__MAIN_TEXT__

Page 1

.

Att undervisa vuxna – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vänder sig till hela lärargruppen. I boken finns ett förslag på upplägg hur arbetslaget steg för steg kan arbeta tillsammans med denna bok för att få ännu fler att lyckas med sina studier. Annsofie Engborg, fil. kand, är lärarfortbildare och har bakgrund som lärare inom vuxenutbildning (sv, sva och re). Hon arbetar även som projekt- och produktionsledare, redaktör och skribent. Annsofie Engborg är författare till bland annat Digital kompetens för sfilärare (Gothia Fortbildning).

ISBN 9789177411840

ATT UNDERVISA VUXNA

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt handlar i korthet om att på olika sätt stötta lärandet genom att lära ut strategier, metoder och modeller för lärande. Detta gör du när du erbjuder en varierad undervisning och modellerar hur det går till att • läsa och förstå en text • läsa, förstå och lösa en uppgift • skriva en viss texttyp • använda ämnesspråket och skolspråket.

Annsofie Engborg

F

ramgångsrik ämnesundervisning för vuxna bygger på att synliggöra språket i undervisningen för att komma åt ämneskunskaperna. Här möter vardagsspråket både ämnesspråket och det allmänakademiska skolspråket. Du behöver därför ha ett språkligt perspektiv i din planering, undervisning och bedömning.

Annsofie Engborg

ATT UNDERVISA VUXNA – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

9 789177 411840

77411840.1.1_Omslag.indd 3

2020-09-21 13:57


Annsofie Engborg

ATT UNDERVISA VUXNA – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

77411840.1.1_Inlaga.indd 1

2020-09-21 13:51


© 2020 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-184-0 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Josefin Schygge Omslag: Anna Hild Omslagsillustration: Shutterstock/LongQuattro Grafisk form: Anna Hild Första upplagan, första tryckningen Tryck: Interak, Polen 2020

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

77411840.1.1_Inlaga.indd 2

2020-09-21 13:51


INNEHÅLL Förord

7

Inledning

11

Förslag till upplägg

15

Innan ni börjar Att förstå nuläget Kollegialt lärande och kollegial utveckling Träff 1 Träff 2–6 Träff 7

1. Att undervisa vuxna Andragogik Läroplanen för vuxenutbildningen Vuxendidaktik Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Elever med annat modersmål än svenska Stöttning Fallgropar Sammanfattning Fundera Diskutera

77411840.1.1_Inlaga.indd 3

15 16 18 20 21 24

25 26 30 32 33 36 39 45 46 46 46

2020-09-21 13:51


2. Från hypotes till kunskap Vuxnas lärande Processen Identitet och lärande Reflektion, respons och återkoppling Arbetsmodeller för lärande och ordkunskap Sätta mål Kunskap och kunskapssyn Framgångsfaktorer Fallgropar Sammanfattning Fundera Diskutera

3. Att arbeta språkutvecklande Lärarens medvetenhet Språk och lärande Förutsättningar för och kännetecken på språkutvecklande arbetssätt Digitala stöd och verktyg Didaktiska frågor och perspektiv Fallgropar Sammanfattning Fundera Diskutera

4. Metoder och modeller för lärande Planering av lektioner Eleven som resurs Metoder och modeller i undervisningen Sammanfattning Fundera Diskutera

77411840.1.1_Inlaga.indd 4

47 48 52 55 56 58 61 63 64 65 67 68 68

69 70 72 75 79 89 89 91 92 92

93 94 96 98 118 118 118

2020-09-21 13:51


5. Läromedelstexter och texter i undervisningen Granska läromedelstexter tillsammans Vad är vardagsspråk och vad är skolspråk? Packa upp språket Lässtrategier och läsförståelse Under läsningen Elevernas begreppsförståelse Exempel: Före, under och efter läsningen Sammanfattning Fundera Diskutera

119 122 122 124 132 135 136 137 139 140 140

6. Modellera förmågor i samtliga ämnen 141 Modelltexter Förmågorna Exempel: analysera Exempel: argumentera Exempel: berätta Exempel: beskriva Exempel: definiera Exempel: diskutera Exempel: förklara Exempel: instruera Exempel: jämföra Exempel: motivera Exempel: problemlösning Exempel: referera Exempel: reflektera Exempel: resonera Exempel: (ge) respons Exempel: åsikter och värderingar Sammanfattning Fundera Diskutera

77411840.1.1_Inlaga.indd 5

142 144 148 150 152 154 156 158 160 162 164 166 168 170 172 174 176 178 180 180 180

2020-09-21 13:51


7. Återkoppling och bedömning Återkoppling Bedömning Bedömningens syfte Texter av elever som inte har svenska som modersmål Elevens förståelse av bedömning Sammanfattning Fundera Diskutera

181 182 185 189 189 190 191 192 192

8. Avslutning

193

Checklistor

196

10 budord för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Skolverkets checklista för språkutvecklande arbete Hur man planerar didaktiskt När analogt och när digitalt?

196 197 198 199

Lästips om vuxnas lärande

200

Tack

202

Om författaren

204

Litteratur

205

77411840.1.1_Inlaga.indd 6

2020-09-21 13:51


FÖRORD

Att ha vuxna elever som är studieovana och elever som inte har svenska som modersmål i klassrummet ställer andra krav på under­visningen än vid omvänt förhållande. För att de ska kunna ta till sig innehållet och förstå – och kunna producera egna texter på godkänd nivå – krävs ett medvetet arbetssätt av dig som under­ visar. Undervisningsmiljön och undervisningsrutinerna känns ovan för den som har kort skolbakgrund och för den som inte har studerat på väldigt länge. För vuxna som under större delen av sitt liv endast omgett sig av ett vardagsspråk blir det en stor utma­ ning att komma till vuxenutbildningen, där det används ett mer allmänakademiskt språk, skolspråk, och ett ämnesspecifikt språk med ämnesbegrepp och formuleringar som hör till det specifika ämnet. En majoritet (96 procent) av eleverna inom grundläggande kommunal vuxenutbildning har inte svenska som modersmål. Det har inte heller drygt 40 procent av eleverna på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (Skolverket 2020). Redan 2018 kunde vi konstatera att det studerar fler vux­ na inom komvux än vad det finns gymnasieelever på svenskt ungdomsgymnasium (Fejes et al. 2020). Totalt är det idag närmare 400 000 elever inom komvux. De studerar sfi, grundläggande och gymnasial nivå. Även särskild utbildning för vuxna ingår numer i komvux. (Utöver dessa vuxenstuderande har vi 1,1 miljoner   FÖRORD

77411840.1.1_Inlaga.indd 7

ò  7

2020-09-21 13:51


ytterligare vuxna som studerar på yrkeshögskola, folkhögskola, högskola/ universitet eller studiecirklar (ibid, s. 28)). Trots att vuxenutbildningen är omfattande saknas det debatt och forskning. En förklaring till detta är att det saknas forskningsstöd (Fejes 2015). Kunskap och forskning för att utveckla verksamheten och skapa en utbildning som motsvarar samhället och framtidens samhälles krav är skriande, enligt komvuxutredningen En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (2018). ”Alla lärare är språklärare” är en devis som många av oss har hört. Det är självklart att eleven utvecklar språket i kurserna svenska och engelska. Det är inte heller svårt att förstå att vi måste samtala om matematik för att förstå matematik. Vi måste samtala om ämnesbegreppen för att förstå ämnet, men förstå och använda det allmänakademiska språkbruk som används för att ta till oss skolämnen. Därför är det berättigat att säga att alla lärare är språklärare. Alla lärare är ämnesspråklärare. Det är ett språkutvecklande arbetssätt som behövs i vuxenutbildningen idag, mer än förr. Med språkutvecklande arbetssätt kommer kunskapsutvecklingen med på köpet. Därför väljer vi ofta att kalla det för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vägen till att ta till sig ett skolämne är genom språket. Lärare behöver därför synliggöra ord, begrepp och användbara fraser inom skolämnet och över kursgränserna. Vi behöver synliggöra skolspråket, det formella och vetenskapliga språket där ett all­ mänakademiskt språkbruk används och, kanske svårast av allt, komma underfund med när och hur även vardagsspråket kan sät­ ta krokben för förståelsen. Att lära sig ett ämne är att först och främst få tillgång till äm­ nesspråket och nyckelbegreppen. I varje skolämne förekommer olika typer av förmågor som enskilt och tillsammans visar sig i texttyper. För att få tillgång till de olika texttyperna behöver varje lärare synliggöra texttypernas struktur och språkdräkt. F ÖRORD  8  ò

77411840.1.1_Inlaga.indd 8

2020-09-21 13:51


Under mina år som lärare, föreläsare, förlagsredaktör, peda­ gogisk utvecklare och som expert på Skolverket har jag haft för­ månen att resa över hela landet och möta lärare inom vuxenut­ bildningen för att föra dialog om lärares utmaningar och syn på lärande och elever. Hindret för ämnesförståelse och för att bli godkänd på en kurs kan vara elevens studieovana eller elevens bristande språkkunskaper och språkliga insikter. Många vuxna elever saknar medvetna strategier för lärande. Studieovana elever och elever med annat modersmål än svenska har liknande utma­ ning: svårigheten att förstå texter när de läser och bristande kun­ skap (och erfarenhet av) olika texttyper och det allmänakademiska språkbruket. Därför behöver lärare inom vuxenutbildningen ett medvetet språkligt perspektiv i sin undervisning, ”packa upp” ämnes­språket och skolspråket och synliggöra ord, begrepp, text­ typer och tillhörande fraser. Alla dessa möten med elever, lärare och skolpersonal och den­ na samlade insikt har lett till min iver att skriva den här boken som du just nu läser. Vi möter alltså ett särskilt ämnesspråk, skolspråk och ett akade­ miskt språkbruk samt ett antal återkommande texttyper i samtliga skolämnen. Hur hjälper vi eleverna i sin språkutveckling så att de verkligen kan ta till sig, förstå och kunna använda ämnesspråket och behärska texttyperna vid läsning, kommunikation och egen textproduktion? Låt oss undersöka detta tillsammans. Hör gärna av er om hur era tankar och diskussioner går! Stockholm i augusti 2020, Annsofie Engborg

  FÖRORD

77411840.1.1_Inlaga.indd 9

ò  9

2020-09-21 13:51


77411840.1.1_Inlaga.indd 10

2020-09-21 13:51


INLEDNING

Den här boken, Att undervisa vuxna – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, har kommit till för att Skolverkets statistik visar att 96 procent av eleverna inom grundläggande kommunal utbild­ ning har utländsk bakgrund och att elva procent av samtliga elev­ er på grundläggande nivå inte blir godkända (Skolverket 2020). Många som studerar inom vuxenutbildningen och folkbildning­ en har inte studerat på många år. Vissa har dåliga minnen från sin studietid och nu är de i vuxen ålder tillbaka till skolbänken. Vuxenutbildningens mål är att möta varje enskild elev där den är. Eleven ska ges verktyg och strategier för lärande, inte bara tips i studieteknik. Vuxenutbildningen ska stärka eleven och främja det livslånga lärandet – därför är det av stor vikt att vi börjar just där. Hos eleven. I elevens behov. Min övertygelse är att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är en förutsättning för att lotsa in våra elever i specifika områden inom varje skolämne och för att eleverna ska klara kursen. Genom att undervisa med större språk­ lig medvetenhet och modellera hur språket kan användas, kan vi dessutom främja det livslånga lärandet och ge eleverna reella möjligheter inför sina fortsatta studier. Om vi väl kan enas om det, blir nästa nöt att knäcka hur det ska gå till. Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och vad är skenbart språkutvecklande? Låt oss konstatera direkt att IN L ED N IN G  

77411840.1.1_Inlaga.indd 11

ò 11

2020-09-21 13:51


språkutvecklande arbetssätt är långt mycket mer än att stryka un­ der svåra ord, göra ordlistor och ha förhör ibland. Vi ska också komma ihåg att det är skillnad mellan att lära sig nya ord och begrepp på sitt andraspråk än på sitt förstaspråk. Med den här boken är ambitionen att uppmärksamma olika sätt att navigera bland de olika lager av språk som förekommer i din undervisning och ta fram en kompassliknande metod för att stötta dig som lärare i din planering, undervisning och bedömning – men också för att ge dig verktyg att stötta vuxna elever i deras lärande, att se vad stöttning är och steg för steg gå igenom metoder och modeller för lärande. Du kommer också att se hur du, med hjälp av metaspråklig kommunikation med eleverna, kan uppmärksamma förmågor och texttyper samt det allmänakademiska språk som eleverna möter i kurserna. I boken kommer du och dina kollegor att handledas i språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt. Bäst effekt kommer boken ge om du och arbetslaget arbetar tillsammans med detta. Det kräver förstås att rektor också inser hur pass viktigt detta är – och ger er i arbetslaget det tidsutrymme ni behöver under den tidsperiod som ni avser läsa boken och tillämpa innehållet i klassrummet. Lärare och skolledare behöver tillsammans se uppdraget att utbilda vuxna med ett särskilt djup och en särskild eftertänksam­ het. Vi ska ge dem bästa tänkbara möjligheter att lära. Att ha ett språkligt förhållningssätt kräver mycket av dig som undervisar och kan inledningsvis medföra en känsla av ett visst motstånd efter­ som du kanske inte tänkt djupt och brett på de språkliga utma­ ningar som den vuxna eleven står inför. Det är därför ni kollegor behöver varandra. Att helt integrera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som ett naturligt arbetssätt innebär att det är en lång väg för oss alla att gå. Den är inte oövervinnerlig. Den är möjlig. Men det kräver en 12  ò

77411840.1.1_Inlaga.indd 12

I N LED N IN G 

2020-09-21 13:51


medvetenhet, kunskaper och ett strukturerat arbetssätt. Det kräver även tid, både faktisk tid och tid som snarast är att benämna som uthållighet. Det kommer att löna sig i slutänden. De kunskaper och insikter du behöver är följande: Vilka ord, begrepp och fraser hör till ditt ämne? Vilka förmågor ska eleven utveckla i ditt ämne? Vilka texttyper läser och skriver eleven i ditt ämne? Hur ser språk och struktur ut i de texter som eleverna läser och skriver? • Vilka ord, begrepp och fraser används i det som eleven ska läsa och höra dig föreläsa om? • Vilka ord, begrepp och fraser används i det som eleven ska skriva, samtala om och presentera muntligt? • Vilka ord och fraser används i respektive texttyp som eleven ska läsa eller skriva?

• • • •

samt

• Hur synliggör du ovanstående för eleven? • Hur kan eleven träna på och lära sig ovanstående? Dessa frågeställningar kommer vi behandla i denna bok. Att be­ svara dem kräver din delaktighet och aktivitet som läsare. De olika texttypernas språk, stil, innehåll, ord och fraser återkommer till viss del även i det muntliga. Därför bör du som lärare dels vara medveten om och medvetandegöra eleverna hur du talar, dels måste du lära eleverna hur de ska behandla innehållet i sina egna samtal och muntliga presentationer. Det finns många sätt att läsa denna bok, från pärm till pärm eller att ta en bit i taget. Du kommer att möta frågor och funde­ ringar som du kan besvara enskilt, i ämneslag eller i arbetslag. För att få största möjliga utväxling av denna bok föreställer jag mig att IN L ED N IN G  

77411840.1.1_Inlaga.indd 13

ò 13

2020-09-21 13:51


du ingår i en arbetsgrupp där ni läser denna bok tillsammans och har ett gemensamt forum för diskussioner och erfarenhetsutbyte. Läs och diskutera innehållet tillsammans med dina kollegor. Det är i praktiken vi utvecklas i vår profession, inte i teorin. Öva och pröva i din undervisning för att upptäcka effekten och skillnaden. I boken ges förslag på hur erfarenhetsutbyte kan gå till. Här finns reflektions- och diskussionsfrågor. Förhoppningsvis kommer boken att bredda och fördjupa dina kunskaper om ämnesspråk, skolspråk och allmänakademiskt språkbruk, samt fungera som din egen kompass i hur vi på olika sätt kan utveckla elevernas egen språk- och kunskapsutveckling parallellt, i samband med studierna. Inledningsvis finns ett förslag på hur du och dina kollegor kan läsa denna bok tillsammans och arbeta efter den. I första kapitlet, (kap 1) uppehåller vi oss kring det som är speciellt med vuxnas lärande. Därefter (kap 2) ges en överblick över hur eleven pro­ cessar kunskap, hur det går till att bearbeta en hypotetisk kun­ skap till faktisk kunskap. I tredje kapitlet (kap 3) fördjupar vi oss i frågan vad språk- och kunskapsutvecklande arbete är, för att se­ dan (kap 4) titta närmare på metoder och modeller för lärande. I femte kapitlet (kap 5) stannar vi till vid läromedelstexter och visar och förklarar vuxna elevers uppenbara svårigheter att ta till sig en sakprosatext. I sjätte kapitlet (kap 6) går vi igenom de olika förmågorna och visar hur du kan inleda, förankra, öva, undervisa, modellera och lotsa eleverna att själva producera olika texttyper där olika förmågor används. Därefter (kap 7) uppehåller vi oss vid återkoppling och bedömning. Boken avslutas med just ”Avslut­ ning” (kap 8) och därefter finns checklistor och lästips för vidare läsning.

14  ò

77411840.1.1_Inlaga.indd 14

I N LED N IN G 

2020-09-21 13:51


FÖRSLAG TILL UPPLÄGG Innan ni börjar Visst kan du läsa den här boken på egen hand, men för att nå en samsyn och utvecklas tillsammans i kollegiet är min starkaste re­ kommendation att ni läser och diskuterar innehållet tillsammans. Förhoppningsvis ingår du både i ett arbetslag och ett ämneslag, vilket kan vara extra givande. Då stärker ni ert arbetssätt inom skolämnet och på skolan som enhet. Att utvecklas tillsammans, i kollegiet, är ingen enkel sak. Allt­ för många är de satsningar som görs och har gjorts, men som dess­ värre inte har fått någon nämnbar effekt på elevernas lärande. Låt oss därför plocka fram nycklarna till kollegialt och framgångsrikt lärande som direkt ger effekt på eleverna. För att skolutveckling ska fungera måste vi gå in den tillsammans, medvetet och med aktiva avsiktliga handlingar som leder verksamheten och utveck­ lingen framåt. Uppföljningen är A och O. ”Leder det vi gör till utveckling och önskat resultat? Om inte, vad kan vi göra annor­ lunda?” Helen Timperley, professor emerita i pedagogik, Nya Ze­ eland, menar att utvecklingsarbete kräver ett engagemang, inte bara kognitivt, utan ett praktiskt och känslomässigt sådant. Det gäller att ha ett undersökande förhållningssätt och att samverka med varandra (Timperley 2019).

  FÖRSL AG TIL L U P P L ÄGG  

77411840.1.1_Inlaga.indd 15

ò 15

2020-09-21 13:51


Om ni inte har läst och diskuterat någon bok tillsammans på detta sätt tidigare kanske det här kan vara starten till en god och utvecklande tradition. Kanske en bok per halvår eller år kan vara lagom? Boktips finns längre fram i boken. I den planering som följer föreslår jag minst sju träffar och det kan med fördel vara tre-fyra veckors mellanrum mellan träffarna. Inför varje träff ska du ha läst ett avsnitt i boken (läs och reflektera) och provat något praktiskt moment i undervisningen (planera, genomför och utvärdera). Varje träff består av följande moment: • Diskutera dina logganteckningar till det aktuella kapitlet. • Dela med dig av dina erfarenheter från undervisningen, och utvärdera utfallet tillsammans. • Reflektera tillsammans över en frågeställning för den aktuella träffen. • Klargör vad ni ska läsa och göra till nästa gång. Till varje träff behöver du den här boken, läroplanen för vuxenut­ bildningen och kursplanerna och det läromedel som du använder i din kurs.

Att förstå nuläget Det här utvecklingsarbetet gör vi för elevernas skull. För att de ska lära sig strategier att läsa och förstå läromedelstexter och and­ ra texter som ingår i undervisningen. Vi vill att de ska upptäcka skolspråket och ämnesbegreppen och vi vill ge dem strategier att använda dem i tal och skrift. Vi ska leda eleven från mötet med de nya orden, begreppen och fraserna – och handleda dem, sakta men säkert, till att öva och använda språket i sin egen produktion. För att inleda detta utvecklingsarbete behöver vi förstå var eleverna är – vad de kan, vilka svårigheter de själva upplever och klura ut hur vi ska guida dem vidare med hjälp av vår kompass. 16  ò

77411840.1.1_Inlaga.indd 16

FÖRSLAG TILL U PPLÄG G 

2020-09-21 13:51


Därför måste vi börja hos eleverna. Vad är det eleverna frågar om i undervisningen? Vad är det som är oklart och vad är det som de tycker är svårt? Består frågorna av faktafrågor, sambands- eller sammanhangsfrågor eller annan typ av frågor? Att arbeta med att undervisa vuxna innebär goda möjligheter att få dem att själva formulera sina svårigheter. Du som lärare kan även lyssna på hur eleverna svarar på frågor. Visar de i sina svar att de har förstått innehållet? Använder de ämnesbegreppen – och används de korrekt? Ser de samband och sammanhang? Genom att lyssna till elevernas samtal, presentationer och skriftliga inlämningar kan vi enkelt se var svårigheterna finns. Med tanke på att en stor andel av eleverna inom vuxen­ utbildningen inte har svenska som modersmål kan det före­ligga både språkliga och kulturella utmaningar i mötet med undervis­ ningsområdet. Det finns kulturella referensramar som alla inte känner sig hemma i. Vi som är födda och uppvuxna i Sverige har exempelvis relativt gemensamma associationer till Valborg, påsk, midsommar. Fraser och uttryck som kommer från svenska ordstäv, filmer, låtar och litteratur hör till vårt internt gemes­ amma språkbruk. Här räcker verkligen inga synonymer till. Gör därför en kritisk granskning av undervisningsinnehållet. Före­ ligger det någon risk för att det finns kulturella referensramar som kan stänga ute några eller flera av eleverna? Hur kan du styra undervisningen för att undvika denna fallgrop – men ändå undervisa om det planerade innehållet? Kulturella filter finns överallt. De hör inte bara till det land där man är född och uppvuxen. Det finns även kulturella filter i form av tidsmarkörer som gör att vi har olika kulturella referensra­ mar och därmed olika förförståelse. Vi som är födda och uppväxta i 80-talets Sverige har helt andra referensramar än de som är födda långt senare.

  FÖRSL AG TIL L U P P L ÄGG  

77411840.1.1_Inlaga.indd 17

ò 17

2020-09-21 13:51


Kollegialt lärande och kollegial utveckling För att utvecklas som lärare behövs tid till reflektion och öm­ sesidigt utbyte av erfarenheter. Därför är en viktig del i att läsa denna bok att helst läsa denna tillsammans med dina kollegor. Alltså samtidigt – och inte efter varandra. Boka gärna gemensam­ ma möten och avsätt tid till reflektion inför och efter lektioner/ lektionsserier. Rektors ansvar är att se till att tiden för att planera, genomföra och utvärdera ska rymmas i din ordinarie planerings­ och undervisningstid. Se den här tiden som en investering i din egen kompetensutveckling och i din klassrumsutveckling. Det är inte ett tillfälligt projekt. Det är ett arbetssätt som du ska göra till ditt. Tills vidare.

Syftet med denna bok är att utveckla (och pröva era tankar om) undervisning och lärande. I era reflekterande lärande samtal behöver ni därför utmana varandras tänkande. Håll er till nyfiket utforskande samtal och var inte ifrågasättande konfrontativa. Sociala vardagliga samtal eftersträvar ofta efter att bekräfta varandra och komma överens genom att söka efter det gemensamma. I lärande samtal gäller det att istället ha ett utforskande förhållningssätt. Uppmärksamma olikheter och eventuella missförstånd som kan uppstå. Våga utmana varandra i hur ni tänker – för att kunna utveckla och pröva era nya idéer.

18 ò

77411840.1.1_Inlaga.indd 18

FÖRSLAG TILL U PPLÄG G

2020-09-21 13:51


Den cykel som Timperley målar upp för lärares undersökande och kunskapsbildande arbetssätt är en modell i fem steg och som utgår från elevens behov (fritt efter Timperley 2019, s. 43).

5. Vilken effekt och vilket resultat visar vårt förändrade arbetssätt?

4. Hur kan vi ta in våra fördjupade kunskaper i undervisningen?

1. Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever?

2. Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi lärare för att kunna ge det eleverna behöver?

3. Hur kan vi fördjupa våra kunskaper i detta?

De lärande samtalen kommer att leda till ett gemensamt profes­ sionsspråk. För att kunna föra samtal om det som sker i under­ visningen behöver samtalen bestå av en gemensam förståelse av centrala begrepp, innehållet i styrdokumenten. Det kan därför vara klokt att bemöda er om att läsa styrdokumenten och reda ut begreppen tillsammans – genom att reflektera, samtala om och använda begreppen i ert utvecklingsarbete med språk- och kun­ skapsutvecklande arbetssätt kommer ert eget arbete också att vara språk- och kunskapsutvecklande för er.   FÖRSL AG TIL L U P P L ÄGG  

77411840.1.1_Inlaga.indd 19

ò 19

2020-09-21 13:51


.

Att undervisa vuxna – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vänder sig till hela lärargruppen. I boken finns ett förslag på upplägg hur arbetslaget steg för steg kan arbeta tillsammans med denna bok för att få ännu fler att lyckas med sina studier. Annsofie Engborg, fil. kand, är lärarfortbildare och har bakgrund som lärare inom vuxenutbildning (sv, sva och re). Hon arbetar även som projekt- och produktionsledare, redaktör och skribent. Annsofie Engborg är författare till bland annat Digital kompetens för sfilärare (Gothia Fortbildning).

ISBN 9789177411840

ATT UNDERVISA VUXNA

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt handlar i korthet om att på olika sätt stötta lärandet genom att lära ut strategier, metoder och modeller för lärande. Detta gör du när du erbjuder en varierad undervisning och modellerar hur det går till att • läsa och förstå en text • läsa, förstå och lösa en uppgift • skriva en viss texttyp • använda ämnesspråket och skolspråket.

Annsofie Engborg

F

ramgångsrik ämnesundervisning för vuxna bygger på att synliggöra språket i undervisningen för att komma åt ämneskunskaperna. Här möter vardagsspråket både ämnesspråket och det allmänakademiska skolspråket. Du behöver därför ha ett språkligt perspektiv i din planering, undervisning och bedömning.

Annsofie Engborg

ATT UNDERVISA VUXNA – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

9 789177 411840

77411840.1.1_Omslag.indd 3

2020-09-21 13:57

Profile for Smakprov Media AB

9789177411840  

9789177411840  

Profile for smakprov