9789177411338 by Smakprov Media AB

Carolina LINDBERG (t.h.) är pedagog och socio nom och författare till ett flertal böcker om npf. Idag arbetar hon med handledning och utbild ning av familjehem som tar emot barn med npf. Tarek EDDIB (t.v.) är utbildad barnskötare och snickare, och jobbar som elevassistent sedan 2013. Han jobbar även som anhörigvårdare. Malin VALSÖ (mitten) är leg. psykolog och har gett ut böcker om npf, om organisationsutveckling och om fysisk lärmiljö i skolan. Hon har arbetat inom npf-området och som skolpsykolog. Malin arbetar nu med utveckling av skol organisationer och lärmiljöer, samt som föreläsare och handledare.

Carolina Lindberg, Tarek Eddib och Malin Valsö VÄRSTA BÄSTA JOBBET

Den här boken vänder sig till dig som arbetar som, eller utbildar dig till, resursperson för elever med behov av särskilt stöd. Och till dig som är chef för eller kollega till resurspersoner. Många av de elever som behöver en extra vuxen för att klara sin skolsituation har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) såsom asperger, AST eller adhd. För att kunna göra ett bra jobb som resurs för de här eleverna är det viktigt att ha med sig en del kunskap om npf. Det är också viktigt att ha vetskap om hur man kan ta hand om sig själv på sin arbetsplats, och framför allt att ha en välfylld verktygslåda med idéer om hur man kan bemöta och stärka eleven. Vår förhoppning är att den här boken ska kunna komplettera det du redan kan och vet!

ISBN 978-91-7741-133-8

77411338.1.3_Omslag.indd Alla sidor

789177 411338

2021-01-28 07:28

Carolina Lindberg, Tarek Eddib och Malin Valsö

Att arbeta som resurs för elever med autism och adhd

77411338.1.3_Inlaga.indd 3

2021-01-28 07:35

© 2019 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-133-8 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Omslagsillustration: Shutterstock Illustrationer i inlagan: iStockphoto Fotografi: Mikael M Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2019 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehållsförteckning Inledning................................................................................. 8 RESURSENS ROLL ................................................................. 11 En typisk arbetsdag .............................................................. 12 Skolans uppdrag.................................................................... 15 Lärarens uppdrag ................................................................. 16 Resursens uppdrag ............................................................... 17 Hållbara resurspersoner – ja tack!.................................... 24 Professionellt bemötande...................................................... 25 Långsiktigt hållbar............................................................... 31 Att ha roligt på jobbet........................................................... 32 Handledning........................................................................ 35 Andra aktörer att samarbeta med.......................................... 38 OM NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ........................................45 Generellt om diagnoser ...................................................... 47 Orden och begreppen........................................................... 47 Har varenda människa diagnos nuförtiden?.......................... 49 En stämpel i pannan?........................................................... 50 Med rätt miljö, ingen diagnos? ............................................. 53 Killar och tjejer med diagnoser............................................. 54

Släkten är värst?.................................................................... 54 Diagnoser och andra utmaningar...................................... 58 AST/ASD/Aspergers syndrom............................................... 58 Adhd och add....................................................................... 59 Dcd...................................................................................... 59 Tourettes syndrom................................................................ 59 Tvång................................................................................... 60 IF......................................................................................... 60 Svag begåvning..................................................................... 61 Särskild begåvning................................................................ 61 FAS...................................................................................... 62 Dyslexi och dyskalkyli.......................................................... 63 Språkstörning....................................................................... 63 Stress, oro och psykisk ohälsa............................................... 63 Hur hjärnan jobbar............................................................... 65 Planera och organisera sin tillvaro......................................... 65 Automatisera........................................................................ 69 Flexibilitet............................................................................ 71 Att lära sig av sina erfarenheter............................................. 73 Att förstå sig på andra människor......................................... 76 RESURSENS VERKTYGSLÅDA............................................. 81 Att jobba med eleven............................................................ 83 Att hjälpa elever lära............................................................. 84 Att skapa relation och bygga förtroendekapital..................... 86

Rutiner................................................................................. 93 Förutsägbarhet...................................................................... 98 Visuellt stöd........................................................................ 100 Tydlighet............................................................................ 102 Konsekvenser.......................................................................105 Belöningssystem................................................................. 109 När ska man ta bort stödet?.................................................111 Fysisk lärmiljö.....................................................................113 Att hantera sig själv............................................................116 Behålla lugnet......................................................................117 Tankeverktyg.......................................................................118 KASAM............................................................................. 121 Förlåta sig själv och lära av sina misstag...............................123 Att hantera andras förväntningar..................................125 Föräldrarnas förväntningar................................................. 126 Lärarnas, skolledningens och annan personals förväntningar ..................................................... 127 Avslutande ord.....................................................................130 Lästips....................................................................................132

Inledning Den här boken riktar sig till dig som antingen arbetar som resurs till elever med behov av särskilt stöd eller som utbildar dig för att göra det. Boken är också relevant för dig som är chef för eller kollega till en resursperson. Många av de elever som behöver en extra vuxen för att klara av skolsituationen har en en neuropsykiatrisk diagnos (npf, se sidan 46) såsom asperger eller adhd. För att kunna göra ett bra jobb med de eleverna, och samtidigt inte köra slut på sig själv, så är det viktigt att ha en del kunskap om npf, och framför allt att ha med sig en välutrustad verktygslåda med idéer om hur man kan bemöta och stärka eleven. När vi upplever att vi har slut på lösningar är det lätt att uppleva hopplöshet med arbetsuppgifterna. Det finns alltid något mer att prova. Vår förhoppning är att den här boken ska kunna komplettera de idéer och kunskaper som du redan har. Du kommer rimligtvis inte att hålla med om allt. Det vi skriver som inte passar för dig eller din elev behöver du förstås inte bry dig om. Du ska självklart inte heller ändra på något som redan fungerar bara för att du läser något nytt i en bok. Håll fast vid det som är bra och laga inte sådant som inte är trasigt! Vi har valt att använda oss av begreppet resurs eller resursperson. Andra benämningar är till exempel assistent, lärarassistent, klassresurs eller elevassistent. En del lägger in olika betydelser i begreppen. Andra gör det inte. Vi som skriver den här boken tillsammans har olika erfarenheter 8

från skolan. Carolina är pedagog och socionom. Hon har bland annat jobbat som elevassistent och behandlingsassistent i sär- och grundskola och arbetar nu som handledare och författare. Tarek är snickare och barnskötare och jobbar som resurs för elever i grundskolan. Malin är leg. psykolog och har varit verksam som skolpsykolog. Hon jobbar idag bland annat med handledning och utveckling av skolorganisationer och lärmiljöer, och är verksam som föreläsare. Vi hoppas att våra olika bakgrunder ska bidra till spännande perspektiv på det viktiga arbetet med elever som behöver lite utöver det vanliga i särskola och grundskola.

Resursens roll

En typisk arbetsdag Det är inte helt självklart att beskriva den typiska arbetsdagen för en resurs. Allt beror förstås på elevens förutsättningar och på hur skolan valt att organisera resurspersonens uppdrag. Att det inkluderar att träffa många spännande människor, fatta många beslut och göra kloka och mogna avväganden brukar stämma in på de flesta resurspersoners arbetsdag.

Sebastian berättar Just nu ser min arbetsdag ut ungefär så här: Snabb avstämning med klassläraren om dagens planering samt om det är något vi behöver justera utifrån hur vi plane rat. Hälsa min elev välkommen till skolan på skolgården. Ofta är hans mamma med, men vi har bestämt att vi inte säger nå got om hur morgonen varit eftersom den ofta varit lite rörig och det blir en tråkig start. Föräldrarna sms:ar om det varit något jättespeciellt. Sida vid sida med min elev första passet. Vi går igenom da gens planering. Han vill inte ha bilder och sånt även om han skulle behöva det. Han är ofta rätt stressad på morgonen så då behöver jag vara med och förebygga så att inget händer

som spär på den stressen. Han vet att vi kan gå ut och jobba i lilla rummet om han inte orkar vara i klassen. Elevrast. Här är det fortfarande högt tryck på mig. Inte läge att ta paus eller så. Jag behöver vara med i kapprummet och tills han tagit sig in i någon aktivitet. Om han väl tar sig in, och jag har lite koll på vilka andra barn som han leker med, brukar jag kunna backa lite. In från rasten. Jag brukar passa på att säga något positivt om rasten när vi är på väg in. Det är svårt för honom med fria lekar och sånt, så han förtjänar att höra något bra för jag vet att han verkligen försöker. När jackan är upphängd, eleven på plats och andra passet börjat ordentligt brukar jag kunna gå ifrån och förbereda om det är något att fixa inför kommande veckan. Jag brukar ta en kaffe också. Kolla mejlen och så. De dagar det är övningsämnen eller praktiska ämnen behöver jag vara med eleven så då funkar det inte att gå ifrån. Lunchen är intensiv så jag måste vara på plats innan den börjar. Då är jag lite av en bumper mellan eleven och andra. Han blir nog stressad av alla ljud och köande och rörighet, men han vill äta med de andra. Han vet att det går att sitta i ett annat rum om han vill. Vi har infört bestämda platser i lunchmatsalen för min elevs skull. Jag tror det är bra för de flesta elever. Rasten som följer på lunchen är inte så lång. Om min elev vill får han vara inne och läsa på rasten. Det vill han oftast inte. Jag är med honom, men backar om jag kan.

Pass 3 och 4 är den tid när jag får ta min rast. Jag ser till att allt kommer igång och sen går jag iväg. Om eleven ska till specialpedagogen eller något sånt brukar vi försöka göra sånt den här tiden, men då måste jag följa honom dit och det är ingen idé att han försöker sätta sig och jobba i klassen innan jag kommer tillbaka. Just övergångar mellan olika akti viteter är ofta väldigt svåra för honom. På vår skola går många från mellanstadiet på fritids. Min elev också. Vi har löst det så att jag inte jobbar med honom på fritidstid också. Det har varit lite jobbigt att se för det har varit några vikarier som han inte funkat så bra med. Men nu har vi hittat ett arbetssätt och två personal som han funkar bra med. Det är viktigt att vi inte nöter för hårt på varandra tror jag. Jag har en avstämning med läraren när jag lämnat över till fritids. Oftast behöver vi inte säga så mycket längre eftersom vi jobbat ihop oss bra. Men det är skönt att ha den där lilla tiden. Om det är något jättespeciellt ringer jag hans förälder, men det försöker jag att bara göra om det är helt nödvändigt. När avstämningen är klar går jag över till min eftermiddagstjänst som är med mindre barn i en annan skol byggnad. Jag träffar min elev på skolgården ibland, men han är klar över att jag inte har så mycket tid för honom på fritids. Jag tycker det funkar bra och jag känner att det här uppläg get funkar super för både mig och min elev. Det får honom att trivas i skolan och mig att trivas på jobbet.

Skolans uppdrag Skolan har världens viktigaste uppdrag: att ge alla elever, oavsett bakgrund eller egna förutsättningar, en utbildning och en bra start i livet. Att gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet är ett av de bästa sätten att få ett gott vanligt liv. Att inte gå ut skolan eller gymnasiet innebär en av de största riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. En fungerande skolgång är alla barns rättighet. Man brukar säga att skolan har ett tvådelat uppdrag. Det ena är kunskapsuppdraget: att lära eleverna kunskap, som fakta, och förmågor, hur man gör något. Det andra är demokratiuppdraget: att hjälpa eleverna att utvecklas till delaktiga medborgare i vårt demokratiska samhälle. Skolans uppdrag styrs av skollagen och läroplanerna. Skolplikt och skolrätt Grundskolan, från förskoleklass till och med årskurs 9, är obligatorisk. Det innebär att alla barn har skolplikt från och med skolstarten i augusti det år som hen fyller 6 år tills att eleven har gått ut årskurs 9. Sveriges kommuner ansvarar för den svenska skolan. Varje kommun är skyldig att erbjuda en grundskoleplats för de elever som är i skolåldern. Skolan är skyldig att anpassa skolsituationen så att den fungerar för varje elev. Detta gäller oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola. Det finns något som heter garanterad undervisningstid, det

innebär att elever har rätt till undervisning ett visst antal timmar i varje ämne. I verkligheten fungerar detta sällan som det ska för alla elever. Många skolor lyckas inte med sitt uppdrag att skapa en skolsituation som fungerar för alla elever. För elever med särskilda behov och utmaningar kan skoldagen innebära en oerhörd stress, vilket ibland leder till att de inte längre orkar med att vara i skolan (läs gärna mer om stress på sidan 63). En del elever klarar av att vara i skolan, trots bristen på anpassningar, men får kanske inte så mycket undervisning som de har rätt till. Och får därför inte samma chans att lära sig det de behöver.

LÄRARENS UPPDRAG Man kan säga att det är lärarens ansvar att utföra skolans uppdrag: att lära ut kunskaper och förmågor. Läraren ansvarar också för att anpassa undervisningen och miljön i skolan så att den är tillgänglig för alla elever, det vill säga att alla elever ska kunna förstå undervisningen, ta den till sig, vara delaktiga och kunna vistas i skolmiljön. Varje elev och varje klass är kopplade till en lärare. Den läraren kallas ibland för klasslärare, ibland mentor, ibland ansvarspedagog. Eftersom du som resurs nästan alltid är kopplad till en viss klass eller elev jobbar du under lektionstid på klasslärarens eller ämneslärarens uppdrag. Läraren behöver ha en plan för vad du ska göra och prata med dig om det. Läs mer om detta längre fram i boken på sidan 21.

RESURSENS UPPDRAG Resursrollen har uppstått för att lärarnas kapacitet att möta många elever med olika behov i samma klass samtidigt inte har räckt till. I en vanlig skolklass i Sverige finns det ofta 20–30 elever. Och i varje klass finns det elever med skiftande förutsättningar och behov. En del följer utvecklingskurvan, det vill säga klarar av precis de saker man förväntar sig av ett barn i en viss ålder. Det är utifrån dessa elever som både undervisning och läroplaner ofta utgår. En del elever lär sig snabbt och blir uttråkade av för lätta uppgifter. En del lär sig långsamt och hinner därför inte med. Några har svårt med läsning och skrivning, en annan att sitta still och en tredje tycker det är svårt att veta var man ska börja och hur man kommer igång med uppgifter. Precis så är det i en helt vanlig klass. Men eftersom undervisningen ofta utgår från de som lär sig lagom lätt och lagom snabbt finns det ett antal elever i varje klassrum som inte får det de behöver. Och när man tycker att det mesta är för svårt, för lätt, för tråkigt eller för oläsligt, då tappar man sugen och orken. En del sitter tysta och stilla, men många hittar på något annat att göra än ingenting. Och det är där du som resurs kommer in. Resurs, klassassistent, lärarassistent, elevassistent? Kärt barn har många namn. Och lika många olika sätt att jobba på. Vad du ska göra beror på vilken lärare och vilken klass du arbetar i, och vilken eller vilka elever du får i uppdrag att fokusera på. Ofta ska du vara ett stöd för en eller flera elever som får uppgifter

som inte är anpassade för dem. Att vara stöd kan under en skoldag innebära att förklara uppgifter och läsa instruktioner, hålla koll på schema och skolmaterial, hantera utbrott och frustration, hitta på rastaktiviteter, förhindra eller reda ut bråk, motivera eleven att arbeta och hålla kontakt med föräldrarna. Det är inte ovanligt att det saknas uppdragsbeskrivning där du tydligt kan läsa om din roll och vilka förväntningar som finns på dig. Vad ingår i jobbet? Och vad ingår inte? Om det inte finns någon uppdragsbeskrivning är det svårt att veta vad som ingår i jobbet. Risken är därför stor att det finns många olika förväntningar. Olika lärare kan ha olika bilder och behov av vad du ska göra, rektorn ytterligare en bild, liksom föräldrarna och eleverna. Be därför om att få ett eget schema och att du tillsammans med din närmsta chef (rektor) och/eller den lärare du jobbar mest med tillsammans punktar upp vad du förväntas göra under en skolvecka. Organisatoriska förutsättningar För att kunna göra ett bra jobb behöver man ha ett tydligt uppdrag och en tydlig roll. Man behöver också få goda förutsättningar för att utföra det jobbet. Det är rektor som ansvarar för skolans organisation och bemanning, och som ska ge både dig, lärarna och andra kollegor förutsättningar att göra ert jobb.