9789177410997 by Smakprov Media AB

Marie Nilsson Nordfors

som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Ett sätt att visualisera och konkretisera det lärande som ska ske är att medvetandegöra de fem förmågorna samarbete, ansvar, kreativitet, reflektion och kommunikation. Det dagliga arbetet med förmågorna ökar elevernas lust och motivation att lära, samt ger en känsla av sammanhang och delaktighet. Förmågorna är ett verktyg som hjälper eleverna att få syn på vad lärandet egentligen handlar om – för skolan och för livet. Lära för livet bygger på grundläggande forskning samt pedagogisk praktik i en gymnasiesärskoleklass på det individuella programmet. Den visar hur vi med ett medvetet arbetssätt kan utveckla elevens förmågor och aktivera tänkandet. Utifrån autentiska exempel inspireras du att utveckla din egen undervisning och skapa meningsfullt lärande som ger eleverna möjlighet att förstå och göra sig förstådda. Lära för livet vänder sig i första hand till pedagogisk personal i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Men bokens innehåll kan även appliceras och användas i andra skolformer och verksamheter som förskola, fritidshem och daglig verksamhet. De fem förmågorna utvecklar livskunskap som vi alla kan använda oss av vem vi än är och var vi än befinner oss i livet. Marie Nilsson Nordfors arbetar som specialpedagog och förstelärare på Häggviks gymnasium i Sollentuna utanför Stockholm. Hon har en fil. mag. i specialpedagogik och jobbar även med läromedelsutveckling samt som fortbildare för Lärarfortbildning AB.

ISBN 978-91-7741-099-7

789177 410997

lära för livet Marie Nilsson Nordfors

när våra elever i särskolan upplever undervisningen

lära för livet motiverande undervisning i särskolan

lĂ¤ra fĂśr livet Marie Nilsson Nordfors

kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Annsofie Engborg Omslag och grafisk form: Catharina Ekström Fotograf: Mikael M Johansson, foto sid. 71 Marcus Gustafsson

Första upplagan, första tryckningen Tryck: GPS group, Slovenien 2019

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

innehåll Förord........................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Inledning................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Bakgrund – del 1 1 Definition............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Vad är en intellektuell funktionsnedsättning?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Begrepp.. ................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Diagnos.. .................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Skolformer............................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

2 Styrdokumenten................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Skollag .. .................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Läroplan .................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Ämnesplaner. .......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Ämnesområdesplaner............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Elevers delaktighet och inflytande......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 De sex delaktighetsaspekterna................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

3 Hjärnan och pedagogiken – hur lär vi oss bäst?. . . . . . . . . . . 25

Minne och lärande. ................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 KASAM – känsla av sammanhang......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Motivation och förståelse är nyckelfaktorer....................................27 Att lära av det vi tänker................................................................... 28 Viktigaste faktorerna i utbildningssystemet................................... 29

4 Tala är silver, visualisera är guld. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Allas rätt till kommunikation...........................................................34 AKK – alternativ och kompletterande kommunikation................. 36 Digitala lärverktyg............................................................................38

förmågorna – del 2 41 5 Förmågecirkeln.................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Kopplingen mellan styrdokument och praktik.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Förmågorna utifrån läroplanen. .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Förmågor att utveckla och bedöma....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Adaptiva förmågor. . ................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

6 Ledstång för undervisningen....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Konkretisera och visualisera läroplanen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Se helheten före detaljerna.................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Uppnå fördjupade kunskaper . .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

7 Hur rustar vi eleven för livet? . .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Få eleven att verkligen tänka................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Få eleven bli medveten och delaktig...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Utmana eleven........................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Undervisa så att det blir begripligt och hanterbart. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Scaffolding............................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

undervisning – del 3 8 Hur började vi?............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Från cirkel till färgkodade kort. ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 En förmåga i taget. .......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

9 Mindset.......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Att få syn på vad jag lärt mig.......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Förmågecirkeln på nationellt program........................................... 71 Förmågecirkeln i andra verksamheter.............................................73

10 Att integrera förmågorna...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Natur och miljö............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Språk och kommunikation.............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Individ och samhälle – tema.......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Utflykt............................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Förmågerummet.. ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Ämnesområdesplaner med bildstöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Mål att jobba mot............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Formativ undervisning. ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Betyg och bedömning. .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Självskattning.................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

11 Sammanfattning – framgångsfaktorer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Motivation bygger på förståelse och delaktighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Att jobba med motivation. .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Se förmågecirkeln som ett stöd i din undervisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Att konkretisera.. .............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Kollaborativt lärande. ...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Sammanfattande tips när du jobbar med förmågorna.. . . . . . . . . . . . . . . . 94

12 Metoder och verktyg A–Ö. ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

ActivBoard (Interaktiv skrivtavla). ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 InPrint 3........................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Pekprat. ............................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Ritade Tecken. .................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Samtalsmatta................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 SymWriter 2. .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 TAKK ............................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Widgit Go ........................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

Läs mer ............................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Om författaren................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 litteratur .. ........................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

förord

Jag var nyexaminerad lärare och skulle bara vikariera två veckor på Häggviks Gymnasium, en gymnasiesärskola norr om Stockholm, sedan skulle jag söka jobb på en ”vanlig” skola. Det var femton år sedan och idag är jag rektor här. Vad är det som gör arbetet med dessa elever så speciellt? Vad är det som gör att man har så svårt att lämna skolformen när man väl har börjat (för jag tror att många känner igen sig i min beskrivning)? Lärande är ett väldigt komplext, intressant och utmanande område. Utmaningarna finns överallt och ser olika ut från skola till skola. Att vara lärare för elever med intellektuella funktionsnedsättningar innebär särskilda utmaningar. Det kräver ett stort arbete av att kartlägga, lära känna, bygga relation, hitta styrkor, anpassa, genomföra, reflektera, utvärdera och förfina. Ju större utmaningen är kring allt detta, desto större blir också belöningen efter ett väl utfört arbete. Belöningen, när man som lärare når fram och eleven tar det där steget i sin utveckling, kan vara glittrande ögon, ett leende eller en stolthet så sprakande att den nästan skiner upp ett rum. På vår skola (som har elever på väldigt skilda utvecklingsnivåer) kan det handla om allt från att själv ha uttryckt att man vill ha mjölk istället för vatten – till att ha haft alla rätt på ett prov i matematik. Alla som arbetar inom skola har nog varit med om att man går på en inspirerande föreläsning, pratar med kollegor på fikapausen om att ”det där borde vi prata mer om någon gång” och sedan är det vardag och man fortsätter mer eller mindre som tidigare. En studiedag för ett antal år sedan var det just en sådan föreläsning på vår skola där dess budskap hade kunnat stanna vid det där ”fikapratet”. Men så blev det inte. 5

Det behövs en hel del för att införa nya tankesätt och arbetsmetoder i ett kollegium. Det behövs tydliga syften, en gedigen handlingsplan, ibland kompetensutveckling och framför allt tid. Eldsjälar kan vara väldigt bra att ha också, för att driva, inspirera, entusiasmera och utveckla. Marie Nilsson Nordfors är en sådan eldsjäl. Efter den ovan nämnda föreläsningen förvandlade hon sina nya tankar och idéer till metoder och verktyg som givit hennes elever fantastiska utvecklingsmöjligheter med många glittrande ögon, leenden och sprakande ”stoltheter” som följd. Goda idéer förtjänar att komma utanför ett klassrums fyra väggar. Maries tankar, arbetssätt, metoder och verktyg finns och märks idag över hela vår skola. Eleverna ser den röda tråden och möts av ett gemensamt språk och tankesätt från varje lärare och i varje klassrum. Goda idéer förtjänar att komma utanför en skolas fyra väggar. Jag är väldigt glad över att du nu håller dessa i din hand! Johan Thorsell rektor, Häggviks Gymnasium

inledning

Hur gör vi våra elever delaktiga i sitt lärande? Hur får vi dem att känna lust och motivation? Vilka kunskaper och förmågor ska de utveckla utifrån innehåll i läroplan och kursplaner? Det är frågor vi brottas med och frågor vi måste ha svar på eftersom det ingår i vårt uppdrag. Trots att samspelet mellan fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet beskrivs i läroplanen, är det många lärare som ser utvecklandet av elevernas förmågor i ett motsatsförhållande till faktakunskaper. Det blir problematiskt. Grundsärskolans och gymnasiesärskolans läroplaner (Lsär11 och Gysär13) fokuserar mycket på kunskap och centralt innehåll. Förmågorna kommer då lätt i skymundan. Kursplanerna liknar grundskolans och gymnasieskolans och de adaptiva förmågorna finns inte med på samma sätt som tidigare. Det är positivt att grundsärskolan och gymnasiesärskolan fokuserar på kunskap och inte på omsorg (som tidigare), men i ivern att efterlikna ”vanliga” skolan upplever många att man glömt att elever med intellektuell funktionsnedsättning behöver lära sig annat som är viktigt utöver faktakunskaper. De behöver utveckla sin förmåga att lära och agera självständigt och de behöver hitta vägar för att uppnå saker som alla andra fast på ett annat sätt. Det som personer utan intellektuell funktionsnedsättning kan med automatik måste en person med intellektuell funktionsnedsättning lära sig. Rätten till kommunikation och stöd tas upp i många styrdokument. Alla elever har rätt till en tillgänglig lärmiljö. Det som kommuniceras i skolans lärmiljöer ska kunna delas av alla; det är en grundläggande rättighet. Kommunikation är grunden för allt lärande. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en nedsatt förmåga att tänka abstrakt. Vi som arbetar i grundsärskolan/gymnasiesär7

skolan behöver därför konkretisera och visualisera information i och utanför undervisningen så att det abstrakta blir konkret, samt erbjuda kognitivt stöd och anpassningar. Vi måste berätta för eleverna vilka mål de ska uppnå och ge dem möjlighet att visa vad de kan och förstår. Det är först när de förstår vad de förväntas lära sig och också bedömas utifrån, som de blir motiverade. Det är då ett lärande sker. Förmågor och adaptiva färdigheter går att utveckla. Det innebär att vi har en skyldighet att anpassa vår undervisning så att eleverna förstår och känner lust och motivation. Vi pedagoger måste bli så pass trygga med våra styrdokument att vi vågar tolka innehållet och inse att vi har ett visst ”frirum”. Vi får inte enbart bli utförare som jagar bevis för vår bedömning med hjälp av listor och matriser som vi bockar av. Faktakunskaperna blir då lätt ett mål i sig, vilket lätt leder till en ytlig form av undervisning. Vi måste se fakta och förmåga i kombination som en möjlighet till ett fördjupat lärande. Den rikaste formen av lärande är den som leder till att eleverna förstår det material de lär sig. Många adaptiva förmågor, de praktiska och de kognitiva, finns inbakade i kursplanerna – och de sociala finns med i läroplanstexten om vi väljer att se det. Förmågecirkeln som är grunden till den här boken har med allt detta. Förmågor som utgår från kursplaner och kravnivåer: kreativitet, kommunikation och reflektion och förmågor som utgår från det viktiga i läroplanstexten: ansvar och samarbete. Förmågecirkeln är genial i sin enkelhet eftersom den sammanfogar styrdokument och praktik och därmed blir en helhetsbild som kopplar ihop både lärande och bedömning. Den visar på vad en lärsituation behöver innehålla. Förmågecirkeln går att använda i alla skolformer eftersom den sammanfattar och bygger på förmågor som ska utvecklas i samtliga läroplaner. Cirkelns olika färger kan vara tillräckligt konkreta att använda som de är med elever som går i grundsärskolan och på gymnasiesärskolans nationella program. Elever som går i träningsskolan och på det individuella programmet och läser ämnesområden kan däremot behöva ytterligare tydliggörande. 8

För mig har det känts naturligt att göra ”förmågekort” som utgår från cirkelns färger med lämpliga illustrationer till. Illustrationerna liknar verkligheten och tillsammans med färg och bild bildas mönster som blir konkreta och begripliga för eleven. Huvudsyftet är att korten ska sätta igång tänkandet hos eleverna och hjälpa dem att få insikt i sitt lärande. Förmågorna tränas om och om igen i konkreta situationer och i meningsfulla sammanhang. Efter att ha arbetat med förmågeutveckling i min klass på det individuella programmet i gymnasiesärskolan under ett antal år kan jag konstatera att det verkligen utvecklar medvetenhet och lärande hos eleven. Det är en undervisning utan omvägar som rustar eleverna för framtiden och får dem att känna lust och motivation i sitt lärande.

BAKGRUND DEL 1 ”Kunskap är en process, inte ett tillstånd” Göran Troell

1 1 definition

Vad är en intellektuell funktionsnedsättning? Intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning. Det är viktigt att veta att det finns stora variationer inom funktionsnedsättningen och att det skiljer sig mycket från person till person. Att ha en intellektuell funktionsnedsättning innebär att man har ett annorlunda sätt att uppfatta och hantera verkligheten, men precis som andra har man en egen personlighet med egna intressen och olika temperament. En person med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter inom det kognitiva området, vilket innebär svårigheter att tänka abstrakt, minnas, ta emot och bearbeta information. Det är också svårt att bestämma sig för vad man ska göra med den information man har fått. De exekutiva funktionerna är också påverkade, dvs. förmågan att genomföra en aktivitet. En person med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd och tid än andra för att lära sig saker, förstå sammanhang och utvecklas i sin egen takt. Funktionsnedsättningen påverkar hela ens liv, men bra rutiner och hjälpmedel kan göra vardagen lättare. De kognitiva svårigheterna tillsammans med de exekutiva svårigheterna gör det svårt med de adaptiva färdigheterna (att göra saker i rätt ordning, i rätt situation och på rätt sätt) men det kan påverkas genom tydliggörande. Om situationen är tillrättalagd och uppgifterna anpassade ökar personens kompetens. Språkutvecklingen, liksom rums- och tidsuppfattningen, som att till exempel förstå tid, symboler, pengars värde och att kunna hitta i sin omgivning, är ofta påverkad på olika sätt. 12

En person med intellektuell funktionsnedsättning utvecklas under hela livet. Man får nya erfarenheter och behoven förändras. Det innebär att det stöd som ges behöver förändras och omprövas allt eftersom. Man har en vuxen persons erfarenheter och har lärt sig många sätt att hantera saker, men har svårt med abstrakt tänkande. Det är vanligt att ett eller flera andra tillstånd komplicerar bilden, exempelvis tal- och språkavvikelser, hörselnedsättning och psykiska eller sociala problem.

kognitiv förmåga

exekutiv förmåga

handlar om de processer som sker i hjärnan

handlar om förmågan att genomföra aktivitet

– då vi tar emot, bearbetar och bestämmer hur vi ska använda information

– det vill säga planera, påbörja, genomföra och avsluta en aktivitet

Svårigheter att

På grund av problem med

• planera, påbörja, genomföra och avsluta • byta strategi när det behövs

• • • •

föreställningsförmåga minne koncentrationsförmåga och impulsstyrning flexibilitet

Begrepp Ordet utvecklingsstörning är fortfarande det officiella begreppet och används i lagar som LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), skollagen och FUB (Förening för Utvecklingsstörda Barn, unga och vuxna). Det nya begreppet intellektuell funktionsnedsättning används i fler och fler sammanhang och är det begrepp som används i den nya diagnosmanualen inom vården. Att få diagnosen utvecklingsstörning innebär som sagt att individen har stora svårigheter inom det kognitiva området. Många anser därför att rätt benämning är just kognitiv funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning eftersom det är de kognitiva funktionerna som påverkas, inte den känslomässiga, kreativa eller den kroppsliga utvecklingen. Mental retardation är det medicinska begreppet för utvecklingsstörning. Andra ord som används genom åren är exempelvis efterbliven, begåvningshandikapp, förståndshandikapp och psykisk utvecklingsstörning. Ännu längre tillbaks i tiden hittar vi ord som idiot och sinnesslö. Funktionsvariation är ett nytt ord som används ibland. Jag kommer i den här boken att använda mig av begreppet intellektuell funktionsnedsättning eller förkortningen IF.

Diagnos Diagnosen utvecklingsstörning/intellektuell funktionsnedsättning är baserad på en definition, som beskrivs i den amerikanska diagnosmanualen DSM-5. För att ställa diagnosen utvecklingsstörning/intellektuell funktionsnedsättning ska tre kriterier vara uppfyllda: 1. Brister i intellektuella funktioner. Det innebär att man har svårt att planera och att lösa problem. Dessutom är förmågan till abstrakt tänkande och inlärning nedsatt, något som kan påverka såväl omdöme som studier.

2. Brister i de adaptiva funktionerna. Det innebär att man har svårt att självständigt genomföra samma saker som andra i samma ålder och man har svårt att veta hur man umgås med andra. 14

För att kunna leva ett självständigt liv behövs stöd i kommunikation och socialt samspel. Stödbehovet ska finnas i olika miljöer som i hemmet, skolan, arbetet och ute i samhället.

3. Svårigheterna som nämns ovan ska ha funnits före 18 års ålder.

nedsatt intelligens

svårt att fungera i vardagen

före 18 års ålder

Ibland är diagnosen förenad med ett annorlunda utseende, som till exempel vid Downs syndrom. I andra fall är funktionsnedsättningen osynlig. Det kan i sin tur leda till att omgivningen inte förstår de problem som finns och ställer för höga krav på individen. I DSM-5 beskrivs olika grader av intellektuell funktionsnedsättning. Man lägger större vikt vid de adaptiva färdigheterna, alltså hur en person klarar sin vardag, än vid exakt intelligensnivå. En övre gräns för allmänintellektuell begåvning enligt intelligenstest brukar anges till intelligenskvot (IK) 70 + 5 poäng. Det finns tre nivåer av utvecklingsstörning som vuxen:

1. Om man har en svår intellektuell funktionsnedsättning kan man inte tala och förstår oftast inte talat språk, utan visar vad man känner och vad man vill med kroppen, rösten och ansiktsuttrycket. Man behöver hjälp av människor som man känner för att bli förstådd. Den omgivande miljön spelar stor roll för hur kommunikationen fungerar för en person med svår intellektuell funktionsnedsättning. Han eller hon kommunicerar vanligtvis olika bra tillsammans med olika personer och i olika miljöer. När man vill påverka personens kommunikationsförmåga är det ofta mycket bra att börja med att förändra miljön och sitt eget bemötande. Även små förändringar kan ge mycket positiva resultat. Ungefär 5 procent av alla med utvecklingsstörning har en grav intellektuell funktionsnedsättning. (IK 0-35.)

2. Vid en måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan man oftast tala till viss del och förstå sådant som är enkelt och hör ihop med vardagslivet. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) hjälper till i både uttryck och förståelse. Exempel på AKK är tecken som stöd, bildstöd och digitala kommunikationshjälpmedel. Man behöver stöd av människor som ser till att man har det bra och hjälper till med till exempel mat, kläder, tider och ekonomi. Förståelsen är begränsad till egna upplevelser. Personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning utgör cirka 10 procent av det totala antalet personer med utvecklingsstörning. (IK 35-50.) 3. En lindrig intellektuell funktionsnedsättning innebär att man klarar det mesta själv men behöver hjälp med vissa praktiska saker som till exempel att sköta sin ekonomi. Personer med lindrig IF klarar att gå utanför sin egen verklighet och föreställa sig sådant som inte är självupplevt men har svårt att förstå abstrakta begrepp. Ungefär 85 procent av alla med utvecklingsstörning har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. (IK 50-70.)

Normalfördelningskurvan: Ungefär 2 procent av den totala befolkningen har en intellektuell funktionsnedsättning, en IK under 70.

"Normalbegåvade" Svagt teoretiskt tänkande

Lätt för teoretiskt tänkande

Intellektuell funktionsnedsättning

Behöver utmaningar

ik 70

ik 100

ik 130

Skolformer Elever som inte bedöms kunna nå upp till kunskapskraven på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning, har rätt att gå i grundsärskola eller gymnasiesärskola. För att avgöra om en person har en intellektuell funktionsnedsättning och har rätt att bli mottagen i grund- eller gymnasiesärskola, krävs en utredning. Den består av en psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social bedömning. Beslut fattas utifrån de fyra olika bedömningarnas sammanfattning och analys.

Grundsärskola Grundsärskolan finns för barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning. Grundsärskolan ska ge dessa elever en utbildning som är anpassad efter varje elevs förutsättningar. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan fem ämnesområden.

Gymnasiesärskola Ungdomar som har avslutat grundsärskolan har rätt att gå i gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan i Sverige är en fyraårig utbildningsform som är frivillig och vänder sig till ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns nio yrkesinriktade nationella program samt individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna. Gymnasiesärskolans individuella program omfattar sex ämnesområden och där går oftast elever som tidigare gått i träningsskolan. 17

Särskild undervisning för vuxna Kommunerna har skyldighet att tillhandahålla särskild utbildning för vuxna (särvux). Skolformen finns på två nivåer: grundläggande nivå inklusive träningsskolenivå samt gymnasial nivå. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Utbildningen riktar sig till personer som är 20 år eller äldre med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada.