9789177411741 by Smakprov Media AB

Boken riktar sig till såväl MI-utövare som MI-utbildare och handledare som vill lära sig att ge strukturerad återkoppling utifrån MITI-kodning.

Sophie Dixelius är fil.kand. i psykologi och har arbetat med kodning sedan 2013. Linda Ljunggren är utbildad samtalsterapeut och har arbetat med kodning sedan 2010.

ISBN 978-91-774-1174-1

9 789177 411741

MI – MED KODNING SOM VERKTYG

Den här handboken fyller en lucka inom MI-litteraturen eftersom författarna presenterar metoden genom kodningsglasögon. Här finns också flera samtalsexempel, utförda av olika professioner, som exemplifierar de olika MI-färdigheter som skattas i manualen Motivational Interviewing Treatment Integrity.

Sophie Dixelius Linda Ljunggren

Motiverande samtal, MI, är en evidensbaserad samtalsmetod som används inom flera områden för att stimulera människor att förändra sitt beteende. Det kan till exempel handla om att dricka mindre alkohol, börja motionera eller att sluta röka. Kodning kan fungera både som en kvalitetssäkring på innehållet i samtalet och som ett stöd vid utbildning och handledning.

Sophie Dixelius Linda Ljunggren

MOTIVERANDE SAMTAL med kodning som verktyg

INNEHÅLL

FÖRORD

INLEDNING

FÖRFATTARPRESENTATION

13 Vad är kodning? 13 Varför kodning? 14 Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI) 15 Motivational Interviewing Treatment Integrity Code, version 4.2.1 (MITI 4.2.1) 16 Målbeteende 17 Beteendefrekvensräkning 22 Övergripande skattningar 53

KODNING

71 71 De tre samtalsstilarna 74 Olika typer av klienttal 75 Att hantera dissonans 79 De fyra processerna 80 Engagerandeprocessen 82 Fokuserandeprocessen 90 Framkallandeprocessen 100 Planerandeprocessen 116

MI – UR ETT KODNINGSPERSPEKTIV

MI-andan

Kommunikationsfärdigheterna Utforska-erbjuda-utforska (U-E-U) MI och inlärning MI och myndighetsutövning

MI − sammanfattning Kodning − sammanfattning HANDLEDNING

Kodningsbaserad handledning Kollegial handledning Etik vid MI

125 129 130 131 133 135 139 139 140 143

FÖRFATTARNAS TACK

145

LITTERATUR

146

BILAGOR

148 148 153 154 156

Bilaga 1. Exempel på målbeteenden Bilaga 2. Beteendefrekvenser Bilaga 3. Övergripande skattningar Bilaga 4. Övriga kodningsmanualer

Förord Jag önskar verkligen att den här boken hade funnits när jag för första gången kom i kontakt med motiverande samtal (Motivational Interviewing; MI). Då, 2005, studerade jag på universitetet och hade fått ett deltidsjobb som kodare i en forskargrupp på Karolinska Institutet. Jag hade absolut ingen aning om vad jobbet innebar. Kodning − mina associationer gick till dataprogrammering. Som tur var hade jag inte rekryterats till tjänsten på grund av mina icke existerande kunskaper i olika programmeringsspråk utan för att jag skulle få lära mig att koda MI-samtal enligt standardiserade manualer. Det var nytt och spännande, men svårt. I dag har jag arbetat med kodning av MI i över ett decennium och har kodat ett tusental MI-samtal. Kanske fastnade jag i kodningen för att jag inte är speciellt äventyrligt lagd, kanske för att det är så oerhört intressant och utmanande. Jag väljer att tro på det sistnämnda och jag tror att ni kommer att förstå varför när ni har läst den här boken. MI utvecklades under tidigt 1980-tal för att öka motivation till förändring hos personer med beroendebeteenden och missbruk. Metodens anpassbarhet samt goda effekter inom en rad olika områden har lett till en snabb spridning inom hälso- och sjukvården, men även till andra helt nya tillämpningsområden som inom skolväsendet och organisationsutveckling. Metodens spridning har inneburit en stor efterfrågan på MI-utbildning och lett till ett stort antal böcker där MI-metoden beskrivs, anpassad till olika verksamheter där MI-metoden har implementerats. Den här boken fyller en lucka i den omfattande MI-litteraturen. Angreppssättet är unikt, eftersom Sophie Dixelius och Linda Ljunggren presenterar metoden genom kodningsglasögon. Fler olika varianter av kodningsmanualer har under åren tagits 5

fram för att studera mätbara verksamma beteenden och processer i MI-samtal. Vissa manualer har utarbetats med huvudsyftet att kunna svara på frågor som: ”Hur fungerar MI? eller ”Vilka är de verksamma komponenterna i metoden?” medan andra är utvecklade för att svara på frågan ”Hur följsam är just den här behandlaren till MImetoden?” Kodningsmanualen Motivational Interviewing Treatment Integrity (MITI) Code är det instrument som har använts mest fre kvent för att utvärdera metodföljsamhet i olika MI-forskningsstudier. Det är också den manual Sophie Dixelius och Linda Ljunggren valt att utgå från. I den här handboken får du lära dig att studera MI-samtal på ett strukturerat sätt utifrån ett kodningsperspektiv. Boken är uppdelad i tre delar. Författarna inleder med att på ett lättillgängligt och pedagogiskt sätt presentera kodningsinstrumentet MITI, version 4.2.1. Därefter ges ett kort beskrivning av MI-metoden utifrån ett kodningsperspektiv. I det sista avsnittet delar Sophie och Linda med sig av sina egna erfarenheter av MI-inlärning och ger tips på kodningsbaserade övningar. En av bokens största förtjänster är alla samtalsexempel där författarna har exemplifierat de olika MI-färdigheterna som utvärderas i MITI-manualen. Exemplen kommer från flera olika problemområden och verksamheter och de är utförda av olika professioner. Därmed ökar sannolikheten att du hittar exempel som ligger nära ditt eget yrkesområde. En annan styrka med boken är kapitlet om samtalets målbeteende, det vill säga det problembeteende där MI-utövaren avser att förstärka motivationen att förändra. Författarna går på ett strukturerat och pedagogiskt sätt igenom begreppet målbeteende och ger över 100 exempel på olika målbeteenden. Under mina aktiva år som MI-utbildare/handledare/kodare/forskare har jag haft många givande samtal med kollegor kring just svårigheterna i att lära ut hur man formulerar ett målbeteende. Denna bok gör det betydligt enklare att lyckas med det uppdraget. 6

Boken riktar sig såväl till MI-utövare som vill börja analysera sina samtal med hjälp av kodning som till MI-utbildare/handledare som vill lära sig att ge strukturerad feedback baserad på MITI-kodning. Den lämpar sig därmed väl som ett komplement till en traditionell kursbok vid grundutbildningar i MI, men även som arbetsbok till handledare och handledda vid metodhandledning. Sammanfattningsvis tror jag att både nybörjare och MI-utövare med lång erfarenhet kan ha stor användning av den här handboken. Den kan rentav ses som en liten skattkista för alla som vill lära sig eller fördjupa sina kunskaper i MITI-kodning och hur man kan använda MI-kodning som ett pedagogiskt verktyg för att fördjupa sina kunskaper i MI. Jag avslutar med ett så kallat oförenligt yttrande enligt MITI: Läs boken, du kommer inte att bli besviken! Ett uttalande som du efter att ha läst boken kommer att koda som ” övertala”. Helena Lindqvist Medicine doktor i psykoterapi med inriktning MI, medlem i Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Inledning Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som rekommenderas vid beteendeförändringar och i motivationsarbete. Förkortningen MI kommer från engelskans Motivational Interviewing och är den benämning vi har valt i boken. Boken riktar sig till dig som arbetar som MI-praktiker, MI-handledare, MI-tränare eller MI-coach och vill lära dig MI utifrån ett kodningsperspektiv. Den är tänkt för dig som vill lära dig MI, som redan kan MI, som vill fördjupa dina kunskaper, som vill skapa struktur i samtalen eller som vill använda kodning som pedagogiskt verktyg i handledning/coachning. Boken visar motiverande samtal utifrån ett lite mer tekniskt perspektiv och med kodning som utgångspunkt. Vi lär oss att förstå effekten av yttranden från MI-utövaren med kodning som utgångspunkt. Vi skriver genomgående MI-utövare om den person som utövar MI-samtalet. Det kan finnas många olika benämningar beroende på yrkesbefattning, som till exempel behandlare, rådgivare, samtalsut övare och så vidare. Anledningen till att vi har valt just MI-utövare är att ordet kan passa in oavsett verksamhet och profession. Vi har även valt att använda oss av ett vardagligt språk och med så tillgängliga exempel som möjligt. Efter många års praktiserande är vår förhoppning att lyckas förmedla de pedagogiska fördelarna med kodning som verktyg. Mycket av det som tas upp är hämtat från våra egna erfarenheter av hur kodning kan vara ett stöd vid inlärning och upprätt hållande av MI-kompetens. MI-samtal kan användas som enskild metod eller integreras i andra samtalsmetoder. Beroende på sammanhang kan benämningen variera och kallas till exempel intervention eller behandling. Vi är inte experter inom alla områden, men har efter bästa förmåga 9

tagit fram exempel baserade på kunskaper vi fått under utbildning och handledning i olika verksamheter. Kodning är kontextuellt. Lösryckta yttranden blir därför svårtolkade. För att göra en så korrekt kodning som möjligt behöver man därför helst se eller höra yttrandet i dess sammanhang. Motivational Interviewing Treatment Integrity (MITI) Code version, 4.2.1 utgår från MI-utövarens yttranden. Eftersom det är det kodningsverktyg vi har valt att lyfta i den här boken faller det sig naturligt att det blir fokus på MI-utövarens perspektiv snarare än på klientperspektivet. Dock finner vi stöd i forskningen att MI-utövarens yttranden påverkar klientens yttranden, vilka i sin tur predicerar utfallet, det vill säga den slutgiltiga beteendeförändringen. Sophie Dixelius och Linda Ljunggren

Författarpresentation Sophie Dixelius har en fil.kand. inom psykologi och är medlem i det internationella MI-nätverket, Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Hon har arbetat med MI och kodning sedan 2012 och är utbildad i Motivational Interviewing Treatment Integrity (MITI) version 3.1.1 och 4.2.1, Client Language Assessment in Motivational Interviewing (CLAMI) och Client Language EAsy Rating (CLEAR) Coding System. Sophie har arbetat kliniskt med MI i alkoholrelaterade sammanhang och är utbildad samt utbildar i Motivational Enhancement Therapy (MET) och Community Reinforcement Approach and Family Training (CRAFT). Linda Ljunggren är utbildad samtalsterapeut och medlem i det internationella MI-nätverket Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT) sedan 2013. Hon har arbetat med MI och kodning sedan 2010 och är utbildad kodare inom Motivational Interviewing Treatment Integrity (MITI), Client Language Assessment in Motivational Interviewing (CLAMI) och Client Language EAsy Rating (CLEAR) samt Motivational Enhancement Therapy (MET).

Kodning Vad är kodning? Kodning är ett sätt att säkerställa kvaliteten i samtalet så att den uppfyller kraven för alla inblandade aktörer: beställare, verksamhet, mottagare och klient. När vi går till läkaren med till exempel lunginflammation kommer vi att erbjudas behandling och då högst troligt någon form av penicil linkur. På medicinburken står innehållet tydligt. Det råder inga tvivel om vilken slags behandling läkaren har gett klienten och det går tydligt att journalföra exempelvis: ”utskriven Kåvepenin 50 mg”. Om vi jämför med behandling som kan rekommenderas vid problematisk alkoholkonsumtion, där MI är en vanlig intervention, finns hittills inte en lika exakt innehållsförteckning, men med kodningen har vi kommit en bit på väg. Kodning av samtal är ett sätt att fånga upp yttranden från såväl MI-utövaren som klienten för att på så vis kunna se vad MI-utövaren gör och hur klienten responderar. Kodning används i forskningssyfte, där man kan titta på kompetensmått av MI-utövandet samt på hur olika komponenter i samtalet predicerar utfall, alltså klientens beteendeförändring. Kodning används även i utbildningssyfte och handledning som ett stöd och pedagogiskt verktyg, då det visar konkret vilka MI-färdigheter som redan används och vad som kan utvecklas vidare − detta i linje med rådande forskning.

Varför kodning? Hur vet vi då att det är just MI som klienten får? Det är inte ett piller med en tydlig innehållsförteckning utan här är vi mer utlämnade till vår tilltro − läkarens tilltro till sin förmåga att utföra ett MI-samtal och klientens tilltro till läkarens kompetens i MI-samtal som behandling. Men tänk om vi kunde få en lika säker ordination som på pillerburken och att vi kunde hitta en innehållsförteckning i ett MI-samtal. Det är vad vi eftersträvar med MITI-kodning − en innehållsförteckning på den behandling vi ger klienten och en kvalitetssäkring för verksamheten som utger sig för att erbjuda MI-behandling samt för uppdragsgivaren som betalar för att klienten ska få MI-behandling. För att kvalitetssäkra sig kan MI-utövaren spela in sina samtal för kodning. Kodningen kommer i sin tur att vara innehållsförteckningen på MI-samtalet. Här kan MI-utövaren tydligt se vilken slags behandling klienten har fått. Har klienten fått den behandling som ordinerats? Om MI-utövaren har uppnått vissa färdigheter, vilka speglar sig i kodningen, kan vi veta att klienten har fått ett MI-samtal och ingenting annat. Som evidensbaserad metod kan vi därför vara säkra på att klienten har fått förutsättningar att kunna genomföra en hållbar förändring. Vi har gett klienten det som utlovats. Vi kan kvalitetssäkra oss genom att låta koda våra inspelade MIsamtal. I ett system där vi utgår från att vi tar slumpmässigt utvalda samtal förväntas resultatet i högre grad spegla verkligheten. Efter att MI-utövaren spelat in ett visst antal samtal kan ett av dessa slumpmässigt plockas ut för att kodas. Utifrån den kodningen kan MI-utövaren sedan se ”innehållsförteckningen” på det utförda MI-samtalet. Att göra en sådan kodning kan vara av värde för individens egen utveckling och en garanti för verksamhetens upprätthållande av metoden. 14

Att spela in MI-samtal kan ha flera olika fördelar: • MI-utövaren kan få kontinuerlig återkoppling på sitt utövande. • MI-utövaren kan lyssna igenom sitt samtal flera gånger för att reflektera över sina färdigheter och kalibrera sig i förhållande till metoden. • MI-utövaren får en vana att spela in sig själv och även att lyssna på sig själv som ett led i sin utveckling. Vid inspelning med en klient är det viktigt att utgå från klientens självbestämmande, att tydligt beskriva syftet med inspelningen samt att fråga om tillstånd att få spela in. Det finns lagar och riktlinjer vad gäller att spela in och att spara inspelade samtal beroende på inom vilken verksamhet inspelningarna sker och det är av yttersta vikt att följa dessa lagar och riktlinjer. MI kan som annan kunskap vara en färskvara. Att ha genomfört en MI-utbildning talar därför i sig inte om vilken kompetens individen har och hur mycket MI som faktiskt utförs. Det är mycket lätt och vanligt förekommande att glida i väg eller återgå i gamla mönster, för att med tiden hamna längre och längre ifrån kärnkomponenterna i MI. Detta försöker vi förhindra med kvalitetssäkring genom kodning.

Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI) Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI) är ett kodningssystem som går ut på att kategorisera yttranden från MIutövaren. Manualen är utformad för att användas som ett mått på MI-färdigheter och som ett underlag för återkoppling. Det finns en anledning till att Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI) är relativt enkelt utformad och det är att mer sofistikerade aspekter av MI- tillämpning är mycket svåra att fånga upp på ett reliabelt sätt. 15

Det här är en bok om MITI-kodning, eftersom det är den vi författare arbetat mest med och har lång erfarenhet kring hur den kan användas i pedagogiskt syfte. Precis som de flesta mätinstrument har den sina begränsningar, som till exempel att den skattar ett urval variabler och inte fångar de mer sofistikerade färdigheterna. En annan aspekt är att den enbart skattar 20 minuter av ett samtal, vilket kanske inte alltid är representativt. Trots det upplever vi att den ger oss en så pass god insyn i samtalets innehåll att den är ett mycket värdefullt och användbart verktyg i bland annat kvalitetssäkring och under handledning. Den första versionen av Motivational Interviewing Treatment Integrity Code, version 2.0, kom ut år 2005 och författades av en forskargrupp vid University of New Mexico under ledning av bland andra dr Theresa Moyers och William R. Miller. Motivational Interviewing Treatment Integrity Code, version 3.0 och Motivational Interviewing Treatment Integrity Code, version 3.1.1 har använts sedan 2007 och förekommer i ett flertal studier som ett kompetensmått i interventionsstudier. Motivational Interviewing Treatment Integrity Code, version 4.2.1 (MITI 4.2.1) Forskningens upptäckter har lett till en uppdaterad version, Motivational Interviewing Treatment Integrity Code, version 4.2.1, vilken vi lägger fokus på i den här boken och som går under förkortningen MITI 4.2.1. Den blev tillgänglig år 2015 och författades av bland andradr Theerea Moyers och dr Denise Ernst. Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI) har två olika komponenter: beteendefrekvensräkning och övergripande skattning. Beteendefrekvensräkning innebär att kodaren räknar antalet till fällen ett visst yttrande förekommer. I MITI 4.2.1 finns tio olika be16

teendefrekvenser representerade. Dessa finns beskrivna längre fram i boken samt i kodningsprotokollet (bilaga 2). Övergripande skattning innebär att kodaren anger ett bestämt siffervärde på en skala från ett till fem. Det siffervärde som sätts grundar sig delvis på de beteendefrekvensräkningar som gjorts under kodningen och bildar ett slags helhetsintryck. Fyra övergripande skattningar skattas i Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI) version 4.2.1. Dessa delas in i två underkategorier: 1. Tekniska komponenter; främja förändringstal och dämpa bibehållandetal. 2. Relationella komponenter; partnerskap och empati. Vi återkommer till dem längre fram i boken samt i kodningsprotokollet (bilaga 3). Vilken samtalssekvens som ska kodas kan variera. Antingen avgörs det av MI-utövaren själv eller också väljs det ut slumpmässigt beroende på syftet med kodningen. Vanligtvis kodas mellan tio och tjugo minuter. Detta då det har visat sig att det är svårare att skatta övergripande skattningar på samtal som är under tio minuter långa, och att det kan vara svårt för en kodare att hålla fokus längre än tjugo minuter, vilket då skulle kunna inverka på kodarens r eliabilitet. Målbeteende För att det ska vara tydligt för såväl klient som MI-utövare vilken beteendeförändring och vilken riktning samtalet fokuseras mot är det av yttersta vikt att vi i samstämmighet formulerar ett målbeteende. Samtal med otydligt eller ofullständigt målbeteende kodas som klientcentrerat. I de klientcentrerade samtalen kan vi fortfarande arbeta med de relationella komponenterna och använda MI:s kommunikationsfärdigheter. Vi kan alltid bygga ett gott partnerskap och visa empati utan att ha en tydlig beteendeförändring i fokus. Om vi däremot ska arbeta fullt ut med klientens motivation och beteendeförändring är en förutsättning att vi har formulerat ett kor17

rekt målbeteende. Själva formuleringen av målbeteendet sker i fokuserandeprocessen i samråd med klienten. Det kan ta olika lång tid beroende på situationens komplexitet. Om man frågar klienten: ”Vad vill du prata om i dag?” och klienten svarar att hen vill prata om att börja träna, då är formuleringen klar: ”börja träna”. Det kan dock vara mer komplext än så, till exempel kan det finnas flera olika ämnen som klienten vill beröra, alternativt att klientens önskan och MI-utövarens uppdrag skiljer sig åt. I vissa samtal finns större utrymme för klientens önskemål om samtalsinnehållet. Vid andra tillfällen kan det vara hjälpsamt att återknyta till det uppdrag vi har i vår arbetsbeskrivning för att säkerställa att klienten är med på tåget och att vi arbetar mot ett gemensamt mål. Målbeteende: Börja träna: Exempel: MI-utövare: Vad skulle du vilja att vi ägnade det här samtalet åt? (öppen fråga kring samtalsinnehåll) Klient: Jo, men jag har funderat lite kring min träning. Jag skulle vilja komma i gång igen nu till våren, så det vore bra om vi kan prata om det. (klientens svar om önskat samtalsinnehåll) MI-utövare: Okej, då pratar vi om din träning i dag och hur du kan komma i gång till våren. (reflektion som fokuserar mot målbeteendet)

Målbeteende: Börja söka jobb: Exempel: Klient: Jag vet inte hur jag ska lösa mitt boende. Mitt andrahandskontrakt går ut om två månader och sen har jag ingenstans att bo längre. Jag behöver få ordning på min ekonomi så att jag kan få ett förstahandskontrakt i stället för att bo i andra hand. MI-utövare: Du är lite orolig över hur och var du ska bo. Vi här på Arbetsförmedlingen har svårt att hjälpa dig med just bostaden, men skulle du vilja att vi pratar lite om dina utsikter för jobb och hur en

anställning skulle kunna öka chanserna till en tryggare bostadssituation? (reflekterar och informerar kring situationen. Fråga som styr in på målbeteendet och samtidigt kopplar till klientens önskan om ett förstahandskontrakt)

Riktning I formuleringen av ett målbeteende anges en riktning som kan vara att börja, öka, sluta, minska eller upprätthålla. En riktning hjälper oss att veta åt vilket håll vi ska vägleda klienten. Exempelvis ”förändra träning” är alltså inte ett korrekt formulerat målbeteende, då vi inte vet vilken riktning förändringen har. Ska klienten börja, sluta, öka, minska eller upprätthålla den frekvens av träning som redan är uppnådd? Om det är en klient som kanske har haft en knäskada och nu ska komma i gång med en skonsam knärehabilitering blir formuleringen: ”börja med knärehabilitering”. Har klienten däremot en skada som orsakats av för intensiv träning och som behöver återhämtning kan det vara mer aktuellt med målbeteendet ”minska träning”.

Riktning

Börja/öka

Upprätthålla

Sluta/minska

Figur 1. Figuren visar de olika riktningarna.

Beteende En tydlig riktning kräver också kunskap om vilket beteende som klienten själv vill förändra. Ett beteende är något som är föränderligt och som klienten själv kan påverka, vilket skiljer sig från ett mål som är statiskt och som kan föregås av vara eller bli. Till exempel är ”vara mer hälsosam” ett mål, men vad är det för beteende klienten kan förändra att för nå sitt mål? För att vara mer hälsosam behöver klienten kanske ”börja träna” eller ”minska sin alkoholkonsumtion”. Det går således inte med formuleringen ”bli hälsosam” eller ”vara nykter” eftersom det är mål som klienten vill uppnå.

Beteende

Röka

Motionera

Studera

Med flera

Figur 2. Exempel på olika beteenden.

För att nå ett mål kan olika strategier användas. För att till exempel nå målet ”viktnedgång” behöver strategier som ”börja med en viss diet” eller ”minska energiintag” användas. Det går även att använda ”att börja använda strategier för att gå ner i vikt”. Detta är till formen ett målbeteende om än något klurigt att förhålla sig till. Det vi vill motivera klienten till är att prata om vinster med att använda olika strategier. Vad de olika strategierna sedan är, som att påbörja en viss 20

diet eller minska sitt energiintag, är inte det vi fokuserar på, utan på att använda de olika strategierna. Vid ett sådant målbeteende vill klienten ofta prata mer om de olika strategierna än att använda strategierna, vilket gör att det ofta är lättare för såväl klient som MI-utövare att i stället formulera ett målbeteende utifrån strategierna. Vad är det för strategier klienten vill använda för att till exempel nå sitt mål ”gå ner i vikt”? Ett annat målbeteende som kan läggas i samma kluriga skål är ”att börja fatta beslut”. Även här gäller det att hålla ett tydligt fokus på just ”att börja fatta beslut” och inte om de olika valen. Om klienten funderar på huruvida hen ska söka nytt jobb eller börja studera så kan det vara lätt att samtalet kommer att handla om de olika valen mer än att göra själva valet. Om en skalfråga till exempel ska göras vid detta målbeteende görs den på valet: ”Hur stark är din vilja till att börja fatta ett beslut på en skala från ett till tio?” En framkallande fråga blir då: ”Vilka vinster ser du med att fatta ett beslut kring detta?” Vi framkallar alltså förändringstal kring valet och inte på de olika valens innehåll. För att underlätta vid dessa typer av samtal kan det vara hjälpsamt att se valet som en del i fokuserandeprocessen, det vill säga att vi fokuserar samtalet genom att undersöka de olika valen för att utröna vilket av dessa som klienten känner sig mest intresserad av att börja utforska. Målbeteende blir antingen ”börja söka jobb” eller ”börja studera”. Ibland kan det finnas flera målbeteenden som går in i varandra. För att nå målet ”viktnedgång” kanske klienten behöver både ”börja träna” och ”minska energiintag”. Då kan båda beteendeförändringarna finnas med i formuleringen av målbeteendet, under förutsättning att MI-utövaren håller ett tydligt fokus på båda delarna genom hela samtalet (se exempel på målbeteenden i bilaga1).

Boken riktar sig till såväl MI-utövare som MI-utbildare och handledare som vill lära sig att ge strukturerad återkoppling utifrån MITI-kodning.

Sophie Dixelius är fil.kand. i psykologi och har arbetat med kodning sedan 2013. Linda Ljunggren är utbildad samtalsterapeut och har arbetat med kodning sedan 2010.

ISBN 978-91-774-1174-1

9 789177 411741

MI – MED KODNING SOM VERKTYG

Sophie Dixelius Linda Ljunggren

MOTIVERANDE SAMTAL med kodning som verktyg