9789177411109 by Smakprov Media AB

petra tegman är leg. sjuksköterska, distriktssköterska och specialistsjuksköterska i palliativ vård och demensvård. Hon var tidigare ägare och verksamhetschef på det särskilda boendet Lovisagården.

ISBN 978-91-7741-110-9

789177 411109

sundelöf · tegman

johan sundelöf, med.dr och specialist i geriatrik, har gått Nordiska specialistkursen och är diplomerad i palliativ medicin. Han är programchef på Betaniastiftelsen.

Palliativ vård vid demens

Demens är ett obotligt, fortskridande sjukdomstillstånd som förr eller senare leder till döden. Genom ökad kunskap och rätt verktyg hos personalen kan både den som är sjuk och närstående få uppleva bästa möjliga livskvalitet och en värdig tid i livets slutskede. Ytterst handlar det om att teamet samarbetar strukturerat för att skapa förutsättningar för god palliativ vård. Den här boken utgår från förhållningssättet i palliativ vård vid demens som kan sammanfattas med tre ord. Hjärna för den kunskap som behöver finnas, hjärta för omsorgen och händer för den livsnödvändiga närhet som skapar trygghet, livskvalitet och ro inombords. Boken är förankrad i forskningen och baseras på nationella och europeiska riktlinjer. Varje temakapitel innehåller fallbeskrivningar och frågor för reflektion enskilt eller i grupp. Målgruppen är sjuksköterskor, läkare och personal som arbetar med personer med demens. Boken kan också användas inom grund- och fördjupningsutbildningar.

johan sundelöf petra tegman

Palliativ vård vid demens förord wilhelmina hoffman

Innehåll Förord..................................................................................................................................... 7 Författarnas förord...................................................................................................... 8 1. Palliativ vård................................................................................................................. 13 Inledning.............................................................................................................................. 13 Vad menas med palliativ vård?.......................................................................................... 13 Fyra hörnstenar i palliativ vård........................................................................................... 23 Den palliativa vårdens värdegrund.................................................................................... 25

2. Demens. . ............................................................................................................................ 26 Inledning............................................................................................................................. 26 Vad menas med demens?................................................................................................. 26 Sjukdomsförloppets fyra faser.......................................................................................... 29

3. Palliativ vård vid demens. . ..................................................................................... 35 Inledning.............................................................................................................................. 35 Demens leder till döden..................................................................................................... 35 Demenssjukdom med funktionsvariation....................................................................... 41 Att se till helheten. . ............................................................................................................. 42 Palliativ värdegrund i praktiken vid demens – hjärna, hjärta, händer. . ......................... 43 Rekommendationer för palliativ vård vid demens.......................................................... 47 Utmaningar för palliativ vård vid demens....................................................................... 48

4. Etiska frågeställningar.. ...................................................................................... 50 Inledning.............................................................................................................................. 51 Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvård.. ............................ 52 Fyra etiska principer som vägleder vid svåra val.............................................................. 53 Alla människor har rätt till god vård i livets slutskede.................................................... 54 Fyra vanliga etiska frågeställningar................................................................................... 56 Hjärt-lungräddning (HLR). . ............................................................................................... 59 Näring och dropp............................................................................................................... 63 Infektioner och antibiotika................................................................................................. 69 Remittering till sjukhus....................................................................................................... 71 Ta ställning i förväg och dokumentera planeringen. . ...................................................... 72 TND – tillåt naturlig och värdig död................................................................................. 73

5. Kommunikation............................................................................................................ 75 Inledning.............................................................................................................................. 77 Kommunikation vid demenssjukdom............................................................................... 77 Vad kan vi förvänta oss?.................................................................................................... 79 Tidig vårdplanering nyckeln till samsyn kring målen...................................................... 80 Säker informationsöverföring mellan personal och vårdenheter.................................. 82 Brytpunktssamtal.. .............................................................................................................. 83

6. Personcentrerad vård........................................................................................... 89 Inledning............................................................................................................................. 90 Personcentrerad vård gör hela skillnaden. . ...................................................................... 91 Att arbeta personcentrerat.. ............................................................................................... 92

7. Symtomlindring.. ........................................................................................................ 95 Inledning............................................................................................................................. 96 Strukturerat arbete för att uppnå god symtomlindring.................................................. 97 Symtomskattning............................................................................................................. 100 Symtomprevention. . .......................................................................................................... 103 Symtomlindring................................................................................................................. 110

8. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD)............. 124 Inledning............................................................................................................................ 125 Vad menas med BPSD?.................................................................................................... 125 Symtomen beror på neurodegeneration. . ....................................................................... 127 Att möta en person med BPSD...................................................................................... 129

9. Existentiellt stöd. . ................................................................................................... 134 Inledning............................................................................................................................ 135 Varför uppstår en existentiell kris?................................................................................... 137 Att skapa hopp. . ................................................................................................................. 138 Stöd vid uttalad dödsångest............................................................................................ 139 Levnadsberättelsen som existentiellt stöd. . ................................................................... 140 Meningsfull tillvaro – olika slags individanpassad stimulans...................................... 141 Livssyn kan påverka vårdens utformning . . ..................................................................... 145

10. Närståendestöd.. ..................................................................................................... 147 Inledning........................................................................................................................... 148 Att vara närstående vid demens...................................................................................... 150 Närståendestöd i praktiken.............................................................................................. 153

11. Teamarbete................................................................................................................... 158 Inledning............................................................................................................................ 159 Ett välfungerande team . . .................................................................................................. 159 Vem gör vad?.................................................................................................................... 160 Styr- och ledningsperspektiv........................................................................................... 169 Att våga vara nära. . ............................................................................................................ 170

12. Den sista tiden.. ........................................................................................................ 172 Inledning............................................................................................................................ 172 Omvårdnadens betydelse................................................................................................. 173 Kroppsliga tecken på att döden närmar sig. . .................................................................. 175 Förberedelser och arbete inför ett dödsfall..................................................................... 181 Döden................................................................................................................................. 182 Att ta hand om en avliden person................................................................................... 183 Att ta farväl........................................................................................................................ 184

Epilog................................................................................................................................... 186 Referenser. . ....................................................................................................................... 188 Register. . ............................................................................................................................. 199

Förord Inte ska jag väl behöva tänka att jag måste välja typ av sjukdom eller län för att vara försäkrad om god palliativ vård i livets slut? Men det är tyvärr ännu inte en självklarhet att alla med kronisk och obotbar sjukdom får sin sista tid präglad av god palliativ vård. Vi vet att behov av kunskap inom området är stort och vi vet att patientgruppen är växande. Denna bok är därför mycket angelägen då den belyser palliativ vård specifikt utifrån en av våra största folksjukdomar. Det handlar om sjukdom som är obotbar och som leder till döden. Det handlar om demens och vård i livets slut. Boken har författats av en läkare och en sjuksköterska, bägge med stor kunskap och erfarenhet inom både demens och palliativ vård. Det har sedan tidigare inte funnits en sådan bok och jag är därför mycket tacksam för att Johan Sundelöf och Petra Tegman på ett gediget sätt arbetat fram och sammanställt kunskap till denna bok. En bok som jag bedömer på ett självklart sätt kommer att finnas med i många vårdutbildningar och inte minst som stöd för dem som redan i dag arbetar med svårt sjuka personer i vård- och omsorgsboenden, i hemmet eller på sjukhus. För alla, oavsett diagnos, ska självklart kunna vara trygga med att få god palliativ vård i livets slut.

Wilhelmina Hoffman Geriatriker, rektor för Stiftelsen Silviahemmet och chef för Svenskt Demenscentrum

Förord | 7

Författarnas förord Demens leder till döden. Och just det borde vi tala om tidigare, högre och oftare. För demens är inte bara ett sjukdomstillstånd som karaktäriseras av så uttalade minnessvårigheter att den drabbade till slut inte kan klara sitt vardagliga liv. Demens är ett obotligt, fortskridande sjukdomstillstånd som förr eller senare leder till döden. Eftersom det är känt redan från början är den palliativa vårdfilosofin och det palliativa förhållningssättet i högsta grad motiverat under hela sjukdomsförloppet. I Sverige dör årligen ungefär 90 000 personer. Av dessa avlider uppskattningsvis 20–25 000 personer med demens varav cirka 11 000 anges avlida som en direkt följd av demenssjukdomen. Demenssjukdomar är också den dyraste sjukdomsgruppen som årligen kostar samhället ungefär 63 miljarder kronor, vilket är mer än sjukdomsgrupper som cancer, stroke, diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar (var för sig). Givet att tillståndet är obotligt, att hög ålder är en betydande riskfaktor för demens och att andelen äldre i befolkningen ökar, är och kommer demens att vara ett av våra stora folkhälsoproblem under lång tid framöver. Samtidigt är det så att alla oavsett ålder, sjukdom eller bostadsort har rätt till god vård i livets slutskede. Palliativ vård ska, enligt nationella riktlinjer och den etiska plattform som styr hälso- och sjukvården, vara den högst prioriterade vården när och där behovet uppstår. I Sverige ska det inte vara slumpen som avgör om den som är sjuk får god vård eller inte. Slumpen ska inte heller avgöra om närstående får det stöd de behöver när någon som står dem nära drabbas av en obotlig sjukdom. Tyvärr har vi i Sverige inte nått det målet. Socialstyrelsen konstaterar i sin utvärdering av den palliativa vården från 2016 att det finns stora utbildningsbehov, inte minst vid demens. I en svensk studie från Svenska palliativregistret som publicerades 2018 var kvaliteten sämre på palliativ vård vid demens än vid cancersjukdom. Preliminära data från Svenska palliativregistret visar även att kvaliteten 8|

på den palliativa vården för personer med svår demens är sämre på sjukhus jämfört med på särskilt boende. Vid svår demens kan den som är sjuk inte längre berätta eller förmedla vilka symtom som behöver lindras eller vilka andra behov som behöver mötas. Åtminstone inte på de sätt vi är vana vid. Även närståendes situation är speciell vid demenssjukdom. Närstående beskriver ofta hur de bär på dubbla sorger: en förlust när sjukdomen tog stora delar av personen ifrån dem, en annan vid själva dödsfallet. Ansvaret vid demens vilar till stor del, självpåtaget eller inte, under lång tid på närstående. Egna behov får läggas åt sidan på obestämd tid. Det är svårt att tänka sig en viktigare uppgift än att garantera en svårt sjuk människa som inte själv kan förmedla sina behov eller föra sin egen talan att det kommer att bli en värdig situation i livets slutskede. Att vi kommer att göra allt vi kan för att se personens behov ändå. ”Var inte orolig, det kommer att bli bra, vi finns här för dig och er nu, och vi kommer att se dig och dina behov, även när du inte själv kan berätta.” I palliativ vård vid demens behövs tillräckligt med kunskap om både demens och god palliativ vård för att kunna skapa rätt förutsättningar för den som är sjuk och för dem som är närstående att få uppleva bästa möjliga livskvalitet i livets slutskede. Den här boken handlar om just det, om hur vi kan skapa en trygg och värdig situation för den som har svår demens och befinner sig i livets slutskede och om hur vi genom samarbete mellan olika professioner kan utföra god palliativ vård i livets slutskede. I boken, som baseras på nationella och europeiska riktlinjer (European Association for Palliative Care, EAPC), beskrivs hur god palliativ vård vid demens kan bedrivas utifrån palliativ vårds fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation, närståendestöd och teamarbete. Etik, existentiellt stöd, beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) samt kroppsliga förändringar och tecken på och åtgärder under döendefasen har fått egna kapitel. I slutet av kapitel 4–12 finns frågor för reflektion antingen enskilt eller i grupp. I de europeiska riktlinjerna presenteras 57 rekommendationer inom 11 teman/domäner för god palliativ vård vid demens. I den här boken finns rekommendationerna översatta till svenska och presenteras i anslutning till respektive tema. Personen med demens kan beskrivas med olika termer: vårdtagare, den sjuka, patient, brukare. Det är en utmaning att använda ett ord som

Författarnas förord | 9

känns rätt för alla. Vi har valt att tala om patienten men ibland skifta till den som är sjuk eller den sjuka för att få en variation i språk och en behaglig läsrytm. Vi talar oftast om omvårdnadspersonal och hoppas att både undersköterskor och annan omvårdnadspersonal känner sig berörda i lika hög utsträckning. Vår förhoppning är att boken ska ge dig som professionell rätt verktyg för att hjälpa personen med demenssjukdom att få uppleva bästa möjliga livskvalitet, emotionellt och fysiskt välbefinnande och ro inombords. För palliativ vård handlar om att skapa ett rum i vilket man kan leva, symtomlindrad och med värdighet, till dess att det är dags att lämna det här livet. Vi vill också skicka med en tanke att bära med sig under läsningen om att förhållningssättet i palliativ vård vid demens kanske skulle kunna sammanfattas i orden hjärna, hjärta, händer. Hjärna för den kunskap som behöver finnas, hjärta för omsorgen och händer för den livsnödvändiga närhet som skapar trygghet, livskvalitet och ro inombords hos sjuka och närstående. Slutligen vill vi rikta ett uppriktigt och innerligt tack till alla de personer som på olika sätt kommit med kloka synpunkter och förslag och som bidragit till att göra den här boken så mycket bättre. Ett särskilt tack till Jonas Olofsson, leg. sjuksköterska och universitetsadjunkt, för kloka tankar och synpunkter inledningsvis i arbetet med att förverkliga den här boken.

Presentation av författarna Johan Sundelöf, född 1974 i Uppsala, är med.dr, specialist i geriatrik, diplomerad i palliativ medicin och har gått Nordiska specialistkursen i palliativ medicin. Han har lång klinisk erfarenhet av palliativ vård och är en uppskattad föreläsare om palliativ vård vid demens. Han var en av de ansvariga för utformningen av Silvialäkarutbildningen, en webbaserad utbildning om demens som ges av Karolinska Institutet och som kom till på initiativ av Silviahemmet. För närvarande är Johan Sundelöf programchef på Betaniastiftelsen där han har haft ansvar för utformning och innehåll i Palliation ABC, en nationell avgiftsfri webbutbildning i palliativ vård som nu rekommenderas av Socialstyrelsen och finns upptagen på Socialstyrelsens Kunskapsguide. Johan Sundelöf är också författare till Palliationspraktikan och närståendehäftet Till dig som är närstående. 10 |

Petra Tegman, född 1974 i Stockholm, är leg. sjuksköterska, distriktssköterska, specialistsjuksköterska i palliativ vård och specialistsjuksköterska i demensvård. Hon arbetade först inom akutsjukvården och har efter det arbetat många år inom äldreomsorgen, främst med inriktning demensvård. De senaste 16 åren har Petra Tegman ägt och drivit det särskilda boendet Lovisagården där hon har varit verksamhetschef och kontinuerligt ansvarat för vidareutbildningar både internt och för externa grupper. Vid flera tillfällen har hon varit i Japan och Kina för att utbilda vårdpersonal inom demensvård och palliativ vård. De senaste åren har hon anlitats som föreläsare av Silviahemmet.

Författarnas förord | 11

Fyra hörnstenar i palliativ vård Vård i livets slutskede blir inte med automatik god palliativ vård. För att kunna tala om god palliativ vård krävs att vi arbetar strukturerat, har tydliga mål och samarbetar mellan olika professioner för att möta den sjukas och de närståendes behov. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer (1) bör god palliativ vård bedrivas utifrån fyra så kallade hörnstenar: symtomlindring, kommunikation, närståendestöd och teamarbete. Nedan följer en kortare beskrivning av varje hörnsten.

Symtomlindring Bristande symtomlindring riskerar att minska möjligheterna att ta del av livet och uppleva livskvalitet, välbefinnande och sinnesro. Först av allt gäller det därför att lindra olika symtom utifrån en helhetssyn baserat på den sjukas behov. Med det menas att vi ska lindra inte bara fysiska utan också psykiska, sociala och existentiella behov. Utöver lindring av befintliga symtom innebär symtomkontroll att vi arbetar proaktivt för att tidigt upptäcka och åtgärda andra symtom. Genom förebyggande insatser kan vi dessutom förhindra uppkomsten. På samma sätt är det viktigt att ligga steget före med information. Det gäller att fundera på vad som ”väntar runt hörnet” och ha en planering för hur dessa behov kan mötas. Inom den palliativa vårdfilosofin är effektiv symtomkontroll en av de viktigaste faktorerna. Vårt mål är att identifiera och lindra de symtom som kan uppkomma den sista tiden i livet. En effektiv symtomkontroll är avgörande för att hjälpa den sjuka och de närstående att uppnå en känsla av lugn och trygghet. Många gånger är smärta det första symtom som vi tänker att vi behöver hjälpa vår patient att lindra, men oftast är behovet så mycket större än enbart fysiskt. Det är inte ovanligt att lindrandet av den psykiska oron är avhängigt för att effektivt kunna lindra smärta eller andra symtom. Kommunikation God kommunikation med sjuka och närstående, inom teamet och mellan vårdenheter liksom en tydlig planering känd av alla är centralt i palliativ vård. Genom en god kommunikation skapar vi tillitsfulla relationer som ger förutsättningar för en god omvårdnad med bättre symtomlindring. En god kommunikation skapar också möjligheter för en lugn, trygg och värdig situation i livets slutskede. 1. Palliativ vård | 23

Det palliativa förloppet börjar med insikten och samtalet om övergång till palliativ fas, det vill säga beskedet om obotlig sjukdom som förr eller senare kommer att leda till döden. Ett sådant besked kräver professionell kompetens, empatisk förmåga och mod hos vårdpersonalen att våga tala om döden eller att döden närmar sig. När kommunikationen fungerar uppstår en god relation mellan vårdgivare och vårdtagare. Den som är sjuk och närstående känner sig trygga, förstådda och sedda och då uppstår tillit och välbefinnande. Den som känner tillit är också beredd att lyssna på vårdgivaren. Den löpande dialogen med den som är sjuk och med närstående om vad som är viktigt och om målen med vården är avgörande inslag i all palliativ vård. När vi som vårdpersonal möter patienter som drabbats av en dödlig sjukdom ställs vi ofta inför både hopp och förtvivlan hos den sjuka själv och hos närstående. För att på bästa sätt kunna skapa tillitsfulla möten och relationer krävs såväl kunskap och erfarenhet som personlig mognad. Vårdpersonal behöver vara medveten om betydelsen av att bearbeta sina egna personliga erfarenheter av sorg och död eftersom dessa annars kan utgöra hinder för en god kommunikation med patienten och i stället skapa ångest och oro. Som vårdpersonal inom den palliativa vården ställs vi ofta inför sorg och starka känslor och vi behöver ge både patient och närstående utrymme för att vara ledsna och arga. Det är starka känslor som vi varken kan eller bör undvika att möta, i stället bör vi stanna kvar i dessa för att kunna ge välbehövligt emotionellt och existentiellt stöd. Betydelsefullt för väl fungerande kommunikation är förutom vårdpersonalens egna förhållningssätt ett fungerande teamarbete med stöd och samarbete mellan arbetsledning och kollegor. Handledning har ofta en positiv betydelse för att hjälpa teamet att samarbeta och utvecklas. En annan viktig del i fungerande kommunikation och dialog är en kontinuitet i vårdkontakten. I kapitel 5 tar vi upp mer kring kommunikation.

Närståendestöd Även närstående drabbas vid obotlig sjukdom. De ska orka vara ett stöd för den som är sjuk, klara av vardagen och samtidigt hinna med sig själva och hantera sorgen över och tankarna på det stundande avskedet. Närstående ska också orka leva vidare. Ett gott stöd under vårdtiden gör att närstående har en bättre chans att orka under sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Mer om närståendestöd går att läsa i kapitel 10. 24 |

Teamarbete Ingen profession kan ensam möta alla behov. Samarbete i multiprofessionella team med tydliga mål, en tydlig ansvarsfördelning och ett fungerande ledarskap är nödvändigt för att uppnå god symtomlindring och god livskvalitet under livets sista tid för den som är sjuk och för de närstående. Patientens behov är alltid i fokus och ligger till grund för hur teamets insatser planeras och genomförs. Den vårdnära personalen fyller en viktig uppgift genom att upptäcka symtom och förändringar hos patienten. Det är också oftast undersköterskorna som har störst personkännedom, vilket är av stor vikt vid omvårdnad och kommunikation med patienten. Sjuksköterskan samordnar insatserna och har ansvar för omvårdnadsåtgärderna samt ofta även för att de medicinska insatserna blir utförda. Läkaren innehar det medicinska ansvaret. Andra aktörer som kan vara aktuella i teamet är som nämnts tidigare exempelvis arbetsterapeut, fysioterapeut, dietist och kurator. Teamarbetet behandlas närmare i detalj i kapitel 11.

Den palliativa vårdens värdegrund Den palliativa vårdens värdegrund kan beskrivas med fyra ledord: empati, kunskap, närhet och helhet (1). Dessa ledord fördjupas i slutet av kapitel 3. Empati handlar om en människas förmåga att sätta sig in i hur en annan människa tänker och känner. Kunskap är den grund som all vård och omsorg vilar på och som utgör förutsättningen för att kunna möta sjuka och närståendes behov. Närhet och social gemenskap är för de allra flesta det som skapar trygghet och ro inombords. Helhet handlar om att kropp och själ hänger ihop och att vi för att skapa välbefinnande behöver möta inte bara fysiska utan också andra behov.

1. Palliativ vård | 25

Epilog Ofta börjar det alldeles för tidigt. Smygande kommer den, sjukdomen. Att vara 55 år och märka att allt inte är som vanligt, att huvudet inte funkar, att minnessvårigheterna tilltar och att namnen på kollegorna är som bortblåsta väcker den oro Marie-Louise levt med alltsedan hennes mor blivit sjuk före 60 års ålder. Är det hennes tur nu? Allt hon tänkt hinna med senare … Att inte få uppleva sina barnbarns uppväxt och framsteg. Tanken motas bort i panik. Åter till arbetet. Mottagningsbesöket bekräftar oron. Alzheimers sjukdom. Domen. Mörker. Hopp, inte först, men sedan, i alla fall lite. För människan söker besynnerligt nog upp livslusten hur väl den än gömmer sig till en början. Hunger, samvaro med familj och vänner skjuter kompromisslöst in stunder av välbefinnande även om lugnet ibland känns bedrägligt. När döden hukar sig över oss känner vi oss ofta små, alla livslänkar vi kan få tag på lugnar, åtminstone för stunden. Familjen gör det bästa av situationen. Försöker tillsammans med minnesmottagningens team ta vara på det friska den tid som är. Hjälpmedel, kurator, biståndshandläggare, det är mycket som behöver bli annorlunda. Till sist går det inte att vara hemma längre. Sorgen är stor. Orken obefintlig. Marie-Louise behöver få plats på ett vård- och omsorgsboende. Skuldkänslor, vilket svek. Maken som lovat. Var är den Marie-Louise han en gång gift sig med? Dubbel sorg väntar. Men oj, vilken lättnad det blir, och så skönt det är att få stöd med den vardagliga omsorgen. Att som närstående få lägga kraften på det som verkligen betyder något, att vara närstående men med möjlighet att vara delaktig utifrån ork, vilken skillnad det blir. Och så skönt det är att hålla samtal om hur det kommer att vara på slutet, om vad som är viktigt för Marie-Louise och familjen i livets slutskede. ”Nej, jag vill absolut inte in till sjukhus den sista tiden eller hållas vid liv med konstgjorda medel!” Det är en trygg-

186 |

het nu att sjuksköterska och läkare vågade tala om det svåraste samtidigt som teamet ingöt mod och fångade det friska. På det särskilda boendet vet personalen vem Marie-Louise är och hur hennes liv sett ut, vad hon tycker om och inte tycker om. Det är viktig kunskap nu när hon inte längre kan berätta. All vård i livets slutskede blir inte god palliativ vård av sig själv. Snarare krävs tydliga mål, ett strukturerat arbetssätt och en tydlig ansvarsfördelning där alla vet vad som ska göras och hur. Personalen har försäkrat Marie-Louise och hennes familj om att det kommer att bli bra och att de kommer att se hennes behov även den dag hon själv inte kan föra sin talan. Det känns tryggt. Svåra men samtidigt vackra samtal om livet. Kanske finns det inte en finare och viktigare uppgift än att garantera en annan människa att det kommer att bli en bra, trygg och värdig tid i livets slutskede. Även när den som är sjuk är helt hjälpberoende och inte kan föra sin talan. Även när den som är sjuk lider av demens. Vår förhoppning är nu att den här boken verkligen kan bidra till att sprida kunskap om och förståelse för varför palliativ vårdfilosofi och det palliativa förhållningssättet är så relevant vid demenssjukdom, och framför allt om hur god palliativ vård kan bedrivas i praktiken vid demens.

ePiloG | 187