Gunilla Niss
Omsorgsuppdraget i förskolan handlar om att uppmärksamma och visa intresse och engagemang för varje barn. Barn som möts av en positiv, empatisk omsorg känner sig omtyckta, bekräftade och trygga och får energi och lust att lära och utforska.
UPPDRAG OMSORG
Se mig! Lyssna på mig! Tyck om mig!
I boken beskriver författaren hur omsorg och lärande hör samman och vilka utmaningar som finns med det kompensatoriska uppdraget och med att möta barn som behöver mer. För att skapa en förskola på barnens villkor behöver vi sätta barnens bästa i fokus. Trygga relationer är en grund för utveckling och lärande och vikten av ett positivt samspel inom arbetslaget och med vårdnadshavare lyfts fram. Boken ger konkreta exempel på vad omsorg är och hur den kan tillämpas i samspelet mellan pedagoger och barn, hela tiden med kopplingar till läroplanen och lagen om barnets rättigheter.
Gunilla Niss
Gunilla Niss är leg. psykolog och arbetar som konsult, handledare och föreläsare i förskolor och skolor. Hon är författare till flera böcker om förskolans möjligheter att tillsammans med hemmet bidra till att ge varje barn en bra start i livet.
UPPDRAG
OMSORG – en förskola på barnens villkor
ISBN 9789177411482
9 789177 411482
77411482.1.1_Omslag.indd 1
2020-11-27 08:56
Innehåll: Förord
6
Kapitel 1 Vad är omsorg?
7
Kapitel 2 Omsorg och lärande går hand i hand
15
Kapitel 3 Den viktiga anknytningen
25
Kapitel 4 Omsorg är känslor
39
Kapitel 5 Pedagogens omsorg och förhållningssätt
61
Kapitel 6 Daglig omsorg i rutiner
75
Kapitel 7 Samarbetet med föräldrarna
87
Kapitel 8 Barn som behöver mer
97
Kapitel 9 En förskola på barnens villkor
113
Litteratur och lästips
119
77411482.1.1_Inlaga.indd 5
2020-11-27 10:21
Förord Omsorgen om barnen, och värmen i kontakten med dem, skapar den trygg het och det välbefinnande som de behöver för att kunna ta emot undervis ning och lära sig. I förskolan lever omsorg och lärande sida vid sida. I mötet med barnen skapar ni pedagoger grunden för deras hälsa och utveckling. För mig är det viktigt att det står inskrivet i läroplanen att förskolans uppdrag är att vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Med den här boken vill jag lyfta omsorgens betydelse för varje förskole barn och samtidigt peka på all den omsorg som jag ser att ni pedagoger möter barnen med. Det finns en oro hos mig att omsorgen, trots att den finns där, riskerar att osynliggöras i ambitionerna att ge barnen en god utbildning. För förskolebarnet är det omsorgen och trygga relationer som ger energi och lust att lära. När jag skriver pedagoger menar jag alla som är i direkt arbete med barnen i förskolan. Arbetet med barnen är ett pedagogiskt uppdrag oav sett utbildning. När jag skriver föräldrar menar jag alla som har huvud ansvar för barnet oavsett om de är biologiska föräldrar, adoptivföräldrar eller andra vårdnadshavare. När jag skriver omsorg menar jag den positiva, empatiska omsorgen som får barn att känna sig omtyckta, bekräftade och trygga. Bokens upplägg kretsar kring samspelet mellan pedagoger och barn. Varje kapitel har ett tema som jag kopplar till omsorgsuppdraget. Jag skriver utifrån min profession som psykolog och de kunskaper och erfarenheter jag fått genom samtal, handledningar och utbildningar i olika förskolor. Det är som psykolog jag möter arbetslagen – och ibland föräldrar – och får inblick i hur barnen har det i sina förskolor och vad de behöver för att var och en ska utvecklas till en individ med stor nyfikenhet på livet. Gunilla Niss Åkersberga december 2020
6
77411482.1.1_Inlaga.indd 6
2020-11-27 10:21
KAPITEL 1
Vad är omsorg? Omsorgen betonas i både läroplanen, skollagen och lagen om barnets rättigheter som alla är Utbildningen ska styrdokument för arbetet i förskolan. I det här präglas av omsorg om kapitlet lyfter jag hur vi kan tänka om omsorg barnets välbefinnande och trygghet. och vad vetenskapen säger om begreppet. Ställ (Lpfö 18, sid 10) en fråga i arbetslaget om vad var och en menar med omsorg. Vilka uppfattningar och associa tioner uppstår i diskussionen? Omsorg ska på ett eller annat sätt finnas med i allt som pågår i förskolans värld. Hela förskolans verksamhet kan beskrivas som ett omfattande omsorgsarbete. Den norske filosofen Arne Johan Vetlesen skriv er i sin bok Omsorg (2001, sid 27) en dikt med en tankeväckande inledning: Omsorgen är golvet i varje människas liv, det vi står på, det vi tar stöd av, Det som håller oss uppe. Omsorgen är alltings början. Utan omsorg dör den nyfödda. Omsorgen finns i livets mitt. Även fyrtioåringen som sprudlar av livskraft, som tror sig vara oberoende av andra och suverän i sitt eget liv, bärs upp av omsorg.
Svårdefinierat begrepp Jag har många gånger funderat över hur det kommer sig att pedagoger ibland gör en åtskillnad mellan lärande och omsorg när vi diskuterar innehållet i arbetet med barnen. Det förvånar mig eftersom jag uppfattar att de i praktiken lyckas väl med att integrera omsorg och omvårdnad 7
77411482.1.1_Inlaga.indd 7
2020-11-27 10:21
med lärande. Precis det som pedagogernas uppdrag innebär: att ta ansvar för att omsorgen om barnet går hand i hand med, och förenas med, ansvaret att ge alla barn rika möjligheter till lärande. När det finns en med- vetenhet om de möjligheter som varje möte mellan barn och pedagog erbjuder blir omsorgssituationer även utbildningssituationer. Omsorg ställer höga krav på ett medvetet agerande. Det handlar om att ständigt behöva ta hänsyn, både till barnens behov och de särskilda situa tioner som barn och pedagog befinner sig i.
”Titta på mig då!” ropar Teo, fyra år, och springer ut ur rummet. Pedagogen Eva som känt Teo sedan han började på förskolan för tre år sedan går efter honom in i byggrummet. ”Har du byggt ännu ett rymdskepp?!” utbrister hon beundrande och ler mot Teo som ser stolt ut. ”Till vilken planet ska du den här gången?” ”Det är en ny planet som inte har nåt namn än!” tjoar Teo medan han skuttar runt Eva.
Det här är ett exempel på både god omsorg och lärande. Teo behöver bli sedd, lyssnad på och bemött med lyhördhet och omtänksamhet. Han möts av intresse och förståelse för sina behov i stunden och lär sig något om vad han åstadkommit genom att Eva uppmärksammar hans bygge. I sociala relationer finns alltid en omsorgskvalitet och så är det även i praktiska handlingar. Det finns också en tredje dimension i omsorgen: det relationella samarbetet med barnen. Ett relationellt arbete ställer krav på ett särskilt förhållningssätt, en särskild medvetenhet och ett särskilt an svarstagande. Det gäller också att differentiera arbetet beroende på vilket barn en möter. Omsorg handlar både om pedagogen som ger omsorg och om barnet som får omsorg. Omsorg finns i relationerna och har be tydelse här och nu och även i framtiden. Det skapas ett slags omsorgs kapital hos barnet som påverkar hur hen kommer att se på sig själv och andra, både nu och i framtiden. För ett barn kan ett speciellt bemötande ha stor betydelse, medan det för ett annat barn inte alls har samma värde. Det som är positivt för ett barn kan till och med vara kränkande för ett annat, beroende på när och hur det sägs och av vem. Nadine behöver till exempel ofta få höra att hon 8
77411482.1.1_Inlaga.indd 8
2020-11-27 10:21
lyckats medan Peter ser smått förolämpad ut vid sådana kommentarer. Omsorg ställer höga krav på ett medvetet agerande. Det handlar om att ständigt behöva ta hänsyn till både barnens behov och de särskilda situationer som barn och pedagog befinner sig i. Omsorg är svårt att defi niera i förväg. Det bara finns där, inbäddat i allt annat som sker. På liknande sätt kan vi tänka att undervisning sker på många olika sätt och vid en mängd olika tillfällen. Även i de sammanhangen tar barn till sig våra ansträngningar på skilda sätt. Något barn tycker att det vi berättar eller visar är spännande och får aha-upplevelser, medan ett annat barn inte alls är med ”på noterna”. Under samlingen berättar Eva att barnen måste lyssna på henne för att de ska kunna förstå vad hon vill att de ska göra. Nadine förstår precis vad Eva menar medan Peter ser ut som ett frågetecken.
En ömsesidig relation Barn lär sig omsorg genom att få omsorg. Den som ger omsorg är viktig för den som får ta emot den. Men den som tar emot omsorg är också viktig för den som ger den. Det handlar om en relation mellan omsorgsgivare och omsorgstagare. Omsorg är en social relation där ömsesidighet är kärnan. Utan ömsesidighet förmedlas ingen omsorg. Jag kan klä på ett barn utan omsorg genom att göra det som måste göras, utan att just då bry mig om den som blir påklädd. I omsorgen är känslorna i relationen väsentliga. Den känslomässiga omsorgen blir som ett kitt som håller samman de olika delarna i det pedagogiska arbetet. Men jag ser att det finns en fara om undervisningsuppdraget får ett större värde än omsorgen, det vill säga att omsorgen är värdefull för undervisningens skull och inte för sin egen. Förskolan arbetar med de yngsta i samhället och det kräver kunskaper om att deras omsorgsbehov är som störst under dessa år (Gerhardt 2004). Utbildningssituationer kan bli goda omsorgssituationer när det finns en medvetenhet och kunskaper om vilka möjligheter varje möte mellan barnet och pedagogen erbjuder. När pedagogerna har både generella kunskaper om barn och specifika kunskaper om varje enskilt barn kan undervisningen anpassas och inbegripa både omsorg och lärande.
9
77411482.1.1_Inlaga.indd 9
2020-11-27 10:21
KAPITEL 9
En förskola på barnens villkor Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. (Sören Kierkegaard, ur Synspunktet for min forfatter-virksomhed 1859)
I förskolans verksamheter förenas omsorg och lärande. Det är inte anting en eller utan ett både och. I skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är nödvändigt men pedagoger behöver också vara närvarande, lyhörda och uppmärksamma på konsekvenserna av sina handlingar. För mig innebär det att omsorg, utveckling och lärande måste flätas samman. Då skapas den helhet som är nödvändig för att barnen ska känna sig sedda, trygga och lära sig. Omsorg är det som gör oss till människor. Omsorg är det barnen har störst behov av. Brist på omsorg leder till känslor av övergivenhet med risk för känslomässiga och kognitiva svårigheter, låg självkänsla och svårig heter att lita på andra människor. Det som sparas på förskolan i dag betalar barnen i form av psykisk ohälsa. Tyvärr, det sparas. 113
77411482.1.1_Inlaga.indd 113
2020-11-27 10:22
En förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska till sammans med pedagogernas erfarenheter utgöra grunden för det prak tiska genomförandet av arbetet med barnen. Det krävs hög utbildnings nivå men också goda förutsättningar för att genomföra arbetet. När pedagogerna har utbildning och får förutsättningar att genomföra läro plan, skollag och lagen om barnets rättigheter har förskolan den höga kvalitet som krävs för att Sverige ska ha en förskola på barnens villkor. Jag vet att den finns, men inte överallt.
w w
En förskola med hög kvalitet utvecklar såväl barnens kognitiva förmågor som deras känslomässiga och sociala förmågor. Gruppstorlek och pedagogernas utbildning är de viktigaste kvalitetsfaktorerna.
Förskolans pedagoger har länge larmat om ohållbara situationer för såväl barn som pedagoger. Den ständigt ökande psykiska ohälsan hos allt yngre barn är en skam för ett välfärdsland. I mitt arbete som psykolog och handledare upplever jag en stor oro på många håll i landet, både bland förskolepersonal, föräldrar och forskare. Många grupper av pedagoger, rektorer och föräldrar protesterar mot de orimliga nedskärningar som genomförs i många kommuner. Besluts fattarnas respekt för dessa protester är ibland mycket låg.
Barnkonventionen – en omsorgslag Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättig heter trädde i kraft 1 januari 2020. Det är en barnrättslag som rimligen måste leda till förändringar, det vill säga förbättringar för barnen. Miss förhållanden måste anmälas för att få uppmärksamhet och kunna åtgärdas när lagen ska omsättas i praktisk handling. Barnets bästa ska genomsyra alla verksamheter som ansvarar för barn. Då blir naturligtvis förskolan tillsammans med skolan mycket viktiga verksamheter. Barnkonventionens fyra huvudartiklar är vägledande för hur konven tionens övriga artiklar ska tolkas.
114
77411482.1.1_Inlaga.indd 114
2020-11-27 10:22
Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör hen. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Det finns ytterligare några artiklar som explicit berör förskolan: Artikel 31: Lek och fritid är en rättighet för barnet. Artikel 19: Barn har rätt att skyddas mot alla former av våld, vanvård, misshandel och övergrepp. Barn ska inte bli utnyttjade av sina föräldrar eller andra vårdnadshavare. Barnkonventionen ska vara vägledande för alla verksamheter som an svarar för barn och då innebär det också att förskolan måste få förutsätt ningar för att kunna förverkliga den i det praktiska arbetet. Alla barn ska ges möjligheter att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar.
Kunskapstriangeln Kunskapstriangeln är ett sätt att beskriva och illustrera vad som behövs för att genomföra barnkonventionen i praktiken och därmed skapa en förskola på barnens villkor. Förutom kunskaper om barnets rättigheter
rne
Ba
utv eck l
ing
KUNSKAPSTRIANGELN
Ba
v ho
be
rne
ts
ts Barnets rättigheter
115
77411482.1.1_Inlaga.indd 115
2020-11-27 10:22
behövs generella kunskaper om barns utveckling och behov. Dessutom är det nödvändigt att ha kunskaper om det enskilda barnet. Lagen om FN:s konvention om barnets rättigheter handlar inte om barn i allmänhet utan om varje barns rättigheter, varje barns utveckling. Det innebär att de insatser som görs kommer att skilja sig åt. Sara behöver hjälp med att lämna sin mamma på morgonen, Amir behöver hjälp med att komma igång med sin aktivitet och Olga behöver hjälp med att komma in i leken och så vidare. Det är sådana vardagliga händelser som lagen om barnets rättigheter också handlar om på förskolan. Finns det inte resurser ska de utkrävas. Kommunen är enligt lagen skyldig att ”till det yttersta av sin förmåga” ge vad som behövs för att klara uppgifterna så att varje barn får sina rättig heter tillgodosedda. Det kan inte vara tydligare. Även i skollagen står det att resurserna måste fördelas olika beroende på barnens behov. Brist på resurser för att kunna genomföra vad lagen kräver blir därmed inte möjligt. Barnperspektivet Lagen om FN:s konvention om barnets rättigheter är vägledande för ar betet inom förskolan. All planering och alla åtgärder ska ha ett barnper spektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet. Förskolans arbete ska präglas av ett barnperspektiv:
• Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndig heter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som be döms vara barnets bästa. • Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård och skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn. (FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 3)
Ett barnperspektiv innehåller tre delar som belyser barnets rättigheter och barnets bästa: vuxnas perspektiv på vad barnet behöver, barnets per spektiv och barnrättsperspektiv.
116
77411482.1.1_Inlaga.indd 116
2020-11-27 10:22
Vuxnas perspektiv på barn Innebär att så långt som möjligt sätta sig in i ett barns situation för att kunna verka för barnets bästa. Barnets perspektiv Innebär att barnet blir lyssnat på och utifrån ålder och mognad får möj lighet att bidra med sina erfarenheter, synpunkter och förslag. Det handlar bland annat om barnets inflytande. När barn inte vill – eller vågar – något är det lätt hänt att vuxna kom mer med försäkringar som: ”Det kommer att gå bra!” För vi vuxna tror ofta att vi vet vad som är barnets bästa. Problemet, ur barnets perspektiv, är att vi kanske inte alls vet eller förstår hur det är för barnet och vad hen känner. Barnet har inte behov av våra försäkringar i det här läget utan av vår förståelse. För att förstå måste vi fråga, lyssna och visa respekt för svaren: ”Berätta, vad är det som skrämmer dig?”, ”Vad tror du kommer att hända?” ”Jag är inte säker på att jag förstår vad du oroar dig för. Kan du förklara för mig? Visa mig.” Hur ska barnet kunna lita på att vi vuxna vet vad som blir bäst om vi inte ens har frågat vad hen tänker och känner? Hur ska barnet kunna tro på att vi kan hjälpa om hen inte vet att vi har förstått problemet? Det är viktigt att anstränga sig för att förstå hur barn tänker och vill, även om de inte kan få vad de vill. Barnrättsperspektivet Barnrättsperspektivet är ingen personlig tolkning av vad som är bäst för barnet utan gäller skyldigheten att genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets bästa och barnets rättigheter som de är formulerade i barnkon ventionen. Genom lagen har Sverige folkrättsligt förbundit sig att ha en lagstiftning som står i överensstämmelse med konventionens artiklar.
117
77411482.1.1_Inlaga.indd 117
2020-11-27 10:22
Gunilla Niss
Omsorgsuppdraget i förskolan handlar om att uppmärksamma och visa intresse och engagemang för varje barn. Barn som möts av en positiv, empatisk omsorg känner sig omtyckta, bekräftade och trygga och får energi och lust att lära och utforska.
UPPDRAG OMSORG
Se mig! Lyssna på mig! Tyck om mig!
I boken beskriver författaren hur omsorg och lärande hör samman och vilka utmaningar som finns med det kompensatoriska uppdraget och med att möta barn som behöver mer. För att skapa en förskola på barnens villkor behöver vi sätta barnens bästa i fokus. Trygga relationer är en grund för utveckling och lärande och vikten av ett positivt samspel inom arbetslaget och med vårdnadshavare lyfts fram. Boken ger konkreta exempel på vad omsorg är och hur den kan tillämpas i samspelet mellan pedagoger och barn, hela tiden med kopplingar till läroplanen och lagen om barnets rättigheter.
Gunilla Niss
Gunilla Niss är leg. psykolog och arbetar som konsult, handledare och föreläsare i förskolor och skolor. Hon är författare till flera böcker om förskolans möjligheter att tillsammans med hemmet bidra till att ge varje barn en bra start i livet.
UPPDRAG
OMSORG – en förskola på barnens villkor
ISBN 9789177411482
9 789177 411482
77411482.1.1_Omslag.indd 1
2020-11-27 08:56