Skolan och elevhälsan har en viktig roll när det gäller att förmedla bra matvanor och att identifiera elever som är i riskzonen för olika problem kopplade till mat. Här får man svar på de vanligaste frågorna som brukar komma upp i samtal med elever i olika åldrar och många konkreta råd. Vilken mat innehåller den viktigaste näringen? Varför är vissa så petiga och andra så matglada? Vad är viktigt att tänka på i kommunikationen för att inte göra frågan om mat laddad i onödan utan tvärtom försöka väcka matglädjen?
Ur innehållet: • Mat för att växa och utvecklas • Vegetarisk och vegansk mat • Övervikt
• Selektivt ätande och ätstörningar • Födoämnesallergier och intoleranser • Mat vid neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar
PRATA MAT MED ELEVER
En bok som stöd för dig inom elevhälsan när du ska prata mat med elever och deras föräldrar!
Sara Ask
PRATA MAT MED ELEVER HANDBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Sara Ask är en av Sveriges främsta barndietister, hon har skrivit ett flertal böcker och är en flitigt anlitad föreläsare.
Sara Ask
ISBN 9789177411871
9 789177 411871
77411871.1.1_Omslag.indd 3
2020-06-26 14:50
INNEHÅLL Förord 5 Kapitel 1: Mat för att växa och utvecklas 6 Kapitel 2: Vegetarisk mat 20 Kapitel 3: Förstoppning, fibrer och mat 29 Kapitel 4: Övervikt och fetma 38 Kapitel 5: Petig i maten 55 Kapitel 6: Ätstörningar 63 Kapitel 7: Födoämnesallergier och intoleranser 74 Kapitel 8: Mat vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 84 Kapitel 9: Mat vid intellektuell funktionsnedsättning 90 Sammanfattning: Tio bra vanor att få med sig ut i livet 94 Referenser 101
77411871.1.1_Inlaga.indd 3
2020-06-25 14:44
77411871.1.1_Inlaga.indd 4
2020-06-25 14:44
FÖRORD Alla har ett förhållande till mat, oavsett om man är 6 år och just har börjat förskoleklass eller om man går de sista skälvande månaderna på gymnasiet. För vissa är mat enkelt, gott och lustfyllt och för andra laddat, komplicerat och svårt. Det kan bli för mycket mat – eller för lite mat. Mat kan smaka och dofta mer än vissa står ut med eller vara så ljuvlig att den inte går att motstå. Och mitt i allt står du – och mat är bara en liten del i allt du ska ha koll på som rör eleverna. Som barndietist har jag ägnat 20 år åt att fokusera på mat och det är fortfarande det roligaste och intressantaste område jag vet. Därför har jag sammanställt det jag tänker är användbart och viktigt att veta för alla som träffar elever i olika åldrar och pratar om mat. Vad behöver de egentligen? Vilken mat innehåller den viktigaste näringen? Varför är vissa så petiga och andra så matglada? Vad är viktigt att tänka på i kommunikationen för att inte göra frågan om mat laddad i onödan, utan tvärtom försöka väcka matglädjen? De frågorna och många fler hoppas jag att du finner svaren på här. Skolan och elevhälsan har en viktig roll, både när det gäller att förmedla bra matvanor och att identifiera elever som är i riskzonen för olika problem kopplade till mat. Med det i bakhuvudet har jag gått in för att varva fakta och tips om mat och näring med information om olika tillstånd och sjukdomar som har en koppling till mat. Som exempel kan nämnas neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ätstörningar, födoämnesallergier, övervikt och fetma. Matvanor grundläggs tidigt och därför finns det mycket att vinna på att skapa bra vanor redan under skolåren. Livsstilsförändringar som genomförs då är mer hållbara än förändringar som kommer senare i livet. Tänk att du kan skicka med eleverna hållbara matvanor som kan ha betydelse för resten av deras liv! Jag hoppas att den här boken kan bidra med idéer och tankar att ta med i din arbetsvardag. Sara Ask, leg. dietist förord
77411871.1.1_Inlaga.indd 5
5
2020-06-25 14:44
KAPITEL 5. PETIG I MATEN
Förskolebarn är ofta petiga med mat och många föredrar ”ren” mat framför blandad, men faktum är att det är ett drag som kan följa med långt upp i skolåldern. Det kallas för neofobi, rädslan för nytt, i det här fallet mat. För att förstå vad det är som händer ska vi ta en titt på barnets matresa från starten och fram till potentiell allätare. De flesta barn äter det mesta rätt oreflekterat under första levnadsåret. Det kan vara grytor och andra oidentifierbara röror som de glatt gapar efter och mumsar i sig. Det ska sägas att långt ifrån alla beter sig så här, det finns skeptiker bland bebisarna också, eller bebisar som klöks vid minsta tugga. Men ett gemensamt drag hos majoriteten är att de litar på att det föräldrarna ger är ätbart och bra. I 1,5-årsåldern brukar dock något hända. Barnet blir mer petigt i maten, äter selektivt och kan även titta skeptiskt på sådant som tidigare slunkit ner utan problem. ”Vänta nu, är detta verkligen ätbart?” Råttor, schimpanser och andra allätande däggdjur beter sig likadant. För en allätande unge som ska börja ta eget ansvar för vad som hamnar i magen gäller det att vara vaksam, oavsett om man är människa eller apa. Sett ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv är neofobin något bra. För våra förfäders barn var det viktigt att inte vräka i sig första bästa svamp bara för att det kurrade i magen eftersom det kunde betyda skillnad mellan liv och död. Det var betydligt mindre riskabelt att sikta in sig på ett fåtal livsmedel som de ätit och mått bra av många gånger förr och sedan sakta men säkert vidga repertoaren. Blandad mat, där det är svårt att se vad som ingår, liksom grönsaker, kött och fisk, brukar vara kämpigast under den här perioden, medan blek och stärkelserik mat som pasta, flingor, kex och bröd ofta
k a p i t e l 5: p e t i g i m at e n
77411871.1.1_Inlaga.indd 55
55
2020-06-25 14:44
uppskattas. Detsamma gäller krispig mat som pommes, fiskpinnar och friterade saker. Det som förenar den mat som accepteras är att den sällan bjuder på överraskningar: Barnet vet hur maten kommer att kännas och smaka när hen för den till munnen. Hos de flesta barn börjar den här fasen klinga av när de är i 6-årsåldern – men långt ifrån hos alla. Varför det är på det viset kan ha flera förklaringar, men klart är att arvet spelar en roll. Tvillingstudier har visat att nära 80 procent av petigheten kan förklaras av generna. Det är med andra ord inte ovanligt att en förälder känner igen sig i sitt matskeptiska barn. En del föräldrar minns själva hur begränsande det var att inte våga äta borta hos kompisar, att gå hungrig genom skoldagar och kanske inte våga åka på läger av rädsla för vilken mat som skulle serveras. Med generna följer också förmågan att uppfatta smak, doft och konsistens av mat. Den mest välstuderade är förmågan att uppfatta besk smak, som skiljer sig åt mellan människor. Till saken hör att alla föds med en skepsis mot beska smaker eftersom det skulle kunna signalera att något är omoget eller giftigt. Hos barn och ungdomar med en förhöjd känslighet för beska smaker ringer varningsklockorna högre än för andra. Inte helt oväntat ser man i forskningsstudier att dessa barn tycker om färre olika sorters grönsaker än andra, gissningsvis eftersom många grönsaker har ett stråk av beska. Vissa studier tyder också på att de föredrar sötare drycker och sötare flingor än andra, kanske för att sötman maskerar något de annars upplever som beskt. Skillnader i smakpreferenser mellan syskon kan också förklaras av detta, eftersom syskon bara delar hälften av sina gener. Barn och ungdomar som känner beskt och andra smaker tydligare än andra kan också lära sig att uppskatta smakerna – det tar bara längre tid. Därför är det viktigt att vuxna runtomkring inte ger upp, utan fortsätter att erbjuda alla typer av mat. Erbjuda, men aldrig tvinga.
56
77411871.1.1_Inlaga.indd 56
prata mat med elever
2020-06-25 14:44
VANAN SPEL AR STOR ROLL Barn styrs alltså en hel del av medfödda egenskaper när det gäller val av mat, men långt ifrån enbart. Forskning visar att vanan spelar en avgörande roll för vilken mat barn väljer att äta. För barn generellt verkar det vara den enskilt viktigaste faktorn: Den mat barn serveras vid upprepade tillfällen, och gärna även ser andra äta och överleva, är mat som barn till slut lär sig uppskatta. Forskare som studerat skolbarn i Danmark sammanfattar det så här: Barn äter det de gillar och de gillar det de är vana vid. För alla som någon gång ätit tillsammans med ett barn kan det låta som den mest självklara slutsatsen i världen, men observera slutklämmen: att barn gillar det de är vana vid, alltså inte bara sådant de är förprogrammerade att tycka om. De danska forskarna såg att barnen från stadsmiljön i Köpenhamn var mer förtjusta i mörk choklad och alger än sina jämnåriga på landsbygden och det berodde knappast på att Köpenhamnsbarnen hade genetiska anlag för att gilla alger, utan på att de exponerats för den typen av mat tillräckligt många gånger för att uppleva den som trygg och därmed ätlig. TIPS I SAMTALET MED MATSKEPTIKERN (OCH HENS FÖRÄLDRAR) Barn och ungdomar som äter selektivt och är allmänt petiga i maten är ofta, om än inte alltid, känsliga för sinnesintryck överlag: för kläder som skaver, starka ljud och dofter. Kanske har de generellt mer perceptiva sinnen. Man ser till exempel att draget att äta selektivt ofta är extra tydligt hos barn och ungdom ar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där annorlunda tolkning av sinnesintryck hör till symtombilden (se vidare kapitel 8). Många av de petiga barnen och ungdomarna är också kravkänsliga, vilket innebär att det är viktigt att gå varsamt fram i kommunikationen. Kom ihåg att de som är extra skeptiskt inställda till mat inte själva har valt att det ska vara så här. För dem skulle det vara mycket lättare att uppskatta det som bjuds.
k a p i t e l 5: p e t i g i m at e n
77411871.1.1_Inlaga.indd 57
57
2020-06-25 14:44
Här följer några tips på hur du kan tänka i mötet med dessa barn och ungdomar: 1. Tillväxten först – variationen kommer i andra hand. Generellt är variation viktigt, men för den här kategorin barn och ungdomar är det viktigaste att de lyckas få i sig tillräckligt med energi och näring genom det de äter. 2. Ofta är det lättare att äta om maten serveras enligt tacomodellen, det vill säga inte hopblandad utan ”ren”, så att var och en kan välja hur de vill komponera sin måltid. Det kan vara ett värdefullt tips för föräldrar som sliter sitt hår för att få till måltider som hela familjen kan samlas runt. 3. Måltiderna behöver inte vara kompletta för att räknas. Ett barn eller tonåring som bara äter ris/pasta/knäckebröd och eventuellt ett glas mjölk till lunch kan skarva med extra matiga mellanmål, välbekant mat som ofta brukar uppskattas. Det viktiga är vad barnet eller tonåringen äter under en längre tid som veckor och månader – inte hur enstaka måltider ser ut. 4. Fundera över järnkällor. Finns det något i järnväg på menyn? Järnintaget kan bli lågt för den som äter väldigt ensidigt, något som både kan påverka tillväxt och ork. Bra järnkällor är blodpudding, all typ av kött, även köttfärs, köttbullar och dylikt, lax, kyckling, quorn, korv, sojakorv, falafel, tofu, baljväxter, torkad frukt och bröd, särskilt fullkornsbröd. Om det finns skäl att misstänka att intaget av järn eller något annat näringsämne är för lågt är det bra om en dietist kan se över intaget och ge råd.
58
77411871.1.1_Inlaga.indd 58
prata mat med elever
2020-06-25 14:44
5. Exponera, exponera, exponera – barnet eller tonåringen behöver se andra äta och överleva maten. För att lära sig uppskatta den krävs att man vågar smaka, ofta flera gånger, men det kan dröja månader och år innan tiden är mogen. Att se och känna doften av maten är en bra bit på väg. Hos vissa barn och ungdomar är det selektiva draget så utpräglat att det kan röra sig om en ätstörning som kallas undvikande/restriktiv ätstörning. Läs mer om det på sidan 70. MYCKET NÄRING I MAT SOM BARN OCH UNGDOMAR T YCKER OM Ibland kanske du funderar över hur det kommer sig att barn och ungdomar som äter väldigt ensidigt kan se rätt välmående ut ändå. Anledningen kan vara att de har prickat in livsmedel som ändå ger dem vad de behöver, även om energiintaget kan bli i lägsta laget ibland. Följande relativt restriktiva meny innehåller alla näringsämnen kroppen behöver, även om det förstås på sikt är toppen om barnet eller tonåringen lyckas vidga vyerna: - Mjölk/yoghurt, eventuellt med flingor - Blodpudding/köttbullar/korv/sojakorv - Pasta/bröd (med eller utan pålägg) - Äpple, citrusfrukt eller apelsinjuice - Pannkaka - Nötter - Samt: Joderat salt och rapsolja som används till matlagningen
k a p i t e l 5: p e t i g i m at e n
77411871.1.1_Inlaga.indd 59
59
2020-06-25 14:44
ANDRA MÖJLIGA FÖRKL ARINGAR TILL PETIGHET OCH DÅLIG APTIT Även om det är vanligt att vara mer eller mindre petig i maten även under skolåren är det viktigt att ta reda på att det inte är något annat som ligger bakom. Förstoppning
Förstoppning kan ge dålig matlust eftersom hjärnan får signaler om att magen är full om det ligger mycket avföring kvar i tarmen. En av orsakerna till förstoppning är för litet intag av mat och/eller dryck, eftersom tarmen behöver något att jobba med för att fungera optimalt. Läs mer om förstoppning i kapitel 3. Födoämnesallergi eller intoleranser
Om mat ger obehag kan aptit och matlust påverkas. Även om man kommit underfund med vad som orsakar obehaget och tagit bort det ur kosten kan en tveksamhet och en osäkerhet inför mat kvarstå, särskilt om reaktionen varit kraftig. I vissa fall behövs hjälp av psykolog för att hitta tillbaka till matglädjen igen. Läs mer om allergier och intoleranser på sidan 74. Fysiska hinder
Vissa barn har så stora tonsiller att det är svårt att svälja ner maten. Vid infektion kan maten också smaka illa. Ge akt på om föräldrarna beskriver att barnet snarkar högt, sover oroligt och har dålig andedräkt. En stor adenoid, körteln bakom näsan, kan också göra det svårt för barnet att äta eftersom andning genom näsan försvåras. Barnet kan också ha svalt något som fastnat i halsen och ger obehag. Kommer barnets besvär mycket plötsligt kan detta ligga bakom.
60
77411871.1.1_Inlaga.indd 60
prata mat med elever
2020-06-25 14:44
Motoriska svårigheter
Motoriska svårigheter kan leda till såväl ätsvårigheter som talsvårigheter: ”mat och prat – samma apparat”, som logopederna brukar säga. Finns misstanke om problem bör logoped, som är expert på barns ätande, kopplas in. De kan utreda barnet vid behov och ge värdefull hjälp på traven. Eosinofil esofagit
Eosinofil esofagit är en inflammation i matstrupens slemhinna vars huvudsymtom är sväljningsbesvär. Andra symtom är att individen i fråga inte går upp i vikt, besväras av illamående och/eller kräkningar, har diffust magont eller upplever ”food impaction”, det vill säga att maten pressas ner, samlas och stockas i matstrupen. Det är vanligt att det tar lång tid att äta och att barnet behöver dricka mycket till maten. Ett bra teamarbete krävs för att hjälpa barnet, till exempel med gastroenterolog, allergolog, dietist, kurator och samordnande sjuksköterska. Sjukdom/syndrom
Ibland är första tecknet på sjukdom att ett barn inte vill äta. Det betyder dock inte att matkrångel generellt är ett tecken på sjukdom. Svår karies
Kariesangrepp som hunnit gå en bit in i tanden gör att det ilar och smärtar när barnet äter, särskilt söta och kalla livsmedel. Det är inte alltid angreppet är helt synligt för ett otränat öga. Psykisk ohälsa
Barn och ungdomar som själva mår psykiskt dåligt eller befinner sig i en miljö där närstående lider av psykisk ohälsa kan drabbas av dålig matlust. Det är ex-
k a p i t e l 5: p e t i g i m at e n
77411871.1.1_Inlaga.indd 61
61
2020-06-25 14:44
empelvis ett av kriterierna vid depression. Psykisk ohälsa kan även avspegla sig på tillväxtkurvan genom att barnet slutar växa på längden. Ätstörning
Ett tidigt tecken på anorexia nervosa är långsamt ätande och olika former av undvikande beteenden kring mat. Observera att även pojkar kan drabbas och att anorexia även förekommer hos barn, även om tonåren är den vanligaste tiden för insjuknande. Läs mer om ätstörningar i kapitel 6. Avsaknad av måltider/mat
Miljön hemma ser väldigt olika ut för barn och ungdomar. Socioekonomiska faktorer, kulturella faktorer och föräldrars förmågor och färdigheter varierar. Hos vissa kanske det aldrig lagas någon middag utan var och en tar för sig av det som finns att tillgå när de blir hungriga. Hos andra är det i perioder ont om mat. Det här kan vara något som barnet eller tonåringen skäms över och inte vill prata om. Det kan också vara något de är så vana vid att de inte förstår att det är något ovanligt. Därför kan man behöva ställa öppna frågor för att få en bild av hur barnet eller tonåringen har det.
62
77411871.1.1_Inlaga.indd 62
prata mat med elever
2020-06-25 14:44
Skolan och elevhälsan har en viktig roll när det gäller att förmedla bra matvanor och att identifiera elever som är i riskzonen för olika problem kopplade till mat. Här får man svar på de vanligaste frågorna som brukar komma upp i samtal med elever i olika åldrar och många konkreta råd. Vilken mat innehåller den viktigaste näringen? Varför är vissa så petiga och andra så matglada? Vad är viktigt att tänka på i kommunikationen för att inte göra frågan om mat laddad i onödan utan tvärtom försöka väcka matglädjen?
Ur innehållet: • Mat för att växa och utvecklas • Vegetarisk och vegansk mat • Övervikt
• Selektivt ätande och ätstörningar • Födoämnesallergier och intoleranser • Mat vid neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar
PRATA MAT MED ELEVER
En bok som stöd för dig inom elevhälsan när du ska prata mat med elever och deras föräldrar!
Sara Ask
PRATA MAT MED ELEVER HANDBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Sara Ask är en av Sveriges främsta barndietister, hon har skrivit ett flertal böcker och är en flitigt anlitad föreläsare.
Sara Ask
ISBN 9789177411871
9 789177 411871
77411871.1.1_Omslag.indd 3
2020-06-26 14:50