9789177411499

MARIA HEIMER ETT SAMHÄLLE där tillgången till medier och information ständigt växer påverkas barn, precis som vuxna, av den information som når dem. Vi behöver därför vägleda barnen i medielandskapet och få dem att känna trygghet i att kunna samtala om vad de upplever både på och utanför internet.

Boken vänder sig till förskollärare och barnskötare och består av en teoretisk och en praktisk del. Den första utgör en bas i den egna medie- och informationskunnigheten. Den andra består av praktiska övningar som visar hur du kan arbeta med att väcka barns ny­fiken­het att söka ny kunskap, såväl med sina sinnen och i böcker som på internet, och hur barnen kan granska den information de möter.

Förordet är skrivet av Jack Werner, frilansjournalist och medgrundare till Viralgranskaren.

Maria Heimer är skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Hon har tidigare arbetat som utvecklingspedagog och läromedelsutvecklare. Maria Heimer har skrivit böcker om informationssökning, källkritik och högläsning och är en flitigt anlitad föreläsare.

ISBN 978-91-7741-149-9

9

789177 411499

KÄLLKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I FÖRSKOLAN

Enligt förskolans läroplan, Lpfö 18, ska barnen ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Det räcker inte att arbeta med detta vid enstaka tillfällen – arbetet med att utveckla barns förmåga att söka ny kunskap och inta ett källkritiskt förhållningssätt behöver integreras i förskolans dagliga verksamhet.

MARIA HEIMER

I

KÄLLKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I FÖRSKOLAN

INNEHÅLL FÖRORD 6 INLEDNING 8

DEL 1

UNDERVISNING I FÖRSKOLAN

15

BARNS MEDIEVANOR

17

HÖGLÄSNING 20 ATT SÖKA NY KUNSKAP

24

Källor 25 Böcker 27 Uppslagsverk 27 Databaser 28 Internet 29 Sökmotorer 29 Massmedier 32 Intervjuer 32 Bibliotek 33

ATT GRUNDLÄGGA ETT KÄLLKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 34 De fem superfrågorna 34 Trovärdighet 36 Källkritik i förskolan 37 Checklista 38 Källkritik i media 40 Gå på djupet i medie- och informationskunnighet 40

UPPHOVSRÄTT 42 Upphovsrättslagen 42 Creative Commons 43

SLUTORD – DEL 1

45

DEL 2

KÄLLOR 49 Vad är en källa?

Vad vill jag veta om dinosaurier och hur tar jag reda på det?

1. SÖKA NY KUNSKAP MED SINA SINNEN

49 51

54

Hörseln – vi lyssnar på ljud Synen – vi tittar på färger Vi undersöker vatten Att inte kunna se Känseln – vi undersöker föremål Vad luktar och smakar vi?

54 57 60 63 65 68

2. SÖKA NY KUNSKAP I BÖCKER

71

En myras liv Farliga djur På biblioteket

3. SÖKA NY KUNSKAP PÅ MUSEUM Vad är ett museum?

Ett eget museum Besök ett museum

4. SÖKA NY KUNSKAP I MASSMEDIER En förgylld tv Mysteriet på radion Vi undersöker tidningar

5 SÖKA NY KUNSKAP PÅ INTERNET Vad är internet?

Vi upptäcker internet tillsammans Vi letar spår

71 74 77

80 80 82 84

87 87 89 93

95 95 98 100

GRUNDLÄGGA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DET VI HÖR OCH SER 105 Den farliga krokodilen 105 Viskleken 108 Ett rykte i mörka skogen 110 Vem är tjuven?

112 En naken kejsare 114 Den tjuvaktiga trollkarlen 116

GRUNDLÄGGA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL BÖCKER Hur funkar det?

Hur vet författaren det?

Flitig som en myra Kan älgar ha solglasögon?

Vi jämför källor Vi leker detektiver Vems spillning?

GRUNDLÄGGA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL BILDER Vad visar bilden?

Att luras med bilder Vad är reklam?

119 119 122 125 127 130 134 137

141 141 144 147

MEDIEVANOR 150 Vad gör du på datorn?

Vad gör du på surfplattan?

Vad gör du på Youtube?

150 153 155

KÄLLFÖRTECKNING 158 Webben 158 Litteratur 162 Litteratur i övningarna 163

FÖRORD

P

å mina födelsedagsfester i låg- och mellanstadiet, som min mor generöst lät mig kalla ”herrmiddagar”, brukade en av höjdpunkterna vara att jag och mina vänner med hjälp av en gammal kassettbandspelare spelade in vad vi kallade Kanal sju. Det var närmast en ljudimitation av helgförmiddagarna på TV4, med såpoperor, samtalspaneler, trädgårdsprogram, filmrecensioner och annat som vi fnittrande och flamsande utagerade. När Maria Heimer i denna bok skissar upp en lektion i medie- och informationskunnighet (MIK) och källkritik låter hon barnen göra detsamma. Barnen i den här boken är förvisso yngre än jag var när jag gjorde Kanal sju, men jag är övertygad om att deras inspelningar kommer att vara minst lika roliga som mina var. Jag är också säker på att det inte för en sekund kommer att kännas som en lektion i källkritik och att det just därför kommer att fungera så bra.

Källkritik är hett just nu, på gott och ont. Det goda det för med sig är att alla pratar om behovet av kritiskt tänkande och MIK-frågor, medan det onda är att begreppet tenderar att utarmas. När något blir en snackis kan det liknas vid en deg: när den kavlas ut täcker den visserligen en större yta, men den blir också plattare. Det förvandlas till en förenklad frågeställning om vilka sajter man ska låta bli att klicka på och diskuteras gärna med 6

en mjukt nedlåtande ton, där de som inte riktigt behärskar den alltid är någon annan. Råkar man själv, eller någon vars åsikter man håller med, ha fel – ja, då är det ju bara ett misstag. Det vi gärna glömmer är att källkritik är en komplex intellektuell process, som till syvende och sist står och faller med utövarens kunskaper och självförtroende och att den som har störst mö­jl­ighet att lura en alltid är en själv. Bäst på källkritik är den som känner sin omvärld, sina styrkor, sina verktyg och inte minst sina begränsningar. Ingen källkritik utan självkritik.

Allt måste inte skärskådas. Att förneka barn att till exempel tro på och berätta sagor är att ta ifrån dem en viktig personlig kartläggning av vad som är möjligt, farligt och socialt accepterat.

Källkritiken i den åldern får inte bli stelbent och krävande, utan måste förbli äventyrlig och lustfylld. Med det lekfulla utforskandet och det egna återskapandet av vår informationsmiljö, genom att till exempel spela in egna radioprogram kan, tror jag, ett barn börja ana konturerna av sina styrkor och begränsningar. Med Maria Heimers bok i handen står ni inför en lärorik och värdefull dag med era barn. Men viktigare än så, det är att den också kommer att bli väldigt rolig.

Jack Werner, januari 2019 Frilansjournalist och medgrundare till Viralgranskaren

7

KÄLLOR

Vad är en källa?

MÅL

Bekanta sig med ordet källa och olika typer av källor.

NIVÅ

1 INLEDNING

Källa är ett svårt ord och många barn förväxlar ordet med källare. När du ska introducera ordet källa för barnen är det därför bra att utgå från en bild på en vattenkälla. Då kan du förklara att ur en källa finns det något att hämta. Ur en vattenkälla hämtar man vatten och ur en källa går det att hämta information. Med hjälp av källor tar man reda på och undersöker saker.

I den här övningen ska barnen få bekanta sig med ordet källa och fundera över vad det finns för olika typer av källor.

FÖRBEREDELSER

Du behöver bilder på följande: en bok, person, tidning, film, hund och en lampa, ett fotografi och ett par glasögon. Bilderna behöver vara utskrivna på papper.

49

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Börja med att lägga ut bilderna framför barnen. Samtala kring vad de ser på bilderna. Fråga sedan barnen följande: • Om du skulle vilja veta mer om katter, på vilka bilder finns det något eller någon som skulle kunna berätta mer om katter?

• Låt barnen titta på bilderna och välja ut vilka de tror kan ge dem information om katter. Samtala först kring de bilder som barnen valt, en bild i taget: • Varför har du valt den bilden? Vad tror du att du kan få veta?

• Samtala sedan kring de bilder som inte är exempel på källor, det vill säga hunden, lampan och glasögonen. Säg till barnen: Det finns några bilder som inte föreställer något som vi kan använda för att ta reda på eller undersöka något, vilka är det?

Varför kan de inte ge oss svar på något som vi undrar över?

Berätta att böcker, personer, tidningar, fotografier och filmer är exempel på källor. Låt barnen fundera över: • Vad är en källa?

• När använder man en källa?

• När du ska ta reda på något eller undersöka något, hur gör du då?

• Vad behöver man tänka på när man använder källor?

FORTSÄTTNING

Fortsätt gärna med övningarna ”Vad vill jag veta om dinosaurier och hur tar jag reda på det?” på nästa sida och ”Vi jämför källor” (s. 130).

50

Vad vill jag veta om dinosaurier och hur tar jag reda på det?

MÅL

Lägga grunden till att barnen på sikt tillägnar sig förmågan att söka ny kunskap.

NIVÅ

2 INLEDNING

När man ska ta reda på något är det viktigt att fundera över vilka källor som kan ge svar på det som man undrar över. I den här övningen ska barnen först få höra en skönlitterär bok om dinosaurier. Sedan ska de fundera över vad de vill ta reda på om dinosaurier och vilka källor som kan ge dem svar på det som de undrar över. Om du vill fortsätta att utveckla övningen behöver ni även material för att skapa ett dinoland. Hur ett dinoland kan se ut kan du se i någon av böckerna om Ivar av Lisa Bjärbo och Emma Göthner.

Den här övningen är en fortsättning på övningen ”Vad är en källa?”

FÖRBEREDELSER

Plocka fram bilderna på följande från övningen ”Vad är en källa?”: en bok, en person och en tidning, ett fotografi och en film. Du behöver även en bilderbok om Ivar av Lisa Bjärbo och Emma Göthner, till exempel Ivar träffar en tyrannosaurus eller Ivar träffar en stegosaurus.

51

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Läs en av böckerna om Ivar högt för barnen. Det finns flera olika att välja mellan: När Ivar träffar en triceratops, tyrannosaurus, pteranodon, diplodocus och stegosaurus. Innan du börjar läsa, titta tillsammans på omslaget och läs baksidestexten. Samtala kring följande: • Vad tror du boken handlar om?

• Har du läst eller sett något om dinosaurier? Berätta.

• Vad vet du om dinosaurier?

Samtala kring följande efter högläsningen: • Vad vet Ivar om dinosaurier?

• Hur tror du att Ivar kan veta så mycket om dinosaurier?

• Vad tycker Ivars pappa om dinosaurier?

• Finns det något som du tror är påhittat i boken? Berätta.

Berätta för barnen att ni ska ta reda på mer om dinosaurier.

Samtala kring vad barnen vill veta. Skriv ner några frågor om vad de undrar. Repetera sedan ordet källa från övningen ”Vad är en källa?”. Kommer barnen ihåg vad en källa är och minns de även olika typer av källor? Utgå från bilderna på olika källor som ni använde när ni bekantade er med olika källor. Vilka typer av källor kan ge svar på era frågor om dinosaurier?

Sök svar tillsammans med hjälp av några olika källor och sammanfatta vad ni har fått veta. Samtala sedan om de olika källorna: • Vilken källa tyckte ni var bra? Varför tyckte ni det?

• Fanns det någon källa som inte var så bra? Varför var den inte så bra?

• Var det någon fråga som ni inte fick svar på? Vad kan vi göra för att få svar på det som vi undrar över?

52

FORTSÄTTNING

Om ni har dinosaurier på förskolan, inspireras av Ivars dinoland och skapa ett eget. Läs boken på nytt och be barnen att under läsningens gång fundera över vad de vill ha i sitt dinoland. Skapa tillsammans och låt barnen utveckla sin lust att leka och lära.

53

GRUNDLÄGGA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DET VI HÖR OCH SER Den farliga krokodilen MÅL

Grundlägga ett kritiskt förhållningssätt genom att lära sig vad ett rykte är och hur det kan uppstå.

NIVÅ

1 INLEDNING

Att lära sig vad ordet rykte betyder och bli medveten om hur ett rykte kan uppstå är en del i att grundlägga ett kritiskt förhåll­ ningssätt.

När du ska introducera ordet rykte för barnen är bilderboken Hugo – Elak, blodtörstig och JÄTTEFARLIG? av Mia Nilsson bra att inleda med. Den handlar om Hugo som bor i ett litet hus i en väldigt stor skog. Ryktet säger att han är den elakaste, farligaste och absolut blodtörstigaste varelsen som man någonsin sett i sko­gen. Hugo känner sig ensam och skulle gärna vilja ha vänner, men de andra djuren i skogen är rädda för honom. När Hugo närmar sig dem springer de sin väg. Hugo räddar två vildsvins­ kultingar från att bli överkörda av en bil. Som tack för att han 105

räddat dem undrar vildsvinsmamman om de kan få komma på kafferep hos Hugo. Nästa dag bjuder Hugo på fika och han visar sig vara allt annat än elak, farlig och blodtörstig.

FÖRBEREDELSER

Du behöver bilderboken Hugo – Elak, blodtörstig och JÄTTEFARLIG? av Mia Nilsson. Det går också bra att utgå från bilderboken Ett tryntroll flyttar in av Charlotte Habersack och SaBine Büchner.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Börja med att bygga broar in i texten genom att berätta för barnen vad boken har för titel. Visa dem samtidigt omslaget och samtala kring det: • Vilka djur finns på bokens omslag?

• Vem av dem tror du är Hugo? Varför tror du det?

• Hur tror du att de andra djuren känner sig? Berätta varför du tror att de känner sig så.

Berätta kort vad boken handlar om. Läs den därefter högt för barnen och samtala om innehållet: • Enligt ryktet är Hugo elak, farlig och blodtörstig. Vad menas med rykte?

• Varför är de andra djuren rädda för honom?

• Hur får djuren reda på att ryktet inte är sant?

• Hur kan man veta att det som någon säger är ett rykte?

106

FORTSÄTTNING

Läs bilderboken Ett tryntroll flyttar in av Charlotte Habersack och SaBine Büchner. Boken påminner om Hugo – Elak, blodtörstig och JÄTTEFARLIG? Bland djuren på Hemmeltoppen upp­står ett rykte. Djuren är rädda för de har hört att det ska flytta upp ett tryntroll på berget där de bor. Även om de aldrig har sett honom vet de att han är otäck. Han är stor, raggig och ruffig. När tryntrollet bjuder in till inflyttningsfest är det ingen som vågar gå, utom partyharen som inte kan tacka nej till en fest. Tryntrollet visar sig vara allt annat än stor och otäck. Han är egentligen liten och rädd.

Samtala om bokens innehåll: • Vad är det för rykte som sprids i den här boken?

• Varför är djuren rädda för tryntrollet?

• Hur får djuren reda på att ryktet inte stämmer?

Jämför Ett tryntroll flyttar in med Hugo – Elak, blodtörstig och JÄTTEFARLIG? • Vad är lika i böckerna?

• Vad är olika?

• Vilken bok tyckte du bäst om? Berätta varför.

• Fanns det något som du inte tyckte om? Berätta.

Fortsätt gärna med övningen ”Viskleken”.

107

Viskleken MÅL

Grundlägga ett kritiskt förhållningssätt genom att få uppleva hur rykten kan uppstå.

NIVÅ

2 INLEDNING

Att lära sig vad ordet rykte betyder och bli medveten om hur ett rykte kan uppstå är en del i att grundlägga ett kritiskt förhåll­ ningssätt. Ett sätt att åskådliggöra för barnen hur ett rykte kan uppstå är att leka viskleken, eller ”skicka vidare” som den också kan heta.

FÖRBEREDELSER

Tänk ut ett ganska kort meddelande att skicka vidare till ett av barnen.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Leken går till så att ni sätter er i en ring. Du börjar viska ett meddelande till barnet som sitter till vänster om dig. Meddelandet ska bestå av en mening, till exempel: En björn åt upp min banan. Barnet säger inte meddelandet högt till resten av gruppen utan viskar sitt meddelande till den som sitter till vänster. Det barnet viskar vidare till nästa barn som i sin tur viskar vidare och så fortsätter det ända tills meddelandet når barnet som sitter till höger om dig. Det gäller att viska tydligt och lyssna noggrant, 108

meddelandet sägs bara en gång. Är ett barn osäkert på vad som egentligen sades, får barnet helt enkelt skicka vidare det som hen hörde. När meddelandet når barnet till höger om dig säger hen meddelandet högt. Därefter berättar du vad du började att viska. Oftast är det så att meddelandet har ändrat innehåll på vägen.

Samtala kring följande: • Vad hände med meddelandet när vi viskade till varandra?

• Varför tror du att det blev så?

• Om en tant som bor nära förskolan berättar att hon har sett en tiger i sandlådan, vad tänker du då?

Introducera ordet rykte för barnen. Berätta att ett rykte är något som man har hört, till exempel när ni fick höra att en tant sett en tiger i sandlådan. Ett rykte kan vara sant, men ofta stämmer det inte.

FORTSÄTTNING

Fortsätt gärna med övningen ”Ett rykte i mörka skogen” på nästa sida.

109

MARIA HEIMER ETT SAMHÄLLE där tillgången till medier och information ständigt växer påverkas barn, precis som vuxna, av den information som når dem. Vi behöver därför vägleda barnen i medielandskapet och få dem att känna trygghet i att kunna samtala om vad de upplever både på och utanför internet.

Boken vänder sig till förskollärare och barnskötare och består av en teoretisk och en praktisk del. Den första utgör en bas i den egna medie- och informationskunnigheten. Den andra består av praktiska övningar som visar hur du kan arbeta med att väcka barns ny­fiken­het att söka ny kunskap, såväl med sina sinnen och i böcker som på internet, och hur barnen kan granska den information de möter.

Förordet är skrivet av Jack Werner, frilansjournalist och medgrundare till Viralgranskaren.

Maria Heimer är skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Hon har tidigare arbetat som utvecklingspedagog och läromedelsutvecklare. Maria Heimer har skrivit böcker om informationssökning, källkritik och högläsning och är en flitigt anlitad föreläsare.

ISBN 978-91-7741-149-9

9

789177 411499

KÄLLKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I FÖRSKOLAN

Enligt förskolans läroplan, Lpfö 18, ska barnen ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Det räcker inte att arbeta med detta vid enstaka tillfällen – arbetet med att utveckla barns förmåga att söka ny kunskap och inta ett källkritiskt förhållningssätt behöver integreras i förskolans dagliga verksamhet.

MARIA HEIMER

I

KÄLLKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I FÖRSKOLAN