9789177410300 by Smakprov Media AB

• • • • • • • • • • • • • •

Författarna: Rickard Ånell, specialistläkare (överst) och Jens Berglund, säkerhetschef (nederst) under uppdrag i Afghanistan.

Första hjälpen Behandlingsguider för sjukdomar och olyckor Vaccinationer och tropiska sjukdomar Farliga djur Nödassistans och försäkringar Överleva terror och överfall Hantera stölder och rån Resesäkerhet för kvinnor Bo och köra bil säkert utomlands Hantera främmande kulturer Informationssäkerhet och sociala medier Överlevnad i vildmark Sjukvårds- och säkerhetsutrustning Planering, förberedelser och risker

Fakta, råd och behandlingar bygger på ledande internationell ”best practice” för medicin och säkerhet. Handboken är användbar för såväl sjukvårds- och säkerhetsutbildade som förstagångsresenären som vill ha goda råd för familje- eller tjänsteresan.

ISBN 978-91-7741-030-0

789177 410300

HANDBOK RESEMEDICIN & SÄKERHET

Handbok Resemedicin & Säkerhet är en trygg och oumbärlig följeslagare på alla resor och expeditioner. Du får enkla och smarta tips som kan användas oavsett om resmålet är sommarstugan, Sydpolen, en storstad eller ett konfliktområde. Här följer några exempel på innehåll:

RICKARD ÅNELL & JENS BERGLUND

INNEHÅLL Förord 11

HANDBOK

RESEMEDICIN & SÄKERHET fakta

råd

behandling

Del 1. Inför resan 1. En lyckad, säker resa 2. Planering och förberedelser 3. Flyg, transport och boende 4. Säkerhets- och medicinska risker 5. Farliga djur 6. Vad man gör i nödsituationer

17 25 65 77 96 103

Del 2. Behandlingsguide 7. Om livräddande åtgärder 8. Traumaomhändertagande 9. Skador och olycksfall 10. Sjukdomar och infektioner 11. Symtom och tillstånd 12. Mer avancerad sjukvård 13. Kommunikation och rapportering

133 137 155 169 193 223 227

Ordförklaringar 234 Referenser 238 Register 239

Sida 121

• Kontrollera alternativ för utresa ur landet: flyg, båt, bil eller buss. • Följ utvecklingen, bestäm vid vilken förändring ni kommer att lämna området. • Håll dig till säkra platser om en incident uppstår, undvik förflyttningar.

• Ha tillgång till kontanter för att köpa en transport ut ur landet. • Bär en väska med ett dygns behov av vatten, mat, kläder och hygienartiklar. • Medför fulladdad mobil, ta reda på alternativ kommunikation om mobilnätet stängs ned. • Försök att ha tillgång till bil.

Efter alla nödsituationer:

Sida 29

Följ anvisningar från ditt försäkringsbolags assistansservice och/eller lokal polis. Kontakta berörda, rapportera och efterhantera incidenten:

ICE

In Case of Emergency

Anhörig:

Kortspärr:

Försäkringsbolag/assistansservice:

Sida 118

Terror – i närområde Sida 1. Stanna, undvik rörelse och exponering (risk för sekundär attack). 120 2. Meddela att du är oskadd, men undvik att överbelasta internet/telefonnätet. 3. Samla information om riktning och avstånd till hotet. 4. Undvik folksamlingar och kollektivtraﬁk.

A B

Terror – i omedelbar närhet RUN: Fly och ta skydd på närmaste säkra plats. Spring i korta etapper. HIDE: Göm dig på säker plats, barrikadera och lås. Telefon i tyst läge. FIGHT: Kamp som sista åtgärd. Övermanna/avväpna angriparen.

Beskjutning 1. Sök skydd. 2. Identiﬁera farlig riktning och var närmaste alternativa skydd ligger. 3. Rör dig snabbt, tyst och dolt till nästa skydd. 4. Fortsätt ansatsvis med hög fart i korta etapper, skydd till skydd.

Sida 115

Vägspärr/ Vehicle check point Sida • Kör in lugnt, följ anvisningar, endast lugna förutsägbara rörelser. 122 • Är det mörkt ute, tänd kupébelysningen. Håll händerna synligt. • Om förhandling uppstår, utse en talesperson. Ha tålamod, uppträd respektfullt.

Rån 1. Följ förövarens instruktioner, behåll lugnet. Gör inga plötsliga rörelser. 2. Ta dig till närmaste säkra plats och gör en kontroll av dig själv. 3. Spärra alla förlorade kort och enheter så snart som möjligt.

Sida 108

Angrepp – överhängande Sida 1. Placera dig taktiskt. Skapa avstånd och få skyddande föremål mellan er. 110 2. De-eskalera med icke-aggressivt kroppsspråk. Visa handflatorna, tala lugnt. 3. Ha koll på omgivningen så att ingen ytterligare person smyger upp bakifrån. 4. Identiﬁera en lämplig flyktväg, fly eller ropa på hjälp. Brand 1. Rädda dig själv och de som är i fara. 2. Varna alla som hotas av branden. 3. Larma på brandlarmet eller lokalt nödnummer. 4. Släck branden om du tror att du klarar det.

Sida 117

Stöld eller förlust av pass Sida 1. Spärra alla förlorade kort och enheter så snart som möjligt. 106 2. Spärra passet via din ambassad. De kan sedan utfärda ett tillfälligt pass.

Minneskort Brand, fordon Angripare, vapen Rasrisk Omfattande blödning

LÄS MER

Life threatening Situation and bleeding

• Hantera livsfarligt läge & stoppa livshotande blödning

• • • •

Airways

• Skapa fria luftvägar

• Frigör munhålan • Stabilisera nacken

Breathing

• Kontrollera andningsfunktionen

• Avlägsna trånga kläder • Andetagens djup och frekvens • Undersök bröstkorgens rörelse

Sida 142

Circulation & chock

• Kontrollera puls och stoppa blödning

• Kontrollera puls vid handled • Känn efter hjärtslag • Applicera tryckförband

Sida 146

Disability

• Kontrollera medvetandegrad

A – Alert V – Voice P – Pain U – Unresponsive

Exposure

• Skydda mot väder • Kontrollera att alla skador är och värmeförlust upptäckta och åtgärdade Sida • Undersök för • Isolera patienten från marken 149 ytterligare skador • Dokumentera

Sida 137

Sida 139

Håll dig uppdaterad Hantera språk och kultur Nödassistans under din resa Försäkringsstöd Vaccinationer Pass, visum, tull & lokala lagar Hjälpmedel att hitta (Karta GPS)

❑ ❑ ❑

Säkerhetsutbildning Sjukvårdsutrustning Resesäkerhetsutrustning/ reservtelefon Tillgång till sjukvård (Golden Hour) Läkar- och tandläkarundersökning Kris- och incidentberedskap

❑ ❑ ❑

Sida 149

❑ ❑

NY UTVÄRDERING VAR 5:E MINUT Sida 231

ÖVERLÄMNING AV SKADAD TILL PROFESSIONELL VÅRD

❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Sida 26

Sida 39

Kontakt hemåt (SITREP) Sida 50 Mental beredskap och stöd Fördjupad personinformation (ISOPREP) Skyddsutrustning Avancerad sjukvårdsväska/reseapotek

Skala

1 cm

Karttyp

1:10 000

100 m

Orientering

1:25 000

250 m

Stad

1:50 000

500 m

Terräng/fält

1:100 000

1 km

Region

M I S T

Mechanism of injury

Orsak till skada?

Injuries found

Vilka skador ﬁnns?

Signs and symptoms

Puls, blodtryck, förändring?

1:250 000

2,5 km

Vägatlas

Treatment given

Vilka åtgärder har vidtagits?

1:1 000 000

10 km

Nation

KONFLIKT- OCH KATASTROFOMRÅDEN

• Lämna före situationen förvärras så att evakuering omöjliggörs.

LÄS MER

FÖRHÖJD RISK

• Bär resehandlingar och kontaktuppgifter på papperskopia.

Minneskort

Förberedande åtgärds- och packlista

FÖRSTA HJÄLPEN

ALLA RESOR

Evakuering

NÖDÅTGÄRDER

RICKARD ÅNELL & JENS BERGLUND

HANDBOK

RESEMEDICIN & SÄKERHET fakta

råd

behandling

© 2018 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-030-0 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag, sättning inlaga: Richard Persson Grafisk form, inlaga: Thomas Rudström Illustrationer: Jeanette Engqvist Första upplagan, andra tryckningen Tryck: Baltoprint, Litauen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se Sakkunnig resesäkerhet: Nikolina Ståhl, Combitech AB Denna upplaga är producerad i samverkan med Saab AB.

Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 DEL 1. Inför resan 1. En lyckad, säker resa . . . . . . . . . . . . . . . Rätt information om ditt resmål . . . . . . . . . . Säkerhetsrisk och medicinsk risk . . . . . . . . . . Var finns det riskområden? . . . . . . . . . . . . . . .

17 17 20 22

2. Planering och förberedelser . . . . . . . . . . Inför alla resor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inför resor med förhöjda risker . . . . . . . . . . . Inför resor till konflikt- och katastrofområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

25 26 39

3. Flyg, transport och boende . . . . . . . . . . Flyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trafik och marktransporter . . . . . . . . . . . . . . Boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

65 65 68 74

4. Säkerhetsrisker och medicinska risker . 77 Beteende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Resa med andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Resa som kvinna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Resa som äldre eller med barn . . . . . . . . . . . . 82 Mat och dryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Klädsel i krävande klimat . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Könssjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tatueringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Väder och geografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Risksporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vistelse på hög höjd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Blodpropp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sociala medier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Informationssäkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bevakning och förföljelse . . . . . . . . . . . . . . . . Minor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

85 85 85 86 87 89 89 91 94 94

5. Farliga djur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 6. Vad man gör i nödsituationer . . . . . . . . . Trafik- eller transportstörningar . . . . . . . . . . . Trafikolyckor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stöld/förlust av pass eller betalkort . . . . . . . . Rån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Angrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Överhängande angrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskjutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Terrorattack inom syn- eller hörhåll . . . . . . . . Terrorattack i närområdet . . . . . . . . . . . . . . . Evakuering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vägspärr/checkpoint . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kidnappning och gisslan . . . . . . . . . . . . . . . . Mina eller explosiv anordning . . . . . . . . . . . . Överlevnad/vilse i vildmark . . . . . . . . . . . . . .

103 103 105 106 108 109 110 115 117 118 120 121 122 124 125 126

DEL 2. Behandlingsguide 7. Om livräddande åtgärder (första hjälpen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 8. Traumaomhändertagande . . . . . . . . . . . Larma alltid om du har möjlighet! . . . . . . . . L: Livshotande läge/blödning . . . . . . . . . . . . . A: Luftväg och stabilisering av nacken . . . . . . B: Andning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . C: Cirkulation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D: Disability/medvetandegrad . . . . . . . . . . . . E: Exponering omgivning . . . . . . . . . . . . . . . . Förflyttning av skadad . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kamratsamtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

137 137 137 139 142 146 148 149 152 153

9. Skador och olycksfall . . . . . . . . . . . . . . . Bitskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Blånagel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brännskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bullerskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fraktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inre blödning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Luxation, urledvridning . . . . . . . . . . . . . . . . . Pneumothorax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sårskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tandskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ventilpneumothorax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ögonskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Öronskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

155 155 156 156 159 159 163 163 165 165 166 166 167 167

10. Sjukdomar och infektioner . . . . . . . . . . Amöbainfektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bihåleinflammation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Blodförgiftning (sepsis) . . . . . . . . . . . . . . . . . . Borrelia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cryptosporidium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Denguefeber/breakbone fever . . . . . . . . . . . . . Diabetes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diabeteskoma, hyperglykemi . . . . . . . . . . . . . Diabetiker med hypoglykemi/koma . . . . . . . . Ebola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EHEC/ETEC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Epilepsi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fotsvamp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Giardia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gula febern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Haemophilus influenzae typ B (HIB) . . . . . . . Hepatit A (gulsot typ A) . . . . . . . . . . . . . . . . . Hepatit B (gulsot typ B) . . . . . . . . . . . . . . . . . Hepatit C, D, E . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . HIV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hjärnhinneinflammation/meningokock meningit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Influensa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Japansk encephalit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kikhosta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kolera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Leishmaniasis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lunginflammation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Malaria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

169 170 170 170 171 171 172 173 173 174 174 175 175 176 176 176 177 177 178 179 179 180 181 181 182 182 182 183 183

Mässling, påssjuka, röda hund . . . . . . . . . . . . Polio . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pneumokock/streptokock (lunginflammation) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rabies . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Schistosomiasis/billharzia (snäckfeber) . . . . . . Sepsis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stelkramp och difteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . TBE (Tick borne encephalitis) . . . . . . . . . . . . Tuberkulos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Typhoidfeber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urinvägsinfektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vattkoppor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Zikavirusinfektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Öroninfektion i hörselgången/extern otit . . . . Öroninflammation/akut mediaotit . . . . . . . . .

184 185

11. Symtom och tillstånd . . . . . . . . . . . . . . . Akut luftvägshinder, satt i halsen . . . . . . . . . . Allergisk chock/anafylaktisk chock . . . . . . . . Allergisk reaktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Blodpropp/djup ventrombos, DVT . . . . . . . . . Buksmärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diarré . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diskbråck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Feber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fästing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förgiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förkylning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förstoppning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gynekologisk smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

193 194 196 197 197 198 200 201 201 202 202 203 203 204

185 186 187 187 187 188 188 189 190 190 191 192 192

Halsont . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hemorrojder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hjärtinfarkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hosta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hyperventilation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hypotermi (nedkylning) . . . . . . . . . . . . . . . . . Höjdsjuka: HAI, AMS, HACE, HAPE . . . . . . Illamående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Infektion i sår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Insektsbett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jet-lag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kramp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kylskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Manetsting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medvetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Muskelvärk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nageltrång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Näsblödning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ormbett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Parasiter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prostatit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ryggskott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjösjuka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skavsår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skorpionsting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Snuva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Snöblindhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solsting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

204 204 205 205 205 206 208 210 210 210 211 211 211 213 214 214 214 215 215 216 217 217 218 218 218 219 220 220 220 221

Sura uppstötningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svimning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Värmeslag/solsting (hypertermi) . . . . . . . . . . . Åksjuka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

221 221 221 222

12. Mer avancerad sjukvård . . . . . . . . . . . . Sätta nål intravenöst eller intraosseöst . . . . . . Suturtekniker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ledningsanestesi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

223 223 224 225

13. Kommunikation och rapportering . . . . Skadejournal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rapportmall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skadejournal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rapportmall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prioritering av skadade . . . . . . . . . . . . . . . . . . Helikopterlandningsplats . . . . . . . . . . . . . . . . Radiokommunikation, bokstavera . . . . . . . . . Exempel på nödanrop . . . . . . . . . . . . . . . . . .

227 227 227 228 229 231 232 233 233

Ordförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239

OBS! Då varje individ och situation är unik, kan det behövas fler, färre eller helt andra åtgärder än de som beskrivs i handboken.

Del 1.

Infรถr resan

1. En lyckad, säker resa I en enda mening kan man sammanfatta allt som behövs för en lyckad säker resa så här: Hitta relevant fakta, planera och vidta rätt förbe redande åtgärder genom att ställa resans syfte och mål mot de risker den kan medföra. Viktiga framgångsfaktorer för säkra resor: • God kunskap och rätt information om ditt resmål. • God kännedom om de risker du kan exponeras för. • Situationsanpassade förebyggande sjukvårds- och säkerhetsrutiner. • Tillgång till nödvändiga sjukvårds- och säkerhetsresurser om något går fel. • Förståelse för kultur och anpassningsförmåga hos dig och din verksamhet. Källa: Saab AB

Rätt information om ditt resmål Vad behöver du veta och ta ställning till för att resa säkert? Svaret påverkas av ett antal faktorer. Här listas några du bör ta hänsyn till: ·· Syfte med resan. ·· Budget och möjlighet att betala för att lösa problem. ·· Självkännedom och erfarenhet av den typ av resa du planerar att göra. ·· Lokalkännedom om det aktuella resmålet. 17

Var finns det riskområden? Riskområden uppkommer på platser där det är högre sannolikhet för att hot och faror uppstår eller att man har svårt att hantera konsekvensen av dem. Precis som i ditt hemland, där du sannolikt är mer bekant med geografin, finns inte riskerna överallt eller hela tiden för alla. Ta reda ta på var, när och hur risker kan påverka dig. Nedanstående är varningsklockor som du bör ta på allvar: ·· Svag eller omodern infrastruktur, bristande telekommunikation ·· Få eller omoderna sjukhus och/eller räddningstjänst ·· Olycksdrabbad trafik ·· Hög kriminalitet, i synnerhet i områden där fattigdom och rikedom möts ·· Politisk instabilitet, demonstrationer eller etniska spänningar ·· Pågående väpnade konflikter eller förhöjt terrorhot ·· Fientlighet mot främlingar (i synnerhet där det är svårt att smälta in) ·· Utmanande klimat, miljö och natur ·· Förekomst av tropiska sjukdomar, större smittor eller miljöer där sjuka vistas

FAVELA 2 km

115 m

FAVELA

Copacabana Beach

FAVELA 3 km

Ipanema Beach

Rio de Janeiro, Brasilien. Favelor är fattiga kåkstäder, som även är tillhåll för kriminella som ofta behöver snabba pengar till bl.a. droger. Eftersom favelorna i detta fall ligger nära platser där affärsresenärer och turister med pengar vistas, blir risken hög att utsättas för fickstölder och rån. (Kartan är ett illustrativt exempel och anger inte exakta positioner.)

Inför alla resor Inledningsvis behandlas risksänkande åtgärder som är tillämpliga och nödvändiga på i stort sätt alla resor, oavsett risk. Checklista Håll dig uppdaterad Hantera språk och kultur Nödassistans Försäkringsstöd Vaccinationer Pass, visum, tull och lokala lagar Hjälpmedel för att hitta

ALLA RESOR

Håll dig uppdaterad

Se till att få nyheter och information från tillförlitliga källor om ditt resmål så att du är uppdaterad och kan anpassa ditt resande. Varför: Genom att ha tillgång till aktuell information har du möjlighet att kontinuerligt göra riskbedömningar, att i tid anpassa dina planer och få ut mer av ditt resande. Under resan behövs uppdaterad information som kan ge vägledning om sannolikhet och konsekvens inom relevanta riskområden, såsom trafik- och infrastrukturstatus, större event och folksamlingar, lokala väder- och hälsoförhållanden och allvarlig brottslighet. Hur: Använd utrikesdepartementet (UD) och andra länders eller säkerhetsföretags reseinformationstjänster som har aktiva lägesuppdateringar. Många av dessa har en global och generell täckning. Den generella informationen bör

ses som en indikation vilken behöver kompletteras med lokalt förankrad och detaljerad information. Ta reda på om det finns lokala mediawebbsidor och mobilappar. Ibland förekommer en engelskspråkig version, i andra hand kan översättningstjänster ge en åtminstone överskådlig bild av informationen. Den bästa informationsskällan är oftast lokalt förankrade människor som lever och verkar på ditt resmål. De kan tolka och värdera informationen på ett mer nyanserat sätt. Om du inte har ett lokalt nätverk kan du förslagsvis kontakta hotellpersonal, lokal resebyrå eller lokala partner. En enkel tumregel är att samla information från flera oberoende källor. Mer information: UD:s reseinformation och appen Resklar. Engelska, amerikanska eller australiensiska UD:s reseinformation är bra engelskspråkiga alternativ med global täckning. Om din arbetsgivare har avtal med en informationstjänst från ett säkerhetsbolag ska den användas under din tjänsteresa. Världshälsoorganisationen (WHO) tillhandahåller information om bland annat hälso- och trafikrisker.

Varför: Språk och kultur är kittet som binder samman människor runt om i världen. Din förmåga att läsa av och anpassa dig till dessa faktorer är helt avgörande för din möjlighet att vistas i samhället framgångsrikt. Resenärer och främlingar har förekommit i stort sett i alla kulturer runt om i världen och de allra flesta människor kan relatera till människor som har avvikande kultur, språk och seder. Generellt finns en obefogad rädsla att göra kulturella fel i främmande miljöer, men mänskliga beteenden så som respektfullhet, vänlighet och vilja att förstå överbryggar de allra flesta kulturella gap, i synnerlighet i de första mötena

ALLA RESOR

Hantera språk och kultur

ALLA RESOR

Terrorattack i närområdet

Åtgärder: 1. Stanna, undvik rörelse och exponering (risk för sekundär attack). 2. Meddela att du är oskadd, men undvik att överbelasta internet eller telefonnätet. 3. Samla information om riktning och avstånd till hotet. 4. Undvik folksamlingar och kollektivtrafik. Rapportera kontinuerligt och ta stöd vid behov. 5. Följ anvisningar från ditt försäkringsbolags assistansservice och/eller lokal polis. 6. Kontakta berörda, rapportera och hantera känsloreaktioner. Förklaring: För att kunna behålla lugnet och agera rationellt underlättar det om du har genomgått praktisk träning. Har du koll på varifrån faran kommer och var det finns säkra platser som skyddar mot kulor och explosioner, så kan man i korta, snabba etapper springa hukande från skydd till skydd för att uppnå minimal exponering. Om du befinner dig längre ifrån en attack gäller det att inte förvärra situationen genom att exponera sig i onödan. Anhöriga eller arbetsgivare kommer att bli oroliga, se till att omedelbart meddela var du är och hur du mår. Undvik att ringa utan skicka sms eller skriv kort text i sociala medier. Be andra sprida informationen vidare istället. Basera dina beslut på fakta, rykten kommer att spridas snabbt och vara styrda av känslor. Verifiera fakta innan du agerar. Kom ihåg att folksamlingar är mål för förnyade attacker. I säkerhet känn rutinmässigt igenom kroppen noggrant direkt på huden för att leta efter spår av fallskador, vasst eller trubbigt våld, såsom blod eller ömma punkter. Även

120

allvarliga skador kan förbli ouppmärksammade på grund av hög stress. Kontakta assistansservice som din försäkring erbjuder och följ deras anvisningar. Meddela närmast anhörig och/eller din chef så de vet hur de kan nå dig och erbjuda stöd vid behov. Vid en tjänsteresa behöver din arbetsgivare tidigt få kännedom för att kunna aktivera rätt stödinsatser. Din researrangör, ditt hotell eller ambassad i landet kan oftast ge stöd och råd. Det är inte ovanligt att en person som utsatts för eller bevittnat våld får någon typ av känsloreaktion, inte sällan en stund efter händelsen när läget är mer lugnt. En sådan reaktion är oftast naturlig och ofarligt, även om den kan upplevas som obehaglig. I sådana lägen kan det vara bra att ta stöd och prata med någon som man har förtroende för. Om en drabbad inte vill prata, respektera detta och vänta in rätt tidpunkt. Var uppmärksam på ihållande symtom två–tre veckor efteråt som till exempel återkommande sömnsvårigheter, svårt att komma över händelsen, ihållande rädsla, oro eller onormal fysisk anspänning. Detta indikerar att den drabbade kan behöva söka vård.

Åtgärder och förklaring: Om du vistas i ett land där en snabb förändring av det politiska läget eller en naturkatastrof medför att ni måste vara beredda att evakuera, gör följande: ·· Kontrollera vilka alternativ för utresa ur landet som finns: flyg, båt, bil eller buss. ·· Följ utvecklingen noga genom alla pålitliga informationskanaler du har tillgängliga och bestäm i förväg vid vilken förändring ni kommer att lämna landet. ·· Håll dig till säkra platser om en incident uppstår, undvik förflyttningar.

KONTAKTA ASSISTANSSERVICE

Evakuering

121

Del 2.

Behandlingsguide

Reposition Den skadade ska om möjligt ha smärtstillning innan man lägger frakturen tillrätta, exempelvis fentanyl* sugtablett 400 mikrogram där effekten kommer inom 5 till 10 minuter. Enklast gör man en tillrättaläggning, så kallad reposition, om två personer hjälps åt. En fattar tag ovan skadan som mothåll, den andra börjar långsamt utöva ett drag i distal riktning, det vill säga i riktning mot fotsula eller fingrar. Ju större muskulatur runt brottet, desto mer kraft krävs. När längden och vinkeln är återställd (jämför med andra sidan om möjligt) kan man korrigera eventuell rotationsfelställning. Detta får aldrig göras innan frakturändarna är isärdragna. Kontrollera på nytt distalstatus då puls och känsel förhoppningsvis har återkommit. Behåll draget och fixera i befintligt läge. Kom ihåg regelbundna kontroller av distalstatus.

Frakturreposition

Figur 8

162

Detta är ett akut livshotande tillstånd!

AKUT TILLSTÅND

Inre blödning

Symtom: Tecken på blödning såsom hög puls, kallsvett, illamående, blekhet, förvirring. Ingen yttre blödning hittas. Orsak: Trasigt blodkärl inne i kroppen. Behandling: Operation på sjukinrättning. Inre blödningar kan inte komprimeras från utsidan. 2 g tranexamsyra* (Cyklokapron®) kan ges intravenöst om inga kontraindikationer finns (enligt CRASH-II-studien).

Luxation kan vara mycket svår att skilja från fraktur. Om den skadade säger att detta är återkommande och inga felställningar ses på rörbenen kan ett försök att få leden på plats utföras.

SÖK VÅRD

Luxation, urledvridning

Symtom: Smärta, nedsatt rörlighet, onormal kontur. Orsak: Vridning och/eller traumatiskt våld. Behandling: Smärtstillning, fixering och transport till sjukvårdsinrättning. Om repositionsförsök ska utföras är det nästan bara finger- och axelluxation som kan utföras utan nedsövning av den skadade. Olika tekniker för axelreposition finns, exempelvis Kochers manöver där personen är sittande, helst avslappnad, armen utåtroteras, eleveras till maxläge, inåtroteras och sänks varpå ett klickljud känns eller hörs om leden faller på plats. Ett annat alternativ är att personen ligger på mage på en hög brits med bara armen utanför löst hängande. Mothåll mot skulderbladet så att personen ligger stilla. I handen ska ett fast drag i längsriktingen skapas, antingen av en person eller med hjälp av en hink fastsatt i handen som successivt

163

AKUT TILLSTÅND

Allergisk chock/anafylaktisk chock

Kraftig allergisk reaktion med blodtrycksfall och svullna luftvägar som obehandlad kan leda till döden. Symtom: Yrsel, illamående, tryck över bröstet, svimning, blekhet, kallsvettningar, klåda i hals och andningsvägar. Svullnad och värmeökning av ansikte och hals. Förvirring, ångest. Orsak: Kraftig överkänslighet mot exempelvis nötter, bistick och/eller fisk. Behandling: Akutbehandling krävs inom minuter! Adrenalin*eller epinefrininjektion* 0,3–0,5 mg intramuskulärt, till exempel autoinjektor Anapen® 0,3 mg/dos. Denna dos kan behöva upprepas. Den sjuke bär oftast dessa mediciner på sig då de är livräddande. Autoinjektorn bör hållas hårt direkt mot huden innan den avlossas.

Injektion med autoinjektor

196 Figur 12

Lägg benen högt och huvudet lågt. Ge om möjligt syrgas, mer än 10 liter/minut. Sjukvårdskunnig person kan sätta intravenös eller intraosseös infart (bennål). Ge då ringeracetat*, upp till 2 000 ml inom 20 minuter. Ge kortison*, till exempel betametason* 4–8 mg intravenöst/intramuskulärt eller 12–16 tabletter (Betapred®) 0,5 mg per oralt (via munnen). Överväg antihistaminmedicinering, exempelvis klemastinfumarat* 1 mg eller cetirizin* 10 mg.

Allergisk reaktion

SJUKVÅRD KAN BEHÖVAS

Blodpropp/djup ventrombos, DVT

SÖK VÅRD

Symtom: Rinnande näsa och ögon. Klåda i hud och ögon. Rodnad hud. Orsak: Överkänslighet pälsdjur, pollen, födoämnen. Behandling: Lokalt verkande ögondroppar, exempelvis natriumkromoglikat* (Lomudal®) 20 mg/ml 1–2 droppar i vardera öga 4 ggr dagligen. Nässprej, exempelvis Oximetazolin® 0,5 mg/ml, 2 sprejningar i varje näsborre 2–3 ggr/dagligen, max 10 dagar i följd. Antihistamin i tablett form, exempelvis cetirizin* (Cetirizin®) 10 mg, 1 tablett 1 gång/dag.

Ökad risk vid stillasittande längre tid, exempelvis vid flygresor. En blodpropp kan bildas i de kärl som ska föra blodet åter till hjärtat, eftersom dessa kärl är beroende av aktiverad muskulatur för att fungera. Symtom: Smärta och svullnad, oftast i underbenen, rodnad, värmeökning, smärta längs kärlsträngen mitt i vaden. Vid högre DVT kan smärtan fortsätta upp i knävecket och på insidan av låret. Orsak: Blodpropp i det venösa systemet.

197

• • • • • • • • • • • • • •

Författarna: Rickard Ånell, specialistläkare (överst) och Jens Berglund, säkerhetschef (nederst) under uppdrag i Afghanistan.

ISBN 978-91-7741-030-0

789177 410300

HANDBOK RESEMEDICIN & SÄKERHET

RICKARD ÅNELL & JENS BERGLUND

INNEHÅLL Förord 11

HANDBOK

RESEMEDICIN & SÄKERHET fakta

råd

behandling

Del 1. Inför resan 1. En lyckad, säker resa 2. Planering och förberedelser 3. Flyg, transport och boende 4. Säkerhets- och medicinska risker 5. Farliga djur 6. Vad man gör i nödsituationer

17 25 65 77 96 103

133 137 155 169 193 223 227

Ordförklaringar 234 Referenser 238 Register 239