I den här boken beskriver Margareta Öhman hur förskolan kan vara en hälsofrämjande arena som erbjuder alla barn lika rättigheter och möjligheter att utveckla de strategier som krävs för att möta och balansera utmaningar i livet. Med lagen om barnets rättigheter och läroplanen som grund, och med teoretisk förankring i hälsofrämjande teori och inter personell neurobiologi, visar författaren hur pedagoger kan ställa sig till barnens förfogande i det pedagogiska känsloarbetet. För alla barn och i synnerhet de som på något sätt lever i utsatt het är en pedagogisk medvetenhet av detta slag avgörande för de kompensatoriska insatser som behöver göras för att ge barnen lika rätt och möjlighet att utvecklas. Boken ger exempel på hur pedagoger kan formulera en verksam hetsidé för likvärdig förskola som utgår från att värna barns psykiska hälsa. Verktyg som trygg anknytning, goda relationer samt etiska ställningstaganden skapar goda förutsättningar för att göra detta möjligt.
ISBN 9789177411208
MARGARETA ÖHMAN
MARGARETA ÖHMAN är leg. psykolog, familjeterapeut och författare. Hon har arbetat många år med pedagogisk-psykologisk konsultation och handledning, föreläsningar och fortbildningsinsatser för pedagoger och föräldrar inom förskola och skola.
VÄRNA BARNS PSYKISKA HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Alla barn har rätt till psykisk hälsa och socialt och emotionellt välbefinnande. Det finns stor oro för att barns psykiska ohälsa ökar. När det gäller förskolebarn bör vi förstå att barn reagerar på social och emotionell ohälsa i sin omgivning och signalerar detta via förändrat beteende.
MARGARETA ÖHMAN
VÄRNA BARNS
PSYKISKA HÄLSA
OCH VÄLBEFINNANDE
9 789177 411208
77411208.1.1_Omslag.indd 1
2021-03-11 08:09
Innehåll: Inledning 5
Att utveckla sina inre resurser Forskning och egen hållning-i-handling
1. Att stå till barns förfogande
Viktig uppgift i förskolan ”The future is currently under construction” Att göra och leva etiska ställningstaganden
7 8
11
13 14 16
2. Kvalitet och likvärdighet i förskolan
29
3. Grundläggande behov är människans drivkraft
39
4. Barnets rättigheter –– ett grundläggande perspektiv
53
5. Det salutogena perspektivet
65
6. Begreppet psykisk hälsa
85
Det kompensatoriska uppdraget Hög kvalitet – pedagogiska relationer Likvärdighet Systematiskt kvalitetsarbete Att kvalitetsgranska välbefinnande och psykisk hälsa
30 31 32 33 36
Behov är en drivkraft 40 Behovsteorier 42 Viktiga vuxna på olika arenor 45 Temperament 47 Barnrättskonventionen blir lag Barnrättskoda det psykiskt hälsofrämjande arbetet Pedagogens hållning-i-handling Att stötta barns motståndskraft Positiv psykologi Känsla av sammanhang Resiliensprocesser
Utveckling, hälsa och välbefinnande Barns positiva psykiska hälsa Psykisk ohälsa
7. Sömn, vila och återhämtning
54 59 63
67 68 70 77
87 99 104
109
Sömn 110 Vila 112 Återhämtning 113
77411208.1.1_Inlaga.indd 3
2021-03-11 08:08
8. Att få och kunna leka
115
9. Relationerna –– att våga vara viktig för barn
129
10. Anknytning och trygghet
139
11. Känsloarbete
153
12. Stress
169
13. Livsvillkor och utsatthet
179
Avslutning
203
Referenser
205
Att ladda ”lekbatteriet” Lekmiljöer i fokus Barns tillsammanslek Pedagogens positioner
Relationer – tillsammans Våga vara viktig Barns inbördes relationsarbete Trygghet Anknytningssystemet Professionell anknytning Förstå barnet inifrån
Känslor är komplexa fenomen Den tredelade hjärnan – ett sätt att förstå känslor Vägen mot självreglering Socioemotionell utveckling och lärande Barn och stress Den formbara och växande hjärnan
118 120 122 126 131 132 137
141 141 143 149 155 156 158 165 170 178
Barn har det bra … 182 … eller mår allt sämre? 182 Yttre strukturella livsvillkor 184 Barns livsvillkor 185 Utsatthet 186 Utsatthetens pris – trauma 192 Kränkningar i förskolan 194 Barn i behov av särskilt stöd 195 Att möta barns reaktioner på ohälsa 198 Förskolan och de relativa utvecklingsriskerna 200
77411208.1.1_Inlaga.indd 4
2021-03-11 08:08
möter i sin omgivning. Reaktioner som försvårar och försämrar deras positiva utveckling av resiliens, välbefinnande och hälsa. Det gäller under alla omständigheter.
Att utveckla sina inre resurser Under mitt yrkesliv som barn- och familjepsykolog har jag mött många barn, deras familjer och pedagoger1 som av en eller annan anledning kämpat för att få livet att gå ihop. När jag fått följa med dem en bit på deras resa att hantera de svårigheter livet bjudit dem på har jag ofta för undrats över vilka resurser som en människa bär inom sig. De resurser na kan komma fram om hen får chansen att vara sig själv och möts av kärleksfull omsorg, medmänsklighet och när öppna, respektfulla frågor stödjer hen att utforska sina dolda inre resurser. Det gäller alla människor, stora som små. De inneboende resurser jag talar om vilar inom oss. Kanske främst i vår hjärna, som outvecklade strukturer som utvecklas när vi kan göra (nya) neurala kopplingar som stimulerar högre mentala funktioner, och när dessa blir till väl upptrampade ”hjärnvägar” (Siegel 2012b). Det är inte bara kemi, det handlar lika mycket om upplevelser av samspel som utgör fundamentet för de här processerna. De sätter igång när vi möter andra människor i öppet och empatiskt samspel. För barn är det en rättighet. I flera decennier samarbetade jag med pedagoger i så kallade socio ekonomiskt tunga områden och hade även ett särskilt ansvar för det som brukar kallas barn i behov av särskilt stöd. Där fanns ett stort antal famil jer som slet med att få ekonomin eller livet att gå ihop, och många barn kom till förskolan med extra stora behov av att mötas i öppna och ut vecklande samspel. Då som nu kunde det vara svårt att rekrytera tillräck ligt utbildad personal eller få tillgång till extra resurser. Och då som nu kunde många pedagoger ändå utföra fantastiskt fina insatser för de barn som behövde extra omsorger, anpassningar eller förberedelser så att deras vistelse i förskolan blev hanterbar, begriplig och meningsfull för dem. Förskolan kan alltid göra något bra för de barn som behöver det mest. Att höra det kanske känns som ännu ett krav på listan över vad pedagoger 1 Jag kallar all personal som arbetar med barn i förskolan pedagoger, eftersom de trots olikheter i utbildning och ansvar samtliga har ett etiskt och pedagogiskt ansvar inför barnen.
7
77411208.1.1_Inlaga.indd 7
2021-03-11 08:08
måste arbeta med i förskolan. Den här bokens syfte är inte att öka bör dan, i stället vill den bidra med att synliggöra vad en ändå alltid kan göra. Den fokuserar på vilka inre resurser pedagogerna själva behöver lyfta fram i samspelet med barnen, och hur de med hjälp av kunskap och för ståelse kring psykiskt hälsofrämjande forskning och arbete kan skapa en tydlig positiv förskolepedagogik som främjar barns positiva utveckling.
Forskning och egen hållning-i-handling Forskning om förebyggande och psykiskt hälsofrämjande arbete som är relevant för förskolans del har varit intensiv under de senaste decennierna. Den spänner över flera olika utbildningsvetenskapliga områden som tar upp bland annat strukturella respektive organisatoriska aspekter, socialt klimat, motivation och ämnesdidaktik. Medan det förebyggande arbetet grundar sig på ett patogent perspektiv och syftar till att undvika risken för psykisk ohälsa, vilar det främjande arbetet i stället på ett salutogent perspektiv och har som mål att stärka det friska. Att främja barns psykiska hälsa handlar inte om att möta barn i svårigheter eller hinder, utan om att ta tillvara de potentiella lärtillfällen då positiv utveckling sker. Nyfikna, intresserade och positiva vuxna som tror på barnen och deras förmågor att lära är den viktigaste framgångsfaktorn (Partanen 2012). För att göra kunskapen från forskning och teorier om psykisk hälsa till sin egen behöver de som arbetar i förskolan reflektera kring den och utsätta den för en öppen och transformativ process. Det skapar kopplingar till den egna vardagen och ökar både pedagogers förståelse och hand lingskraft. Då kan kunskapen både ge näring åt tanken och handen och bygga konkreta verktyg i den pedagogiska praktiken. Samtidigt innebär de konkreta verktygen, alltså ens handlingar, ett direkt ansvar och får direkta konsekvenser för barnen. Därför måste pedagoger samtidigt gran ska och ompröva sin egen förståelse och sitt handlande och det kräver i sin tur en distansering från vardagsförståelsen (Alsterdal & Pröckl 2016). Denna ständiga pendelrörelse mellan att närgranska och distansera sin blick utgör basen för en pedagogisk hållning-i-handling. Det i sin tur inne bär att stå till barns förfogande. Bidrag från psykologin utgör en bra teoretisk grund. Psykologi och pedagogik är två vetenskapliga inriktningar som gifter sig väl och passar bra ihop. Utifrån den gren av psykologin som numera kallas utvecklings 8
77411208.1.1_Inlaga.indd 8
2021-03-11 08:08
vetenskap kan pedagoger hämta kunskap och öka sin medvetenhet om relationens betydelse, om hur anknytning bildas och hur känslor regleras. Med det som utgångspunkt kan de utveckla pedagogiska strategier som barns samspelspartner och guider, på sätt som främjar barnens välbefin nande och lärande. Just barns emotionella och sociala välbefinnande och motståndskraft utgör navet i boken. Avsikten är att utforska olika teman som en psykiskt hälsofrämjande förskola kan hämta näring från. De teorier och tänkande kring psykiskt hälsofrämjande som präglar innehållet är menade att vara öppna och transparenta aktiviteter som beskriver relationer och skapar nya kopplingar och nya förståelser. Varje tema flankeras av barnrättig hetsperspektivet och det salutogena perspektivet. Särsö i mars 2021
9
77411208.1.1_Inlaga.indd 9
2021-03-11 08:08
6. Begreppet psykisk hälsa Teoretisk impregnering
Rättighets perspektivet
PSYKISK HÄLSA
Det salutogena perspektivet
Att stå till barns förfogande
Hälsa skapas och upplevs av människor inom ramarna för deras vardagsliv; där de lär, arbetar, leker och älskar. (WHO 1987, sid 6) för att arbeta psykiskt hälsofrämjande i förskolan behöver begrep pen psykisk hälsa och ohälsa definieras och konkretiseras. Vad innebär egentligen psykisk hälsa för förskolebarn? Hur skapar och upplever peda goger psykisk hälsa i förskolans vardagliga sammanhang? Hur lär, arbe tar, leker och älskar pedagoger fram detta? Pedagoger utövar sin profession i förskolan med människokärlek som bas, menar den norska pedagogen och forskaren Teresa Aslanian (2016). Kärlek har många sidor, den handlar om våra känslor, om vår hållning och våra handlingar. Men först och främst handlar den om en grundläg gande entusiasm, en glädje och tacksamhet att den andre finns till och att vi får vara tillsammans, skriver hon i inledningen till sin bok Kjærlighet som profesjonsutøvelse i barnehagen. Rent generellt är det svårt att hitta en tydlig definition av vad psykisk 85
77411208.1.1_Inlaga.indd 85
2021-03-11 08:08
hälsa innebär. Det vanligaste är att tala om positiv psykisk hälsa och de flesta är överens om att den är ett resultat av ett komplext samspel mellan biologiska faktorer (till exempel en ärftlig sårbarhet), psykologiska fak torer (som ens förmåga att hantera och tåla livets utmaningar) och soci ala faktorer (som sociala förhållanden och livsvillkor). Upplevelser av positiv psykisk hälsa handlar alltså inte bara om inre egenskaper, styrkor och svagheter, utan också om en rad yttre omständig heter som inverkar på vår förmåga att utveckla de redskap och resurser som behövs för att uppleva just positiv psykisk hälsa eller välbefinnande. Upplevd psykisk hälsa och välbefinnande är subjektiv och individuell och upplevs olika beroende på situation och tidigare erfarenheter och är därför ett komplext och svårfångat fenomen. Särskilt när det gäller yngre barn som inte använder det verbala språket för att beskriva sina upplevelser. De norska forskarna Monica Seland, Ellen B.H. Sandseter och Åse Bratterud (2015) har dock observerat ett- till treåringars kroppsliga och emotionella ansiktsuttryck och beteende och tolkat barnens upplevelser av subjektivt välbefinnande. Det visar sig att barnen upplever mer välbefinnande när de befinner sig i en mindre grupp, i fri lek och utforskande där en pedagog finns närvarande. Likaså nära kontakter med pedagogen, som till exempel vid påklädning. Äldre barn i förskolan uttrycker också ofta att de mår bra när de får och kan leka (Öhman 2006). De betonar även relationernas be tydelse, att de mår bra när de har vänner att dela sina upplevelser med och när de upplever delaktighet i sociala gemenskaper (Kostmann & Nilsson 2012). Även miljön har betydelse för barnen; höga ljudnivåer och buller sänker deras upplevda välbefinnande medan lugn, avkopplande samspel och lek ökar det (Fattore m.fl. 2009). Rättighetsperspektivet
Barns rätt till hälsa inom alla områden i dess liv och utveckling hör till de grundläggande rättigheterna i konventionen om barnets rättigheter. I arti kel 24 formuleras barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Barn har inte bara rätt att överleva, de har rätt att leva ett värdigt liv, att växa och utvecklas i sammanhang som bidrar till både fysiskt, emotionellt och socialt välbe finnande.
86
77411208.1.1_Inlaga.indd 86
2021-03-11 08:08
Det salutogena perspektivet
Hälsa handlar inte om vad som hänt oss i livet utan snarare om hur vi möter, tacklar och hanterar det som händer, menar Antonovsky (1996). Inom det salutogena perspektivet fokuseras faktorer och processer som främjar barns välbefinnande ur ett holistiskt/ekologiskt perspektiv. Det räcker inte att bara främja barns hälsa genom att undvika stressorer, utan barn måste få lära sig hantera (cope 14) livet såväl i med- som motgång. I ett salutogent perspektiv kan pedagogen se det psykiskt hälsofräm jande arbetet i förskolan genom motståndsförmågans och återhämtnings förmågans mekanismer och förutsättningar. Här förstås inte hälsa som ett absolut tillstånd, utan upplevelsen av hälsa – alltså välbefinnande – befin ner sig någonstans längs ett kontinuum vars ytterändar är hälsa respektive ohälsa. Välbefinnande kan betraktas som en persons totala upplevelse av att vara tillfreds med livet och positiva/negativa känslor, och den egna upplevelsen av hur en fungerar och hanterar situationer i livet. Hur en person uppfattar och tolkar sitt hälsotillstånd beror på hur hen kan han tera, begripa och se det meningsfulla i det (KASAM).
Utveckling, hälsa och välbefinnande Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. (Lpfö 18, sid 4) Som tidigare nämnts är läroplanen en abstrakt och komprimerad text. Här står inget om vad utveckling, hälsa och välbefinnande är, eller hur undervisningen kan planeras och genomföras så att den främjar social och emotionell utveckling, nära relationer och utforskande. Uppdraget är alltså att alltid se till hur psykisk hälsa kan främjas generellt och sam tidigt anpassa sammanhanget utifrån det enskilda barnets förutsättning ar och behov. Begreppen utgör basen för barns psykiska välbefinnande, både ur ett här och nu-perspektiv och på lång sikt. 14 Det engelska uttrycket cope har ingen motsvarighet på svenska och används ofta i sin engelska form inom forskning, eller översätts med det något klumpiga ”bemästringsstrategier”. Här har jag valt att använda orden hantera och handlingskompetens i stället.
87
77411208.1.1_Inlaga.indd 87
2021-03-11 08:08
Utsatthetens pris – trauma Barn är tåliga och robusta och klarar alla möjliga omställningar och situ ationer. Det ser pedagoger varje dag i förskolan. Samtidigt kan svåra på frestningar och stark eller långvarig psykisk stress leda till trauma. Trau man upplevs som livshotande och överstiger barnets förmåga att hantera den stress och rädsla situationen väcker. Exempel på sådana situationer är att inte få sina grundläggande behov av omsorg och kärlek tillgodo sedda, att bevittna eller utsättas för våld i familjen eller att tvingas fly från krig och terror. Det är starkt stressande för barnet. Känslor av intensiv rädsla eller total hjälplöshet väcks och kan bli till varaktiga upplevelser av hot. Överväldigande stress kan skapa traumatiska erfarenheter som inte integreras och därför skapar utvecklingshinder. Det blir en ekvation som barnets nervsystem inte kan lösa (Siegel 2012a). Olika situationer och händelser i ett barns liv kan vara potentiellt traumatiska. Om de upplevs som chockartade och smärtsamma blir de det. Det är alltså inte situationen i sig som är traumatisk utan barnets upplevelse av den. Och det handlar också självklart om de viktiga vuxna i omgivningen, hur de reagerar i situationen och vilket stöd barnet kan få från dem. Med gott stöd kan den vuxne fungera som en skyddande sköld och upplevelsen kan hanteras tillsammans och ett trauma kanske undvi kas. Utan stöd, eller när den vuxne uppfattas som hotfull, kan det inte ske. Då behöver barnet stöd utifrån.
Olika former av trauman
Trauman delas in i olika grupper. Ett enskilt trauma är en enstaka hän delse som en separation från en kär vuxen, en olyckshändelse, naturka tastrof eller en kränkning, eller något annat som barnet upplever som överväldigande och omöjligt att påverka. Utvecklingstrauman sker ofta tidigt i livet och innebär en upprepad utsatthet för trauma, ofta genom omsorgssvikt som hämmar både den emotionella och kognitiva utveck lingen. Att växa upp i en familj där det förekommer våld, och barnet blir vittne till eller själv utsätts för psykisk eller fysisk misshandel, är ett annat exempel på utvecklingstrauma. När traumat upprepas vid flera tillfällen eller består av fler faktorer, som att tvingas till flykt, kan det bli ett kom plext trauma för barnet – både själva händelsen i sig som kan vara lång dragen och svår och samtidigt bevittna att föräldrarna inte kan ge det beskydd som barnet behöver. Både trauma och omsorgssvikt leder till 192
77411208.1.1_Inlaga.indd 192
2021-03-11 08:08
förändringar i hjärnans funktion och påverkar barns känslomässiga reg lering och leder till beteendesvårigheter (Siegel 2012a).
Alarmsystemet är ständigt igång
Trauma innebär en stark, ibland outhärdlig psykisk stress, som gör att alarmsystemet hålls aktivt hela tiden och blir överkänsligt. Stressen kan kvarstå hos individen under lång tid och bli ett posttraumatiskt stressyn drom (PTSD), där traumat återupplevs om och om igen. Samtidigt som alarmsystemet ständigt är igång undermineras de system som hjälper till att reglera känslor och kopplingarna till den moderna hjärnan försvagas. Det blir svårt att tänka klart. Och det blir svårt att lugna ner sig själv. De exekutiva funktionernas utveckling hämmas och problem med upp märksamhet, beslutsfattande, inlärning och stresshantering är vanligt. Den outhärdliga stressen som traumaerfarenheter innebär tar sig oli ka smärtuttryck i kropp och beteende. På något sätt måste stressen få sitt utlopp. Det är inte ovanligt att barn reagerar med utmanande beteende, ängslan, oro och aggressivitet. Hos förskolebarn är det vanligt att trau man antingen iscensätts och återupplevs i lek, eller att barnet visar ett mycket begränsat intresse för lek överhuvudtaget.
Traumamedveten omsorg
En del barn som varit med om svåra påfrestningar och trauman behöver terapeutisk behandling. Samtidigt behöver alla barn mötas av så kallad traumamedveten omsorg i förskolan. Förskolepsykologen Anna Hellberg (2017) har skrivit en läsvärd bok om det som utgår från Baths modell med tre pelare: trygghet – relationer – coping24– (Bath 2015, Hellberg 2016, 2017). TRYGGHET
RELATIONER
COPING
24 Coping är ett engelskt begrepp som inte helt lätt låter sig översättas och som därför ofta används i sin ursprungliga form. Ibland översätts det med bemästring eller livshantering.
193
77411208.1.1_Inlaga.indd 193
2021-03-11 08:08
I den här boken beskriver Margareta Öhman hur förskolan kan vara en hälsofrämjande arena som erbjuder alla barn lika rättigheter och möjligheter att utveckla de strategier som krävs för att möta och balansera utmaningar i livet. Med lagen om barnets rättigheter och läroplanen som grund, och med teoretisk förankring i hälsofrämjande teori och inter personell neurobiologi, visar författaren hur pedagoger kan ställa sig till barnens förfogande i det pedagogiska känsloarbetet. För alla barn och i synnerhet de som på något sätt lever i utsatt het är en pedagogisk medvetenhet av detta slag avgörande för de kompensatoriska insatser som behöver göras för att ge barnen lika rätt och möjlighet att utvecklas. Boken ger exempel på hur pedagoger kan formulera en verksam hetsidé för likvärdig förskola som utgår från att värna barns psykiska hälsa. Verktyg som trygg anknytning, goda relationer samt etiska ställningstaganden skapar goda förutsättningar för att göra detta möjligt.
ISBN 9789177411208
MARGARETA ÖHMAN
MARGARETA ÖHMAN är leg. psykolog, familjeterapeut och författare. Hon har arbetat många år med pedagogisk-psykologisk konsultation och handledning, föreläsningar och fortbildningsinsatser för pedagoger och föräldrar inom förskola och skola.
VÄRNA BARNS PSYKISKA HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Alla barn har rätt till psykisk hälsa och socialt och emotionellt välbefinnande. Det finns stor oro för att barns psykiska ohälsa ökar. När det gäller förskolebarn bör vi förstå att barn reagerar på social och emotionell ohälsa i sin omgivning och signalerar detta via förändrat beteende.
MARGARETA ÖHMAN
VÄRNA BARNS
PSYKISKA HÄLSA
OCH VÄLBEFINNANDE
9 789177 411208
77411208.1.1_Omslag.indd 1
2021-03-11 08:09