9789177411253 by Smakprov Media AB

S K O L K U R AT OR 2 . 0

Hilda Johnsson är social koordinator i Linköpings kommun och har en master i socialt beteende. 2015 – 2019 arbetade hon som skolkurator på Vikingstad skola utanför Linköping där hon tog fram ett arbetssätt och material som konkretiserar skolans arbete med psykosociala frågor.

HIL D A JOH N S S ON

En god elevhälsa är en förutsättning för ett bra lärande. För att rusta eleverna för det samhälle vi lever i idag behöver skolan inte bara undervisa i kognitiva förmågor utan även i de icke-kognitiva förmågorna. Genom att ge barn och ungdomar verktyg att förstå och hantera sina känslor kan skolan förebygga psykisk ohälsa i form av exempelvis stress och oro. I den här boken berättar skolkuratorn Hilda Johnsson utifrån sina egna erfarenheter om hur man kan lyfta in frågor om psykisk hälsa i den pedagogiska miljön. Hon har utvecklat en modell för hur elevhälsan och pedagoger kan arbeta tillsammans i klassrummet kring teman som mobbning, identitet, stress och barns olika villkor. Boken vänder sig till dig som arbetar som kurator, men även er med andra funktioner inom elevhälsan och självfallet till pedagoger som vill utveckla samarbetet med elevhälsan. I bokens andra del finns en handledning som steg för steg beskriver hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kan organiseras, planeras och genomföras. De olika temana är förankrade i skolans ämnen och kunskapskrav för att göra det lättare att arbeta med dessa frågor i undervisningen.

HIL D A JOHN S S ON

SKOLKURATOR 2.0 MÅ BRA, PRESTERA BRA

ISBN 9789177411253

9 789177 411253

77411253.1.1_omslag.indd 1,3

2020-04-14 08:22

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 2

2020-04-14 08:26

HIL D A JOHN S S ON

SKOLKURATOR 2.0 MÃ&#x2026; BRA, PRESTERA BRA

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 3

2020-04-14 08:26

© 2020 Hilda Johnsson och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-125-3 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Stina Andersson Grafisk form och omslag: Mystical Garden Design AB Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts Lettland, 2020 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 4

2020-04-14 08:26

INNEHÅLL Tack 7 Förord 8 Inledning 10 DEL 1 Kuratorsrollen 2.0 – att utveckla sin yrkesroll 18 Barns och ungas psykosociala hälsa 24 Elevhälsan startar i klassrummet 32 Modellen tar form 36 Så gör du – steg för steg – för att komma igång 46 Resultatet 54 DEL 2 Handledningens upplägg 65 Tema 1: Barns olika livsvillkor 69 Tema 2: Identitet 79 Tema 3: Mobbning 88 Tema 4: Allas lika värde 102 Tema 5: Stress och press 116 Tema 6: Kärleken är fri 126 Utvärdering 135 Slutord 137

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 5

2020-04-14 08:26

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 6

2020-04-14 08:26

TACK Till er som fanns med och inspirerade på vägen, innan jag visste vad jag och detta skulle bli och som gav mig möjligheten att forma detta till vad det nu är. TACK till er som gjort det här bokprojektet möjligt: Sara Skagerström, Karolina Fagéus Berg, Jennie Karlsson, Therese Grennberger, Jonna Moberg, Sara Nyberg, Erika Eriksson, Anneli Jonason, Helena Vickström, Helena Roxå, Linnéa Trossö, Frida Johansson, Helen Rydström, Caroline Meyer Lagersparre, Anders Österhjelm och Susanne Bardell Carlbring. Till er som alltid är där och hejar på och ger mig energi. TACK! Henric Hagaard, Therese Lind, Cilla Selg Hugoh, Elin Ringborg, Lisa Hammarlund, Alicia Bobbo Dahlin, Gustav Johansson, Anna Wallin, Malin Nittberg, Jessica Klitsie, Emma Almqvist, Helga Nonne Carlson, Titti Curry, Lina Ideström, Sandra Lindholm, Staffan Nilsson, Mamma, Pappa, Axel, Mattis och Morfar, Majken. Sist och störst, TACK alla elever som varit en del av detta! För er ska jag alltid kämpa.

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 7

2020-04-14 08:26

FÖRORD Vad roligt att du har hittat min bok! Den här boken riktar sig nämligen till just dig som arbetar inom elevhälsan och till dig som är pedagog och vill utveckla samarbetet med elevhälsan. Syftet med boken är att belysa vikten av att skapa ett tätt samarbete mellan elevhälsa och skola för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Jag vill också ge inspiration och stöd med gripbara exempel kring hur ett sådant arbete kan organiseras, planeras och genomföras. Min intention är att berätta om hur jag som kurator har arbetat med det främjande och förebyggande arbetet genom att lyfta in psykosociala frågor i den pedagogiska miljön. Jag har tagit fram en modell som jag tillsammans med elever och pedagoger arbetar efter för att ge en trygg, trivsam och utvecklande lärmiljö. Modellen innefattar sex olika teman, där jag och pedagogerna undervisar om psykosociala frågor, livsvillkor och samhällsfrågor som rör välmående kopplade till läroplanens kapitel 1 och 2. De olika temana är dessutom förankrade i en rad olika ämnen och deras kunskapskrav, vilket gör att det blir lättare att arbeta med dessa frågor i den vanliga undervisningen. I mitt arbete som kurator har jag förmånen att få föreläsa om det här arbetssättet. Jag ser att det finns ett stort behov av att det ska finnas en konkret metodbok i hur elevhälsan kan bli en naturlig del i den övriga pedagogiska verksamheten. Jag ser också det behovet ur ett samhällsperspektiv då den psykiska ohälsan är ett stort problem bland både unga och vuxna i dag. Jag hoppas att den här boken kan inspirera dig till att lätt8

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 8

2020-04-14 08:26

are kunna ta dig an och skapa utrymme för dessa frågor på ett konkret och roligt sätt och ge dig verktyg för att skapa en plattform för psykosociala frågor i det pedagogiska rummet. Hilda Johnsson Linköping, februari 2020

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 9

2020-04-14 08:26

INLEDNING Våren 2016 hade jag arbetat på min dåvarande skola i nio månader. Under den perioden hade jag samtidigt bollat flera deltidstjänster på fyra andra skolor för att få ihop till en heltid. Precis som många andra i min profession som har en liknande arbetssituation fann jag läget ohållbart, då jag upplevde att min arbetsmiljö helt enkelt kändes orimlig. Att flänga runt mellan olika skolor innebar inte bara att vara ett logistiskt geni, utan även kunna möta sin elevgrupp med namn och deras dilemman, komma ihåg namn på kollegor och försöka få ett sammanhang varje dag. Detta gav mig varken en känsla av kontinuitet, tillräcklighet eller tillhörighet, och mitt fokus under dagarna var tvunget att bli åtgärdande arbete istället för att utgå från ett främjande arbete. Den här arbetssituationen resulterade i att jag sa upp mig. Jag fick en ny tjänst på en ny skola och äntligen slapp jag nu åka, vad jag vid det tillfället upplevde det som ”land och rike runt” för att få ihop en heltid. Den nya skolan som jag hade fått jobb på delade dock inte min elevsyn, vilket gjorde att jag inte kände mig ”hemma”. Så, jag ringde till min gamla rektor och sa att jag ville komma tillbaka. Detta var kanske ett av de mest trevande telefonsamtalen jag har haft i hela mitt liv. Att efter bara några dagar ringa och be att få sitt gamla jobb tillbaka var ärligt talat inte en av mina stoltaste stunder i livet. MEN, jag hade en väldigt smart chef. Hon berättade att det skulle ske förändringar i personalgruppen och att med den nya budgeten skulle de kunna utöka min tjänst, men hon kontrade också med att ge mig en utmaning. Hon ville se vad jag skulle göra med min heltid 10

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 10

2020-04-14 08:26

och hur jag bäst kunde förvalta min tid, då varken hon eller jag ansåg att det var rimligt att bara ha elevsamtal 40 timmar i veckan. De timmarna var tvungna att användas på något annat sätt också. Det var ungefär så här långt in i samtalet jag kände att det nya jobbet kanske inte var så dumt ändå … Jag nappade i alla fall på den bollen och utmanade mig själv att tänka nytt. Hur skulle man kunna använda sin tid bäst för att nå så många elever som möjligt och ge dem bra förutsättningar för en god hälsa och lärande? Jo, man jobbar förebyggande och hälsofrämjande såklart! Min vision om att arbeta förebyggande och hälsofrämjande grundas i tre saker:

1. Nå fler elever Jag ville nå fler elever. Min upplevelse är att man som kurator främst träffar enskilda elever i kurativa samtal. Ibland finns möjlighet att arbeta i grupper eller att vara med i en klass, men på grund av att tjänsterna ofta ser ut som de gör med få timmar och ofta på flera skolor, finns det inte ett systematiskt arbete. Det kändes viktigt för mig att hitta ett sätt att arbeta på som gjorde att jag fick träffa så många elever som möjligt och även se dem i flera sammanhang än bara under ett samtal en och en. Att vara ute i klasserna och se eleverna i ett annat sammanhang gjorde också att de fick se mig. Jag blev en person och inte en funktion för fler elever än de som kom på samtal. Det skulle leda till att fler elever visste vad jag gjorde och att jag kunde skapa relationer med en större grupp. Förhoppningsvis skulle det leda till att steget till att ta en samtalskontakt skulle bli väldigt mycket kortare och lättare.

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 11

2020-04-14 08:26

2. Samarbete med pedagogerna Jag ville arbeta tätt med pedagogerna och göra dessa frågor levande i den vanliga verksamheten, det fick inte bara vara enskilda jippon. Pedagogerna är nyckeln till eleverna. De är de som träffar sina elever flest timmar, som kanske är först med att få ett förtroende om hur eleven mår, som ser livssituationer som kan påverka skolarbetet och som kan hjälpa till att kartlägga mönster om man får till ett bra samarbete. För mig var det därför självklart att pedagogerna skulle vara en aktiv del av arbetet i klasserna, även om det var jag som hade huvudansvaret. Detta gjorde även att pedagogerna fick en större insyn i vad vi från elevhälsan besitter för kunskaper och kan bidra med. Flera av pedagogerna som jag arbetat med har i efterhand sagt att det har varit utvecklande även för dem att vara med på lektionerna. De har fått verktyg till att bättre kunna möta eleverna i frågor relaterade till det psykosociala. Utöver att pedagogerna var en nyckel för mig att använda när det gällde eleverna, blev också detta samarbete en vinst för mig rent personligt. Att gå från att vara ganska ensam, vilket man blir som ”annan funktion” på en skola, hade jag helt plötsligt ett nytt sammanhang. Jag upplevde att jag hade kollegor på ett helt annat sätt än tidigare och blev medräknad på ett annat sätt när jag nu var en del i inte bara elevernas utan även pedagogernas vardag.

3. Göra elevhälsan mer synlig på skolan Jag ville framförallt göra elevhälsan mer synlig på skolan. Att elevhälsan ”kommer ut” till både pedagoger och elever varierar säkert från skola till skola. Men som jag tidigare beskrivit finns problemet med små tjänster, vilket inte bara 12

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 12

2020-04-14 08:26

gäller kuratorer utan även andra funktioner inom elevhälsan. Det gör tyvärr att klassrumsbesök, spontana turer i korridorer eller forum där man kan sitta ner och samtala med pedagoger försvinner. Detta leder till att elevhälsans funktion blir ganska dold. Elevhälsan blir en grupp man lämnar över sina utmaningar till istället för någon man samarbetar med. Jag vet att detta är något många skolor de senaste åren aktivt arbetar med att förändra, vilket är ljuv musik i mina öron! Under vårterminen 2016 var dock så inte fallet och därför blev det en av de tre sakerna som jag valde att ha som fokus i implementeringen av modellen. Med dessa tre pelare som utgångspunkt började jag leta fakta och forskning runt detta. Vi ser att den psykiska ohälsan ökar och även sjunker ner i åldrarna, men varför? Det finns givetvis inget enkelt svar på den frågan och det är många parametrar som spelar in. Men det får mig ändå att fundera på om vi verkligen rustar våra barn och unga tillräckligt för att de ska klara av att leva i det samhälle som vi skapat. Utifrån det jag hade sett på de olika skolor jag arbetat på behövde pedagogerna få uppleva att kontakten med elevhälsan verkligen gör skillnad för dem i deras dagliga arbete med eleverna och att elevhälsan kan hjälpa dem att klara sina arbetsuppgifter och sitt yrke bättre. Jag ville också att skolan som organisation skulle ha en helhetssyn på elevhälsan och att elevhälsan skulle göras mer tillgänglig i flera led. Det vill säga såväl för elever som för pedagoger och föräldrar. Jag fick börja med min chef som nu väntade på en arbetsbeskrivning. Jag ville presentera ett arbete för henne som gav mig utrymme att vara flexibel, men som också hade tyngd i form av stöd i både forskning och läroplanen. Min tanke var 13

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 13

2020-04-14 08:26

sedan att med hennes stöd presentera idén för pedagogerna som då skulle känna sig manade att testa detta upplägg. Att få med eleverna på banan skulle inte bli något problem. Men hur skulle jag som kurator övertyga lärarna om att jag skulle komma in på deras arena och undervisa om saker som skulle ta tid från den ordinarie undervisningen utan att möta motstånd? Här gällde det att tänka till. Den här boken kommer att handla om just detta, hur en utmaning blev till ett projekt som sedan blev ett kontinuerligt arbete med fina resultat. För elever, pedagoger och för mig både som person och i min yrkesroll. Helt ärligt hade denna idé inte gått att genomföra utan en rektor med ett ”rektorsmod”. Att implementera ett nytt arbetssätt där man som annan funktion än lärare ska få låna lektionstid kräver såklart en tydlig plan, vilket jag hade. Men den planen hade aldrig kunnat sjösättas om det inte var för min chef, Sara. Att våga satsa på nya tankar och idéer och att våga säga ”nu kör vi på det här” trots att det från början fanns många skeptiska röster kräver rätt person på rätt plats. Som tur var hade jag det, och för det är jag evigt tacksam.

Bokens upplägg Boken är uppdelad i två delar. I den första delen berättar jag om min bild av elevhälsans roll och varför jag anser att den behöver utvecklas. Den andra delen är en handledning som visar hur elevhälsan och pedagoger kan arbeta praktiskt med min modell i klassrummet.

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 14

2020-04-14 08:26

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 15

2020-04-14 08:26

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 16

2020-04-14 08:26

DEL 1

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 17

2020-04-14 08:26

KURATORSROLLEN 2.0 – ATT UTVECKLA SIN YRKESROLL Att vara kurator och att arbeta inom elevhälsan tycker jag är ett otroligt spännande uppdrag. Man träffar många elever som man får möjlighet att vägleda. Man är en del av ett team med spetskompetenser och har en viktig roll i form av att arbeta med psykosociala frågor inom skolan. För mig har kuratorsrollen tidigare inneburit att främst ha samtal och vägleda elever till andra instanser när de behövde, men jag upplevde ofta att jag saknade en grund i den övriga verksamheten och inte var en del i ett sammanhang. Under min yrkeskarriär har jag insett att både kuratorsrollen och andra roller i skolan måste utvecklas och anpassas mer efter det samhälle vi lever i. Det har blivit så otroligt tydligt för mig att barn och unga i dag inte är rustade för det samhälle de lever i . Och vi vuxna, som också är barn av vår tid, famlar i mörkret på många områden där vi ska vägleda samtidigt som vi själva lär oss hur detta snabba, digitaliserade och omvärldsbejakande samhälle fungerar. Ju längre tid jag har arbetat inom skolan som kurator, desto mer har jag letat efter svaren på två frågor som ständigt återkommer till mig: • Vilka verktyg behöver vi rusta barn och unga med i dag för att de ska kunna gå ut i ett väldigt föränderligt samhälle? • I en värld där du kan få alla svar i din telefon inom några sekunder, vad behöver vi lära dig? 18

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 18

2020-04-14 08:26

Skolan är en plats för lärande och utveckling. Men många barn känner sig också stressade av de krav som de upplever i skolan, som till exempel läxor, prov och att få bra betyg för kunna söka in på den utbildning man vill. Detta är något som ofta kommer upp i mina elevsamtal. Något som jag också sett är att många barn och unga lyfter är att de känner press att vara populära, ha status bland kamrater. Många uttrycker en rädsla för att bli mobbade eller se någon bli utsatt för mobbning. Ytterligare en sak som ofta kommer upp i mina samtal är dåligt mående på grund av en bullrig skolmiljö. Som skolkuratorer ingår vi i elevhälsan. Dock har vår roll förändrats i styrdokumenten de senaste åren genom att uppdraget främst ska ha ett förebyggande och främjande perspektiv. Detta gäller inte bara kuratorer utan hela elevhälsans personal. Vi kuratorer står för den psykosociala kompetensen i skolan. Vi arbetar visserligen på uppdrag av rektorn, men min uppfattning är att många rektorer inte riktigt vet vad en kurators kompetens kan användas till. Att kunna identifiera, bedöma och undanröja sociala och psykosociala hinder för lärande, men också att ha kunskap om hur man kan förebygga psykosocial ohälsa och sociala problem i en skolsituation är en viktig funktion och ett superviktigt komplement till pedagogernas arbete. Kuratorerna, som i de bästa av världar har möjlighet att arbeta på både individ- och gruppnivå och på organisatorisk nivå, kan här vara till enorm hjälp då de precis som resten av elevhälsan oftast jobbar utifrån ett skolperspektiv. Det vill säga att fokus ligger på inlärning och pedagogisk problematik. 19

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 19

2020-04-14 08:26

Några viktiga begrepp i arbetet med elevhälsa Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet innebär att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Arbetet börjar med att identifiera och beskriva de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Det behöver göras på individ-, grupp- och organisationsnivå. Genom att sedan analysera riskerna underlättas planeringen av förebyggande insatser. Salutogent perspektiv Salutogenes betyder hälsans ursprung (latin salus, hälsa och grekiska genesis, ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes). Hälsofrämjande arbete Ett hälsofrämjande arbete utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga utgår från det friska. Det handlar om att stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 20

2020-04-14 08:26

Att som skolkurator arbeta utifrån ett skolperspektiv handlar kanske oftast om att skapa en så bra miljö som möjligt för eleverna att studera och utvecklas i. Det är ett viktigt uppdrag då vi genom att skapa en större medvetenhet kring de sociala frågorna i skolan på alla nivåer, blir skolans ”spindel i nätet” då vi sköter många kontakter med vårdnadshavare, myndigheter och vårdinstanser.

Kort om förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa Jag är fast övertygad om att utbildning är en skyddsfaktor för alla barn. Många faktorer i vår omgivning är svåra att förändra, men något som vi kan påverka är skolgången. Ingen annan verksamhet i samhället har så breda och långvariga kontakter med barn och unga som skolan. Det gör att skolan har en enastående möjlighet att tidigt påträffa tecken på psykisk ohälsa hos barn. Men hur förvaltar vi det med de resurser som finns i skolan i dag? På webbplatsen elevhälsan.se kan man läsa att det främjande arbetet utgör en skyddsfaktor för hälsa och lärande och bildar en skolas stabila grund. Att förebygga innebär att ligga steget före, att förhindra att problem uppstår. Tillsammans skapar det främjande och förebyggande arbetet en trygg, trivsam och utvecklande lärmiljö. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 vilket bland annat innebar att det blev krav på att det skulle finnas en mer samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. I lagen anges att elevhälsan ska 21

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 21

2020-04-14 08:26

stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolan ska främja både hälsa och lärande. Elevhälsan har ett hälso främjande uppdrag, att säkerställa skolan som en trygg plats och hjälpa barn och unga att utveckla en hälsosam livsstil. Målet är att alla barn ska må bra och lära sig läroplanens mål, mål som innefattar både hälsa och lärande. Med detta i ryggen började jag fundera på hur det skulle gå till i praktiken. Vad innebär det att arbeta förebyggande och hälsofrämjande? Och vad betyder det i skolans värld? För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. … För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skollagen § 25

Att våga lämna den traditionella kuratorsrollen Att våga lämna den traditionella kuratorsrollen var inte direkt ett problem för mig. Jag hade valt att arbeta på en skola för 22

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 22

2020-04-14 08:26

att jag ville vara där eleverna var. Att få lämna det trygga samtalsrummet för att istället vara ute i klassrummet var naturligt för mig. Jag förstår att detta inte är allas känsla. Det trygga rummet är ju som sagt tryggt, och att stå inför en grupp elever istället för att sitta med en eller några elever i enskilda eller gruppsamtal är en väldig skillnad. Det krävs mod, kunskap och stöd från ledning och kollegor. För min del handlade det om att skapa mötesplatser som kanske skulle kännas mer naturliga för eleverna. Min önskan var att eleverna genom att möta mig i klassrummet, korridorerna eller på skolgården skulle få en känsla av tillit. Det är givetvis svårt att göra sig tillgänglig på alla dessa platser om man inte har en full tjänst, då blir det tyvärr fokus på det åtgärdande arbetet, just för att man inte hinner med det förebyggande. Men att våga lämna den traditionella kuratorsrollen och faktiskt vara synlig i den pedagogiska verksamheten tror jag kan ge vinst på många plan. Och det gjorde det verkligen för mig.

77411253.1.1_inlaga_TEST.indd 23

2020-04-14 08:26

S K O L K U R AT OR 2 . 0

HIL D A JOH N S S ON

HIL D A JOHN S S ON

SKOLKURATOR 2.0 MÅ BRA, PRESTERA BRA

ISBN 9789177411253

9 789177 411253

77411253.1.1_omslag.indd 1,3

2020-04-14 08:22