9789177411666

Page 1

VÄGEN UT UR KRIMINALITET

Martin Lardén är leg. psykolog med lång erfarenhet av behandling, forskning och metodutveckling för att förebygga återfall i brott. Han är sedan 2008 chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet och har tidigare arbetat med unga lagöverträdare.

Martin Lardén

A

tt lämna ett kriminellt liv bakom sig är en lång process, kantad av hinder och svårigheter. Behandlingsprogram och andra återfallsförebyggande insatser kan vara till hjälp för att börja etablera ett nytt liv. Men för att lyckas kommer man att behöva fortsatt stöd. I boken beskrivs bakgrunden till kriminalitet men fokus ligger på hur man kan bryta ett destruktivt liv; olika tekniker och metoder för hur man kan motivera, vägleda och stödja klienter att ta sig igenom ett förändringsarbete. Det handlar om att lära klienten nya sätt att tänka, handla och ta kontrollen över sina känslor för att bygga upp och behålla ett nytt liv. Boken innehåller även fallbeskrivningar som bygger på autentiska fall för att visa hur det i samtal kan gå till. Boken vänder sig till dig som är psykolog, socialsekreterare, kurator, beteendevetare, behandlingsassistent eller frivillig­ eng­agerad och möter människor som hamnat i kriminalitet och vill ta sig ur detta.

Martin Lardén

VÄGEN UT UR KRIMINALITET

ISBN 9789177411666

9 789177 411666

77411666_va gen ur kriminalitet omslag.indd 2-3

2020-08-20 14:43



INNEHÅLL INLEDNING 7 1. OM KRIMINALITET – FAKTA OCH MYTER

11

Hur blir man kriminell? 16 Risk- och skyddsfaktorer 20 Riskfaktorer för återfall i kriminalitet 21 SAMMANFATTNING 25

2. BEHANDLING AV KRIMINALITET – VAD SÄGER FORSKNINGEN?

27

Straff och avskräckning 29 Kan bestraffning vara effektivt? 30 Rehabilitering och behandling 31 Vad ska en behandling innehålla? 32 Vad ska en behandling inte innehålla? 33 Hur ska behandlingen bedrivas? 35 Var och med vem ska behandlingen bedrivas? 37 Behandling för olika subgrupper av kriminella 38 Är psykopater behandlingsbara? 42 SAMMANFATTNING 43

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 3

2020-08-20 14:51


3. BEHANDLINGSPLANERING OCH UTVÄRDERING 45 Risk, behov och mottaglighet (RBM) 47 Riskprincipen 48 Behovsprincipen 49 Mottaglighetsprincipen 50 Fallformulering 51 Utvärdering 65 Fallbeskrivning – Darin 68 SAMMANFATTNING 74

4. MOTIVATION OCH MOTTAGLIGHET

75

Kompetent klientnära arbete 77 Mål och värderad riktning 83 87 Multimodalitet och ekologisk validitet Att lägga upp en session 88 Behandlingsprinciper 90 SAMMANFATTNING 92

5. FÖRÄNDRA BETEENDE

93

Social informationsbearbetning 95 Social informationsbearbetningsträning 100 Träning i problemlösning 101 Medvetenhet om och förmåga att känna igen problem 106 Förmåga att kunna skilja observationer från tolkningar 108 Interpersonell färdighetsträning eller kommunikationsträning 110 Den gyllene medelvägen 112 Strukturerad inlärning 115 Generalisering och hemuppgifter 119 Fallbeskrivning Rebecka 120 SAMMANFATTNING 126

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 4

2020-08-20 14:51


6. ARBETA MED TANKAR

127

Verbala regler 133 Kognitiv omstrukturering – att utmana och påverka kriminogena tankemönster 135 Fallbeskrivning Darin – behandlingen 143 SAMMANFATTNING 149

7. KÄNSLOR SOM DRIVKRAFT

151

Medvetenhet om känslor och känslors funktion 158 Känslotermometer 160 Funktionell analys av känslor 161 164 Kognitiv självkontroll Känslokontrollsekvensen 167 Avslappning 170 Känslosurfning 172 Generalisering och vidmakthållande 172 Fallbeskrivning Peter 175 SAMMANFATTNING 179

8. ATT VÄXA I ETT LIV UTAN KRIMINALITET

181

Återfallsprevention 184 Handlingsplan för framtiden 186 Prosociala nätverk och socialt stöd 188 Hitta signifikanta stödpersoner 190 Information till stödpersoner 191 Uppföljning och avslutning 194 SAMMANFATTNING 195

REFERENSER 197

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 5

2020-08-20 14:51


77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 6

2020-08-20 14:51


INLEDNING

  7

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 7

2020-08-20 14:51


Jag har alltid fascinerats av hur många människor i vårt samhälle som vill engagera sig för att få människor att lämna ett kriminellt liv. Trots att vi dagligen hör starka röster om hårdare tag så finns det så många människor som förstått att vi inte kan få människor att bli lagliga samhällsmedborgare om vi inte bemöter dem med humanitet och omtanke. Att sätta gränser och straffa dem som bryter mot lagen är viktigt för att stoppa deras brottslighet. En annan grundläggande rättsprincip är att personer som döms ska ha möjlighet att sona sina brott och välja en ny väg i livet. Många som har hamnat i kriminalitet vill lämna sin brottsliga bana och ännu fler kan motiveras till att vilja det. Att lämna ett kriminellt liv bakom sig är en lång process som är kantad av hinder och svårigheter och vägen till det nya livet kommer att vara fylld av bakslag. Det finns forskning som tyder på att personer med allvarliga livsstilsproblem, som till exempel narkotikaberoende eller kriminalitet, behöver behandlingar i flera perioder (Abrams, 1999). Det handlar alltså inte om att ge återfallsförebyggande behandling en gång och sedan tro att personen är vaccinerad, utan det är klientens hela sammantagna behandlingshistoria som kommer att bidra till ökade möjligheter att bygga upp ett nytt liv. Detta innebär att alla vi som möter personer som begått brott i vårt arbete eller frivilliga engagemang kan bidra med våra insatser. Den här boken vänder sig i första hand till dig som i ditt arbete eller frivilligengagemang möter människor som hamnat i kriminalitet för att hjälpa människor ut ur kriminaliteten. Den beskriver orsaker till att människor börjar begå brott och varför en del blir kvar i ett kriminellt liv, men framför allt handlar den om hur man kan vägleda någon ut ur kriminalitet. För dig som arbetar med återfallsförebyggande behandling ger boken en bakgrund till och beskrivning av några av de mest använda 8

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 8

2020-08-20 14:51


evidensbaserade behandlingsmetoderna. För dig som inte själv är behandlare men som möter klienter som går eller har gått i återfallsförebyggande behandling kan boken ge kunskap om och förståelse för vad som händer i en behandling; det är viktigt för att kunna hjälpa klienterna att bygga vidare på framsteg de gjort i en behandling. Behandlingsprogram och andra återfallsförebyggande insatser kan hjälpa människor att lämna kriminalitet och börja etablera ett nytt liv. Men för att hålla sig kvar på vägen och lämna kriminaliteten bakom sig för gott kommer man att behöva fortsatt stöd. Idag beskriver vi kriminalvård som ett lagarbete – eftersom våra klienter har problem inom många områden behöver de flera insatser. Men för att de olika insatserna ska ge större gemensam effekt så är det viktigt att man jobbar på ett sätt som gör att man kompletterar varandra och inte jobbar parallellt eller i värsta fall motverkar varandra. Jag är övertygad om att förståelse för vad som sker i en evidensbaserad behandling kan vara bra för den som möter kriminella personer i andra roller, som till exempel lärare eller frivilliga samhällsarbetare. Förståelse för vad en människa gått igenom på vägen in i kriminaliteten och vad hen gjort i den behandling hen genomgått kommer att göra det lättare att förstå varför en klient har svårt för vissa saker och då ge ett bättre stöd till personen. Därför beskrivs bakgrunden till de olika teknikerna och metoderna ingående i boken. Det handlar om att finna de värden som är viktiga i livet och som motiverar en person att påbörja den strävsamma vägen ut ur kriminalitet. Det handlar om att lära klienten nya sätt att tänka, handla och ta kontrollen över sina känslor för att bygga upp och behålla ett nytt liv. Metodbeskrivningarna i den här boken är tagna från de behandlingsprogram som vi själva utvecklat på Kriminalvården

9

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 9

2020-08-20 14:51


under mina år som chef för den återfallsförebyggande programverksamheten och från mitt eget arbete med unga förövare. Fallbeskrivningarna i boken bygger på verkliga fall, men fakta om personerna och deras omständigheter har ändrats för att de inte ska kunna identifieras. Fallen har valts ut för att de är ganska typiska för de brott och problembilder som klienter i kriminalvård och ungdomsvård har. Jag har också valt fall där klienter har lyckats att ta sig ut ur ett kriminellt liv. Detta för att belysa vad det är som sker och vilka faktorer som är viktiga för att en klient ska lyckas. Det är viktigt att komma ihåg att långt ifrån alla kommer att lyckas även om de får adekvata återfallsförebyggande insatser. Men om vi gör rätt saker ökar chanserna att fler kommer att finna en väg ut ur kriminaliteten.

10

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 10

2020-08-20 14:51


1. OM KRIMINALITET – FAKTA OCH MYTER

11

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 11

2020-08-20 14:51


Det råder ingen tvekan om att våld och kriminalitet utgör ett av våra största samhällsproblem. Varje dag ser vi rubriker om allvarliga brott. Brottsligheten ser ut att finnas överallt. På gator och torg, på restauranger och nattklubbar, på arbetsplatser och i våra hem. Under de senare åren har vi sett en markant uppgång av antalet skjutningar och sprängningar i den kriminella världen. Handlingar som inte tycks ta någon hänsyn till människors liv och hälsa gör oss naturligtvis oroliga. Sker dessa skjutningar och sprängningar på öppen gata så påverkar det oss mer direkt. Företrädare för den organiserade brottsligheten har länge funnits inom restaurangvärlden och på ställen där det bedrivs spel om pengar. Att besöka ett kasino eller en travbana har länge inneburit att man alltid kunnat råka på tyngre brottslingar. Sedan har vi de traditionella inkomstkällorna för kriminella som handlar om narkotikahandel, människosmuggling och koppleri. Men även i byggbranschen kan vi se dem. Våldet i hemmet har blivit alltmer uppmärksammat under 2000-talet. Forskning kan också bekräfta bilden av brott som samhällsproblem. I den nationella trygghetsundersökningen uppgav 26,4 procent av befolkningen (16–84 år) i Sverige att de under 2018 utsattes för något eller några brott mot enskild person (miss­handel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, bedrägeri, trakasserier eller nätkränkning) (Brå, 2019). I USA rapporterade 1,14 procent av personer över 12 år att de hade varit offer för ett våldsbrott under 2016 (Morgan & Kena, 2016). Världshälsoorganisationen (WHO) pekar ut våld som ett betydande hälsoproblem i världen. Mord och dråp är den tredje vanligaste dödsorsaken för 15 till 44 år gamla män (WHO, 2014). Med tanke på de enorma kostnaderna för mänskligt lidande skulle till och med små minskningar av våldsbrott ha stor betydelse.

12

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 12

2020-08-20 14:51


Ofta diskuteras och debatteras huruvida våldet och kriminaliteten ökar eller minskar. Detta ger ofta en polariserad debatt som lägger fokus på kortsiktiga lösningar. Kortsiktiga lösningar kan behövas för att motverka allvarliga uttryck för brottslighet, såsom de senaste årens skjutningar och sprängningar vi haft i Sverige eller den våldsbejakande extremism som gett upphov till flera allvarliga terrorbrott i världen. I grunden är dock kriminalitet ett långsiktigt problem som funnits så länge som det funnits lagar i samhället. Över lång tid har både våld och kriminalitet minskat. Sverige är tryggare och säkrare idag än det var för 40 eller 100 år sedan. Men problemet är alltjämt så stort att vi inte kan blunda för det. Ett annat vanligt problem i samhällsdebatten är att de argument och lösningar som förs fram ofta bygger på myter om orsaker till kriminalitet och det leder till att många idéer om hur kriminaliteten ska bekämpas riskerar att bli kontraproduktiva. Det finns åtminstone fyra myter om kriminalitet som ständigt förs fram: Brott lönar sig: Det är vanligt att höra att kriminella inte kan eller vill lämna sitt kriminella liv därför att det ger dem så mycket pengar och status. Snabba pengar gör att de kan leva ett liv i lyx och flärd. Visst finns det några få personer som har blivit väldigt rika av kriminalitet och det finns kriminella personer som spenderar mycket pengar i barer, på nattklubbar och kasinon. Det är dock mer ett uttryck för att deras snabbt förtjänade pengar försvinner lika fort som de kommer in. De allra flesta tjänar mycket mindre pengar än vad som behövs för att klara ett vanligt leverne, det vill säga att kunna försörja sig själv och betala mat, hyra och andra förnödenheter. Det är inte kriminalitet och antisociala beteenden som gör människor framgångsrika. Vi har sett många exempel på att framgångsrika musikartister och idrottsmän har gått under av kriminalitet. Tyvärr fortsät-

13

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 13

2020-08-20 14:51


ter vi att elda på den här myten i vårt informationssamhälle. Det brukar också betonas vilken status och makt man kan få som kriminell. Ja, att få en ställning i ett gäng eller en kriminell gruppering kan ge ungdomar en känsla av makt och inflytande. I längden kommer dock känslan att vara ersatt av att man ständigt är otrygg, att man inte kan lita på någon och många kommer att beskriva sin tillvaro som ett rent helvete. Det är bara sjuka personer som begår brott: Denna inställning handlar mycket om att kriminella beteenden är något vi människor tar avstånd ifrån och inte vill förknippas med. Många av dem som har en kriminell livsstil ser ibland annorlunda ut, ibland för att de vill markera sin tillhörighet men också för att det kriminella livet leder till sociala problem. Segregationen ökar på detta sätt då brottslingarna ser ut och talar annorlunda. Tyvärr så har nästan alla människor en kapacitet att begå vålds- eller andra brott i vissa situationer. Krig och andra kristillstånd är situationer som oftast visat att människor kan begå mycket allvarliga övergrepp mot andra människor även om de inte tidigare visat upp sådana tendenser. Egentligen är det konstigt att man inte tidigare noterat att vi människor har kapacitet för aggressiva beteenden och andra handlingar. Alla lagar, från de tio budorden och framåt, syftar ju till att lära oss att inte bete oss illa, det vill säga att ge upp för impulser att begå brott eller på annat sätt skada andra människor. Alla föräldrar torde veta att små barn både kan slåss och ta saker från andra och att deras uppgifter som föräldrar är att lära sina barn vad som är rätt och fel. Detta betyder inte att alla människor begår lika mycket brott; det finns personliga förutsättningar och omständigheter som gör att vissa personer begår brott. Men för att förhindra brott behöver vi lagar och regler som vägleder oss människor, annars skulle betydligt fler bli brottsaktiva och skada eller utnyttja andra människor. 14

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 14

2020-08-20 14:51


De har själva utsatts för brott: Är en grundorsak till att människor begår brott att de själva blivit utsatta? En ung människa som blivit rånad skulle på grund av detta själv börja råna andra människor. Tanken bakom detta är att de egna brotten skulle vara ett sätt att bearbeta det trauma man utsattes för som brotts­offer. Att denna myt hållit sig så livskraftig har naturligtvis många orsaker, men två viktiga förklaringar kan vara att de flesta förövare har varit utsatta för brott och att många också själva hävdar att orsaken till den egna brottsligheten är att de själva utsatts för brott. För att förstå detta behöver man veta lite mer om hur allvarlig kriminalitet utvecklas, det vi kallar antisocial utveckling. Vi behöver också veta något om prokriminella attityder och värderingar, det vill säga hur personer som begår många brott tänker. De allra flesta brotten kommer att, från barnsben och genom hela livet, begås mot människor i ens närhet. Brotten begås alltså av personer som har kriminalitet som livsstil mot andra livsstilskriminella. Våld och hot om våld används för att lösa konflikter, för att ta det man anser sig behöva eller har rätt till och för att upprätthålla maktbalansen mellan kriminella personer och grupperingar. En antisocial utveckling är präglad av att man ger och tar. Detta är den vik­ ti­gaste orsaken till att så många kriminella också varit brotts­ offer. De har inte fått några konsekvenser för sitt beteende: Detta är nog den vanligaste och mest djupt rotade myten om kriminalitet. Ständigt får vi höra att unga människor inte fått några straff, sanktioner eller andra tydliga reaktioner på de brott de begått. Detta är ett bakvänt resonemang; alla vi som arbetat med kri­ minella vet ju att de flesta redan uppmärksammats i barndomen och att de har fått en mängd insatser för sina utagerande beteenden, i skolan, via socialtjänsten och i vuxen ålder har de hunnit

15

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 15

2020-08-20 14:51


skaffa sig långa registerutdrag med straff. Rent teoretiskt är det nämligen tvärtom – de har fått så många straff att de har blivit tillvanda vilket innebär att de flesta straff inte blir verkningsfulla.

Hur blir man kriminell? Många människor kommer någon gång i livet att begå en brotts­ lig handling, men det är ett fåtal individer som står för majo­ riteten av de brott som begås. Ett återkommande forskningsresultat i Sverige och internationellt är att en mindre grupp personer står för en stor andel av de brott som begås, både i ungdomsåren och i vuxen ålder (Falk m fl, 2014; Martinez m fl, 2017). Majoriteten är pojkar och män (Bergman & Andershed, 2009; Farrington, Ttofi & Coid, 2009). Dessa personer har en antisocial utveckling med sig – det är en lång process som startar tidigt och redan i tonåren etableras livs­stilskriminalitet. Antisocialitet syftar på att en person uppvisar ett mönster av utagerande beteenden som kränker andras rättigheter och står i strid mot samhällets lagar och normer. Utvecklingspsykologer brukar på lite olika sätt beskriva anti­ social utveckling som ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer under olika utvecklingsstadier i livet (Patterson, Debarysche & Ramsey, 1989; Moffitt, 1993; Dodge & Pettit, 2003). Idag vet vi att vi föds med olika sårbarhet eller biologisk predisposition för en antisocial utveckling (Kazdin, 1996; Barnes, Beaver & Boutwell, 2011). Barn som föds med ett be­svärligt temperament löper större risk att utvecklas i antisocial riktning. Hjärnans aktivitetsnivå, spänningssökande, impulsivitet och känslomässig responsivitet är exempel på temperamentsdrag som ökar risken för antisocial utveckling. Med temperament avses de framträdande aspekter av personligheten som är 16

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 16

2020-08-20 14:51


mer bestående över tid. Detta betyder inte att medfödd sårbarhet inte går att påverka. Vår hjärna är dynamisk snarare än statisk och det brukar beskrivas som att hjärnan är plastisk, vilket innebär att den är föränderlig och anpassningsbar. Genom att skapa nya förbin­ delser mellan nervceller kan den förändra såväl sin anatomiska uppbyggnad som sin funktion. Hjärnan är som mest föränderlig under barnaåren men förblir plastisk hela livet vilket vi utnyttjar när vi lär oss nya saker eller vill förändra vårt sätt att leva. Hjärnans plasticitet innebär alltså att hjärnan är formbar och gör att vi människor har stor förmåga att lära in nya saker och på så sätt bli bättre anpassade till de krav och utmaningar som vi ställs inför i livet (Yeung m fl, 2014). Genom att arbeta med att utveckla interpersonella färdigheter och färdigheter i problemlösning så kommer det också att ge förändringar i hjärnan och dess funktion (Vaske, Galyean & Cullen, 2011). Biologiskt och genetiskt arv betyder inte att något inte är påverkbart av miljön, men det betyder att vi föds med olika förutsättningar att hantera livets utmaningar. Moffit (1993) beskriver att personer som fortsätter att leva ett kriminellt liv i vuxen ålder har neuropsykologiska funktionsvariationer som uppmärksamhetsstörningar, exekutiva svårigheter och inlärningsproblem. Detta skiljer dem från kriminella ungdomar som inte fortsätter i vuxen ålder som i första hand är påverkade av olika sociala eller situationella faktorer. Neuropsykologiska funktionsvariationer och temperament kan göra barnet särskilt känsligt för olämpliga uppfostringsmetoder, till exempel riskerar ett aggressivt beteende att förstärkas snarare än att hållas tillbaka om föräldrar och andra förebilder i omgivningen själva beter sig aggressivt. Gerald Patterson och hans kollegor beskriver i sin tvångsteori (Coercion Theory) hur barnet i samspel med sina föräldrar och syskon lär sig att

17

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 17

2020-08-20 14:51


använda antisociala beteenden (Patterson, 1983). Tvånget handlar i den här teorin om att barnet använder aggressiva beteenden för att få sin vilja igenom och att föräldrarna använder uppfostringsmetoder för att försöka tvinga barnet att upphöra med aggressiva beteenden. Under förskoleålder behöver barn lära sig att själva kunna kontrollera sina känslor och beteenden. Självkontroll innebär att barnet kan välja att backa eller ta för sig beroende på vad situationen kräver. De flesta barn visar en stadig minskning i fysiskt aggressivt beteende från tidig till mellanbarndom. Det betyder att de flesta barn lär sig att inte vara aggressiva genom en kombination av uppfostran och hjärnans mognad (Tremblay & Nagin, 2005). Förmår inte föräldrarna att hämma barnets tvingande beteenden och lära hen de nödvändiga prosociala färdigheterna så ökar risken för antisocial utveckling. Enligt tvångsteorin så påverkas barnets självkontroll av disci­plin och tillsyn. Disciplin handlar huvudsakligen om att ge barnet positiv vägledning genom att uppmärksamma hen med beröm, beröring eller liknande när barnet gör något bra. Samtidigt är det viktigt att kunna säga ifrån när barnet gör något olämpligt. Detta görs bäst genom att föräldrarna på ett neutralt och icke-dömande sätt talar om för barnet vad som hen har gjort fel och varför det var fel att göra så. Därefter talar föräldern om vad barnet skulle kunna ha gjort istället och är noga med att bekräfta att hen älskar sitt barn. Tillsyn handlar lika mycket om samvaro som kontroll. Det är viktigt att föräldrar eller andra vårdnadshavare finns nära sina barn. Barn som lämnas åt sig själva löper större risk att drabbas av problem. Särskilt besvärligt blir det om föräldrarnas uppfostringsmeto­ der präglas av inkonsekvens, det vill säga ibland slapp eller till och med obefintlig tillsyn, och ibland hård och sträng. Om familjen lever med ekonomiska svårigheter, arbetslöshet, lång18

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 18

2020-08-20 14:51


tidssjukskrivningar och liknande så ökar också risken för att föräldrarna använder tvång för att hantera de krav som barnen ställer. Barnet får då inte möjlighet att lära sig nödvändiga prosociala färdigheter för konflikthantering, kommunikation och problemlösning som hen behöver för att fungera i skolan och andra prosociala sammanhang. Om barnen fortsätter att uppvisa ett beteendemönster där de med aggressiva medel försöker tilltvinga sig det de vill eller inte vill göra i förskola och skola riskerar de här barnen att bli mindre omtyckta och bli avvisade från såväl kamrater som lärare. När de inte får vara med och interagera med andra barn eller vuxna får de allt färre möjligheter att observera, träna och lära sig nödvändiga sociala färdigheter. Fungerar inte skolgången och barnet ofta hamnar i konflikt med lärare kommer hen att misslyckas med skolarbetet och börja skolka. Får barnet svårt att fungera i gemenskap med andra barn i prosociala sammanhang så kommer hen istället att dras till kamratgrupper och miljöer där utagerande beteenden accepteras och förstärks. Äldre kamrater blir ofta modeller som hjälper barnet att ytter­ligare utöka sin repertoar av antisociala beteenden. Den avvikande kamratgruppen söker sig också till miljöer som ger tillfällen till att engagera sig i ett brett spektrum av antisociala handlingar. De är ofta ute sent på kvällarna och experimenterar med olika rusmedel, till exempel lösningsmedel, receptbelagda mediciner eller narkotika. När barnet sedan kommer upp i tidiga tonåren har hen redan ett fullt utvecklat antisocialt livsmönster. Det innebär fortsatta problem i skolan, anmälningar till socialtjänsten, placeringar på ungdomshem och liknande. Detta fortsätter sedan i vuxen ålder med misslyckande att etablera en yrkeskarriär, svårt att upprätthålla stabila känslomässiga relationer, drogberoende och kriminalitet.

19

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 19

2020-08-20 14:51


Det som kännetecknar den mer bestående antisocialiteten är att den startar i tidig ålder och sedan kvarstår genom barndomen och i vuxen ålder. Generellt så ökar risken för att hamna i kriminalitet med antalet riskfaktorer som en ungdom har, det vill säga ju bredare problematik, desto större risk för att hamna i en kriminell livsstil. Att agera ut och testa gränser är en naturlig del av mognadsprocessen från barn till vuxen och det är därför viktigt att kunna identifiera dem som riskerar att hamna i en mer bestående antisocialitet, eftersom dessa ofta kräver längre och mer intensiva insatser för att bryta ett anti­ socialt beteende och bygga upp en fungerande livsstil.

Risk- och skyddsfaktorer De teorier som beskriver antisocial utveckling enligt ovan utgår från kända risk- och skyddsfaktorer för utveckling av antisociala beteenden. En riskfaktor definieras som en egenskap, händelse, process eller ett förhållande som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall, i det här sammanhanget kri­mi­ nellt beteende (Andershed, Andershed & Söderholm-Carpelan, 2010). Enskilda kända riskfaktorer, som till exempel impulsivitet, samvarierar med ett kriminellt beteende, men säger inte mycket om orsak och verkan. Forskning visar istället att enskilda riskfaktorer varken är nödvändiga eller tillräckliga för att utveckla ett kriminellt beteende. Den typiska bilden av ung­ domsbrottslighet är snarare att kriminaliteten är en följd av en kombination av riskfaktorer på individ-, familj-, grupp- och samhällsnivå. Ju fler kända riskfaktorer, desto större risk att utveckla eller fortsätta med ett kriminellt beteende. Enskilda riskfaktorer utgör dessutom risk för att utveckla även andra riskfaktorer. Ett våldsamt beteende orsakas till exempel i de allra flesta fall av flera olika faktorer. Ungdomar med en mer 20

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 20

2020-08-20 14:51


ihållande kriminalitet har samtidigt svårigheter på en mängd olika livsområden (Loeber & Farring­ton, 1998). Med skyddsfaktor menas en egenskap, händelse, process eller ett förhållande som minskar sannolikheten eller risken för ett antisocialt beteende (Andershed, Andershed & SöderholmCarpelan, 2010). Skyddsfaktorer kan antingen fungera som en buffert mot risker eller förändra effekterna av att exponeras för risker. Direkta och föränderliga skyddsfaktorer för normbry­ tande beteende hos unga är till exempel en positiv skolanknytning, goda skolprestationer, god problemlösningsförmåga, ett positivt förhållningssätt, positiva umgängen och aktiviteter samt en medvetenhet och motivation hos den unga själv (Andershed & Andershed, 2009). Det finns ett gediget stöd för att skyddsfaktorer som kan svara upp mot riskfaktorerna kan öka klienters möjlighet att anpassa sig till samhällets krav och leva ett prosocialt liv utan att begå kriminella hand­lingar (Ward, Mann & Gannon, 2007; Serin & Lloyd, 2009).

Riskfaktorer för återfall i kriminalitet Unga och vuxna som uppvisar allvarliga kriminella beteendemönster är personer med mångproblematik både vad gäller kriminalitet, alkohol- och drogmissbruk, psykisk ohälsa samt dålig förankring på arbets- och bostadsmarknad. Bonta och Andrews (2017) var centralfigurer i den så kallade what worksrörelsen som menade att rehabilitering och behandling kan förebygga återfall i kriminalitet om rätt insatser sätts in i rätt tid för rätt personer. De har sammanfattat detta i den så kallade risk-, behovs- och mottaglighetsmodellen (RBM) som presenteras i nästa kapitel. De har sammanställt forskningsbaserade riskfaktorer för återfall i kriminalitet inom åtta riskfaktorområden. Att fokusera på riskfaktorer för återfall snarare än riskfaktorer   21

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 21

2020-08-20 14:51


för att utveckla kriminalitet är viktigt för oss som arbetar med att bryta en antisocial utveckling eller hjälpa klienter. Åtta viktiga riskfaktorområden för återfall i brott (the central eight): 1. Antisocial historia 2. Prokriminella attityder och värderingar 3. Prokriminellt umgänge 4. Antisocialt personlighetsmönster 5. Missbruk och beroende 6. Instabilitet i familj och relationer 7. Avsaknad av yrke och studier 8. Avsaknad av meningsfull fritid och avkoppling Antisocial historia: Detta handlar i första hand om klientens tidigare kriminalitet, det vill säga vilka brott hen har begått. Ungdomar och vuxna som har hög risk att återfalla kännetecknas av ett generaliserat mönster av kriminalitet snarare än en specialisering på en viss brottstyp (Bonta & Andrews, 2017). Om våld eller andra kriminella handlingar vid flera tillfällen visat sig framgångsrika i den meningen att de gett upphov till önskade konsekvenser, kommer det också utifrån individens eget perspektiv att vara den bästa lösningen när man ställs inför andra situationer som väcker frustration eller lockar till att begå brott. Våld och kriminalitet kan då för klienten upplevas som det mest tillförlitliga sättet att känna självsäkerhet och styrka. Kriminella handlingar blir på så sätt bekräftade som befogade och nödvändiga, och det skapar grogrunden för en kriminell identitet. Prokriminella attityder och värderingar: Med attityder avses här antagande för eller emot en handling, en händelse, ett objekt eller en person (Feldman, 1993). Tankemönstren och attity22

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 22

2020-08-20 14:51


derna representerar både potentiella beteenden och individens egen utvärdering av tidigare utförda beteenden. Detta handlar om ett sätt att tänka som stöder och accepterar kriminella handlingar eller bortförklarar och förminskar betydelsen av brottsligt beteende. Vanliga exempel på detta sätt att tänka och resonera är att man beskriver sitt brottsliga beteende som nödvändigt för att skydda sig själv eller sin familj, att man ger andra skulden för det egna beteendet eller att man beskriver det som ett olyckligt misstag. Dessa attityder, värderingar och tankemönster understöder och påverkar klienternas våldsamma och kriminella beteenden. Kriminellt umgänge: De personer man umgås med präglar också ens eget beteende. Denna faktor utgör en hög risk om klientens umgänge enbart eller till övervägande del består av andra personer med ett kriminellt beteende. Familj, släkt, vänner och bekanta kan också utgöra en risk även om de inte själva begår brott, till exempel genom att underlätta för klienten att begå brott eller missbruka alkohol eller narkotika. För att kontakten med en nära eller mer avlägsen bekant ska anses vara en skyddande faktor för klienten, behöver relationen motverka fortsatt brottslighet och underlätta anpassning till ett liv utan kriminalitet. Antisocialt personlighetsmönster: Denna riskfaktor består av en mängd olika sätt att vara och uppträda som ökar risken för att man begår kriminella handlingar. Med personlighet avses en människas sätt att vara och uppträda som är stabilt över tid. Detta betyder inte att det behöver vara oföränderligt eller oberoende av yttre omständigheter, utan just att det är mer enhetligt och beständigt över tid och situation. Ofta beskrivs en människas personlighet som ett mönster av olika karaktärsdrag eller personlighetsdrag. Beteendestörning är den vanligast före-

23

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 23

2020-08-20 14:51


kommande diagnosen bland antisociala ungdomar och många vuxna kriminella uppfyller kriterierna för antisocial personlighetsstörning eller psykopati. Dessa diagnoser innehåller kriterier som beskriver antisociala och kriminella beteenden och överlappar dessutom med det vi här kallar temperament eller personlighet. Ett vanligt förekommande personlighetsdrag som ökar risken för fortsatt brottslighet är att vara lätt­ retad och fientligt inställd till sin omgivning. Känslokyla och bristande inlevelseförmåga är andra egenskaper som har en direkt koppling till fortsatt brottslighet. Missbruk och beroende: En klient med ett missbruk eller beroende av alkohol eller andra droger löper ökad risk att återfalla i brott. Narkotikamissbruk är mycket vanligare bland personer som begår brott än hos normalbefolkningen. Det är också svårare att ta sig ur ett missbruk om man begår brott. Många brott begås under påverkan av alkohol eller narkotika och det är därför också viktigt att utreda huruvida klienten har upp­ visat ett mönster av brott som begåtts under påverkan av alkohol eller andra droger. En svensk forskningsstudie som gjordes på personer som satt häktade visade att vara påverkad av alkohol och höga doser benzodiazepiner ökade risken för att begå våldsbrott (Lundholm, 2015). Dessa resultat låg i linje med annan forskning som funnit att om en person dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle, så kallad binge drinking, ökar risken för våldsamt beteende (Ministry of Justice, 2013; McSweeney m fl, 2009). Lundholms studie fann dock inte samma tydliga orsakssamband för andra droger (amfetamin, kokain, cannabis, opiater) eller anabola androgena steroider. Familj och relationer: Det är instabilitet i nära relationer som utgör en riskfaktor för återfall i brott snarare än avsaknad av 24

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 24

2020-08-20 14:51


nära relationer. Att ha haft många tillfälliga partnerrelationer eller ett mönster av avbrutna partnerrelationer utgör alltså en riskfaktor för återfall i brott. Familjen kan också utgöra en riskfaktor. Yrke och studier: Att sakna en fast sysselsättning och legal inkomst ökar risken för att återfalla i brott. Ett vanligt pro­ blem för klienter med hög risk att återfalla är problem med att behålla ett arbete under längre tid. Ett mönster av korta anställningar, återkommande sjukskrivningar och annan frånvaro är varningstecken som bör uppmärksammas. Fritid och avkoppling: En meningsfull tillvaro även på fritiden ökar möjligheterna att lämna en kriminell tillvaro. Det kan vara en skyddande faktor om klientens fritidsaktiviteter gör det möjligt att lära känna och umgås med personer som inte begår brott. Ibland kan en fritidssysselsättning också behöva bedömas utifrån att den kan utgöra en risksituation, till exempel om det finns en alkohol- eller dopingkultur på gym eller i idrottsföreningar.

SAMMANFATTNING Kriminalitet är ett ständigt aktuellt ämne som har stor påverkan på vårt samhälle och på människors liv. Våld och sexuella övergrepp utgör dessutom stora folkhälsoproblem i världen. Även om det är viktigt att komma ihåg att våld och brottslighet successivt har minskat med att människor fått högre levnadsstandard och att diplomati och samtal mellan människor fått högre status så är det fortfarande ett stort samhällsproblem. Att få personer att sluta begå brott är därför viktigt för att öka

25

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 25

2020-08-20 14:51


tryggheten i samhället. En kriminell karriär startas oftast med antisociala beteendeproblem redan från tidig ålder. Kunskap om riskfaktorer som ökar risken för att en person blir kriminell och riskfaktorer för att stanna kvar i kriminalitet ger möj­ lighet att sätta in åtgärder för att bryta en antisocial utveckling och hitta en väg ur kriminaliteten. Det är aldrig för tidigt och aldrig för sent att bryta en antisocial utveckling (Loeber & Farrington, 1998).

26

77411666_va gen ur kriminalitet inlaga.indd 26

2020-08-20 14:51



VÄGEN UT UR KRIMINALITET

Martin Lardén är leg. psykolog med lång erfarenhet av behandling, forskning och metodutveckling för att förebygga återfall i brott. Han är sedan 2008 chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet och har tidigare arbetat med unga lagöverträdare.

Martin Lardén

A

tt lämna ett kriminellt liv bakom sig är en lång process, kantad av hinder och svårigheter. Behandlingsprogram och andra återfallsförebyggande insatser kan vara till hjälp för att börja etablera ett nytt liv. Men för att lyckas kommer man att behöva fortsatt stöd. I boken beskrivs bakgrunden till kriminalitet men fokus ligger på hur man kan bryta ett destruktivt liv; olika tekniker och metoder för hur man kan motivera, vägleda och stödja klienter att ta sig igenom ett förändringsarbete. Det handlar om att lära klienten nya sätt att tänka, handla och ta kontrollen över sina känslor för att bygga upp och behålla ett nytt liv. Boken innehåller även fallbeskrivningar som bygger på autentiska fall för att visa hur det i samtal kan gå till. Boken vänder sig till dig som är psykolog, socialsekreterare, kurator, beteendevetare, behandlingsassistent eller frivillig­ eng­agerad och möter människor som hamnat i kriminalitet och vill ta sig ur detta.

Martin Lardén

VÄGEN UT UR KRIMINALITET

ISBN 9789177411666

9 789177 411666

77411666_va gen ur kriminalitet omslag.indd 2-3

2020-08-20 14:43


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.