9789177410331 by Smakprov Media AB

hanna sepp mÅltidspedagogik i fÖrskolan

Måltidspedagogik i förskolan

– ett lustfyllt lärande

Måltidspedagogik utgår från att det är roligt att upptäcka och lära sig nya saker och bli nyfiken på olika livsmedel och maträtter. Det okända blir känt när barnen får bekanta sig med råvaran innan de smakar på den. Boken är praktisk och konkret och ger verktyg, inspiration, övningar och recept för att integrera mat och måltider i förskolan. Varje avsnitt inleds med en teoretisk del som ger bakgrund till respektive område och följs av övningar som skapar förutsättningar för barn, kockar och pedagoger att arbeta tillsammans med mat och måltider i den pedago-

MÅltidspedagogik i fÖrskol an

giska verksamheten. Utgångspunkten är att det ska vara lustfyllt och spännande för barnen och att förskolan ska skapa grund för goda matvanor. Måltidspedagogik i förskolan bygger på forskning och beprövad erfarenhet och vänder sig till yrkesverksamma förskollärare, barnskötare, kockar och köksbiträden i förskola och pedagogisk omsorg. HANNA SEPP,

initiativtagare till måltidspedagogik i Sverige, är fil.dr och

universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Hon utbildar också pedagoger och kockar i hur forskning kring mat och

e d n a r ä l t l l y tt lustf

måltider i förskolan kan omsättas i praktiken.

ISBN 978-91-7741-033-1

77410331.1.2_Omslag.indd 1

789177 410331

Hanna Sepp

2020-11-24 13:01

Innehåll Förord 5 Bakgrund 7 Att tänka på innan ni startar upp

Lär känna dina sinnen enligt SAPEREMETODEN

1. Våra fem sinnen

2. Syn

3. Lukt

4. Känsel

5. Hörsel

6. Grundsmak

7. Smaker samverkar

8. Sinnen samverkar

9. Är det skillnad på äpplen och äpplen?

Frukt & Grönt

10. Måla en morot

11. Frukt- och grönsaksstund med mandala

12. Grönsakskonst

13. Grönsaksstund med kaplastavar

14. Morotsshot

15. Chips

Laga mat enligt steg-för-steg-metoden

16. Håriga mackan

17. Smoothie

18. Koka ägg

19. Steka ägg

20. Havregrynsgröt

21. Granola

Barn i köket

22. Riskanalys

23. Tvätta händerna

24. Diska

25. Fiskpaket

26. Baka bröd

27. Varmrökt fisk

Från jord till bord

28. Sol och vatten

29. Skotta frö

30. Grodda frö

31. Odla i vatten

32. Odla potatis

33. Fjärilsrestaurang

Kökets naturvetenskap

34. Ytspänning – vatten och kanel

35. pH – rödkålsfjärilar

36. Vitaminkemi

37. Densitet – Apelsinen i vatten

38. Skum – Smör

39. Koldioxid – Tunnbröd med eller utan jäst

Pedagogisk måltid

40. Från närande till lärande

41. Måltidsmiljö

42. En måltid utan en vuxen vid bordet

43. Förhållningssätt vid måltiden

44. Jag kan

45. Spring i benen

Arbetsplatsträff 89 46. Diskussionsfrågor APT

Föräldramöte 92 Referenser 94

Förord är att det ska vara roligt. Det ska vara lustfyllt och spännande att arbeta med mat och livsmedel som ett material och som en naturlig del av lärandet i förskolan där alla, oavsett ålder, har rätt till sin egen smak. Det finns inget rätt eller fel och alla ska ha rätt att inte prova. Det ska helt och hållet vara på barnens villkor och att det är roligt och skapar nyfikenhet är det viktigaste. Allt behöver inte alltid ätas eller ätas upp, utan det kan även vara ett utforskande och ett experimenterande med maten. Självklart är målet att inget ska behöva slängas och att barnen gladeligen äter upp materialet om det är möjligt. Jag hoppas att ni får inspiration och verktyg till att integrera mat och måltider i förskolan med hjälp av övningarna i boken. Boken bygger på forskning och beprövad erfarenhet kring barn och mat i förskolan och berör varför det är viktigt att redan i förskoleåldern arbeta med mat och måltider som ett förhållningssätt. Därför introduceras varje nytt avsnitt med en litteraturöversikt kring respektive metod eller område. Min kollega Susanne Thorén, som tillsammans med mig utbildar kockar och pedagoger i måltidspedagogik, tycker att vissa delar har lite väl mycket fakta och för lite lust. Jag är beredd att hålla med, men jag tycker att det är viktigt att ni som läser den här boken får kunskap om varför det är viktigt att arbeta med måltidspedagogik som ett förhållningssätt. Jag har valt att markera källor med nummer inom parentes och ni hittar

motsvarande nummer i referenslistan i slutet om ni vill läsa mer eller gå tillbaka till ursprungskällorna. Alla bilder som är kopplade till övningarna finns att ladda ner från webben – www.gothiafortbildning. se eller www.laromat.se – och är fria att kopiera så att barnen kan få recepten med sig hem om de vill. Att arbetet med måltidspedagogik är ett lustfyllt lärande – för barn, kockar och pedagoger – råder det ingen tvekan om! Det vittnar både min egen forskning och alla som jag och Susanne har utbildat i måltidspedagogik om. Några av alla dessa personer som vi har utbildat genom åren har bidragit med sin personliga betraktelse kring måltidspedagogik kopplat till respektive område. Ett stort tack till Rita Svensson, Pål Spendrup, Helen Jensen, Johanna Pihl Nanderöd, Louise Arvidsson, Kristin Isaksson, Lina Andersson Fasth, Miljana Vulovic, Carina Gladh, Sofia Lönnqvist, Birgitta Mårtensson Asterland, Malena Dyverdahl och Linda Stenström Erlandsson. Ett särskilt tack vill jag också rikta till Susanne som har bidragit med sin erfaren het till övningarna. Tillsammans omsätter vi forskningen i praktiken till glädje för både barn och vuxna!

UTGÅNGSPUNKTEN I MÅLTIDSPEDAGOGIK

Hanna Sepp QR-kod till övningar på webben

Rita Svensson

förskolechef på Kreatörens och Bokenäs förskola i Uddevalla Måltidspedagogiken har skapat en samsyn kring mat och hälsa där pedagogernas förhållningssätt samt tro på barnets förmåga och rätt till sin egen smakupplevelse är nyckeln i processen.

Att arbeta med saperemetoden och få sätta ord på sinnesupplevelserna skapar ett större och rikare ordförråd kring min egen smak. Det är ett lycko samt sätt att integrera maten och måltiderna i den pedagogiska verksamhe ten utifrån barnens erfarenheter och behov. Matglädjen har ökat hos barnen då de ser att pedagogerna tror på deras kompetens och att de får vara med i hela processen. Det är fantastiskt att följa processen från att så till att skörda för att därefter tillaga, äta och bjuda andra på den tillagade rätten. Vi ser också att våra samtal vid matborden har förändrats. Fokus har svängt från den vuxne till barnen och deras delaktighet samt att deras egna kunnan de lyfts fram och numera ses som en självklarhet bl.a. vid buffébordet och i samtalen. Jag som chef upplever att pedagogernas medvetenhet har ökat – att detta är ett arbete utifrån ett hållbarhetsperspektiv med läroplansmålen som grund. Måltidspedagogik innefattar alla läroplansmål från ämnesområden som språk, matematik, naturvetenskap och teknik, kemiska processer, estetik, rörelse till demokratimålen. Dessutom har vi fått ökad kunskap och kan återkoppla till vad forskningen säger i detta ämne. Likaså har samverkan mellan pedagoger och kök ökat och vårdnadshavarnas delaktighet och nyfikenhet har stärkts. Måltidspedagogik är ett glädjefullt arbetssätt!

Bakgrund ett enormt utbud av mat och vi kan få tag på mat dygnet runt. Det är många olika faktorer som påverkar vad vi äter och när – allt från vilka värderingar och kunskaper vi har till vilka resurser och vilket utbud vi har till vårt förfogande (1). När det gäller barn är det utan tvekan föräldrarna som har det största inflytandet på barnens matvanor. Majoriteten av alla barn går i förskolan eller motsvarande, vilket innebär att en del av ansvaret när det gäller att skapa goda matvanor lämnas till er som arbetar med barnen. Det läggs två till tre timmar om dagen på måltiderna och det serveras cirka 750 000 måltider varje dag i förskolan. Det är en enorm investering från samhället och ypperliga tillfällen att skapa goda matvanor. De första fem levnadsåren är en tid då kroppen växer och utvecklas i snabb takt och det är också den tiden då grunden för våra matvanor läggs (2, 3). Därför är det en viktig pusselbit i arbetet med hälsosamma levnadsvanor att utbilda barn om vad som är bra matvanor. Det innebär att om vi lär oss att äta varierat och många olika slags livsmedel på regelbundna tider är sannolikheten högre att vi även äter så som vuxna. Det betyder inte att det är kört för en vuxen som ätit begränsat som barn, men det är betydligt svårare att lära sig att tycka om grönsaker om man inte har ätit dem som barn. Vad vi äter påverkar både prestation, hälsa och inlärning. Det är under förskoleåldern som barnen lär sig vad, när och hur mycket de ska äta genom att

studera sin omgivning och ta efter dem som finns i närheten. Hösten 2016 släppte Livsmedelsverket nya råd för förskolan, Bra måltider i förskolan (4). Råden är baserade på gedigen forskning om vad som är bra mat för hälsan och miljön. En bra grund är alltså att lära sig att äta varierat och många olika slags livsmedel. I korthet går råden ut på att minska andelen rött kött och chark, öka andelen grönsaker och fisk och servera grönsaker till varje måltid samt öka andelen oljebaserade fetter. Tidigare var råden mer detaljerade kring olika livsmedel och portionsstorlekar, men nu ligger fokus på måltidens olika dimensioner och råden utgår från den så kallade måltidsmodellen.

I DAG HAR VI

Livsmedelsverkets måltidsmodell för offentliga måltider.

Måltiderna ska inte bara vara näringsriktiga, hållbara och säkra, de ska också vara goda, trivsamma och integrerade. Därför har de nya råden också ett utökat kapitel kring måltidspedagogik som är ett förhållningssätt som grundar sig i såväl mat- och 7

måltidskunskap och pedagogik som läroplanen för förskolan och de nationella folkhälso- och miljömålen (5). I praktiken innebär det ett medvetet arbete där livsmedel och råvaror ses som ett pedagogiskt material och att måltiderna ses som en del av verksamheten med tydliga mål där omsorg och lärande går hand i hand. Måltidspedagogik är inte något som ytterligare läggs till och som tar mer tid än något annat utan blir en naturligt integrerad del i verksamheten. I Uddevalla kommun började de första kommunala förskolorna att arbeta med måltidspedagogik 2015 (6). Därefter har det spridit sig som ringar på vattnet till resterande förskolor och i dag ska alla kommunens förskolor arbeta med måltidspedagogik som ett utvecklingsområde. I en enkät riktad till all personal i förskolan svarade majoriteten att de upplever att barnen i högre grad än tidigare vågar prova nya smaker, att barnen har blivit mer nyfikna på mat och olika livsmedel och att måltidspedagogik snarare är ett förhållningssätt än ett tema. Tyvärr råder det en stor ojämlikhet när det gäller barns hälsa. Barn i områden med låg socioekonomisk status löper större risk att få ohälsosamma matvanor och därmed riskerar övervikt och dålig tandhälsa. Faktum är att den största riskfaktorn i dag i Sverige för ohälsa är dåliga matvanor (7). Det är till och med så att dåliga matvanor klassificeras som en högre risk än rökning. Majoriteten av de barn som har utvecklat övervikt är fortsatt överviktiga i sena tonåren och ungefär en femtedel av Sveriges tioåringar är i dag överviktiga. Små barn har begränsade resurser för att fatta beslut och är beroende av vuxna i sin omgivning så det är viktigt att föräldrarna och förskolans personal arbetar tillsammans med att skapa förutsättningar för bra matvanor (9, 10). När jag framöver benämner personer som arbe-

tar i förskolan som personal menar jag alla personer som på ett eller annat sätt påverkar barnens matvanor, från måltidspersonalen i köket till pedagogerna i barngruppen till kostchef och förskolechef. Att lägga en bra grund, eller att förändra ett beteende, tar lång tid och därför måste ni se måltidspedagogik som ett förhållningssätt som genomsyrar verksamheten så att det inte reduceras till ett projekt eller tema. Måltidspedagogik utgår från att det är roligt att upptäcka och lära sig nya saker och bli nyfiken på olika livsmedel och maträtter. Det handlar om att göra det okända känt, det vill säga att barnen får bekanta sig med råvaran innan de smakar på den. Att lära barn att tycka om det som är sött och fett är inte så svårt eftersom det är smaker som de allra flesta barn tycker om. Däremot kan det som varken är sött eller fett, utan snarare beskt eller surt som många grönsaker är, vara lite svårare. Om grönsaken dessutom är okänd utgör det ett ännu större hinder för att stoppa det i munnen och smaka. Det är därför viktigt att barnen får bekanta sig med råvaran innan de börjar smaka. Genom att livsmedlet exponeras upprepade gånger känner barnen igen livsmedlet innan de smakar på det vilket kan kännas tryggt och säkert. Ett sätt att exponera livsmedel för barnen utan att de måste smaka är att utforska dem genom att skapa, laborera och experimentera. Vill barnen så kan de smaka, men de måste inte. Det är det utforskande och leken som är i centrum. När barnen väl har smakat på livsmedlet en gång behöver de oftast smaka flera gånger innan de tycker att det är gott. Därför är det bra att introducera nya livsmedel i en övning i stället för vid måltiden så att barnen får bekanta sig med dem i sin egen takt. Ett vitkålshuvud är en grönsak som många barn inte känner igen, trots att vi har odlat det i Sverige 8

sedan 1500-talet och som har sin givna plats i det svenska köket. Barn är inte är vana att se vitkål i den formen. Inte ens tjejen i kassan i en stor matvaruaffär visste vad det var när jag handlade säsongens första vitkål härom året. Hon slog in grönkål med motiveringen att den var ju grön! Troligtvis skulle få barn våga smaka på vitkålen om ni presenterade den på en grönsakssamling. Om ni däremot visar den i strimlad form skulle nog betydligt fler barn känna igen den för de flesta barn vet vad pizzasallad är. Då är vitkålen helt plötsligt inte okänd längre och på så sätt börjar ni upptäcka vitkålen tillsammans – genom allt från vitkåls-troll till kålsoppa. Just vitkål är också väldigt spännande utifrån ett naturvetenskapligt och/eller kulturellt perspektiv. I Tyskland mjölksyras den till surkål och i Korea till kimchi. I Norge äter man också surkål men den är inte mjölksyrad utan kokt och kryddad med ättika eller vinäger. Det finns oändligt många olika saker ni kan göra med vitkål. Det som kan vara bra att tänka på är att om barnen äter för mycket kål på en gång kan det påverka deras magar så att de pruttar mer än vanligt och vissa kan bli lösa i magen. För att det ska fungera att integrera mat och måltider som en naturlig del i verksamheten krävs samarbete mellan kök och avdelningar (4, 11). Ni har olika kompetenser och uppdrag och självklart kan det variera stort mellan olika förskolor. Överlag står kockarna för expertisen i hygien, råvarukunskap och materialet, och pedagogerna för den didaktiska tillämpningen och kopplingen till läroplanen. Om barnen däremot är med i storköket, om kockarna lagar mat ute tillsammans med barnen, eller om kockarna håller i en frukt- och grönsakssamling, blir rollerna annorlunda. Därför är det viktigt att ni går igenom upplägget tillsammans och bestämmer hur det ska fungera praktiskt. Vem gör vad och hur? När passar det bäst under dagen att

arbeta utifrån kökets respektive avdelningarnas verksamhet? Hur kan samarbetet underlättas och är det några speciella rutiner/regler som ska tas hänsyn till? Se övningarna i boken som en inspirationskälla. Det är upp till er pedagoger och kockar att tillsammans tolka hur det kan fungera i er verksamhet och vad som är möjligt utifrån de barngrupper ni arbetar med. De flesta övningarna utgår från att det finns en kontinuerlig dialog mellan er, det vill säga om ni jobbar med en grönsak vid frukt- eller grönsaksstunden serveras den även till lunchen. En del övningar går snabbt att genomföra, andra tar längre tid. Som stöd finns det faktarutor kopplade till varje övning om ni som vuxna vill veta lite mer. Övningarna är tänkta som igångsättare och för att inspirera hur ni kan tänka kring mat och måltider. De ska självklart utgå från barns delaktighet. Det utforskande barnet är centralt begrepp men för att underlätta planering, genomförande och dokumentation är det viktigt att ni formulerar ett syfte och mål med övningen utifrån er verksamhet. De olika avsnitten fungerar oberoende av varandra, men jag rekommenderar att ni introducerar måltidspedagogik med hjälp av saperemetoden (12). Den innehåller övningar som tar lite tid i anspråk för förberedelse och är enkla att genomföra tillsammans med barnen. Ni har stor nytta av den kunskap ni och barnen fått när ni sedan arbetar med de andra avsnitten. Varje avsnitt inleds med teori och vad forskningen visar kopplat till beprövad erfarenhet om hur området kan integreras i verksamheten. Utgångspunkten är att det är lustfyllt och spännande att utforska råvaror, att ni tillsammans med barnen utvecklar era smakupplevelser, ordförråd och preferenser och att det även kan inspirera föräldrarna att fortsätta hemma. 9

Att tänka på innan ni startar upp Pål Spendrup

förskollärare Sege Parks förskola i Malmö I förskolan äter vi flera måltider om dagen, har fruktstunder och äter mellanmål. Vissa barn äter mycket och allt, andra äter lite och petar och ratar mat. Vi som arbetar i förskolan trugar för att alla barn ska äta och prova allt, vi styr och ställer av gammal vana och omsorg. Måltiden kan lätt förvandlas till en matsituation. Risken är att vi inte har vunnit något på vägen.

Min väg ut ur detta dilemma har varit att avdramatisera genom att låta grönsakerna byta sammanhang. Med små medel skapas ett intresse och jag kan dra nytta av barnens nyfikenhet när jag presenterar grönsaker. Jag benämner och visar upp de hela grönsakerna och kan bara genom att dela på längden och tvären, kort och långt, få barnen att länsa grönsaksfat som de tidigare inte brytt sig om. Genom att skifta fokus mellan färg, form, smak, känsel och hörsel kan vi upptäcka nytt och prata tillsammans om det som är bortom ”gott” och ”äckligt”. När vi gör detta berör vi dessutom också områ den som språk, matematik och skapande. För mig handlar det mycket om att inte låta arbetet stanna på ”min” avdel ning och handla om en persons intresse. Det gäller att sprida arbetet i hela huset och genom samarbete med vår kock och biträdande chef hitta en form för att i små steg introducera ett gemensamt arbetssätt.

Innan

en helt annan riktning än vad ni har planerat underlättar dokumentationen om ni har formulerat värderingsbara mål.

På alla förskolor bör det finnas en handlingsplan och rutiner för allergi- och specialkost (13). Det är viktigt att ni uppdaterar er innan ni startar så att ni känner till allas allergier och specialkoster. Hygien är a och o i hanteringen av mat, börja därför alla övningar med att alla tvättar händerna, se övning 23. I vissa fall är det även bra om barnen har förkläden på sig och något på huvudet. Frågor som kan vara bra att tänka igenom inför starten är:

• Hur har ni formulerat övergripande mål?

• Hur har ni formulerat målen för den enskilda aktiviteten (övningen)?

Tid • Hur mycket förberedelsetid respektive tid för efterarbete behövs till övningen?

• Hur kan barnen vara med i planeringsarbetet? • Hur kan föräldrarna bidra?

• Hur mycket tid till genomförande behövs?

Vem?

Hur?

• Vilka barn och hur många barn kan vara med i aktiviteten?

• Hur ska övningen genomföras?

• Hur många och vilka vuxna är med i aktiviteten?

Dokumentation

Varför?

• Hur kan barnen involveras i dokumentationsprocessen?

• Vem är ansvarig för dokumentationen?

Syftet kan vara övergripande med löpande text om varför ni ska arbeta med valt område. Ibland kan det vara svårt att formulera syftet utifrån strävansmålen i läroplanen för förskolan eftersom många av dem är övergripande och komplexa. Då kan ett tips vara att titta i grundskolans läroplan och det centrala innehållet för respektive skolämne för att få idéer för hur målen kan formuleras (14).

• Hur ska ni dokumentera? Med foto, film, barnintervjuer, loggbok, portfolio, observationer, protokoll, barnens skapande mm? • Hur återkopplas dokumentationen till föräldrarna?

Utvärdering

• Hur har ni formulerat ett övergripande syfte?

• Hur har barnens förmåga utmanats i att iaktta, reflektera, kommunicera och söka ny kunskap?

• Hur kopplas syftet till läroplanens mål?

• Hur har barnen uppmuntrats till att fördjupa sig i en enskild fråga och söka svar och lösningar?

Vad? Målen bör vara utvärderingsbara för att underlätta dokumentationen. Även om övningen tar

• På vilket sätt har föräldrarna gjorts delaktiga?

Lär känna dina sinnen enligt saperemetoden

1. Våra fem sinnen

Vid måltiden Följ upp begreppen titta, lukta, lyssna, känna och smaka vid måltiderna som repetition. Låt barnen berätta vilka sinnen de tycker att de använder när de äter.

Beskrivning Vilka sinnen har vi och vilka sinnen använder vi när vi äter? Vad betyder begreppen att titta, lukta, lyssna, känna och smaka?

Fakta

Det här behöver ni

Vi använder alla våra fem sinnen när vi äter genom att de förmedlar information till hjärnan. Vi använder doft, konsistens och temperatur för att avgöra smaken. När vi är förkylda upplever vi att maten smakar mindre för att vi inte kan känna dess doft. En mosad, kokt, kall potatis upplevs inte smaka likadant som en hel, kokt, varm potatis. Ofta samverkar sinnena så att vi kan bygga upp en sammansatt bild av det som vi är med om, till exempel hur kylskåpskall mjölk smakar. Att en gång ha byggt upp en bild gör att det blir lättare nästa gång när smaken känns igen från gången innan. För det mesta går det här på rutin, det vill säga omedvetet. Om sinnena motverkar varandra lägger vi märke till det och minns upplevelsen tydligare. Den som av misstag någon gång har smakat på mjölk som surnat kommer ofta ihåg det.

• Bilder på sinnesorganen (öga, näsa, öra, hand och mun) • Potatisskalare • Kniv • Skärbräda • Uppläggningsfat • Morötter (skalade, skurna i bitar)

Gör så här Visa en bild på ett öga och låt barnen berätta vad de vet om ögon. Ge dem en bit morot och låt dem berätta hur den ser ut. Skriv gärna upp orden under bilden på ögat. Därefter går ni igenom de olika sinnena systematiskt genom att barnen berättar vad de vet om respektive sinne samtidigt som ni skriver upp orden. Hur känns moroten i handen och på fingrarna? Luktar den något? Smaka därefter på moroten och beskriv hur den låter i munnen, hur den känns på tungan och hur konsistensen är. Allra sist beskrivs smaken. På detta sätt byggs ett förråd av ord upp för att beskriva smaken av livsmedlet. Genom att skriva upp vad barnen berättar får ni även en bra dokumentation till nästa övning. Övningen kan utökas genom att använda rivna morötter.

Tips Testa gärna med andra smaker också, som gurka eller vindruva. Vad finns det för skillnader och likheter mellan en morot och en gurka? För att hjälpa barnen på traven att hitta orden kan ni börja med att ge dem ord som de får para ihop med respektive råvara, t.ex. vattnig – gurka, pepprig – rucola, krispig – romansallad.

2. Syn

Fakta I den här övningen lurar vi hjärnan genom att mjölken har färger som vi förknippar med andra smaker som hallon, päron och banan. Det vi ser registreras på näthinnan i ögat som innehåller synsinnesceller som består av tappar och stavar som fungerar som receptorer för ljus och färg. Stavarna är mest ljuskänsliga och används i mörker, men kan inte skilja på olika färger. Tapparna är mest färgkänsliga och används när ljuset är bra. Stavarna ligger i näthinnans yttre kanter medan tapparna finns i gula fläcken. Många avgör enbart med synen om de tycker att något smakar gott eller inte. Det beror på att hjärnan inte känner igen det den ser och därför blir skeptisk till att smaka för att det är något okänt.

Beskrivning Det sinne som de flesta använder mest är synsinnet. Med en snabb blick avgör vi om maten ser aptitlig ut, om frukten är mogen eller om bästföre-datum har passerat.

Det här behöver ni • Mjölk • Röd, grön och gul hushållsfärg, alternativt spad från kokt spenat, saft från riven rödbeta och riven gurkmeja • Tre tillbringare • Glas

Gör så här

Tips

Förbered övningen utan barn så att de inte kan se vad ni gör med mjölken. Häll upp mjölken i tre tillbringare och droppa i lite färg i respektive tillbringare så att den färgas rosa, milt grön och gul. Låt barnen beskriva vad de ser. Skriv upp orden tillsammans och be dem sedan förklara vilken mjölk de tycker ser godast ut och vad de tror att den smakar. Därefter smakar ni och diskuterar hur mjölken smakar. Är det någon mjölk som är godare än den andra?

Ett annat spännande test är om ni kan smaka någon skillnad på något som ser likadant ut, som naturell yoghurt och filmjölk, och beskriva var skillnaden består i. Har färgen någon betydelse för aptiten?

Vid måltiden Hur smakar mjölken och vilken färg har den? Vilka färger finns det i maten som serveras?

Frukt & Grönt

Johanna Pihl Nanderöd pedagog på Kreatörens förskola i Uddevalla

Att arbeta med frukt och grönt i förskolan kan sträcka sig långt utanför själva måltiden. I mitt arbete med barn i 2–3-årsåldern handlar om att få uppleva och utforska med alla sina sinnen. Att arbeta med saperemetoden är ett roligt sätt att lära känna olika grönsaker och frukter. Jag vill gärna delge några sapare-(sinnliga) aktiviteter som vi brukar göra. En av dem är att äta olika frukter och grönsaker med hörselkåpor på. Hur låter moroten? Hur låter bananen? Låter de olika? Varför? Vi har också en ”luktstation” med till exempel skal av palsternacka eller apelsin, ett par basilikablad eller kanske en bit ingefära att lukta på och prata om. Vi äter äpplen med olika färg och jämför syrlig het, konsistens och färg. Barnen säger inte längre att de vill ha äpple utan preciserar om de vill ha ett rött/grönt/gult beroende på vilken smak de önskar. På vårkanten startade vi upp en odling inomhus, vi sådde tomatskivor som sedan planterades om och fick tas med hem. Några plantor blev kvar och när hös ten och den första frosten kom tog vi in de sista gröna tomaterna. Dessa öppnades upp och barnen dissekerade innehållet. Fröna gled mellan fingrarna och synades med lupp. Vi målade med fröna på stora papper och sparade sedan målningarna till våren därpå. Nu har vi tagit fram alstren, planterat fröna igen och just nu gror nästa omgång tomater här i fönstret. Häftigt! Vi arbetade med kålrot som temagrönsak och gjorde bland annat kålrotschips. Barnen hyvlade, oljade och saltade och detta blev en favorit som vi sedan bjöd föräld rarna på. Överbliven kålrot användes i skapande verksamhet tillsammans med salt och flaskfärg och blev en härlig målning. Det blev också rika smakupplevelser då kålroten först provsmakades rå och sedan tillagad. Barnens kommentarer gick från ”blää” till ”mmm”. ”Det smakar majs” eller ”det smakar persika” var andra kommentarer. Att barn har rätt till sin egen smak är ett viktigt ledord för oss. Vi kan inte få barnen att älska varenda grönsak, men vi kan erbjuda dem många olika sätt att möta frukt och grönt på, att få en avslappnad relation till och lära känna olika frukters och grönsakers smaker och egenskaper.

hanna sepp mÅltidspedagogik i fÖrskolan

Måltidspedagogik i förskolan

– ett lustfyllt lärande

MÅltidspedagogik i fÖrskol an

initiativtagare till måltidspedagogik i Sverige, är fil.dr och

universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Hon utbildar också pedagoger och kockar i hur forskning kring mat och

e d n a r ä l t l l y tt lustf

måltider i förskolan kan omsättas i praktiken.

ISBN 978-91-7741-033-1

77410331.1.2_Omslag.indd 1

789177 410331

Hanna Sepp

2020-11-24 13:01