9789177411574 by Smakprov Media AB

Läroplanens (Lpfö 18) mål och förmågor ligger till grund för boken och författaren sätter ord på och systematiserar det sociala och emotionella lärandet utifrån dem. Boken tar upp de grundläggande färdigheter som barn behöver för att kunna förhålla sig till sig själva och andra. Den innehåller praktiska, konkreta tips och exempel på hur man på ett kreativt sätt kan uppmuntra barn att lära sig hantera starka känslor, att samarbeta, sätta ord på känslor, förhålla sig empatiskt till andra, fokusera och ta instruktioner. Boken vänder sig till yrkesverksamma i förskola och pedagogisk omsorg. Den kan även med fördel användas i förskollärar- och barnskötarutbildningar.

Lars Löwenborg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, föreläsare och författare, har arbetat som lärare och är psykolog i förskola och skola. Lars ingår dessutom i svenska och internationella nätverk för socialt och emotionellt lärande.

ISBN 978-91-7741-157-4

789177 411574

LARS LÖWENBORG BARNS SOCIALA OCH EMOTIONELLA LÄRANDE

Sociala och emotionella färdigheter har en avgörande betydelse för lärandet, för hälsan, för livet och för det samhälle vi skapar tillsammans. I förskoleåldern är barn som mest mottagliga för lärande, och hjärnans utvecklingsmöjligheter som störst. Därför behöver sociala och emotionella färdigheter medvetet uppmärksammas.

LARS LÖWENBORG

BARNS SOCIALA OCH EMOTIONELLA LÄRANDE – utifrån förskolans läroplan

Innehåll

Förord 7 Bokens struktur

DEL 1 FÄRDIGHETER, FÖRSKOLANS LÄROPLAN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDET

Färdigheter 13 Från hem till förskola 15 Förskolan 16

De sociala och emotionella färdigheternas betydelse 21 Betydelsen för lärandet Betydelsen för relationer och samspel Betydelsen för hälsan Betydelsen för livet Betydelsen för samhället

21 22 23 24 25

Förskolans läroplan och de sociala och emotionella färdigheterna

Undervisning i förskolan 30 Det livslånga lärandet 32 Förståelse och medmänsklighet 33 Helheten omsorg, utveckling och lärande 34 Barnkonventionen 35 Kommunikation och skapande 35 Lekens betydelse 36 Hållbar utveckling 37 Kroppslig och personlig integritet 39 Stöd och stimulans utifrån barnets behov 39

Om lärandet och dess förutsättningar Anknytning och tillit Känsla av sammanhang Tre huvudverktyg i färdighetslärandet Fler aspekter av lärandet

41 41 46 47 60

DEL 2 SOCIALA OCH EMOTIONELLA FÄRDIGHETER 69 Färdigheterna är många

Färdigheter för att kunna styra sig själv

Att lyssna Att fokusera uppmärksamhet Att hejda sina impulser Att planera och organisera Att vänta Att styra sig med självprat Att förstå instruktioner Att reglera starka känslor Att hantera stress

Färdigheter för att förstå sig själv

74 77 82 84 86 88 91 93 102

104

Känslan av ett själv och en sammanhängande identitet 104 Självförtroende 106 Positiv och realistisk självuppfattning 108 Självmedkänsla 110 Värderingar 110 Optimism 111 Förstå sina känslor 112 Emotionell vägledning 115

Färdigheter för social förståelse Empati och mentalisering Förstå och uppskatta olikheter Förstå att känslor kan förändras Hur jag påverkar andra Tolka andras avsikter Känna samhörighet och vara inkluderande Bry sig och visa omsorg

120 121 125 125 126 128 129 132

Färdigheter för att hantera relationer och samspela 135 Turtagning 135 Bra sätt att samspela 138 Social problemlösning 140 Positiv självhävdelse 147 Fråga om hjälp eller be om något 152

Färdigheter för ansvarsfullt beslutsfattande

155

Kognitiva färdigheter

160

Tänkandets början 161 Logiska slutledningar 161 Att låtsas, fantisera och symbolisera 162 Att reflektera 163 Metakognitivt tänkande 165 Minne 166 Att kunna hålla det som behövs i huvudet 168

Förskolans yngsta

170

Färdigheter för att styra sig själv 171 Färdigheter för att förstå sig själv 173 Social förståelse 174 Relationsfärdigheter 175 Ansvarsfullhet 176 Kognitiva färdigheter 176

Slutord 179 Referenser 180

Förord

I förskoleåldern är barn som mottagligast för lärande, och

hjärnans utvecklingsmöjligheter är som störst. Då gäller det för förskolan att passa på att ge så många barn som möjligt en bra grund att bygga det livslånga lärandet på. En rad färdigheter ska läras och tränas för att barnen ska utvecklas mot de förmågor som beskrivs i läroplanen. Förskolans läroplan (Lpfö 18) redovisar en lång rad av mål och förmågor som styr förskolans arbete. Läroplanen ger riktlinjer för arbetet, men hur det pedagogiska arbetet konkret ska ske får sedan tolkas vidare av varje förskola och dess personal. Denna bok är en omfattande vidareutveckling av min tidi gare bok Färdigheter för livet (Gothia 2015), och en stark ambition har varit att koppla det sociala och emotionella lärandet till förskolans läroplan (Lpfö 18). De sociala och emotionella färdigheterna är beståndsdelar som bygger upp och som behövs för att lära de förmågor som beskrivs i läroplanen. Dessa sociala och emotionella färdigheter behöver medvetet uppmärksammas i förskolan, eftersom vi vet vilken avgörande betydelse de har för det framtida lärandet, för hälsan, för livet och för det samhälle vi skapar tillsammans. Kunskapen och den vardagliga medvetenheten om dessa färdigheter kan utgöra ledstänger i förskolans målstyrda undervisning.

Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) använder begreppet ”förmågor” för att beskriva målsättningar för barnens utveckling. Jag har valt att använda begreppet ”färdigheter” då det tydligare beskriver något som lärs och tränas, samtidigt som de till skillnad från förmågor exklusivt beskriver mänskligt kunnande (även ett fartyg kan ju ha en förmåga). Dessa begrepp går in i varandra. Jag har i huvudsak valt att använda begreppet förmågor då jag hänvisar till läroplanen och begreppet färdigheter när jag refererar till de sociala och emotionella färdigheterna. Läsaren behöver dock inte fundera så mycket över detta utan kan se båda begreppen som synonyma. Som pedagog i förskolan kommer du säkert att finna mycket av det som beskrivs i boken bekant eller till och med självklart. Kanske för att du intuitivt eller medvetet redan arbetar med det. Min strävan är att genom denna bok sätta ord på och systematisera det sociala och emotionella lärandet i förskolan samt att ge ett professionellt språk för pedagogernas arbete med barnen; ett språk som kan utveckla medvetenhet, samarbete i arbetslaget samt föräldrasamverkan. Min förhoppning är att denna bok kommer att vara ett stöd och en inspiration för er som arbetar i förskolan. Den är förhopp ningsvis ett stöd i er strävan att ge barnen de verktyg de kommer att behöva för framgång i skolan, med kamrater och för livet. I mitt mångåriga arbete som psykolog i förskolan har jag sett många goda exempel på vad engagerade och medvetna pedagoger bidragit med för barns utveckling. Jag vill med denna bok ge något tillbaka till alla de pedagoger i förskolan som har lärt mig så mycket. Tack för det! Lars Löwenborg 8

Bokens struktur Denna bok är indelad i två delar. I den första delen beskrivs förskolans roll i barnens lärande och utveckling. Kapitlet fortsätter sedan med en sammanställning av de sociala och emotionella färdigheternas betydelse för barnen, lärandet, relationerna, hälsan, framgång i livet samt deras betydelse för samhället i stort. Efter detta utvecklas några teman ur förskolans läroplan (Lpfö 18) utifrån det sociala och emotionella lärandet. Slutligen beskrivs en rad viktiga förutsättningar för lärande i förskolan. Bokens andra del fokuserar på olika sociala och emotionella färdigheter som är viktiga att utveckla i livet. De är indelade i fem grupper: färdigheter för att styra sig själv, färdigheter för att förstå sig själv, färdigheter för social förståelse, färdigheter för att hantera relationer och samspela samt färdigheter för ansvarsfullt beslutfattande. Sedan följer ett kapitel som handlar om kognitiva färdigheter, vilka fungerar som stöd till och korsbefruktar de sociala och emotionella. Boken avslutas med ett kapitel som fokuserar på arbete med de yngsta barnen i förskolan. I denna, bokens andra del, beskrivs konkreta exempel, övningar och förslag på hur man i förskolan kan arbeta för att utveckla olika färdigheter.

De sociala och emotionella färdigheternas betydelse

Riklig forskning visar på dessa färdigheters betydelse. De spelar

en avgörande roll för barnets lärande, för positiv utveckling av relationer och socialt samspel med andra, för den framtida hälsan, för hur det kommer att gå i livet samt för hur vi tillsammans skapar vårt samhälle. På senare år har denna nytta lyfts allt mer av en rad forskare och organisationer. Ett exempel är den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, bland annat känd för de s.k. PISA-mätningarna av skolresultat, som har påbörjat en stor forskningsstudie av vad de kallar ”den avgörande betydelsen av sociala och emotionella färdigheter” (OECD, 2019, s. 1, förf. övers.).

Betydelsen för lärandet Lärandet i förskolan och i skolan bygger på utvecklingen av en rad sociala och emotionella färdigheter och samspelet dem emellan. För att tillgodogöra sig lärandet behöver barnen till exempel utveckla självregleringsfärdigheter, som att lyssna, fokusera sin uppmärksamhet, kontrollera sina impulser, fråga när man inte förstår, reflektera, använda minnet, repetera för sig själv etc. Dessutom behövs både empatiska färdigheter och samspelsfärdigheter, då lärandet sker i samspel med andra, med kamrater, pedagoger och andra.

Det finns starka bevis för att dessa färdigheter förutspår de tidiga studieresultaten. Att främja dessa färdigheter hos förskolebarnen är därför avgörande för att förbereda dem för en lyckad skolstart (McClelland m.fl., 2007). Sambandet mellan självregle ring i tidig ålder och skolframgång samt yrkeskarriär fastslås i en avhandling från Stockholms universitet. Här föreslås också att denna insikt medför att det skapas insatser inriktade på att utveckla och förbättra olika färdigheter hos barnen (Andersson, 2012). Vid en amerikansk s.k. metastudie som omfattade över en kvarts miljon barn visade det sig att ett medvetet användande av program för socialt och emotionellt lärande förbättrade skolprestationerna väsentligt (Durlak m.fl., 2011).

Betydelsen för relationer och samspel Flertalet sociala och emotionella färdigheter behövs för att bygga relationer, för att få kamrater och för att kunna behålla dem. Barnen behöver lära sig hur de hävdar sig själva på positiva sätt. Andra färdigheter som är väsentliga är: Hur man samspelar på ett sätt som känns bra för alla, hur man läser av andras känslor och hur man kan lösa olika problem och dilemman som uppstår i samspelet. Genom livet tillhör man en rad olika grupper och gemenskaper där dessa färdigheter är till hjälp, till en början inom familjen och med kamraterna i förskolan, sedan med skolkamraterna och arbetskamraterna och senare i den nya familjen etc. Skolförberedelser går utöver att främja läs- och räknefärdigheter. De omfattar utvecklingen av sociala och emotionella kompetenser för att samarbeta med andra och skapa och upprätthålla positiva relationer med pedagoger och kamrater (National Scientific Council on the Developing Child, Harvard, 2004/2009, förf. övers.)

Att främja utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter är därför en nyckeluppgift i det tidiga lärandet och minst lika viktigt som läs- och skrivkunnighet, språk och räkning för att hjälpa barn att bli redo för skolstart (Denham, 2006; Shonkoff & Phillips, 2000).

Betydelsen för hälsan Världshälsoorganisationen WHO definierar mental hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där varje individ inser sin egen potential, klarar av normala påfrestningar i livet, kan arbeta produktivt och fruktbart och kan bidra till sitt samhälle (WHO, 2014, förf. övers.). Den mentala hälsan kopplas alltså till individens sociala och emotionella färdigheter. Barn som har svårt med sina sociala och emotionella färdigheter hamnar lätt i utanförskap då de riskerar att bli bortvalda. Det finns barn som hamnar utanför redan under sin förskoletid, vilket riskerar att leda till andra svårigheter. Brister i de sociala och emotionella färdigheterna är en riskfaktor för en rad senare svårigheter som psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet. En grupp som löper särskilt stora risker för framtida problem är de som utvecklat ett aggressivt beteendemönster. Att utveckla de sociala och emotionella färdigheterna i den tidiga barndomen har en vaccinerande effekt mot ovanstående problem. Riklig forskning har visat hur en effektiv intervention i förskolan och i de första skolåren kan utveckla barndomens sociala och emotionella färdigheter på ett bestående sätt. Att stärka dessa färdigheter kan ha betydelse inom många områden och har därför potential att positivt påverka individer såväl som hela folkhälsan (Jones m.fl., 2015, förf. övers.).

Betydelsen för livet Människor är i högsta grad sociala varelser som behöver varand ra för att utvecklas och må bra. Trots detta finns det många som har svårt att få de sociala relationerna att fungera och många lever i ofrivillig ensamhet. För att få det sociala samspelet att fungera behöver alla, såväl barn som vuxna, kunna fokusera sin uppmärksamhet, lyssna, känna igen och hantera sina känslor, sätta upp och uppnå positiva mål, visa omsorg och omtanke om andra, skapa och behålla goda relationer, ta ansvarfulla beslut och kunna hantera svårigheter med andra på ett konstruktivt sätt. Människor klarar sig bättre i livet om de kan lugna sig själva när de bli överväldigade av känslor, som när ilskan eller rädslan riskerar att ta överhanden. Man behöver kunna ta initiativ till kontakt med andra för att bygga relationer och fungera i samhällsgemenskapen. Allt detta behövs för att fungera i skolan, i arbetslivet, i familjen och i samhällsgemenskapen. Det självreglerande, sociala och emotionella lärandet löper som en röd tråd genom livet. Vi blir aldrig helt färdiga med detta lärande, vi kan alltid lära nytt och utvecklas. Det kanske är detta lärande som kallas mognad. I en stor studie som genomfördes i Nya Zeeland följde man över 1 000 individer från födelsen till 32 års ålder. Forskarna inhämtade information från föräldrar och pedagoger kring barnens förmåga att hantera olika impulser, till exempel aggres sivitet och uthållighet. Studien visade att tidig förmåga till självkontroll har tydligt positivt samband med god hälsa senare i livet, god ekonomi, laglydighet och mindre droganvändande, även när man tog hänsyn till variationer som social bakgrund och intelligens. Man såg också att om barnets självkontroll förbättrades före tio års ålder följdes det också av bättre hälsa. 24

Utvecklad självkontroll i de yngre åren hjälper också barnen att ta bättre beslut i den utmanande tonårsåldern (Moffitt m.fl., 2011).

Betydelsen för samhället Samhället som helhet mår bättre om vi kan samspela empatiskt med varandra, hantera våra känslor, leva oss in i andras situationer och förstå andras perspektiv, göra etiskt goda och trygga val, lösa konflikter på ett konstruktivt sätt och undvika utanförskap, aggressivitet och våld. OECD (2015) betonar farorna med en tillbakagång i de socia la och emotionella färdigheterna, vilket skulle leda till försämrad mental och fysisk hälsa, sjunkande välbefinnande, lägre förtroende mellan människor, mindre tolerans och samhällsengagemang, lägre utbildningsgrad, högre brottslighet, mer antisocialt beteende och en vacklande demokrati. Goda sociala och emotionella färdigheter ökar dessutom skolans förutsättningar att skapa ett positivt lärandeklimat där alla elever inkluderas. Vi lever i ett samhälle med många möjligheter och stor valfrihet. Detta ställer krav på individen att göra kloka val som leder till positiva följder både för sig själv och för omgivningen. De sociala och emotionella färdigheterna gör att människor får möj lighet att klara sig bättre tillsammans. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Lpfö 18, s. 5).

DEL 2 SOCIALA OCH EMOTIONELLA FÄRDIGHETER

I bokens andra del följer en genomgång och beskrivning av olika färdigheter barnen behöver lära inför skolan och livet. Beskrivningarna kompletteras med tankar om hur förskolan praktiskt kan arbeta med barnens utveckling av dessa fär digheter. De sociala och emotionella färdigheterna kan grupperas på olika vis, men jag har valt att gruppera dem i fem kategorier: Fär

digheter för att kunna styra sig själv (självreglering), färdigheter för att förstå sig själv (positiv och realistisk självuppfattning), fär digheter för social förståelse (social medvetenhet), färdigheter för att hantera samspel och relationer samt färdigheter för ans varsfullt beslutsfattande. De kognitiva färdigheterna räknas inte till de sociala och emotionella färdigheterna men utöver sitt eget värde för läran det korsbefruktar dessa de sociala och emotionella färdigheter na och utgör stöd för att lära och vidareutveckla dessa. Sociala, emotionella och kognitiva färdigheter är i grunden samman länkade, beroende av varandra i sin utveckling och i det praktiska användandet (Jones m.fl., 2017).

70â&#x20AC;&#x192;

Färdigheterna är många

Bokens första del behandlade förhållandet mellan de förmågor

och mål som ingår i läroplanen och de sociala och emotionella färdigheter som utgör en grund för att uppnå dessa. Olika förutsättningar för färdighetslärandet har också presenterats, som barnets känsla av tillhörighet och samhörighet med sina kamrater i förskolan och tryggheten och den goda anknytningen till pedagogerna i förskolan vilken är en grund för barnets utforskandelust och nyfikenhet. När man beskriver de sociala och emotionella färdigheterna kan man lyfta fram vissa som särskilt viktiga. Men det går givetvis inte att göra en komplett lista över alla färdigheter, eftersom färdigheterna är otaliga. Det är heller inte helt lätt att tydligt och exakt särskilja eller gruppera olika färdigheter. De flyter in i, korsbefruktar och förutsätter ibland varandra. Ett exempel är färdigheten att hitta lösningar på sociala problem eller dilemman. För att utveckla denna färdighet måste man också kunna reflektera, förstå andras perspektiv och kunna leva sig in i andras känslor. Utan sådana färdigheter riskerar problemlösningen bli alltför egocentrisk. För att kunna samarbeta måste man exempelvis också kunna vänta, lyssna, turas om och kunna hävda sig på ett positivt sätt.

Färdigheter för självreglering

Kognitiva stödfärdigheter

Positiv och realistisk självuppfattning

Social medvetenhet

Ansvarsfullt beslutsfattande

Relationsfärdigheter

Gruppering av de sociala och emotionella färdigheterna i bokens andra del

När man beskriver de sociala och emotionella färdigheterna kan man lyfta fram vissa som särskilt viktiga. Men det går givetvis inte att göra en komplett lista över alla färdigheter, eftersom färdigheterna är otaliga. Det är heller inte helt lätt att tydligt och exakt särskilja eller gruppera olika färdigheter. De flyter in i, korsbefruktar och förutsätter ibland varandra. Ett exempel är färdigheten att hitta lösningar på sociala problem eller dilemman. För att utveckla denna färdighet måste man också kunna reflektera, förstå andras perspektiv och kunna leva sig in i andras känslor. Utan sådana färdigheter riskerar problemlösningen bli alltför egocentrisk. För att kunna samarbeta måste man exempelvis också kunna vänta, lyssna, turas om och kunna hävda sig på ett positivt sätt.