9789177410737

Lena Thornéus Med arbetslivet som läranderum

I Sfi och språkpraktik visar författaren förutsättningar och

villkor för hur sfi-utbildningen kan använda språkpraktik som en resurs för lärandet. Här tar författaren upp ett flertal utmaningar och möjligheter – och visar hur både elev och handledare kan stöttas.

Författaren går igenom hur och varför samtliga tre parter behöver samarbeta – eleven, skolan och arbetsplatsen. Boken avslutas med tips för förberedelse, genomförande, avslutning och utvärdering av språkpraktik. Även skolans ledning, styrning och kvalitetsarbete är viktiga pusselbitar.

Lena Thornéus är högskoleadjunkt i svenska som andraspråk vid Högskolan i Borås. Hon har genomgått rektorsutbildningen och är utbildad ämneslärare i svenska som andraspråk. Lena Thornéus har tidigare arbetat som skolledare, projektledare och sfi-lärare.

ISBN 978-91-7741-073-7

9

789177 410737

SFI OCH SPRÅKPRAKTIK

Att utveckla språket via språkpraktik på en arbetsplats kan vara mycket givande för en sfi-elev. Verkligheten vittnar dock alltför ofta om det motsatta. Hur kan skolan och arbetsplatsen skapa förutsättningar för en givande och språkutvecklande praktiktid för sfi-eleven?

Lena Thornéus

SFI OCH SPRÅKPRAKTIK

SFI OCH SPRÅKPRAKTIK Med arbetslivet som läranderum

© 2018 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-073-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm.

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

REDAKTÖR:

Annsofie Engborg

OMSLAG OCH GRAFISK FORM: ILLUSTRATIONER: Anna

Anna Hild Design

Hild samt Sapann Design’s Shutterstock s 39, 42, 58, 63-71

OMSLAGSFOTO: ShutterStock

Första upplagan, första tryckningen Tryck: GPS group, Slovenien 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

INNEHÅLL

FÖRORD

KAPITEL 1

DEL A OM SFI:S UPPDRAG OCH ELEVENS LÄRANDE 8 VARFÖR FINNS SFI? Sfi:s uppdrag Vad säger styrdokumenten?

KAPITEL 2

KAPITEL 3

5

10 10 14

VUXNAS LÄRANDE

26

Att lära som vuxen Elevgruppen på sfi Om lärandet

26 31 32

LÄRANDE INFÖR ARBETSLIVET GENOM SPRÅKPRAKTIK

41

VFL, LIA, apl, praktik eller språkpraktik?

41 Språkpraktikens potential 42 Språkpraktik inom sfi 45 Yrkes-sfi-utbildningar 46 Domänen arbetsliv 48 KAPITEL 4

SPRÅKET I ARBETSLIVET

49

Specifikt och generellt språk i arbetslivet 49 Vardagsspråk 53 Språkbruksanalys 54

KAPITEL 5

IDENTITET OCH ARBETSGEMENSKAP

61

Praktikexempel 64 Språkpraktikantens roll på arbetsplatsen 72 Utanförskap och inlåsning 75 KAPITEL 6

SPRÅK- OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT FÖR SPRÅKPRAKTIK

77

Kognitivt svåra uppgifter 80 Stöttning 85 Muntlig språkfärdighet 89 Modersmålet som resurs 92 KAPITEL 7

HUR KAN SPRÅKPRAKTIK LYFTA LÄRANDET PÅ SFI? 101 Sfi-skolornas möjligheter

103

DEL 2

OM SAMARBETE, ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE

ATT ARBETA MED SPRÅKPRAKTIK SOM RESURS OCH LÄRANDERUM Steg 1 – Se över organisationen Steg 2 – Samarbete utanför skolan Steg 3 – Utveckla undervisningen Steg 4 – Elevens tid på språkpraktiken Steg 5 – Systematiskt kvalitetsarbete och fortsatt kollegialt lärande

108

110 110 121 126 143 155

EFTERORD

164

LITTERATUR

166

FÖRORD

Språk och arbete är centrala områden för integrationen. Därmed fyller sfi en mycket viktig roll. Komvuxutredningen En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71) presenterar det viktiga förslaget att komvux ska vara en del i arbetsmark­ nadens kompetensförsörjning. Språkpraktik är ett sätt för sfi att arbeta med språk och arbetsliv och boken du håller i din hand vill inspirera sfi-skolor att arbeta nära arbetslivet i större utsträckning.

Språkpraktik finns på många sfi-skolor i landet i någon form.

Generellt handlar språkpraktik om att eleven ska praktisera på en arbetsplats för att utveckla sina kunskaper om och i svenska språket, arbetslivet och om det specifika yrket. Ibland utlovas också – utöver språkutveckling – värdefulla kontakter i arbetslivet och integration på arbetsmarknaden. Den här bilden av språkpraktik är en riktig politikerdröm, att lärandet skulle ske ganska oproblematiskt och snabbt bara genom att eleven vistas på en arbetsplats.

Forskning (Sandwall m.fl.) har dock visat att den språkpraktik som genomförs inte alltid leder till tillfredsställande resultat.

Eleverna får inte alltid chans att utveckla språket eller arbets- eller yrkesrelaterade kunskaper tillräckligt genom språkpraktik. Sfieleverna integreras inte alltid på arbetsplatsen. De referenser som eleven får riskerar därför att inte vara särskilt användbara i framtida arbetssökande. Är det då en dålig idé att arbeta med språkpraktik? Nej, det är det inte. Språkpraktiken har en potential att lyfta lärandet inom hela sfi om undervisningen anpassas efter elevens eget mål. När 5

eleven får testa på arbetslivet med sfi-skolans stöd känner sig eleven stärkt och vågar ta steget ut i arbetslivet själv. Detta är möjligt om sfi-skolorna erkänner språkpraktik som en viktig resurs och som en del av lärarnas undervisning. Viktiga förutsättningar är att sfi-skolan • tar tillvara språkpraktiken på ett strukturerat och genomtänkt sätt • inte ser språkpraktik som en perifer del av verksamheten utan använder språkpraktik som en del av skolans läranderum och som en resurs för lärande för alla elever • organiserar verksamheten så att ett kvalitativt lärande med hjälp av språkpraktik kan ske • synliggör lärandet genom språkpraktik genom att arbeta med metodutveckling och kvalitetsarbete kopplat till språkpraktik • bedriver en undervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet.

Genom att bredda läranderummet på sfi-skolan så att det även omfattar arbetslivet kan det leda till att man förbättrar lärandet mot arbetslivet för alla elever, inte bara för dem som har språkpraktik. Det är nödvändigt att riva barriärerna mellan sfi och arbets­livet och att eleverna kan lära sig både arbetslivs- och yrkessvenska inom ramen för sfi-utbildningen. Sfi behöver å sin sida tillhanda­hålla metoder för arbetsplatserna att i sin tur stötta eleverna. Här har sfi-skolorna en enorm möjlighet att göra skillnad – för elevernas integration i samhället och i arbetslivet och för deras fortsatta lärande.

Momenten Kollegialt lärande i boken ska inbjuda till ett kollegialt lärande enligt Helen Timperleys modell. Modellen utgår från vilka behov eleverna och lärarna har, innan den går vidare för att titta på vad som därför är viktigt att fokusera på i undervisningen. Efter undervisningen börjar arbetet med att utvärdera, 6

analysera och att dra lärdomar av det som har hänt. Timperley menar att vi måste bli experter på att se samband mellan undervisningsmetoder och elevresultat. För sfi är det viktigt att anpassa undervisningen mot målen för sfi och elevernas behov och att sedan fortsätta utveckla verksamheten systematiskt. Språkpraktik är en del av sfi-skolornas verksamhet och behöver vara en del av det arbetet.

Jag hoppas att den här boken ger er många tillfällen till för­ djupade samtal och intressanta reflektioner som leder till en givande språkpraktik med ett framgångsrikt lärande för era elever.

Göteborg i augusti 2018 Lena Thornéus

7

DEL A

OM SFI:S UPPDRAG OCH ELEVENS LÄRANDE

8

I BOKENS FÖRSTA DEL , del A, lyfts inledningsvis en del väl-

bekanta frågeställningar om sfi. Vi tittar närmare på vad sfi:s uppdrag innebär och vad styrdokumenten säger om kopplingen mellan sfi och arbetslivet.

I del A uppehåller vi oss mycket vid vuxnas lärande och språkpraktikens potential. På en arbetsplats finns det en komplex uppsättning av situationer och områden där språket (det formella och icke-formella) används muntligt och skriftligt. Dessa olika språksituationer behöver identifieras, synlig­ göras och bearbetas av eleven, med handledarens och sfilärarens hjälp.

Via åtta konkreta fallbeskrivningar får vi ta del av olika personer som gör språkpraktik. Dessa exempel utgör underlag för kollegial diskussion – hur kan vi förbättra praktiktiden för dessa elever och för våra egna elever i liknande situationer?

Avslutningsvis finns en redogörelse för vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för språkpraktik är. Genom att synliggöra mål, genomförande och svårighetsgrad kan lärare fundera över vilken stöttning som behövs för lärandet och avgöra när stöttningen bör tas bort. Här visas hur språkpraktik kan lyfta lärandet.

9

KAPITEL 1

VARFÖR FINNS SFI? Sfi:s uppdrag Att få jobb är det viktigaste.

Sfi är en kvalificerad språkutbildning.

Sfi är en arbetsmarknadsåtgärd.

Utan språket – ingen framtid!

Känner du igen ovanstående repliker? Är sfi en ”mini-arbetsförmedling” eller en språkutbildning? Redan på sfi-kursplanens första rad deklareras att sfi är en kvalificerad språkutbildning. Då är frågan – kan sfi kombinera dessa förväntningar att vara både en språkutbildning och samtidigt fokusera på elevens framtida mål på ett bra sätt?

Sfi är en språkutbildning som har fokus på elevernas långsiktiga mål, enligt de styrdokument som vi lyder under. Detta långsiktiga mål är oftast egen försörjning i form av ett arbete. I såväl läroplanen för vuxenutbildningen och kursplanen för svenska för invandrare som en rad stödmaterial från Skolverket skrivs det fram att utbildningen ska stödja eleverna på vägen mot deras framtida arbetsliv.

10

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. En elev med ett annat modersmål än svenska ska inom utbildningen få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier. (Skolverket, 2017c, s. 2)

Inom sfi görs en kartläggning inför studierna för att kunna anpassa utbildningen efter elevens behov, förutsättningar och mål.

I Skolverkets stödmaterial Kartläggning av eleven inom utbildning i svenska för invandrare (2015b) kan vi läsa: För att kunna ge varje elev den utbildning han eller hon är i behov av behöver [...] såväl huvudman och rektor som lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal ha kännedom om eleverna, deras kunskaper, kompetenser och mål samt övriga förutsättningar för att kunna utforma studierna efter detta. Hur utbildningen utformas har betydelse för elevens planering och framtida mål samt för vilka möjligheter eleven har och upplever sig ha. Då kartläggningen också är ett sätt att ge eleven möjlighet till inflytande över sina studier är elevens egna tankar kring och förväntningar på utbildningen viktiga för innehållet i och utformningen av utbildningen. (Skolverket, 2015b, s. 8)

Sfi är alltså både en språkutbildning och en utbildning som hjälper eleverna att nå sina framtida mål. Det behöver inte vara någon motsättning i det. Tvärtom har vi på sfi alla möjligheter att hjälpa eleverna ännu bättre med hjälp av kombinationen språk–arbetsmarknad. Genom att medvetet arbeta med domänen arbetsliv 11

under sfi-utbildningen, med hjälp av bland annat språkpraktik, kan man arbeta både med språket i olika situationer och med elevernas framtida mål i fokus. Språkpraktik och den språkliga domänen arbetsliv kan användas som en resurs i lärandet på sfi, för att arbeta med språket i många olika situationer, för att dis­ kutera lärandet och för att anpassa utbildningen efter elevens mål.

Jag menar att den samlade kompetens som finns på sfi kan bidra till mycket mer än språkutveckling. Den kan vara just den pusselbit som saknas för att eleverna även ska integreras på arbets­ marknaden. Att hjälpa eleverna in på arbetsmarknaden redan under sfi-tiden kan leda till att färre stannar kvar och ”fastnar” vid mindre kvalificerade arbeten än vad de är utbildade för. Fler kanske får nya erfarenheter av arbete och får öva på sina språkkunskaper i en mer utmanande kontext. För att detta ska lyckas måste sfi-verksamheterna utveckla metoder för att använda språkpraktiken som en resurs för lärandet för alla elever.

Först behöver vi får börja med att fundera över nedanstående grundläggande frågeställningar om vad sfi är för att sedan fundera över hur vi därefter ska arbeta för att lyckas med uppdraget.

Kollegialt lärande DISKUTERA

• • •

12

Varför finns sfi? Vad kan vi på sfi bidra med? Vad är vi bäst på?

Vad har vi för verksamhet? Hur jobbar vi? Vad lägger vi tid och fokus på? Är det i linje med uppdraget och visionen?

Hur fördelar vi våra resurser? Vilka professioner är med? Vem kan vad? Hur ska vi göra? Vad behöver vi lära oss?

Genom att utveckla språkpraktiken kan vi stötta samhället och arbetsplatserna med våra kunskaper så att sfi-eleverna får en chans att hitta sin plats i arbetslivet. Vi behöver en medveten strategi för samverkan och föra dialog med arbetsplatser och handledare på praktikplatserna om utmaningar och svårigheter. Dialogen ska dels innehålla hur handledarna kan stötta våra elever och dels hur de på arbetsplatsen kan dra nytta av det breda perspektiv som våra sfi-elevers närvaro på arbetsplatserna innebär.

I uppföljningen av sfi som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gjorde 2015, menar man att sfi är en viktig pusselbit i integrationsarbetet. I rapporten nämns olika mål för sfi, både kurs­ relaterade och arbetsmarknadsrelaterade: I utvärderingar av sfi på nationell nivå är det i huvudsak de kursrelaterade målen (betygen) som följs upp, medan de arbetsmarknadsrelaterade målen har varit svårare att följa (SKL, 2015, s. 6)

Kollegialt lärande DISKUTERA

• • • •

Finns det arbetsmarknadsrelaterade mål på sfi?

Vad är det SKL förväntar sig av sfi? Är sfi en arbetsmarknads- eller en språkutbildning?

Hur kan sfi:s resurser och styrkor bidra på bästa sätt så att sfi-eleverna lär sig ett funktionellt språk och hittar sin plats i samhället?

13

Vad säger styrdokumenten?

Vi har inget bestämt innehåll i undervisningen på sfi.

Varje lärare kan bestämma mycket själv.

Sfi har inget centralt innehåll i kursplanen.

Eleven ska lära sig ett fungerande språk inom fyra språkdomäner på sfi.

Vilket språk finns lls-, i vardags-, samhä et? liv ts be ar h studie- oc Vilket språk är viktigast?

Kursplanen för sfi skiljer sig från de andra kursplanerna för den svenska skolan. Det finns inte någon del som visar centralt inne­ håll, som det gör i de andra kursplanerna. Det centrala innehållet visar just vilket innehåll undervisningen ska behandla. Det övergripande syftet i sfi-utbildningen är att stötta eleverna att lära sig ett funktionellt andraspråk. Ett funktionellt språk är ett språk som kan användas för olika syften i olika sammanhang. Det förklaras i kursplanen i vilka språkdomäner, användningsområden, språket ska fungera. Det är inom vardagslivet, samhällslivet, studielivet och arbetslivet. Undervisningen ska vidare vara flexibel när det gäller tid, plats, innehåll och arbetsformer. Nedan följer en genomgång av styrdokumenten med speciellt fokus på vad de säger om arbetslivet.

Skollagen

Det övergripande målet för vuxenutbildningen uttrycks i 20 kap. 2 § i skollagen (SFS 2010:800). Det framgår att utbildningen syftar till att de vuxna ska: 14

ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Läroplan för vuxenutbildningen, reviderad 2017 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund.

• Vuxenutbildningens uppdrag • Grundläggande värden • Förståelse för medmänsklighet • Saklighet och allsidighet • En likvärdig utbildning • Rättigheter och skyldigheter • Perspektiv i utbildningen • Kunskaper och kompetenser • Utveckling och vuxenutbildningens verksamheter

2.1 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Kunskaper • Mål • Riktlinjer • Läraren ska 2.2 Utbildningsval – Arbete och arbetsliv • Mål • Riktlinjer 2.3 Bedömning och betyg • Mål • Riktlinjer 2.3 Rektors ansvar

Läroplanen är gemensam för alla delar av den kommunala vuxen­ utbildningen (sfi, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särvux) och är reviderad 2017. Läroplanen formulerar utbildningens syfte, fördelar ansvar och konkretiserar skolans mål och värdegrund. Läroplanen är uppdelad i två delar, Vuxenutbild­ ningens uppdrag och värdegrund och Övergripande mål och rikt­ linjer, enligt bilden ovan.

Första delen, Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund, inleds med meningen: Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. (Skolverket, 2017c, s. 5)

15

Ett avsnitt heter Perspektiv i utbildningen och här kan vi läsa: Vuxenutbildningen ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Vuxenutbildningen ska bidra till att alla elever utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. Vuxenutbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grundläggande kunskap om arbetsmarknaden. (Skolverket, 2017c, s. 7)

Skrivningar om den digitala kompetensen är med i den nya läroplanen. Här framhålls hur viktig den digitala kompetensen, tillsammans med andra förmågor, är för arbets- och samhällslivet.

Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. (Skolverket, 2017c, s. 7)

Under rubriken Kunskaper och kompetenser i läroplanen kan vi läsa att det behövs en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, olika aspekter av kunskap och om hur lärande sker. Inom sfi är det e­ xtra viktigt att diskutera detta då elevgruppen är mycket heterogen med elever från hela världen, i olika åldrar, med olika bakgrund och framtidsmål. Här kan vi också läsa att vuxenutbildningen ska ”ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever in­hämtat genom arbetsliv eller tidigare studier” (Skolverket, 2017c, s. 8).

I kapitel 2.2 Utbildningsval – Arbete och arbetsliv kan vi läsa att vuxenutbildningen ska

16

samverka med verksamheter som hör till arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt med samhället i övrigt. (Skolverket, 2017c, s. 11)

Varje elev inom vuxenutbildningen ska ”få information om arbets­ livets aktuella och förväntade kompetensbehov” (ibid., s. 11) och personalen ska ”utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbetsoch samhällsliv som eleverna redan har eller skaffar sig under utbildningens gång” (ibid., s. 12) och utveckla kontakter ”med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås” (ibid., s. 12).

Under rubriken Riktlinjer i samma kapitel kan vi läsa vad personalen ska göra: Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, • bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, • informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, vidare utbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, • i informationen och vägledningen utnyttja och ta till vara de kunskaper som finns hos eleverna och verksamhetens personal samt i samhället • i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna redan har eller skaffar sig under utbildningens gång, • utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, • i utbildningen nyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och • bidra till att presumtiva elever får information om olika utbildningsmöjligheter. (Skolverket, 2017c, s. 11f) 17

Kursplan

Efter att ha tittat närmare på skollagen och läroplanen för vuxen­ utbildningen är det dags att komma till det styrdokument som sanno­likt är mest bekant för lärare på sfi, kursplanen för sfi som reviderades 2017 och som trädde i kraft den 1 januari 2018 (Skolverket, 2017b). Kursplanens struktur:

Kursplan Utbildingens syfte Utbildningen mål och karaktär Utbildnings uppbyggnad Grundläggande läs- och skrivinlärning Bedömning Kunskapskraven Hörförståelse Läsförståelse Muntlig interaktion Muntlig produktion Skriftlig färdighet

Kommentar Kursplanens olika delar Utbildningens syfte Utbildningens mål och karaktär Utbildningens uppbyggnad Bedömning Kunskapskrav Progression mellan kurserna Språklig förmåga och helhetssyn Progression enlig kunskapskraven Kunskapskravens värdeord

Kunskapskraven kurs för kurs i tabellform

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. En elev med ett annat modersmål än svenska ska inom utbildningen få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier. (Skolverket, 2017b, s. 7)

18

Utbildningens mål

Kursplanen punktar upp åtta mål för sfi. Eleverna ska utveckla en kommunikativ språkförmåga som omfattar olika kompetenser som samverkar med varandra. I kunskapskraven i slutet av kursplanen delas målen upp i förmågorna läsa, skriva, höra och tala i olika betygssteg. Eleverna ska dessutom utveckla en medvetenhet om hur språkinlärning går till, sin interkulturella – och digitala – kompetens.

Mål för sfi enligt kursplanen Eleverna ska utveckla 1. sin förmåga att läsa och skriva svenska, 2. sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang, 3. sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer, 4. ett gott uttal, 5. insikter i hur man lär sig spåk, 6. inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling, 7. sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt 8. sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

Bedömning

Under rubriken Bedömning i kursplanen kan vi läsa: Utgångspunkten för bedömningen ska vara elevens förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier. (Skolverket, 2017b, s. 10)

19

Läraren ska göra en helhetsbedömning av vad ”eleverna klarar av språkligt” och korrektheten ska relateras till språkets komplexitet.

Eleverna måste alltså få träna på att kommunicera på ett begripligt sätt inom olika domäner. När det är gjort ska lärare bedöma hur väl eleven klarar av att använda språket på ett begripligt sätt i vardags-, samhälls- och arbetslivet.

Om jag tolkar skrivningen rätt beskriver kursplanen att lärare ska bedöma elevernas språkförmåga utifrån hur eleverna kan använda språket på ett begripligt sätt utanför skolan. Det intressanta är hur eleverna kan använda språket för olika syften.

För att kunna bedöma detta måste eleverna dels få en chans att träna på att använda svenska språket i alla domäner, dels bedömas utifrån detta. Detta ställer stora krav på bedömningsmetoder och bedömarkompetensen inom sfi. Vilka arbetssätt på sfi är bäst för att lyckas med detta? Vilka bedömningsmetoder är mest precisa?

Kunskapskrav

Den sista delen i sfi:s kursplan är kunskapskraven för betygen A, B, C, D och E. Kunskapskraven är uppdelade i förmågorna hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. Förmågorna ska eleverna utveckla inom de språkliga domäner som gäller för respektive kurs.

I kurs A och B fokuseras undervisningen på vardagslivet medan den i kurs C och D spänner över alla fyra språkliga domäner – vardags-, samhälls-, arbets- och studieliv. Enligt kommentar­ materialet till kursplanen (Skolverket, 2018) kan vardagsspråket även användas i arbetslivet inom kurs A och B. Det är inte ovanligt att sfi-verksamheter erbjuder elever i kurserna A och B en parallell läs- och skrivkurs utöver sfi-kursen.

20

Språkliga domäner inom de olika kurserna på sfi Exempel på situationer och språkliga domäner där eleverna ska behärska svenska (här hörförståelse) på de olika kurserna. Inte förrän efter kurs C och D ska eleverna kunna använda sin svenska i samhälls-, studie- och arbetslivet.

Kurs A Konkreta vardagsnära situationer Kurs B Vanliga situationer i vardagslivet Kurs C Vanliga situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetslivet Kurs D Informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetslivet

(Skolverket, 2018)

Kollegialt lärande DISKUTERA

1. Om skollagen och läroplanen

Läs skollagen kap. 20 och läroplanen för vuxenutbildningen 2017 med lärande-i-arbetslivet-glasögon. Diskutera nedanstående frågeställningar tillsammans.

• • •

Var hittar vi skrivningar i styrdokumenten om att sfi ska arbeta med arbetslivet?

Hur syns arbetslivsinriktningen i vår verksamhet? Hur organiseras det och i vilken omfattning sker det?

Hur arbetar vi med de olika förmågorna tala, skriva, höra och läsa när det gäller arbetslivet?

21

Om kunskaper och lärande

I läroplanen kan vi läsa om att det behövs en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, olika aspekter om kunskap och om hur lärande sker.

• Varför är det extra viktigt att vi på sfi diskuterar kunskap och lärande?

• Vad innebär det att ha en aktiv diskussion om kunskaps­begrepp?

På vilka olika sätt kan man ha det?

• Vilka olika aspekter av kunskaper avses?

• Vad tänker vi i lärarlaget om hur lärande sker? Om vi tänker olika, varför är det så? Vilka faktorer påverkar hur vi ser på lärande?

• Hur kan vi i kollegiet skapa en aktiv återkommande diskussion om kunskapsbegrepp och om hur lärande sker?

3. Mål för sfi

Läs igenom målen för sfi i kursplanen. Se s. 19 här ovan.

• Vad innebär de olika målen? Är det något mål som får större utrymme på sfi? Något som är viktigare än de andra?

• Eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå svenska i olika sammanhang. Hur tolkar vi det? Vilka sammanhang?

• Eleverna ska anpassa sitt språk till olika mottagare och situationer. Vilka mottagare och vilka situationer är relevanta? Hur kan de lära sig att anpassa språket?

• Vad är ett gott uttal?

• Eleverna ska utveckla insikter om hur man lär sig språk. Vad tycker vi i arbetslaget om hur man lär sig språk?

• Vilka inlärningsstrategier brukar vi prata om på skolan? Vad har eleverna för tankar om lärandet?

• Vad ska man tänka på när det gäller kommunikationsstrategier? På arbetsplatser är det bra att ha olika kommunikationsstrategier. Hur arbetar vi med det i våra grupper?

22

• • •

Vilken digital teknik använder vi för att förstärka lärandet?

Vilka använder vi för kommunikation?

Källkritik är viktigt i dag. Hur jobbar vi med det på sfi? På sfi behöver man ta på sig sina kulturkompetensglasögon. Är det något speciellt vi måste tänka på när det gäller källkritik?

Finns det några mål som vi är osäkra på och som vi vill lära oss mer om?

4. Kursplanen för sfi – bedömning

I avsnittet Bedömning i kursplanen för sfi kan vi läsa: Utgångspunkten för bedömningen ska vara elevens förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier. (Skolverket, 2017b, s. 10)

• •

Hur använder eleverna sitt språk i samhälls- och arbetslivet?

Hur vet vi det?

Hur kan vi bedöma elevernas förmåga att använda språket i samhälls- och arbetslivet?

5. Skolinspektionens rapporter

Nedan finns länkar via QR-koder till Skolinspektionens rapporter om sfi, Riktad tillsyn inom området svenskundervisning för invand­ rare (Skolinspektionen, 2011a) och Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare (Skolinspektionen, 2011b). Läs dem. Diskutera sedan nedanstående frågeställningar.

• Vilken bild av sfi-undervisningen får man när man läser rapporterna?

• I hur hög utsträckning stämmer detta i vår sfi-verksamhet i dag? Hur skulle Skolinspektionen beskriva vår verksamhet om den skulle granskas i dag?

23

• •

I många sfi-enkäter som besvaras är nöjdhetsgraden inom sfi generellt sett väldigt hög. Varför är det så? Om eleverna är nöjda, är allt bra?

Skolinspektionen är bitvis mycket kritisk och eleverna är generellt sett väldigt nöjda med sfi. Är vi lärare nöjda? Vad visar våra resultat?

Aktiviteter som sker utöver de vanliga lektionerna och som ger tillfälle till samtal kring aktuella händelser är mycket uppskattade av de studerande. Exempel på sådana aktiviteter kan vara ”Språkcaféer” eller liknande och innebär ofta att verksamheten i sfi får ett tillskott av andra lärare eller frivilliga som tar del i strukturerade diskussioner. Studerande uttrycker att de i dessa sammanhang äntligen får tillfälle att pröva sina kunskaper i svenska, möta andra och diskutera intressanta spörsmål. (Skolinspektionen, 2011b, s. 16) Vid besök i undervisningssituationer är dock de studerande företrädesvis aktiva genom att de arbetade med skriftliga övningar. Det finns grupper där alla studerande har samma läroböcker trots att de språkmässigt befinner sig på olika nivåer. Kännetecknande är också att det finns en mängd arbetsblad som tillhandahålls för de studerande och som innehåller olika uppgifter att utföra. I vissa fall saknas det i dessa arbetsblad ett vuxet tilltal och uppgiften kan innebära att meningar enbart ska skrivas och att infoga en stor bokstav. ”När jag blir större ska jag få en katt” eller ”Min mamma är snäll” är exempel på meningar som de studerande kan få arbeta med. (Skolinspektionen, 2011b, s. 17)

24

LÄSTIPS

Jenny Rosén beskriver i sin artikel om hur målen för sfi har förändrats och om hur och varför arbetslivet har fått en allt mer central roll inom sfi.

Jenny Rosén (2014). Svenska för invandrare – mellan samhällsdeltagande och anställningsbarhet i Pedagogiskt arbete enhet och mångfald Red. Monika Vinterek & Anders Arnqvist Falun: Högskolan Dalarna.

Rapporten från studien GRINT är mycket läsvärd. Det speciella med projektet är att de undersökte sfi ur sfi-elevernas perspektiv och att de har gjort en mycket användbar avrapportering av projektet.

GR Utbildning (2015). ”Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all under­ visning här i Sverige. Men…” – En kartläggningsrapport om Göteborgsregionens sfi.

Skolinspektionen (2011a). Riktad tillsyn inom området svenskundervisning för invandrare (sfi). Stockholm.

Skolinspektionen (2011b). Kvalitetsgranskning Rapport 2011:6 Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare (sfi). Stockholm.

25

Lena Thornéus Med arbetslivet som läranderum

I Sfi och språkpraktik visar författaren förutsättningar och

villkor för hur sfi-utbildningen kan använda språkpraktik som en resurs för lärandet. Här tar författaren upp ett flertal utmaningar och möjligheter – och visar hur både elev och handledare kan stöttas.

Författaren går igenom hur och varför samtliga tre parter behöver samarbeta – eleven, skolan och arbetsplatsen. Boken avslutas med tips för förberedelse, genomförande, avslutning och utvärdering av språkpraktik. Även skolans ledning, styrning och kvalitetsarbete är viktiga pusselbitar.

Lena Thornéus är högskoleadjunkt i svenska som andraspråk vid Högskolan i Borås. Hon har genomgått rektorsutbildningen och är utbildad ämneslärare i svenska som andraspråk. Lena Thornéus har tidigare arbetat som skolledare, projektledare och sfi-lärare.

ISBN 978-91-7741-073-7

9

789177 410737

SFI OCH SPRÅKPRAKTIK

Att utveckla språket via språkpraktik på en arbetsplats kan vara mycket givande för en sfi-elev. Verkligheten vittnar dock alltför ofta om det motsatta. Hur kan skolan och arbetsplatsen skapa förutsättningar för en givande och språkutvecklande praktiktid för sfi-eleven?

Lena Thornéus

SFI OCH SPRÅKPRAKTIK

SFI OCH SPRÅKPRAKTIK Med arbetslivet som läranderum