9789177411642 by Smakprov Media AB

WikingTryck AB

Och hur kan vi som kommer i kontakt med dessa barn och ungdomar, som kämpar med svårigheter, arbeta för att få till ett fungerande samarbete? Vad behövs för att vi ska lyckas? En avgörande del för att kunna hjälpa och lära är att skapa förtroende mellan den som kämpar och den som har som uppdrag att hjälpa. Det är här epistemisk tillit kommer in och kan bidra med konkreta verktyg. Begreppet är en utvidgning av anknytnings- och mentaliseringsteorin och innebär en persons villighet att ta emot ny kunskap från en annan person – något som är essentiellt för att kunna hjälpa och ta emot hjälp. Författaren tar oss med på en epistemisk resa via teoretiska och kliniska berättelser om barn och ungdomar i epistemisk tillit, misstro, vaksamhet, hunger och epistemisk isolering. Boken behandlar även begrepp som anknytning, mentalisering, kommunikation som instinkt och ostensiva signaler. Boken vänder sig till personer som i sin yrkesroll möter barn och unga som behöver hjälp och stöd, till exempel psykologer, skolsjuksköterskor, läkare, förskollärare, lärare och socionomer. Även föräldrar och anhöriga kan ha glädje av boken.

MARIA WIWE

VI MÅSTE PRATA OM EPISTEMISK TILLIT MARIA WIWE

Mår en alltför stor del av våra unga psykiskt dåligt för att vi är i otakt med evolutionen?

Vi måste prata

EPISTEMISK TILLIT

MENTALISERING OCH PÅLITLIGA RELATIONER

MARIA WIWE är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare, kursledare, föredragshållare. Undervisar kontinuerligt på Anna Freud National Centre for Children and Families i London och Uppsala universitet. ISBN 9789177411642

9 789177 411642

77411642.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2021-01-14 11:29

Vi måste prata om epistemisk tillit Mentalisering och pålitliga relationer

Maria Wiwe

77411642.1.1_Inlaga.indd 1

2021-01-14 10:53

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Catharina Ekström Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2021

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

77411642.1.1_Inlaga.indd 2

2021-01-14 10:53

Innehåll Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 1. Varför mår så många ungdomar psykiskt dåligt?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Tonåren – en idag alldeles för utmanande tid?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Är de unga för ensamma idag?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Evolutionär obalans. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En vuxenvärld i evolutionär obalans.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 12 14 19

2. Bakgrund till epistemisk tillit, mentalisering och anknytning. . . . . . . . . . . . . . 21 Utveckling av epistemisk tillit. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Tillit. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Epistemisk tillit som utvidgning av anknytning och mentalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Anknytning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Mentalisering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Förväntan om fler ”föräldrar”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

3. Epistemisk tillit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Leah . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Hur bedömer vi om någon är trovärdig?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

4. Epistemisk vaksamhet och epistemisk motorväg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Epistemisk vaksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Att övervinna vaksamheten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Den epistemiska motorvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Generalisering av kunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 När den epistemiska vaksamheten får för mycket plats. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

5. Epistemisk misstro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 P-faktorn.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Hur kan vi hjälpa? .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

6. Epistemisk hunger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Längtan efter att lita på någon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Hur kan vi hjälpa? .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

7. Epistemisk isolering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Hur kan vi hjälpa?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Avslutande ord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

77411642.1.1_Inlaga.indd 3

2021-01-14 10:53

77411642.1.1_Inlaga.indd 4

2021-01-14 10:53

Inledning

77411642.1.1_Inlaga.indd 5

5 Inledning

En viktig frågeställning idag, som är svår att väja för, är den ökade graden av psykisk ohälsa bland oss människor. Och i synnerhet bland den unga delen av befolkningen. Statistiska centralbyrån har sedan många år tillbaka informerat om att i jämförelse med andra nordiska länder är den självrapporterade psykiska hälsan i vår tid sämre bland ungdomar i Sverige. Detta gäller för både flickor och pojkar. Utöver det har samtliga nordiska länder även jämförts med såväl övriga Europa som Nordamerika. Även i denna undersökning (2013/14) kom Sverige till korta. Såväl flickor som pojkar i Sverige placerade sig över genomsnittet för alla deltagande länder, medan Danmark, Finland och Norge låg under genomsnittet (Statistiska centralbyrån, 2017). Utöver detta presenterade Folkhälsomyndigheten en rapport 2017 med katastrofala siffror angående ökningen av psykisk ohälsa hos barn och unga. Folkhälsomyndighetens undersökning visar att andelen som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande är högre bland unga i åldern 16–24 år än bland alla andra åldersgrupper. Det är således våra unga människor som i högst utsträckning kämpar med ångest, depressioner, självskadebeteende, oro, ängslan, suicidtankar och så vidare. Den här boken riktar sig till yrkesverksamma som ägnar sig åt just detta – att försöka hjälpa unga människor som sliter med psykisk ohälsa. För föräldrar som läser boken är det möjligt att byta ut behandlarrollen mot föräldrarollen.

2021-01-14 10:53

Bokens upplägg Boken är indelad i 7 kapitel, där det första kapitlet beskriver en förklaringsmodell till hur det kommer sig att så många unga människor brottas med psykisk ohälsa idag. Därefter följer ett kapitel som handlar om teorin bakom begreppet epistemisk tillit. Efter en kortare teoribeskrivning varvas teori och praktik via berättelser om barn och ungdomar. Konceptet epistemisk tillit är lika giltigt för vuxna individer, men just denna bok kommer ha barn och ungdomar i fokus, även om det är i relation till vuxna. För den som arbetar med vuxna kan det vara nog så användbart ändå, varje vuxen har varit barn och ungdom, och kärnbegreppen i epistemisk tillit har samma giltighet för vuxna som kämpar i sina liv. Konceptet epistemisk tillit är indelat i flera olika kategorier, olika former av mentala lägen.

Inledning

Dessa olika delar av konceptet epistemisk tillit är: • Epistemisk vaksamhet • Epistemisk hypervaksamhet och epistemisk misstro • Epistemisk hunger • Epistemisk isolering Vart och ett av dessa mentala lägen har var sitt kapitel. I det tredje kapitlet kommer läsaren att träffa Leah, en fyraårig flicka. Kapitlet är dels en berättelse kring hur det kan se ut att leva i epistemisk tillit, dels en teoretisk beskrivning av begreppet epistemisk tillit. Detta för att läsaren sedan ska kunna jämföra de övriga tillstånden med den epistemiska tilliten och också bli varse om den fundamentala skillnad det innebär att leva sitt liv utifrån epistemisk tillit jämfört med epistemisk misstro. Därefter handlar följande kapitel om hur det kan se ut att leva i epistemisk misstro, hunger och/eller isolering. Graden av psykisk ohälsa är vanligtvis betydligt lägre i epistemisk tillit och därför kommer kapitlet som beskriver detta inte innehålla några förslag på interventioner. Kliniskt användbara förslag på hur vi kan arbeta för att skapa epistemisk tillit kommer beskrivas från och med bokens femte kapitel.

77411642.1.1_Inlaga.indd 6

2021-01-14 10:53

Vem vänder sig boken till?

7 Inledning

Just detta kapitel beskriver epistemisk hypervaksamhet och epistemisk misstro. Som läsaren kommer märka utgör epistemisk hypervaksamhet en del av den epistemiska misstron. Berättelserna om dessa barn och ungdomar i epistemisk misstro kommer varvas med teoretiska och kliniska beskrivningar av till exempel anknytning, mentalisering, kommunikation som instinkt, generalisering av kunskap, ostensiva signaler och liknande. Epistemisk tillit faller under den psykodynamiska skolans paraply – även om den berör psykologisk behandling och terapi överlag. Begreppet har en distinkt grundläggande allmänmänsklig aspekt, vilket gör det till ett integrativt begrepp som bör tala till många, oavsett teoretisk bakgrund eller utbildningsnivå. Kanske undrar nu läsaren ”Hur kommer det sig?” och ”Varför just ’epistemisk’ och inte bara tillit, och hur då allmänmänsklig aspekt?” Kanske även: ”Hur särskiljer det sig från andra begrepp?” Mitt svar och min förhoppning är att genom att läsa boken kommer dessa frågor att besvaras.

Det är inte bara uppenbart lärande yrken såsom till exempel förskollärare, lärare och andra pedagoger som behöver arbeta med epistemisk tillit för att deras elever ska lyssna på dem. Även behandlare, exempelvis socionomer, psykologer, psykoterapeuter, sjuksköterskor och läkare behöver ha sina patienters lyssnande. Det är yrkesroller där man försöker hjälpa med ny information och kunskap: lära ut nya mer hjälpsamma sätt att leva. Men det går sällan särskilt bra om behandlaren inte har den hjälpsökandes lyssnande öron. Att arbeta med syftet att hjälpa och lära, att hitta sätt så att patienter har möjlighet att lyssna till det som sägs och faktiskt lär sig av det, är det behandlare ägnar sin yrkesmässiga tid åt. Samtidigt vet vi alla så väl, vare sig vi är psykologer, socionomer eller lärare, att det sällan fungerar särskilt bra att säga: ”Sluta göra dig själv illa. Gå till skolan istället, gör så gott du kan och häng med dina kompisar.” Skulle det vara så enkelt med kommunikation så skulle vi inte ha den nivå av psykisk ohälsa som vi

77411642.1.1_Inlaga.indd 7

2021-01-14 10:53

har idag och en del av oss skulle vara utan arbete. Det betyder ju inte att vi inte säger sådana saker. Det gör vi, men det slutar oftast med att ungdomarna på sin höjd hör vad vi säger, men inte mer än så. Om de bara hör vad vi säger, har vi förmodligen inte kommunicerat väl nog. En avgörande del i dessa yrken är att vi hittar sätt att göra vår kunskap trovärdig nog att bli lyssnad till. Annars riskerar vi att fastna i ”hörandet” och ingenting händer. Problematiken som boken fokuserar på är det jag dagligen möter i mitt arbete, det vill säga problem som exempelvis dessa: •

Hur ska jag nå fram till det här barnet, den här ungdomen eller de här föräldrarna på ett sätt som gör att de faktiskt kan ta till sig av min expertis på området och göra något användbart av det i sina liv?

•

Hur kan jag på riktigt vara hjälpsam för dem? Alltså, hur kan jag undgå att bara sitta och prata om allt jag lärt mig och som förhoppningsvis har med deras bekymmer att göra, men utan att lyckas göra det helt relevant för dem?

Inledning

Av egen erfarenhet vet jag också hur lätt det kan vara att gå i fällan att göra om min egen frustration till ett problem som ligger hos den andra personen, frustrationen över att inte nå fram görs om till att ”den här pojken är verkligen svår att nå” eller ”de här föräldrarna lyssnar ju inte på vad jag säger”. Som om kommunikationsproblemet ligger hos dem när det istället handlar om mitt eget misslyckande i kommunikationen och min egen stelhet i mitt sätt att försöka vara hjälpsam. Epistemisk tillit – bokens huvudämne – handlar just om kommunikation och den personliga kraft som ibland finns i information som överförs mellan människor och som får oss att lämna alla tankar på ”svår-att-nå”.

77411642.1.1_Inlaga.indd 8

2021-01-14 10:53

Notering angående referenser All kunskap som förmedlas i denna bok är hämtad ur en rad forskares och klinikers fenomenala källor av visdom, som till exempel Csibra och Gergely som har utformat Natural Pedagogy Theory (2009). Deras teori ligger till grund för resonemanget kring epistemisk tillit. Fullständig referens till dessa båda liksom till övriga forskare kommer att återfinnas i slutet i bokens referenslista. Förutom här i inledningen kommer referenser endast dyka upp vid några få tillfällen i löpande text med den enda avsikten att underlätta läsandet.

Tack

77411642.1.1_Inlaga.indd 9

9 Inledning

Jag vill främst rikta ett stort varmt tack till alla ungdomar och deras familjer som jag träffat genom åren och som har givit mig förtroendet att följa dem i deras påtagliga mod att gå ifrån epistemisk misstro till epistemisk tillit. Det finns så många verkliga inspirerande berättelser om just denna process, även om de exempel som används i boken är helt och hållet uppdiktade för att skydda integriteten hos verkliga personer. Boken har kommit till tack vare den kunskap som är förankrad i forskning och hämtad ur ett antal författares publicerade artiklar och böcker. Författarinnan av denna bok är mycket noga med att inte ta åt sig någon annan ära än att försöka sammanställa andras viktiga arbete som i bästa fall kan tillföra oss kliniker viktig kunskap.

2021-01-14 10:53

77411642.1.1_Inlaga.indd 10

2021-01-14 10:53

Varför mår så många ungdomar psykIskt dålIgt?

11 Varför mår så många ungdomar psykIskt dålIgt?

Givetvis är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att sätta fingret på de exakta orsakerna till den förkrossande utveckling med dåligt mående som sker bland vår unga befolkning. Det finns många teorier kring vad anledningarna kan vara och även om en del av dessa kan vara motstridiga är sannolikt de flesta överens om att psykiskt lidande hos barn och ungdomar är ett kvitto på ett alarmerande samhälleligt problem som angår oss alla. I den kommande boken Mentalization Based Treatment for Adolescents (MBT-A). A Practical Treatment Guide (Rossouw, Wiwe & Vrouva (in press) beskriver psykologen och forskaren Peter Fonagy1 i förordet en central teori kring hur det kommer sig att psykisk ohälsa ökar så påtagligt bland unga människor. Denna teori handlar om evolutionär obalans och kommer att beskrivas nedan. Det är en tankeväckande och viktig teori som understryker vikten av vårt vuxenansvar i detta skeende. Teorin tar oss långt tillbaka i mänsklighetens historia. Som kommer beskrivas nedan spelar evolutionen en central roll i denna förklaring. Men först, en påminnelse om vad det innebär att vara tonåring, vilket vi alla vet inte alltid är så enkelt. Även om den tiden i livet naturligtvis också innehåller ljusa erfarenheter, erbjuder tonåren också de mest genomgripande utmaningar en människa behöver gå igenom. Det är en unik utvecklingsmässig fas i en människas liv, i synnerhet på psykosocial och neurobiologisk nivå. 1 Peter Fonagy är chef för the Division of Psychology and Language Sciences på UCL; han är VD på Anna Freud National Centre for Children and Families, London; han är senior klinisk rådgivare i NHS England gällande barn och unga människors mentala hälsa och han innehar ”visiting professorships” på Yale och Harvard Medical Schools. Hans kliniska intresse fokuserar på tidiga anknytningsrelationer, social kognition, borderline personlighetssyndrom och våld.

77411642.1.1_Inlaga.indd 11

2021-01-14 10:53

Tonåren – en idag alldeles för utmanande tid?

Varför mår så många ungdomar psykiskt dåligt?

Tonårstiden räknas idag pågå från cirka 10 års ålder (början av puberteten för en del) till ungefär 24 års ålder (hjärnans utveckling bedöms då som avklarad) (Sawyer, Azzopardi, Wickremarathne & Patton, 2018). Under dessa år ska ungdomarna inte bara genomleva konsekvenserna av hjärnans omvälvande utveckling, de ska också bli mer självständiga från sina ursprungsfamiljer, bestormas av en cocktail av neuropeptider och steroider som gör dem sexuellt intresserade, utveckla sina kamratrelationer, bli förälskade, hantera sociala medier, hitta sin plats i sin sociala kontext, utveckla sin identitet från att vara barn på väg mot vuxen, hantera ofta intensiv konkurrens i kamratgrupper, utstå hjärtekross och kärleksbesvikelser, prestera i skolan och förhålla sig till en många gånger oförutsägbar vuxenvärld – för att nämna några av de utmaningar tonåringar lever med. Dessa utmaningar ska också antas av ungdomen i ett paradigm som dyrkar individualism. Ungdomen ska gärna sticka ut, vara självständig och stark – samtidigt som bekräftelse från och inkludering i kompisgruppen aldrig någonsin är lika viktigt som i denna ålder (Silk, Stroud, Siegle, Dahl, Lee & Nelson, 2012). Det är naturligtvis mycket begärt att en ung människa ska klara av allt detta, än mer på egen hand. Dessa prövningar är dock inte tillräckliga i sig för att förklara varför den psykiska ohälsan ökar i denna åldersgrupp. Vare sig tonårstidens neurobiologiska och psykosociala förändringar eller någon av de övriga utmaningarna som nämns ovan förklarar varför psykiskt lidande bland unga ökar. De förklarar heller inte varför självskadebeteende ökar bland såväl flickor som pojkar.

Är de unga för ensamma idag? Att hitta en enskild förklarande faktor till den ökade graden av psykisk ohälsa hos våra unga är sannolikt omöjligt, det går inte att veta exakt vad det är som driver den destruktiva utvecklingen. Däremot krävs det inte något snille för att inse att de ovan uppradade prövningarna skulle

77411642.1.1_Inlaga.indd 12

2021-01-14 10:53

77411642.1.1_Inlaga.indd 13

13 Varför mår så många ungdomar psykiskt dåligt?

överväldiga även första bästa vuxen. Även om vi nu inte vet exakt vilka faktorer det är som stjälper våra unga in i psykisk ohälsa, så vet vi att hur våra ungdomar har det under sina tonår får återverkningar på deras psykiska mående som vuxna, på deras karriärutveckling och deras framtida upplevelse av tillfredsställelse i livet. Dessutom har vi tack vare utbredd forskning vetat i cirka 60 år att det inte är fruktbart att avfärda tonårsturbulens som just tonårsturbulens (Sharp & Fonagy, 2015). De tonåringar som går utanför ramen för ”normalt” tonårskaos behöver vuxnas hjälp så fort som möjligt, annars är risken att det bara kommer att bli värre. Trots det är det inte ovanligt att vi förväntar oss att tonåringar ska klara dessa utmaningar och att de ska klura ut hur den sociala världen är konstruerad på egen hand. Den teori som nämnts ovan och som kommer löpa som en röd tråd genom boken ger för handen att de unga inte ska klara av denna utveckling på egen hand. Detta därför att evolutionen har och har mycket länge haft något helt annat i åtanke. Innan diskussionen om evolutionen, låt oss se till ett intressant faktum, nämligen att rent fysiskt mår vi idag bättre över lag och lever längre än någonsin förut, tack vare stora framsteg kring hur angrepp på människors fysiska hälsa ska tacklas. Hur kommer det sig då att trots en förekomst på ungefär 1 246 olika terapiformer och därmed ett oräkneligt antal välutbildade psykologer, terapeuter, socionomer, psykiatriker och behandlare med siktet inställt på att bota psykisk ohälsa ökar den istället och psykologisk behandling är långt ifrån alltid hjälpsam? Det här är en komplex fråga som givetvis inte kommer besvaras i denna bok. Det vore att förhäva sig å det grövsta. Den teori Fonagy återger är en förklaringsmodell till vad det kan vara som pågår. Teorin handlar om kopplingen mellan ökningen av psykisk ohälsa hos barn och unga och den evolutionära obalans vi befinner oss i. Mår en alltför stor del av våra unga dåligt psykiskt för att vi är i otakt med evolutionen?

2021-01-14 10:53

Evolutionär obalans Vad betyder det då att vara i otakt med evolutionen, i evolutionär obalans? Jo, det innebär i korthet att människans dna inte hänger med i den rasande snabba kulturella och teknologiska utvecklingen. Den miljö vi lever i utvecklas påtagligt mycket snabbare än vad vi evolutionärt sett är anpassade för. Vi hinner helt enkelt inte med och det finns många exempel på detta. Här följer ett par exempel: •

Den absoluta majoriteten av den tid på jorden, 99 procent för att vara exakt, som människan funnits har vi levt som jägare-samlare. Vi levde i stammar med runt 75–225 människor. Den mänskliga hjärnan har därför via evolutionen tränats i att kunna förhålla sig till cirka 150 individer. När antalet människor överstiger den siffran inträder anonymitet med följden att vi tappar vår förmåga att relatera till andra som människor med tankar och känslor. I de stammar som utgjorde jägar-samlarsamhällen premierades nära relationer till andra som ett led i syftet att överleva. I och med inträdet av jordbrukarsamhällen och sedermera den teknologiska utvecklingen i form av tåg och bilar och dylikt bröts stammarna upp, människor flyttade ifrån varandra och skapade betydligt mindre kärnfamiljer. Från jordbrukarsamhällen till industrialisering och framväxt av städer bodde snart många kärnfamiljer i stora städer. I de stora städerna fick människor plötsligt betydligt fler medmänniskor att förhålla sig till än 150 stycken, varför känslor av ensamhet och isolering växte fram som en form av evolutionär obalans.

•

Ett annat exempel på en evolutionär obalans är hur mångas vardag numer är uppbyggd utan en tydlig skiljelinje mellan arbete och vila. På jägar-samlartiden var den evolutionära funktionen att skilja på arbete och lek överlevnadsmässigt mycket viktig. För att orka jaga eller samla mat åt flocken dagtid var det nödvändigt med god nattsömn och vila efter en dags jakt. Idag är skiljelinjen inte lika tydlig, många är vi som tar arbetet med hem, är ständigt uppkopplade och tillgängliga, ofta med konsekvensen

Varför mår så många ungdomar psykiskt dåligt?

77411642.1.1_Inlaga.indd 14

2021-01-14 10:53

att sömnen blir lidande, stressen ökar och utbrändhet hotar. Den evolutionära funktionen att behöva skilja på arbete och lek finns dock kvar. •

Ytterligare ett exempel handlar om att starka, lojala och nära känslomässiga band till andra är inpräntat i vårt dna. I jägar-samlarstammarna levde människor nära en grupp andra i samma geografiska område under hela sitt liv. Tillsammans tog man sig an de bekymmer som hotade stammens överlevnad. Idag lever en stor del av oss i storstäder där vi möter fler människor under en dag än vad människan på jägar-samlartiden mötte under en hel livstid. Med tanke på den ovan nämnda siffran och att en människa kan överblicka cirka 150 människor för att kunna se dem som människor med ett inre liv är det inte obegripligt att dagens människor brottas mer med känslor av alienation och ensamhet än vad vi är ämnade att göra.

Dagens unga och vuxna – i evolutionär obalans Tonåren innebär alltså påtagligt mycket utmaningar och det blir närmast hissnande att omfatta vad en ung människa har att hantera under sina tonår. Och för att bemöta frågan huruvida de klarar att göra det på egen hand så är svaret att det gör de i de flesta fall inte. I synnerhet inte eftersom evolutionen konstruerade människan på det viset att hon inte är ämnad att klara dessa utmaningar på egen hand. Istället är människan ämnad att möta utmaningarna och utvecklas i dem via relationer. Att kompisrelationer till jämnåriga är centralt under

77411642.1.1_Inlaga.indd 15

Varför mår så många ungdomar psykiskt dåligt?

Det centrala exemplet i den här boken är vad det innebär att vara en tonåring idag och hur annorlunda det ser ut mot hur det var tänkt evolutionärt sett. Och vad detta kan få för konsekvenser för hur våra unga människor mår psykiskt. Men den evolutionära obalans som nu kommer beskrivas handlar inte bara om våra unga utan även om övriga generationer, i synnerhet de äldre, som också befinner sig i evolutionär obalans.

2021-01-14 10:53

dessa år är odiskutabelt, men att utvecklas via relationer innebär också att ha tillgång till äldre, mer livserfarna och förhoppningsvis ”visare” medvetanden. Hur vi byggt vårt samhälle idag med mindre sammanblandning av generationer och där ungdomar har för få vuxna omkring sig som kan fungera som stötdämpare i denna utvecklingsfas stämmer inte överens med vad evolutionen mejslat fram för egenskaper hos oss som art.

Kollektiv social kognition

Varför mår så många ungdomar psykiskt dåligt?

En central del i att vara människa är förmågan att dela mentala tillstånd med andra. Vi baserar våra mentala upplevelser utifrån en kulturell kodex där vi antar att vi värderar mentala upplevelser på ungefär samma sätt som andra. Vi tänker att vi kallar känslor olika saker som ilska, glädje, besvikelse och att vi kan föreställa oss att någon exempelvis känner sig besviken om ett roligt event blir inställt eller hjärtekrossad om hen blir dumpad. Det är en specifikt mänsklig vi-känsla. Vi människor delar det här intresset, det vill säga har ett intresse för våra egna mentala upplevelser liksom för hur andra upplever livet på mental nivå. Denna vi-känsla underbygger socialt samarbete. Att vara del av en uppsättning tankar och känslor som går bortom ens egna är själva essensen i mänsklighet. Att tänka tillsammans på detta sätt skapar en ”kollektiv” form av social kognition (Fonagy, 2017). Vårt dna räknar med att vi ska dela våra bekymmer och glädjeämnen med andra, liksom att ta del av deras. Det är för oss som art evolutionärt adaptivt att vara social-mentalt kopplade till varandra.

Att vara ”social-mentalt” kopplad till andra För att skyddas mot utveckling av psykisk ohälsa där känslor av outhärdlig ensamhet, överväldigande ångest och liknande tar över och styr våra liv behöver vi vara socialt förbundna till andra. För att använda dagligt teknologiskt språk: Vi behöver vara socialt anslutna, uppkopplade mot andra människor i våra liv. Observera dock att det

77411642.1.1_Inlaga.indd 16

2021-01-14 10:53

här inte handlar om att leva sitt liv via sociala medier och chattforum. Givetvis ska dessa kontexter inte förringas, det är naturligtvis delar av den moderna människans sociala sammanhang där vi också kan känna oss anslutna, i dubbel bemärkelse. Poängen här är istället att även i denna sociala kontext, som är en ny social företeelse utvecklingsmässigt sett för oss människor, kan unga människor hamna på avvägar utan stöd av vuxen guidning. Idag lever vi inte bara i en industrialiserad tid utan i en högteknologisk tid. En vanlig fundering kring ungas ökade mentala ohälsa är påverkan från just sociala medier. Användandet av sociala medier räcker inte heller som enskilt förklarande faktor till den ökade graden av psykisk ohälsa, men nog är det ytterligare en dimension i de ungas liv där de kan driva långt iväg i svindlande ensamhet. Det är inte detsamma som att de inte ska vara där, men de behöver vuxnas hjälp att komma underfund med vad som händer även i den världen. För en ungdom är en av hens främsta ”uppgifter” i sin specifika utvecklingsfas att vara just socialt förbunden till sin omgivning. Det innebär att ungdomen ska skapa nya egna sociala nätverk med jämnåriga utanför sin ursprungsfamilj. Men inte bara med jämnåriga utan också med lärare, mentorer, släkt utanför kärnfamiljen, det vill säga personer från andra generationer med ”visare” medvetanden. Orsaken till detta är att vi är formade för att ta del av andras mentala erfarenheter, referera till dem och dela våra egna. Eftersom nu tonåringarna har en extra turbulent tid att ta sig igenom har de sannolikt ett större behov av att dela sina erfarenheter med andra. Inte minst på grund av den massiva neurobiologiska omstrukturering unga människor genomgår under tonårstiden. En nog så viktig omstrukturering men som gör det svårare att få rätsida på saker och ting.

77411642.1.1_Inlaga.indd 17

Varför mår så många ungdomar psykiskt dåligt?

Nya sociala nätverk

2021-01-14 10:53

Tonårshjärnan

Varför mår så många ungdomar psykiskt dåligt?

Den evolutionära tanken är att tonåringar ska använda sin hjärna så mycket som möjligt. Tonårshjärnan fungerar nämligen som en blåkopia för det som senare ska fungera som den vuxna hjärnan – nya synapser bildas och det som tidigare var en ”barnhjärna” ska omstruktureras till en betydligt mer effektiv vuxenhjärna. På grund av att hjärnan mognar bakifrån och framåt, mognar våra frontallober sist. Frontalloberna, som även kallas prefrontala cortex, är förenklat uttryckt vårt ”sunda förnuft”. Frontalloberna hjälper oss med våra exekutiva funktioner som exempelvis planering, översikt, självkontroll, social kompetens och impulskontroll. Det är också den del av hjärnan som vi behöver engagera för att begripa oss på vad det är som pågår på känslomässig nivå – för att veta vad vi känner och varför. Just på grund av hjärnans sätt att mogna är det betydligt svårare för ungdomar att engagera sina frontallober och de kommer som konsekvens av det att vara mer i händerna på sina känslomässiga reaktioner. Med detta dock inte sagt att frontalloberna hos en tonåring inte kan eller inte ska användas. Det är mycket viktigt att känna till att utvecklingen av tonårshjärnan handlar om en use-it-or-lose-it-process. Det innebär att om tonåringen inte får hjälp att engagera och använda centrala delar av hjärnan kommer den utvecklingen att gå förlorad, vilket riskerar att ställa till det i utvecklingen av mental förmåga. För att exemplifiera: Hjärnscanningsstudier visar att de neurobiologiska förändringarna hos tonåringar medför att mellan åren 14 till 17 är det i regel mycket svårt för dem att av egen kraft engagera sin prefrontala cortex. Av den anledningen är deras sårbarhet hög och de är i extra stort behov av just äldre och sannolikt ”visare” sinnen som hjälper dem med detta. Får de den hjälpen visar dessa hjärnscanningsstudier att ungdomarnas frontallober lyser klarare än vad de gör hos såväl vuxna som hos yngre barn. Det betyder att utvecklingspotentialen till att fatta emotionellt laddade beslut och att ompröva emotionellt laddade situationer, en central del i vår sociala kognition, är som störst under dessa år. För att denna process ska fungera förutsätter det dock att ungdomarna har tillgång till vuxna som finns till hands och som de litar på.

77411642.1.1_Inlaga.indd 18

2021-01-14 10:53

En vuxenvärld i evolutionär obalans

77411642.1.1_Inlaga.indd 19

19 Varför mår så många ungdomar psykiskt dåligt?

Den evolutionära obalansen bland äldre generationer idag tar sig uttryck av ett ofta intensivt fokus på den individuella personliga utvecklingen. Istället för att erbjuda sina mer mogna mentala processer, eller hjärnor om vi så vill, som stöd åt de unga i deras dramatiska utveckling är dagens glapp mellan generationerna sannolikt större än någonsin. De äldre generationerna lyser med sin frånvaro och rivaliserar rentav med de yngre generationerna. Det skapar inte utrymme för tillit, en tillit som krävs för att det ska bli möjligt för de yngre att lyssna till de äldre som förhoppningsvis har något att lära ut. Inom ramen för den evolutionära berättelsen om obalansen i tonårstiden idag ryms därför teorin om epistemisk tillit. Det är den som kommer att utgöra kärnan i resten av boken eftersom förmågan hos oss vuxna att stimulera epistemisk tillit hos barn och ungdomar kommer att hjälpa dem att bli socialt anslutna och därmed mer robusta i sitt psykiska mående. Därför, återigen, tar vi det från början, från det utvecklingsskede då den epistemiska tilliten utvecklades hos oss människor, frammejslad av evolutionen som en överlevnadsmekanism.

2021-01-14 10:53

6 epIstemIsk hunger

95 epIstemIsk hunger

Epistemisk misstro innebär vanligtvis en växelverkan mellan att inte alls lita på sig själv eller andra och en överdriven tillit till andra och ibland även till sig själv. Följande kapitel kommer beskriva det mentala läge som utgör en del av den epistemiska misstron och som kallas för epistemisk hunger. I likhet med epistemisk misstro som hos Sigge i förra kapitlet riskerar även epistemisk hunger att väcka negativa känslor och en upplevelse av att ha provat allt och att inte nå fram. Det gäller för såväl ungdomar som vuxna som lever med epistemisk hunger. Nedan följer berättelsen om Sam och hens djupa längtan efter något eller någon att hålla sig i. Liksom i förra kapitlet avslutas även detta kapitel med tankar kring hur vi skulle kunna kommunicera för att nå fram till Sam. sam Sam, 18 år, sitter hos skolkuratorn. Hen har skurit sig på en av skolans toaletter och fått hjälp av sina kamrater att hitta till skolans kurator Amir för att få stöd. Sam har i likhet med Sigge en hög p-faktor, det vill säga, hen lever med en tydlig frånvaro av epistemisk tillit. Sam har kämpat i många år och inom flera områden i sitt liv. Sam vantrivs hemma, hen känner sig ensam och missförstådd och är plågad av ständiga konflikter med bägge sina föräldrar. Den känslomässiga nivån i Sams hem skulle kunna beskrivas som mycket intensiv och spänd. Sam gråter mycket, väldigt mycket, för sig själv på sitt rum och ledsenheten känns bottenlös, som att hen till slut kommer flyta ut i en enda stor pöl. Vad som helst, känner Sam, kan putta hen in i den gråten och det enda som hjälper är rakblad eller alkohol.

77411642.1.1_Inlaga.indd 95

2021-01-14 10:53

Epistemisk hunger

77411642.1.1_Inlaga.indd 96

Sam tror att hens vänner börjat ledsna, hen ser hur de försöker stötta men på sista tiden tycker hen sig se mer ifrågasättande ansiktsuttryck och höra uppgivna suckar. Sam har därför börjat dra sig undan mer eftersom hen känner sig som, och har blivit alltmer övertygad om att andra ser hen som, en börda som det skulle vara skönare att slippa. Sam går mer sällan till skolan, skippar ”häng” med kompisar och drar sig helst av allt undan på sitt rum. Det är många som är engagerade i Sam; hen har haft flera olika psykologer på BUP och ungdomsmottagningen och har fortfarande kontakt på bägge ställen. Sam har också regelbunden kontakt med en psykiater på BUP, har utretts för neuropsykiatriska svårigheter och provat flera olika mediciner. Sam har också via sin mamma introducerats för yoga och ayurveda och var till en början alldeles förtjust, men verkar ha tappat intresset för det. Sams vänner brukar skoja mjukt med Sam om att hen blir som störtförälskad i alla sorters olika metoder för att ”man ska bli lugn och go”, men att Sam lika snabbt ”avförälskar” sig, som de säger. Alkohol är en sådan sak som Sam störtförälskat sig i, men däremot inte avförälskat sig ur. Sam är ofta den som dricker mest på festerna med sina vänner, det är som att det inte finns något stopp och det slutar i stort sett alltid i kaos och panik, med tårar, skrik, gråt, kräkningar på allsköns toaletter och hemkörningar med polis. Alla inblandade blir upprörda och ledsna, allra mest ledsen blir nog trots allt Sam som har svurit på att dricka mindre nästa gång. Tre relationer har gått i stöpet på grund av alkoholen och hens vänner trodde redan när den första relationen gick i stöpet att Sam skulle lära sig något. Men så blev det inte och ofta hör vännerna sig säga till varandra att ”Sam kanske inte har nått botten än, det kan ju vara så att man måste nå botten innan det vänder”. Samtidigt undrar de oroligt var botten är för Sam och om man till och med kan fastna på botten? På senare tid har Sam även börjat dricka hemma ensam, i stort sett när som helst på dagen. Alkoholen hjälper verkligen, upplever Sam, mot det omöjliga suget inuti. Sam och Amir har träffats till och från under två terminer. På senare tid har det blivit allt oftare. Amir vet inte riktigt hur han ska förstå att det blivit så och han känner sig alltmer osäker på om han verkligen hjälper Sam. Amir är medveten om att Sam har många engagerade kontakter: på BUP, ungdomshälsan och även med sin skolkurator från högstadiet. Amir kan ibland känna sig förvirrad över sin egen roll i Sams behandling,

2021-01-14 10:53

97 Epistemisk hunger

om det nu är behandling de håller på med? Det är svårt att säga nej när Sam kommer, Amirs dörr ska stå öppen för ungdomarna och Sam uttrycker ofta tydlig tacksamhet kring Amirs försök till hjälp, även om det inte ser ut att bli någon direkt skillnad för Sam ändå. Tvärtom så tänker Amir att det till och med verkar bli värre. Efter att ha pratat en stund i Amirs rum säger han till Sam: Amir: ”Du är en så stark och bra person Sam, du har så många vänner som tycker om dig, du hade ju ett helt följe med dig hit idag, eller hur? Sam: ”Mm.” Amir: ”Du, jag tror ju också att du vet att det finns snällare sätt att vara mot dig än att skära dig, eller hur?” Sam: ”Ja, kanske?” Amir: ”Hur skulle det vara att prova att ringa Emma [Sams kompis] nästa gång du känner panik, istället för att skära dig? Du vet, som vi pratat om?” Sam: ”Jo, men jag vet, jag har tänkt på att du har sagt det så jag gjorde det igår, det funkade, det var skönt att prata med henne. Det var som att hon blev glad att jag gav henne förtroendet, det kändes bra. Jag ska göra det nästa gång, jag lovar.” En vecka senare dyker Sam upp hos Amir igen. Den här gången har hen skurit sig flera gånger sedan sist och idén kring att ringa sin kompis Emma när känslorna tar överhanden är som bortblåst. Amir är förbryllad, han tyckte Sam lät så övertygad sist de talades vid.

Längtan efter att lita på någon Den epistemiska hungern är den andra sidan av myntet av epistemisk misstro. Det är inte ovanligt att våra ungdomar som kämpar med sina anknytningssystem och sin epistemiska misstro växlar mellan dessa två lägen. Den epistemiska hungern tar sig ofta uttryck i att leta febrilt efter något eller någon att lita på. Det inre mentala läget av att känna sig djupt ensam och utan möjlighet att lugna sig själv leder till en hunger efter något att tro på, att hitta fäste någonstans.

77411642.1.1_Inlaga.indd 97

2021-01-14 10:53

När epitet som blåögdhet kommer in i bilden finns risken att personen ifråga ses som att hen handlar medvetet: ”Men varför gör du så där igen? Varför lär du dig inte ens av dina egna misstag?” Det kan väcka det mesta från förvirring till ilska när någon upprepar samma misstag om igen och då är det lätt hänt att gå i fällan av att tänka att ungdomen inte lyssnar på sig själv eller andra med vilje.

Om hen bara … Hen måste ju … Hen borde verkligen … Att inte hen förstår …

Epistemisk hunger

Ännu en gång – det handlar fortfarande om en strategi för att försöka överleva. När en person lever i epistemisk misstro/hunger och därmed med en djup misstro även mot sig själv – varför i hela friden skulle hen då lära av sig själv? Som teorin om epistemisk tillit och misstro ger för handen: vi lär oss inte av någon som vi inte litar på. Sam Sam: ”Det är verkligen inte ditt fel Amir att jag inte ringde Emma. Alla dina tips är bäst. Du vet precis hur jag ska göra för att sluta skära mig och jag ska sluta, jag lovar. Jag fattar om du är helt less på mig.” Amir: ”Nämen Sam, nej, jag är inte less.” Sam: ”Det är okej, jag fattar det, det skulle jag också vara. Ni gör ju allt för mig här på skolan och ändå strular jag till det hela tiden. Jag ska bättra mig, jag lovar, jag ringer Emma nästa gång. Promise.” Amir: ”Mm, okej. Bra Sam, du vet det är viktigt att ha kompisar och särskilt i din ålder och du har ju verkligen många vänner, så du kan ju använda dig av den tillgången i ditt liv.” Sam: ”Ja, jag vet, du har helt rätt.” Det är ingen fråga om att Amir menar det han säger, det är sant. Och det är också därför det är än svårare att begripa när Sam kommer tillbaka ett par dagar senare och tycks ha fortsatt sitt intensiva självskadande. Amir: ”Okej, oj, vad hände? Ringde du inte Emma, som vi pratat om?”

77411642.1.1_Inlaga.indd 98

2021-01-14 10:53

Sam: ”Nä! Det gjorde jag inte, jag vet att allt jag gör är fel.” Amir: ”Åh, det var inte så jag menade.” Sam reser sig upp för att lämna rummet: ”Det var det visst. Det går inte att lita på dig heller, precis som med Emma, ni fattar inte mig!”

Det är mycket begärt för den unga som befinner sig i detta läge att ta den nyförvärvade kunskapen till sitt hjärta och faktiskt ändra sitt beteende till något mer konstruktivt. För att göra det behöver den nya informationen ha något att fästa vid, en tro på och en tillit till sig själv och den som förmedlar kunskapen.

Amir når inte fram

77411642.1.1_Inlaga.indd 99

99 Epistemisk hunger

Vad kan det vara som händer här? Amir vet så väl att med vissa ungdomar går det att ”nå fram” till med en enkel kunskapsbaserad intervention. Ungdomen lyssnar, kommer kanske tillbaka till Amir ett par gånger till för att sedan inte dyka upp utan fortsätta leva sitt tonårsliv utan hjälp av kuratorn. På något sätt har Amir nått fram. Med andra ungdomar, i det här fallet med Sam, upplever Amir att hur han än vänder och vrider på sig, framstår han inte som trovärdig i ungdomens ögon. Vad han än förmedlar är det som att det rinner av ungdomen som vatten på en gås. Trots goda intentioner och många och långa utbildningar i bagaget tycks han inte vara hjälpsam för Sam. Sam väcker varma känslor hos Amir samtidigt som han noterat att han i samtalen med hen ofta känner sig pressad att komma med en lösning. Han märker att han får svårt att tänka på något annat än att komma med bra råd till Sam hur hen ska göra för att slippa all olidlig ångest. Det finns nog ingen annan ungdom han gett så många tips till som Sam, men ingenting tycks riktigt hjälpa hen att komma på banan ändå. Deras återkommande interaktioner känns mer som ett hjul som står och spinner i sanden. Ingenting händer, snarare tycks det bli värre. Amir känner sig som en dålig kurator och förstår att Sam ledsnar.

2021-01-14 10:53

WikingTryck AB

MARIA WIWE

VI MÅSTE PRATA OM EPISTEMISK TILLIT MARIA WIWE

Mår en alltför stor del av våra unga psykiskt dåligt för att vi är i otakt med evolutionen?

Vi måste prata

EPISTEMISK TILLIT

MENTALISERING OCH PÅLITLIGA RELATIONER

9 789177 411642

77411642.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2021-01-14 11:29