9789177411727 by Smakprov Media AB

ORAL PROTETIK – HANDBOK FÖR TANDSKÖTERSKOR

Carl-Fredrik Arnelund

Oral protetik – handbok för tandsköterskor vänder sig till dig som blivande eller yrkesverksam tandsköterska. På ett vardagsnära sätt går författaren igenom allt från olika slags behandlingar till avtryckstagning, preparation, cementering och samarbetet med det tandtekniska laboratoriet. Teoretiska kunskaper varvas med steg för steg-beskrivningar av praktiska arbetsmoment och förslag på tandsköterskans arbetsuppgifter vid de olika momenten. Boken ger kliniskt användbar kunskap om protetiska principer, vilken tillsammans med ett genuint intresse för ämnesområdet ger rätt förutsättningar för att behandlingen kan genomföras med hög kvalitet och på ett tryggt sätt för patienten. Budskapet är att många arbetsmoment kan delegeras till dig som tandsköterska – det höjer både din och teamets kompetens och stärker dig i din yrkesroll.

Oral protetik HANDBOK FÖR TANDSKÖTERSKOR Carl-Fredrik Arnelund

Carl-Fredrik Arnelund är specialist i oral protetik och chef för specialisttandvården i Region Örebro län. Han föreläser även om oral protetik, bland annat på tandsköterskeutbildningen i Örebro. ISBN 9789177411727

9 789177 411727

77411727_Omslag.indd 1

2020-12-02 07:32

Oral protetik – handbok för tandsköterskor

Carl-Fredrik Arnelund

77411727.1.1_Inlaga.indd 1

2020-12-03 06:41

© 2021 Författaren och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-172-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Linnéa Isheden Omslag: Helena Lunding Hultqvist Grafisk form: Roger Johansson Fotografier: Författaren, där inte annat anges Illustrationer: Författaren Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2021

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

77411727.1.1_Inlaga.indd 2

2020-12-03 06:41

Innehåll

77411727.1.1_Inlaga.indd 3

Förord

1. Oral rehabilitering

2. Undersökning, dokumentation och terapiplanering

3. Avtagbar protetik

4. Fast protetik med kronor och broar

5. Bondad protetik med keramik/porslin

6. Implantatprotetik

7. Provisoriska ersättningar

8. Preparation och avtryck

9. Cementering

10. Hantering av det tandtekniska arbetet

11. Uppföljning

Slutord

Referenser

2020-12-03 06:41

77411727.1.1_Inlaga.indd 4

2020-12-03 06:41

Förord Denna handbok i protetik är i första hand avsedd att användas i grundutbildning för tandsköterskor, men förhoppningsvis kan den även vara användbar i andra sammanhang i den kliniska vardagen. Min ambition är att beskriva och förklara ämnesområdet oral protetik utifrån ett kliniskt-praktiskt perspektiv genom att kombinera teoretiska kunskaper med beskrivningar av praktiska arbetsmoment. Efter mina snart trettio år som tandläkare är jag av den absoluta uppfattningen att grunden för ett bra patientomhändertagande bygger på ett vältrimmat teamarbete inne i behandlingsrummet. När tandsköterskan (eller annan assisterande personal) har fördjupade kunskaper och ett genuint intresse för protetiska principer finns goda förutsättningar för att behandlingen kan genomföras med hög kvalitet och på ett tryggt sätt för patienten. Vissa arbetsmoment inom protetik kan med fördel delegeras till tandsköterskan vilket höjer såväl individens som teamets kompetens. Inom oral protetik finns i dag ett brett utbud av olika material, fabrikat, produktnamn och tillverkningstekniker som riskerar att skapa en viss förvirring i det vardagliga arbetet. Att producera en fullständigt detaljerad protetisk ”kokbok” med alla dessa ingredienser är enligt min mening inte effektivt under en grundutbildning. Däremot kommer du som läsare att få en basal grund kring olika materials egenskaper, framställningsprocesser och kliniska indikationer i syfte att få en övergripande förståelse för varför olika val görs utifrån patientens förutsättningar. Mer fördjupade kunskaper inhämtas under hela yrkeslivet via det vardagliga arbetet samt genom att förkovra sig i olika typer av efterutbildning i form av kurser, konferenser och dylikt. Ett nyfiket förhållningssätt till sitt arbete leder ofta till konstant kompetensutveckling och en god arbetsmiljö för såväl individen som arbetsplatsen.

77411727.1.1_Inlaga.indd 5

2020-12-03 06:41

Med detta vill jag välkomna dig in i protetikens underbara värld och samtidigt passa på att gratulera dig till ditt yrkesval. Att arbeta med människor inom tandvård (såväl patienter som arbetskamrater) är en förmån och ett yrkesval som jag själv aldrig ångrat. Örebro i december 2020 Carl-Fredrik Arnelund

77411727.1.1_Inlaga.indd 6

2020-12-03 06:41

1. Oral rehabilitering Oral protetik är ett av flera ämnesområden inom odontologin. Det har genom åren presenterats lite olika definitioner av ämnesområdet utifrån hur protetikbehandlingar utvecklats men en sammanfattande sådan skulle kunna vara: Läran om och utförandet av funktionell återuppbyggnad eller korrigering med hjälp av konstgjorda ersättningar för mjukvävnad och hårdvävnad i munhålan och dess angränsande områden. Med oral rehabilitering avses således allt från konstgjord ersättning av enstaka tänder till patienter med total tandlöshet i båda käkarna. Genom rehabiliteringen behandlar tandvården patienten utifrån både estetiska och funktionella aspekter. Att helt sakna tänder innebär för många patienter ett stort psyko socialt lidande förutom det faktum att man har svårt att inta näringsriktig kost. Sviktande självförtroende och social isolering är ofta konsekvenser som dessa patienter upplever och som vi inom tandvården har möjlighet att behandla med protetisk rehabilitering. Målet med protetisk rehabilitering är således att etablera och upprätthålla bettfunktion (tuggning) och social funktion (fonetik och estetik).

Figur 1.1. Konstgjorda tänder daterade 2000 f.Kr. Källa: okänd/Wikimedia Commons.

Historiskt finns det exempel på hur tandlöshet kunde vara för våra förfäder. Redan från år 2000 f.Kr. finns arkeologiska fynd av konstgjorda tandersättningar (figur 1.1). Djurtänder, tänder i elfenben och även människotänder användes i framställningen. Ett av de kanske mest kända och dokumenterade vittnesmålen om besvärande tandlöshet rör den amerikanske presidenten George Washington (1732–1799) vars helproteser fortfarande finns bevarade (figur 1.2). Under sin livstid led Washington av tandlossning och käkbensinfektioner vilket slutligen resul7

77411727.1.1_Inlaga.indd 7

2020-12-03 06:41

terade i total tandlöshet. När han svor eden som USA:s förste president hade han endast en egen tand kvar och bar tandproteser framställda av flodhästbetar och människotänder. Vilka är då de vanligaste orsakerna till att patienter drabbas av tandförlust? Dessa kan vara medfödda och/eller förvärvade: • trauma (olycksfall) • tandslitage såsom bruxism (tandpressning och -gnissling) och erosioner • karies • parodontit

Figur 1.2. George Washingtons helproteser 1789. Källa: Mount Vernon Ladies’ Association, publiceras med tillstånd.

• aplasi (avsaknad av tandanlag) • medfödda defekter såsom läpp-käk-gomspalt (LKG). Innan en protetisk behandling påbörjas är det av största vikt att utreda orsaker till tandförlust vilket kommer att diskuteras i kommande kapitel. Om en behandling genomförs utan att orsaken till tandförlusten först utretts kan olika faktorer orsaka komplikationer som raserar hela insatsen. Obehandlad karies sjukdom kan vara ett sådant exempel, och varken patienten eller tandvården är betjänta av ett sådant scenario. Utifrån patientens förutsättningar och önskemål kan det alltså vara aktuellt med protetisk rehabilitering. Övergripande kan denna delas in i några huvudgrupper: • avtagbar protetik (helprotes eller delprotes) (figur 1.3) • fast protetik med kronor och/eller broar (figur 1.4) • implantatprotetik (singelkronor, delimplantat eller helkäksimplantat) (figur 1.5). Beroende på omfattningen av den protetiska rehabiliteringen kan enstaka patienter behandlas enligt en eller flera av ovanstående huvudprinciper. Ofta sker dessa i kombination där patienter med helkäksimplantat exempelvis får en förbehandling med en avtagbar helprotes i väntan på läkning efter tanduttagningar och implantatoperationer. Därefter utförs den fastsittande implantatbron. 8

77411727.1.1_Inlaga.indd 8

2020-12-03 06:41

Figur 1.3. Delprotes i partiellt tandlös underkäke.

Figur 1.4. Helkeramiska kronor i överkäken.

Figur 1.5. Distans för cementerad krona på implantat. 9

77411727.1.1_Inlaga.indd 9

2020-12-03 06:41

2. Undersökning,

dokumentation och terapiplanering

Grunden för en lyckad protetisk behandling utgår från god planering. I samband med protetisk rehabilitering är det viktigt att skaffa sig ett bra underlag inför beslutet kring vilken behandling som bäst gynnar patientens behov och förväntningar. Ett sådant underlag skaffar sig tandläkaren genom att först ta upp en allmän och odontologisk anamnes. I den allmänna anamnesen ingår eventuella sjukdomar, allergier eller annat som påverkar patientens allmänna hälsa och som kan antas utgöra riskfaktorer för den planerade tandvårdsbehandlingen. Här uppdateras även aktuell medicinlista då många läkemedel exempelvis har muntorrhet som vanlig biverkning. I den odontologiska anamnesen beskriver tandläkaren patientens tidigare tandvårdshistoria men också hur den aktuella situationen påverkar patientens dagliga liv. Förekommer smärta eller symtom? Vilka förväntningar har patienten på den planerade behandlingen? Vilka estetiska ”krav” har patienten? Dessa och andra frågor är viktiga att reda ut innan man tar beslut om definitiv behandling. I denna process utgör tandsköterskan en viktig teamresurs genom att bidra till ett tryggt och professionellt omhändertagande av patienten. Många gånger upplever patienter att det är enklare att ta upp frågor, funderingar och farhågor med tandsköterskan, vilket man som team bör nyttja för patientens bästa. Efter anamnesupptagning genomför tandläkaren en klinisk undersökning av patienten. Denna innefattar:

Figur 2.1. Anamnesupptagning sker i en så stressfri miljö som möjligt.

• kariologiskt status • parodontalt status (fickdjupsmätning) • bettfysiologiskt status (muskelpalpation, käkrörelser, käkledsljud) 10

77411727.1.1_Inlaga.indd 10

2020-12-03 06:41

• förekomst av tandslitage (erosion, attrition, abrasion) (figur 2.2) • notering av bettyp (normalbett, postnormalt eller prenormalt bett) • bedömning av betthöjd • salivstatus (ibland med salivprovtagning) Figur 2.2. Tandslitage av erosivt ursprung. Avsaknad av emalj palatinalt.

• undersökning av slemhinnor (förändringar?) • status av tidigare utförd protetik (frakturer, slitage etcetera). Tandläkarens fynd noteras som objektiva fynd i journalanteck ningar och därefter kompletteras den kliniska undersökningen med en aktuell röntgenundersökning av bettet. Inför behandling av mer omfattande natur bör man försäkra sig om att ha underlag med helstatusröntgen (intraorala bilder). Med ovanstående underlag kan tandläkaren ställa ett antal diagnoser som antecknas i patientens journal. För att vidare dokumentera patientens status innan behandling brukar man komplettera journalupptagning med fotografering med intra- och/eller extraorala foton (figur 2.3–2.7).

2.4

2.5

2.3

Figur 2.3–2.7. Vanlig fotoserie för dokumentation av hela bettet.

2.6

2.7

77411727.1.1_Inlaga.indd 11

2020-12-03 06:41

Avtryck för studiemodeller sker traditionellt med alginat avtryck, men på kliniker med intraorala skannrar kan detta då ske rent digitalt (figur 2.8). Det senare blir allt vanligare förekommande och minskar lagringsutrymme på kliniken.

Figur 2.8. Digitalt avtryck granskas på bildskärm.

När alla bakgrundsfakta inhämtats och tandläkaren ställt aktuella diagnoser är det dags att upprätta en terapiplan. Denna fungerar som en vägbeskrivning för både tandvårdsteamet och patienten och beskriver stegvis de olika moment som ska leda till slutresultatet. Att genomföra en lite mer omfattande rehabilitering utan terapiplan skulle kunna liknas med att ge sig ut på havet utan karta och kompass (eller GPS). Man måste ha kontroll på var man befinner sig i starten och var man ska sluta på sin resa i behandlingen. En terapiplan kan i punktform se ut enligt följande: • nödvändig akutbehandling till ett symtomfritt läge • förbehandling (extraktioner, parodontal, kariologisk och bettfysiologisk behandling) • protetisk behandling – preparation för tandstödd bro i överkäken • utvärdering av betthöjd, estetik och utformning med temporär bro 12

77411727.1.1_Inlaga.indd 12

2020-12-03 06:41

• färdigställande av definitiv tandstödd bro i överkäke med avtryck, provning och definitiv cementering • uppföljning och kontroll inklusive hygieninstruktion och motivation till god egenvård • regelbunden uppföljning enligt individuellt schema. Inför patientens beslut om att genomföra behandlingen bör hen också få beskrivet för sig vilka olika behandlingsalternativ som kan vara aktuella i det enskilda fallet och givetvis kostnadsberäkningar på dessa. Avslutningsvis bör tandläkaren förklara vilken prognos man bedömer för den planerade behandlingen och hur eventuella komplikationer ska hanteras. Exempelvis kan en patient som erhåller en hel implantatbro som framställts i metall och med akryltänder (tandprotes) förvänta sig ett byte av fasadmaterial efter cirka tio års funktionstid.

Det finns flera tänkbara moment i undersöknings processen som helt eller delvis kan bedrivas av tandsköterskan via delegerat arbete, till exempel:

• insamlande av anamnesuppgifter via hälso deklaration • avtryck för studiemodeller med alginat eller digital teknik • röntgenbildtagning • fotografering • salivprov • kostnadsberäkningar • hygieninstruktioner.

77411727.1.1_Inlaga.indd 13

2020-12-03 06:41

Slutord En av de viktigaste förutsättningar för en lyckad protetisk behandling är förståelsen för att tänder, proteser, kronor, broar och implantat sitter fast i en människa. Att som tandvårdsteam ha ett professionellt och empatiskt förhållningssätt gentemot sina patienter är en framgångsfaktor inom all tandvård, oavsett behandlingsbehovets omfattning. Många patienter kan uppfatta uppkommen tandlöshet som en livskris, det gäller ofta både vid förlust av en enstaka tand och vid total tandlöshet i en eller båda käkarna. Att bemöta dessa patienter med respekt och förståelse för deras livssituation är enligt min erfarenhet kanske den viktigaste insatsen vi inom tandvården kan bidra med. I denna aspekt har tandsköterskan och assisterande personal en minst lika viktig roll som den ansvariga tandläkaren. Det är synnerligen ett avgörande samarbete inom teamet som positivt kan påverka våra patienters framtida förhållande till sin tandvård.

77411727.1.1_Inlaga.indd 62

2020-12-03 06:41

ORAL PROTETIK – HANDBOK FÖR TANDSKÖTERSKOR

Carl-Fredrik Arnelund

Oral protetik HANDBOK FÖR TANDSKÖTERSKOR Carl-Fredrik Arnelund

9 789177 411727

77411727_Omslag.indd 1

2020-12-02 07:32