia Lindvall Omslag och grafisk form: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Första upplagan, första tryckningen Tryck: Print Best, Estland 2020

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

77411901.1.1_Inlaga.indd 4

2019-12-18 14:59

INNEHÅLL Inledning............................................................................................ 8 Barnets mänskliga rättigheter............................................................. 13 Den barnrättsliga historien......................................................... 15 Viktiga barnrättskämpar............................................................18 Olika perspektiv.........................................................................25 FN:s konvention om barnets rättigheter är lag.................................... 31 Sveriges rättssystem ...................................................................32 Från 1989 till 2020..................................................................... 34 Därför blev konventionen lag.................................................... 37 Förhoppningar om förändring....................................................38 Vår barnsyn genom historien ............................................................ 43 Rättigheter i förskolan........................................................................ 51 Rätten till utbildning och barnomsorg.......................................52 De fyra huvudprinciperna......................................................... 57 Barnkonventionskoda läroplanen...............................................61 Rektorns uppdrag.............................................................................. 67 Ansvaret i praktiken..................................................................70 Implementering – vad betyder det?.............................................75 Framgångsfaktorerna................................................................ 77 Ledarens betydelse.................................................................... 80

77411901.1.1_Inlaga.indd 5

2019-12-18 14:59

Allas lika värde och rättigheter...........................................................85 Barns livsvillkor i Sverige........................................................... 86 Artikel 2.................................................................................... 88 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling .......... 89 ”Det sitter i väggarna” och samhällets normer...........................90 Diskriminering enligt konventionen.......................................... 93 Barnets bästa..................................................................................... 97 Det som är bra idag är kanske inte bra imorgon......................... 98 Barnets egen åsikt, en avgörande del av barnets bästa................102 Liv och utveckling............................................................................ 105 Det holistiska perspektivet.......................................................108 Inflytande.........................................................................................111 Vem bestämmer egentligen?......................................................111 Rätten att fritt uttrycka sina åsikter...........................................113 Inflytande i förskolan................................................................115 Nya ord för samma saker.......................................................... 116 Olika modeller och teorier........................................................ 117 Förutsättningar för inflytande.................................................. 119 Frihet från våld................................................................................. 125 Våld mot barn och toxisk stress ...............................................127 Våldet i siffror.......................................................................... 130 Riskfaktorer............................................................................. 132 Att främja integritet.................................................................. 134

77411901.1.1_Inlaga.indd 6

2019-12-18 14:59

Lek, vila, fritid, rekreation, kultur och konst.................................... 139 Förutsättningar för lek............................................................ 140 Leken i läroplanen.................................................................... 143 Rätten att få veta.............................................................................. 145 Slutord.............................................................................................149 Källor............................................................................................... 150 Webbplatser............................................................................. 154 Privata noteringar......................................................................155

77411901.1.1_Inlaga.indd 7

2019-12-18 14:59

INLEDNING FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är nu lag i Sverige. En lag som väldigt många människor kämpat för under lång tid. Att barnkonventionen är lag innebär att samtliga delar av samhället behöver förändra synen på barn, sina arbetssätt och metoder. Även förskolan, och för att det ska vara möjligt behövs stöd, pepp och push framåt. Det hoppas jag att den här boken kan bidra med.

Sverige vill vara världens bästa land för barn att växa upp i. Det är vi också många gånger, men vi är det inte för varje barn, hela tiden. Barns rättigheter kränks överallt varje dag, även där du bor och i förskolans värld. Därför behöver vi prata mer om barnets rättigheter i förskolan.

Hur kan vi bli bättre på att leva upp till de krav som barnkonventionen ställer på oss?

Kanske tänker du att barnkonventionen handlar om barnen, jag vill hävda att det bara är delvis sant. Barnkonventionen handlar lika mycket om oss vuxna. Dels för att det är vi som bär ansvar för att barn får sina rättigheter tillgodosedda och kan använda sig av dem, dels för att vi behöver göra en förändring i vårt synsätt och beteende. Vi måste reflektera och omvärdera vår syn på barn, deras kunskaper och erfarenheter för att vi ska kunna tillgodose varje barn sina rättigheter. Barnkonventionen finns till för barnet, men det är genom oss vuxna det blir möjligt. På gott och ont.

Det här är ingen heltäckande bok. Böcker som liknar uppslagsböcker med fördjupningar och kommentarer finns redan. Den här boken har istället ambitionen att vara ett enkelt, lättförståeligt och praktiskt stöd för dig som arbetar i förskolan, både för dig som vill påbörja ett arbete med barnkonventionen och för dig som redan arbetat ett tag med barnrättsperspektivet. Boken tar inte upp alla aspekter av rättigheter för barn, istället ligger fokus på att upptäcka, konkretisera och förverkliga några 8

77411901.1.1_Inlaga.indd 8

2019-12-18 14:59

av de rättigheter som har nära anknytning till förskolan och som nämns i skollagen och läroplanen. Om jag lyckas eller inte hoppas jag att du tillsammans med barnen berättar för mig.

Det går nästan inte att skriva en om bok om barnkonventionen i förskolan utan att först lyssna på barn. När jag pratat med barn i förskolan och berättat att jag ska skriva den här boken har de varit intresserade.

Helst har de velat att jag ska skriva om något annat, barnkonventionen är något de inte känner igen. Det är också ett ganska krångligt ord: Det låter som barnkammarboken, sa ett av barnen. Barns rättigheter, exempelvis rätten till utbildning, har det pratats om på många förskolor och på flera olika sätt, men ord som rättigheter och barnkonventionen är svåra att förstå. De barn jag har träffat i arbetet med den här boken har beskrivit hur de tycker att det är att gå i förskolan och på olika sätt bidragit till boken. Både konkret i vad vuxna behöver tänka på i arbetet med barnets rättigheter och rent innehållsmässigt. Boken hade definitivt varit sämre utan barnens tankar, erfarenheter och kunskaper om förskolan och rättigheter i vardagen. På olika ställen i boken kan du därför läsa hur barnen tycker det är att gå i förskola och om rättigheterna är levande i deras vardag eller inte.

Den här boken börjar med en introduktion till varför vi ens har en konvention för barn och varför den blivit lag i Sverige. Därefter följer några kapitel som fokuserar på specifika artiklar i konventionen med ambitionen att förtydliga och konkretisera innebörden av dessa i kontexten förskola. Boken går sedan igenom rektorns roll, hur vi kan upptäcka rättigheterna i vardagen, konventionens huvudprinciper, rätten att slippa våld, rätten till lek, vila och rekreation och slutligen ett kapitel som fokuserar på hur vi kan levandegöra barnkonventionen tillsammans med barnen.

9

77411901.1.1_Inlaga.indd 9

2019-12-18 14:59

Jag har knappt några minnen av min egen förskoletid och kommer bara ihåg det jag fått berättat för mig. Exempelvis att en på avdelningen åt smör direkt ur smörpaketet och att jag ofta stod ensam och tittade på när mina äldre syskon lekte på skolgården intill. Det jag däremot minns är när jag jobbade som timvikarie i en förskola, någon gång som ung vuxen. Jag minns hur några i personalen ofta pratade om två barn som jobbiga, att de alltid försvann och gömde sig. Särskilt ofta rörde kommentarerna barnen när det var så kallad fri lek på gården, tidpunkten då personalen utomhus stod tillsammans i en cirkel och drack kaffe. Jag minns hur jag fick ont i magen av kommentarerna, men visste inte hur jag skulle agera eller om jag ens hade rätt att göra något som vikarie. Vid ett av tillfällena följde jag efter ett av de två så kallat jobbiga barnen. Barnet gick ner i skogen vid ett vattendrag och satte sig där och lekte för sig själv. Vi kom att ha ett fint samtal om hur barnet kände sig utanför och sällan fick vara med, då blev vattnet hens plats. Det vuxna upplevde som ett barn som försvann och gömde sig var utifrån barnets eget perspektiv hens sätt att hitta en trygg plats för lek där hen alltid var välkommen.

Jag har inte mycket erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan, men jag har däremot jobbat i många år med barnkonventionen. Att skriva den här boken är ett försök att få ner några av dessa erfarenheter på papper. Jag hoppas att den här boken kan göra barnkonventionens artiklar lite mer levande och lättförståeliga, så att barnkonventionen får större utrymme i både vuxnas och barns vardag. För att lyckas med det krävs mer kunskap: Kunskap är viktigt. Det kräver också en vilja att jobba med barnkonventionen. Men det räcker inte med dessa två, det måste också finnas den tredje delen, att göra. För att förändring ska till krävs det att vi förändrar våra arbetssätt och strukturer. Det är också min kanske naiva förhoppning att den här boken kan bidra till. Att någon gör med hjälp av mina tankar!

10

77411901.1.1_Inlaga.indd 10

2019-12-18 14:59

Om jag får önska en sak av dig som nu håller i den här boken, är det att du reflekterar kring samhällets, förskolans och din egen barnsyn. Om jag får önska två saker, är det att du hela tiden ställer dig frågan: Vad tycker barn om det här? Sedan hoppas jag att du också frågar barnen. Min sista önskan är att du fortsatt ställer dig på barnets sida och står upp för rättigheterna, för och tillsammans med barnet.

Tack till Agnes, Alice, Alfredo, Casey, Elsa, Filip, Felix, Frans, Gustav, Hugo, Izabella, Meja, Novalie, Siri, Ted, Tilde, Thias, Theo och Wilma som hjälpt mig att skriva den här boken!

Tack till alla er som gett mig tips om förskolor som bidragit i arbetet!

11

77411901.1.1_Inlaga.indd 11

2019-12-18 14:59

77411901.1.1_Inlaga.indd 12

2019-12-18 14:59

BARNETS MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Barnets rättigheter är mänskliga rättigheter. Och mänskliga rättigheter är mänsklighetens rättigheter. Rättigheter vi alla har för att vi är just människor. Det är inget vi kan förhandla bort eller förlora, de finns där i oss som människor. Det är inte heller något som kräver en prestation eller motprestation för att få tillgång till. Du behöver inte göra något för att förtjäna rättigheterna, inte bevisa att du har olika erfarenheter, en viss ålder, att du förstår särskilda saker eller att du exempelvis får rösta. Rättigheterna är inte villkorade på det sättet utan tillhör varje människa. I de här sammanhangen talas det ofta om rättighetsbärare eller rättighetsinnehavare och om skyldighetsbärare.

I korthet handlar det om att människor innehar rättigheter och att staten har skyldigheter att på olika sätt se till att människorna får sina rättigheter tillgodosedda. I förskolan är barnen rättighetsinnehavarna.

Vuxna som arbetar i förskolan är skyldighetsbärarna. Det är alltid staten, regeringen, som är ytterst ansvarig, men det betyder inte att vi, du och jag, kan strunta i rättigheterna. Som medmänniskor, vuxna, förskolepedagoger, rektorer och offentligt anställda har vi ett ansvar gentemot barnen. Det är vi som ska skapa förutsättningar för barn att kunna använda sig av sina rättigheter.

Statens och det offentligas ansvar för mänskliga rättigheter brukar delas in olika områden. Vi ska respektera, skydda, uppfylla, övervaka och främja rättigheterna. Det betyder att vi inte ska kränka, nedprioritera eller ignorera dem. Vi ska även skydda rättigheterna så att ingen kränker dem. Vi ska själva skapa strukturer och arbetssätt som gör att rättigheterna kan användas och vi ska utbilda och medvetandegöra att 13

77411901.1.1_Inlaga.indd 13

2019-12-18 14:59

de finns och att människor förstår vem som är rättighetsinnehavare och vem som är skyldighetsbärare.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, ingår i paketet mänskliga rättigheter, en av många konventioner som beskriver de rättigheter vi människor har. 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna, en deklaration som beskriver alla människors okränkbarhet, frihet och lika värde. Det borde kanske ha räckt där, att ha mänskliga rättigheter för alla. För barn är människor och omfattas därför av mänskliga rättigheter. Eller?

På 1980-talet, under tiden för arbetet med att ta fram barnkonventionen, pågick diskussioner om varför det ska till en konvention för barn när vi redan har de mänskliga rättigheterna. En del ansåg att barn är människor och därför redan har mänskliga rättigheter. Andra menade att om det är några som behöver en egen konvention så är det just barn.

Utöver att de är en särskilt utsatt grupp saknar barn rösträtt och har inte heller några fackliga organisationer som företräder deras talan (Gustafsson, 2011). Även om rättigheterna som tas upp i den här boken är relativt unga och nya är tanken om mänskliga rättigheter inget nytt. Beskrivningar av mänskliga rättigheter har funnits i flera tusen år. I indiska och persiska texter från flera hundra år före vår tideräkning finns beskrivningar om utbildning, hälsa, tolerans och avskaffande av slaveri. Vi ska dock komma ihåg att allas lika värde genom historien inte handlat om alla människor. Oftast har det rört sig om rättigheter för en särskild grupp människor, män eller grupperingar av män, där den vita mannen varit i fokus. Hur rättigheterna har växt fram, om de växt fram genom utveckling eller kamp och varifrån de kommer beskrivs på olika sätt genom rättighetsteorin.

14

77411901.1.1_Inlaga.indd 14

2019-12-18 14:59

Den barnrättsliga historien Att barn ska ha rättigheter eller en egen konvention har inte alltid varit självklart. Det är det inte idag heller. På samma sätt som demokrati ständigt måste återerövras måste vi göra likadant med rättigheterna, det är inget vi kan ta för givet.

Rättigheter för barn är ganska nytt och kan sägas tog riktig fart under 1900-talet. Det finns många personer och organisationer som har haft stor betydelse för att barnkonventionen finns och idag är lag i Sverige.

Några viktiga personer som brukar nämnas i barnkonventionssammanhang är Ellen Key, Eglantyne Jebb och Janusz Korczak. De har på olika sätt påverkat människor i att förändra synen på barn och kämpat för att de ska få rättigheter just för att de är barn. Ellen Key är ofta känd som svenskan som skrev Barnets århundrade (1900), en bok som på många sätt var kontroversiell och kanske fortfarande är. Hennes kamp för att barn skulle slippa våld var viktig, och i Barnets århundrade är det barnet som är i fokus kring uppfostran och inte vuxna. Hon hade många tankar om utbildning och skola, och menade exempelvis att barn inte skulle ha läxor och att flickors och pojkars utbildning borde separeras. Hon talade om ”själamorden i skolorna” och att ”bildning är det som är kvar när vi glömt bort vad vi lärt oss”. Eglantyne Jebb var en barnrättsaktivist som kämpade så hårt för barn att hon blev arresterad för sin kamp och satt en tid i fängelse och husarrest. Hon kämpade i England i samband med första världskriget och lyfte aspekten av rättigheter för alla barn, oavsett var i världen de hade råkat födas. Janusz Korczak var en polsk pedagog, läkare, författare, radiopratare och barnhemsföreståndare. Hans syn på barn, ett slags arv, anses vara en av anledningarna till att det var just Polen som lade fram förslaget i FN om att ta fram en konvention för barnets rättigheter.

Ellen Key, Eglantyne Jebb och Janusz Korczak hade i mångt och mycket en gemensam övertygelse om barns värdighet, att barns värde inte 15

77411901.1.1_Inlaga.indd 15

2019-12-18 14:59

skiljer sig från vuxnas och att det värdet inte är avhängigt var i världen barnet föds. De såg barnet som en kompetent och social aktör som alltid ska respekteras, utan undantag (Hägglund m.fl., 2013).

Det första internationella dokumentet om barnets rättigheter brukar kallas Genèvedeklarationen och antogs av Nationernas förbund 1924.

Det var en lista på fem punkter, rättigheter som skulle gälla alla barn i världen, och Eglantyne Jebb var en av dem som såg till att dokumentet skrevs. Det var en deklaration med fokus på barnrättsligt skydd och vuxnas ansvar för varje barn oavsett nationsgränser (Gustafsson, 2011).

1.

2.

3.

4.

5.

The child must be given the means requisite for its normal development, both materially and spiritually.

The child that is hungry must be fed, the child that is sick must be nursed, the child that is backward must be helped, the delinquent child must be reclaimed, and the orphan and the waif must be sheltered and succoured.

The child must be the first to receive relief in times of distress.

The child must be put in a position to earn a livelihood, and must be protected against every form of exploitation.

The child must be brought up in the consciousness that its talents must be devoted to the service of its fellow men.

Ett antal år efter att FN bildades och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av generalförsamlingen började röster höjas för en förnyad deklaration om barnets rättigheter. Den 20 november 1959 antog därför FN den andra deklarationen om barnets rättigheter, ett dokument på tio punkter. Den här gången var fokuset på barns skydd fortsatt starkt, men dokumentet satte också barnets rättigheter i relation till mänskliga rättigheter (Hägglund m.fl., 2013). Nya rättigheter som tillkom i den andra deklarationen var till exempel rätten till ett namn och en nationalitet. Här fanns nu också en artikel om rätten till utbildning.

16

77411901.1.1_Inlaga.indd 16

2019-12-18 14:59

Utbildningen skulle vara gratis och obligatorisk och möjliggöra för barnet att utveckla sina förmågor. Vi hittar även begreppet barnets bästa, som en vägledande princip för dem som ansvarar för utbildningen. Rätten till lek och fritid fanns också med i 1959 års deklaration om barnets rättigheter.

En deklaration är inget folkrättsligt eller juridiskt bindande dokument för de länder som ratificerat det, alltså förbundit sig att följa deklarationen. En deklaration kan ses mer som ett visionsdokument som ska visa en riktning, ambition eller politisk vilja. Det är ett frivilligt dokument och ingen är egentligen skyldig att agera efter det som står. Det betyder givetvis inte att deklarationerna om barnets rättigheter varit onödiga.

De har satt barnet och rättigheterna på agendan och fått människor att reflektera kring synen på barn. Det är även tack vare deklarationerna som världen till slut var redo för en internationell och bindande överenskommelse om barnets rättigheter.

När FN:s generalförsamling den 20 november 1989 enhälligt röstade ja till barnkonventionen hade det tagit tio år att skriva fram den.

Hela poängen med arbetsprocessen var att alla länderna skulle vara överens. Om det inte rådde konsensus kring alla artiklar och formuleringar skulle det inte bli något dokument (Hägglund m.fl., 2013). En kan därför säga att barnkonventionen å ena sidan är ett väldigt skarpt dokument som hela världen enats om och står bakom (förutom USA). Å andra sidan har kompromisserna i vissa fall genererat vaga formuleringar och möjliggjort för länderna att tolka texten. Oavsett vilket är konventionen om barnets rättigheter den mest spridda konventionen som flest länder anslutit sig till. Inget annat dokument för mänskliga rättigheter har nått så långt.

Barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter som den egentligen heter, är redan skriven, antagen och klar. Den kan vi inte ändra i. Sedan konventionen antogs har dock tre tillägg till barnkonventionen skrivits fram och antagits av generalförsamlingen i FN. Tilläggen kallas fakultativa protokoll och innehåller i sin tur 17

77411901.1.1_Inlaga.indd 17

2019-12-18 14:59

ett gäng artiklar. De fungerar på samma sätt som konventionen i sig, länderna är skyldiga att följa de protokoll de väljer att ratificera och FN granskar sedan hur länderna efterlever det. Konventionen och de tre fakultativa protokollen ska ses som en helhet. Av de tre tilläggen har Sverige ratificerat de två första. År 2000 antog FN det första och andra fakultativa protokollet. Det första handlar om barn i väpnade konflikter och det andra tar upp sexuell exploatering av barn, barn som utsätts för trafficking, prostitution och pornografi. Syftet med tilläggen är att stärka situationen för barn som lever i särskilt utsatta livssituationer runt om i världen och att skärpa kraven på staterna i genomförandet av rättigheterna (Hägglund m.fl., 2013).

Ytterligare drygt tio år senare, år 2011, antog FN det tredje fakultativa protokollet om barns individuella klagorätt. Tillägget ger barn rätt att föra fram sina synpunkter till FN:s kommitté för barnets rättigheter, ofta kallad barnrättskommittén, när rättigheterna kränkts och barnet uttömt de nationella juridiska instanserna som finns. Tredje tilläggsprotokollet handlar om att barn ska kunna föra fram sina individuella klagomål till en internationell instans. Det här tillägget har Sverige inte ratificerat. I praktiken innebär det att barn i Sverige inte kan vända sig till barnrätts­ kommittén när rättigheterna kränkts för att få ärendet prövat där. En viktig fråga för oss alla att fundera på är vad rättigheterna är värda om du inte kan klaga eller få någon upprättelse när de kränks.

Något som kan vara värt att lyfta och reflektera kring är att barnkonventionen är föreslagen och skriven av vuxna. Ingen annan konvention har tillkommit utan inblandning eller formulering av dem det berör, rättighetsinnehavarna själva, endast barnkonventionen.

Viktiga barnrättskämpar Som tidigare nämnts är Ellen Key, Eglantyne Jebb och Janusz Korczak de barnrättsaktivister vi oftast hör talas om. Det finns givetvis fler personer 18

77411901.1.1_Inlaga.indd 18

2019-12-18 14:59

Åsa Ekman är barnrättskonsult med närmare 20 års erfarenhet av arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter. Åsa har varit ungdomssamordnare, demokratiutvecklare, barnstrateg samt styrelseledamot i Rädda Barnens riksförbund. Hon sitter i styrelsen för Bris och driver podden Barnrättssnack.

Barnets rättigheter

Sedan januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter – barnkonventionen – lag i Sverige. Barnkonventionen finns till för barnet, men det är genom oss vuxna den blir möjlig. Sverige vill vara världens bästa land för barn att växa upp i. Trots det så är vi inte det för varje barn varje dag, inte ens i förskolan.

Därför behöver vi prata mer om barnets rättigheter.

Boken Barnets rättigheter vägleder på ett enkelt och lättförståeligt sätt till några av konventionens mest angelägna artiklar för förskolan. Med ökad förståelse för hur och varför barnkonventionen kom till och vad den innehåller kan vi bli bättre på att leva upp till de krav som den ställer på oss som vuxna.

Författaren lyfter bland annat fram olika perspektiv och syn på barn, historiskt betydelsefulla barnrättskämpar, konsten att gå från ord till handling samt förhoppningar och förväntningar om vad lagen kan leda till.

Boken är ett praktiskt stöd både för dig som vill påbörja ett ­arbete med barnkonventionen och för dig som redan arbetat ett tag med barnrätts­perspektivet.

Fokus ligger på att upptäcka, konkretisera och förverkliga några av de rättigheter som har nära anknytning till förskolan och som nämns i skollagen och läroplanen.

I boken finns övningar att göra tillsamman med barnen och det viktigaste av allt – i boken får barn komma till tals om hur de ser på sina rättigheter.

ÅSA EKMAN

Barn är inte framtiden, barn är nu.

ÅSA EKMAN

Barnets rättigheter Barnkonventionen i förskolan

ISBN 9789177411901

9 789177 411901

77411901.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2019-12-10 14:40