9789177411307

Detta är demens vänder sig till yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom och kognitiv svikt. Den kan också läsas av närstående och andra som vill veta mer.

Margareta Skog är leg. sjuksköterska, med.dr i omvårdnad med inriktning mot äldre och områdesansvarig, tema åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har tidigare varit lektor på Sophiahemmet Högskola samt rektor för Silviahemmet.

ISBN 978-91-7741-130-7

9

789177 411307

Detta är DEMENS

Budskapet är att en ökad medvetenhet om vad kognitiva sjukdomar innebär ger större möjlighet till en person­centrerad vård och omsorg.

Boken kan även användas som uppslagsbok och varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor.

Margareta Skog

Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna och räknas sedan 2012 som en av världens stora hälsoutmaningar. För att möta och vårda den växande gruppen av personer som drabbas krävs ökad kunskap. Inte minst att förstå att demens inte är en sjukdom utan ett samlingsnamn för många olika tillstånd som påverkar hjärnan.

Det här är den första boken som presenterar de fem vanligaste demens­diagnoserna och vilka behov de olika patient­grupperna har.

Boken lyfter också symtom som ofta misstolkas som demens. Den förklarar även BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.

Fakta om en folksjukdom

INNEHÅLL

Förord 7 Myter eller fakta?

10

1. Detta är demens 14 Vad är demens?

14 Bra att veta om hjärnan 19 När, var och hur en demenssjukdom utvecklas 23 Vanliga symtom och kännetecken 30 Svårighetsgrad − mild, medelsvår och svår demens 33 Så påverkas minnet 37 Viktigt att utreda och ställa diagnos 44 Reflektionsfrågor 49 2. Lindrig kognitiv funktionsnedsättning 50 Vad är kognition?

51 Subjektiv och lindrig kognitiv nedsättning 54 Symtom vid lindrig kognitiv funktionsnedsättning 54 Sammanfattande fakta – diagnoskriterier och behandling 56 Reflektionsfrågor 57 3. Alzheimers sjukdom Risk- och friskfaktorer Symtom och kännetecken Svårighetsgrad − mild, medelsvår och svår Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Sjukdomens påverkan på vardagen

58 61 63 70 74 76

Sammanfattande fakta – diagnoskriterier och behandling 83 Reflektionsfrågor 85

4. Vaskulär demens 86 Symtom och kännetecken 92 Sjukdomens påverkan på vardagen 97 Sammanfattande fakta – diagnoskriterier och behandling 101 Reflektionsfrågor 102 5. Frontallobsdemens 103 Symtom och kännetecken 108 Sjukdomens påverkan på vardagen 112 Sammanfattande fakta – diagnoskriterier och behandling 116 Reflektionsfrågor 118 6. Parkinsons sjukdom med demens 119 Sjukdomens påverkan på vardagen 126 Sammanfattande fakta – diagnoskriterier och behandling 131 Reflektionsfrågor 132 7. Lewykroppsdemens 133 Symtom och kännetecken 136 Sjukdomens påverkan på vardagen 139 Sammanfattande fakta – diagnoskriterier och behandling 142 Reflektionsfrågor 142

8. BPSD − beteendemässiga och psykiska symtom vid demens

143

9. posttraumatiskt stressyndrom vid demens

160

10. D emens vid intellektuell funktionsnedsättning 168 11. Detta är inte demens

176

12. Leva med demens − personcentrerad vård

192

13. Närstående i lust och nöd

218

Slutord − framtiden

232

Referenser och lästips

234

Myter eller fakta?

Testa din egen kunskap och inställning genom att läsa påståendena nedan. Fundera över vad du själv anser. Läs därefter hur det faktiskt är. Stämde din uppfattning med fakta? I boken får du sedan veta mer.

Påstående: Demens är ett namn på en bestämd sjukdom.

Fakta: Demens är samlingsnamn för en samling symtom. Demens är med andra ord inte ett namn på en bestämd sjukdom.

Olika demenssjukdomar är till exempel Alzheimers sjukdom, Lewykroppsdemens och vaskulär demens.

Påstående: De flesta äldre är senila och dementa.

Fakta: Ordet senil betyder gammal, så visst är de flesta äldre gamla. Men demens är tecken på sjukdom, inte på ett normalt åldrande. De flesta äldre har inte demens. Ord som senil och dement bör inte användas. Begreppet kognitiv sjukdom kommer att bli mer vanligt i framtiden, i stället för demens.

Påstående: De flesta demenssjuka vårdas på äldreboenden.

Fakta: Majoriteten av alla demenssjuka vårdas av närstående i hemmet under lång tid. Det är först i slutet av sitt liv som 10

myter eller fakta?

personer ofta flyttar till ett gruppboende. Många har dessförinnan gått på dagverksamhet på dagarna och med hjälp av närstående och/eller hemtjänst bott hemma resten av tiden.

Påstående: Den äldre bör inte utsättas för en jobbig demens­ utredning.

Fakta: Alla har rätt att få en diagnos och det gäller också personer med demenssjukdom. Visst är det sorgligt att få en demensdiagnos, men många äldre och deras närstående känner också lättnad över att få en förklaring till varför allt inte står rätt till. Det är också viktigt för den fortsatta behandlingen och planeringen.

Påstående: Personcentrerad vård innebär att fokusera på den demenssjukes förmågor, arbeta aktivt med hens livsberättelse och etablera en god kontakt.

Fakta: Ja, utgångspunkten är den unika personen och hens behov samt upplevelser av sin verklighet.

Påstående: Den demenssjuke upprepar sina frågor gång på gång för att få kontakt och uppmärksamhet.

Fakta: Minnesproblem vid demenssjukdom gör att ”sist in” ofta blir ”först ut”, det vill säga att det som sagt nyligen glöms först.

För den sjuke är frågan som ställs ofta ny varje gång. Frågandet kan också vara tecken på ensamhet och ångest. Att få höra svaret kan vara trygghetsskapande.

11

myter eller fakta?

Påstående: Demenssjuka ska helst inte ta några läkemedel, bara bromsmediciner.

Fakta: Äldre, och speciellt demenssjuka, är extra känsliga för läke­medel och bör inte ta mer än vad som är nödvändigt. I dag används inte ordet bromsmedicin, eftersom de lindrar symtomen men inte bromsar upp sjukdomsutvecklingen.

Påstående: När den demenssjuke inte äter beror det ofta på att personen inte tycker om den mat som serveras.

Fakta: Demenssjukdomen kan innebära att personen ser maten, men inte viljemässigt kan föra den till munnen eller att personen inte kan tolka det som ses. Det kan också vara så att den äldre inte ser den vita fisken på den vita tallriken, eftersom det inte är några kontraster mellan mat och tallrik. Självklart kan det också bero på att den demenssjuke inte tycker om maträtten. Därför är det viktigt att dokumentera vad personen tycker om, men också vad personen absolut inte vill ha.

Påstående: Pannlobsdemens drabbar i större utsträckning män.

Fakta: Män och kvinnor drabbas i samma utsträckning. Pannlobsdemens drabbar ofta personer yngre än 65 år, men förekommer också bland betydligt äldre.

Påstående: Vaskulär demens förknippas med hjärt- och kärlsjukdom.

Fakta: Majoriteten av de personer som får vaskulär demens har hypertoni, kärlkramp, diabetes eller förmaksflimmer. Ett an12

myter eller fakta?

nat vanligt samband är stroke. I hög ålder är blandformer vanliga, exempelvis Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.

Påstående: Lewykroppsdemens är en relativt nyupptäckt demenssjukdom.

Fakta: Ja, kriterierna för vad som ska klassas som Lewykroppsdemens kom i slutet av 1990-talet. Kopplingen till Parkinsons sjukdom är stor.

Påstående: Det är vanligt att vid långt framskriden demenssjukdom drabbas av oro och aggressivitet och att personen i vissa fall använder ett ocensurerat och grovt språk.

Fakta: Upp till 90 procent drabbas någon gång av beteende­ mässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD. Apati och håglöshet är de vanligaste symtomen och inte ilska­som många tror. Det är ofta de utåtagerande symtomen som skapar mest problem för omgivningen, medan apati med bristande motivation och nedsatt initiativförmåga kan vara ett stort lidande för den demenssjuke.

Påstående: Personer med Downs syndrom hinner sällan drabbas av demens, eftersom de har betydligt kortare livslängd.

Fakta: De flesta med Downs syndrom kommer att drabbas av för tidigt åldrande och redan vid 50 års ålder ökar risken att få Alzheimers sjukdom.

13

Detta är demens vänder sig till yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom och kognitiv svikt. Den kan också läsas av närstående och andra som vill veta mer.

Margareta Skog är leg. sjuksköterska, med.dr i omvårdnad med inriktning mot äldre och områdesansvarig, tema åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har tidigare varit lektor på Sophiahemmet Högskola samt rektor för Silviahemmet.

ISBN 978-91-7741-130-7

9

789177 411307

Detta är DEMENS

Budskapet är att en ökad medvetenhet om vad kognitiva sjukdomar innebär ger större möjlighet till en person­centrerad vård och omsorg.

Boken kan även användas som uppslagsbok och varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor.

Margareta Skog

Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna och räknas sedan 2012 som en av världens stora hälsoutmaningar. För att möta och vårda den växande gruppen av personer som drabbas krävs ökad kunskap. Inte minst att förstå att demens inte är en sjukdom utan ett samlingsnamn för många olika tillstånd som påverkar hjärnan.

Det här är den första boken som presenterar de fem vanligaste demens­diagnoserna och vilka behov de olika patient­grupperna har.

Boken lyfter också symtom som ofta misstolkas som demens. Den förklarar även BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.

Fakta om en folksjukdom