9789177372615

Skoljuridik och myndighetsutövning Rättsfall och beslut

Red. Lotta Lerwall

Skoljuridik och

myndighetsutövning – Rättsfall och beslut

tredje upplagan

Red. Lotta Lerwall

© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2023

Upplaga 3:1

ISBN 978-91-7737-261-5

Produktion: eddy.se ab, Visby 2023

Omslag: John Persson

Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala

Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

Printed by Exakta Print AB, Malmö 2023

Innehållsförteckning

Högsta domstolen 7

NJA 2009 s. 776 Läraren och elevassistenten 9

NJA 2013 s. 397 Tejpningen 32

NJA 2014 s. 910 Tjänstefel vid myndighetsutövning 49

NJA 2016 s. 596 Örfilen 62

NJA 2020 s. 578 Soffan i rasthallen 77

Högsta förvaltningsdomstolen 93

HFD 2013 ref. 49 Ej synnerliga skäl för hemundervisning 95

HFD 2014 ref. 47 Skolinspektionens tillsynsområde – riksinternatskola 104

HFD 2017 ref. 50 Resursskolor för elever i behov av särskilt stöd 111

HFD 2019 ref. 8 Varning av legitimerad lärare 123

HFD 2020 ref. 28 Krav på vitesföreläggande av Skolinspektionen 132

HFD 2022 ref. 51 I och II Förbud mot huvudduk i förskolor och grundskolor 139

Europadomstolen 155

Kammarrättsavgöranden 183

Kammarrätten i Sundsvall – Befrielse från undervisning 185

Kammarrätten i Stockholm – Ansiktsigenkänning 190

Justitieombudsmannen 195

JO 2014/15 s. 584 Krav på samtycke från vårdnadshavare vid sekretess 197

JO 2016/17 s. 506 Barnavårdsutredning i skolan 205

JO 2016/17 s. 615 Spridning av flygblad i skolan 214

JO 2017/18 s. 180 Krav på bemötande (RF 1 kap. 9 §) 218

JO 2017/18 s. 480 Förbud för elever att använda den svenska flaggan 222

JO 2017/18 s. 498 Skolpersonals neutralitet vid vårdnadstvist 227

JO 2018/19 s. 605 Rektors personliga åsikter – krav på saklighet 232

JO 2018/19 s. 608 Elevskåpsvisitation 235

JO 2020/21 s. 535 Placering i förskola – vårdnadshavarna ej överens 240

JO 2020/21 s. 586 Elevföreningar, kränkande behandling och RF 247

JO 2021/22 s. 416 Polisens utlämnande av uppgift – brott mot Europakonventionen 258

JO 2022/23 s. 241 Kroppsvisitation och RF 2 kap. 6 § 263

JO 2022/23 s. 454 Urinprovtagning – misstanke om drogmissbruk 271

Innehållsförteckning

Skolväsendets överklagandenämnd 277

Beslut 2016-02-03 dnr 2015:489 Gränsdragning mellan extra anpassningar och särskilt stöd 279

Beslut 2016-02-16 dnr 2016:40 Delegation vid omplacering av elever mellan skolenheter 283

Beslut 2016-02-18 dnr 2016:17 Skyldighet att ta emot sökande från annan kommun 286

Beslut 2016-04-15 dnr 2016:13 Överklagande av beslut om skolplacering 288

Beslut 2018-10-18 dnr 2018:1034 Grundsärskola – synnerliga skäl för placering 292

Beslut 2019-05-02 dnr 2019:400 Uppskjutande av skolplikten 296

Beslut 2019-09-06 dnr 2019:1456 m.fl. Rätt till utbildning för EUmedborgare 300

Beslut 2022-11-10 dnr 2022:686 Överklagande av beslut om skolplacering – profilklass 306

Lärarnas ansvarsnämnd 311

Beslut 2018-04-18 dnr 2017:2024 Varning på grund av åsikter 313

Skolinspektionen 323

Beslut 2017-08-18 dnr 42-2016:8008 Pricksystem 325

Beslut 2017-12-04 dnr 401-2017:7883 Klädkod 331

Beslut 2018-06-25 dnr 41-2016:7801 Avgiftsfri skola – lärverktyg 334

Beslut 2019-05-09 dnr 41-2018:8264 Elevskåpsvisitation – mobiltelefon 340

HÖGSTA DOMSTOLEN

NJA 2009 s. 776 Läraren och elevassistenten

[Mål nr B 1354-07]

Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande.

Referat

Uppsala tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Uppsala tingsrätt åtal mot S.F. och Å.G. med följande gärningspåståenden:

1. Olaga frihetsberövande och misshandel. S.F. och Å.G. har någon gång under tiden den 3–25 mars 2003 i Knutby skola, Knutby, tillsammans och i samförstånd berövat F.S. friheten genom att Å.G. tagit tag i F.S. och tvingat in honom på en toalett samt genom att antingen S.F. eller Å.G. därefter låst dörren. Inne på den låsta toaletten har Å.G. tryckt upp F.S. mot ett hörn. Därefter har Å.G. och S.F. lagt eller dragit omkull F.S. på golvet för att därefter sätta sig på eller bredvid honom och hålla fast hans armar, huvud och ben. Av våldet har F.S. tillfogats smärta och rodnad.

2. Misshandel. S.F. har den 18 december 2003 vid Knutby skola, Knutby, misshandlat P.S. genom att på nära håll kasta eller trycka in flera snö/isbollar i ansiktet på honom. S.F. har därefter två gånger fällt P.S. till marken. Av våldet har P.S. tillfogats smärta och blånader.

F.S. yrkade skadestånd av S.F. och Å.G. solidariskt med 20 000 kr, varav 5 000 kr för kränkning avseende olaga frihetsberövande, 10 000 kr för kränkning avseende misshandel och 5 000 kr för sveda och värk, jämte ränta.

P.S. yrkade skadestånd av S.F. med 15 000 kr, varav 10 000 kr för kränkning och 5 000 kr för sveda och värk, jämte ränta.

S.F. och Å.G. förnekade brott och bestred de enskilda anspråken.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Erik Brattgård) anförde i dom den 30 november 2005 inledningsvis följande.

Bakgrund

Å.G. var lärare och S.F. elevassistent på Knutby skola där målsägandena var elever. Vid tiden för händelserna var L.N. rektor på skolan. På skolan fanns ett antal elever som var mycket utåtagerande och som fick hjälp av elevassistenter, däribland S.F. och A.W. Såväl F.S. som P.S. hade under perioder egna assistenter som hjälpte dem i olika situationer på skolan. När F.S. började fjärde klass blev

A.W. hans assistent. A.W. var assistent åt F.S. till dess F.S. slutade i sjätte klass. Å.G. var klassföreståndare för F.S. i årskurs fyra. När F.S. började femte klass blev P.S-s föreståndare för hans klass. Vid tiden för händelsen under åtalspunk-

Högsta domstolen

ten 1 var F.S. 11 år gammal och gick i femte klass. Vid händelsen i åtalspunkt 2 var P.S. 12 år gammal.

Utredningen

I målet ägde förhör rum med målsägandena och de tilltalade samt vittnesförhör med bl.a. målsägandenas mödrar M.S. och B.S., rektorn L.N., lärarna P.S-s och T.H., psykologen M.Y., elevassistenten A.W. och några elever vid skolan. De hörda berättade enligt tingsrättens dom bl.a. följande.

F.S.: När de andra eleverna retade honom blev han arg och fick ibland utbrott. Han kunde få utbrott hemma också och då tog hans mor, M.S., tag i honom och höll kvar honom på hans rum. När han blev arg brukade lärarna och elevassistenterna prata med honom och försöka lugna ner honom. Det var främst Å.G., S.F. och A.W. som tog hand om honom när han fick sina utbrott. De brukade ta in honom i ett rum och låsa dörren. Det var vanligt att de höll ner honom på golvet och satte sig på honom. Första gången Å.G. satte sig på honom var i fjärde klass. Vid tiden för händelsen under åtalspunkten 1 satt han ute i korridoren tillsammans med J.A. och väntade på att lektionen skulle börja. Han och J.A. slogs på låtsas med varandra och var högljudda. Å.G. kom förbi och sade åt dem att vara tysta. Sedan gick hon därifrån. Efter en stund kom hon tillbaka. Det kan hända att han då slogs med J.A. men det var bara på skoj. Å.G. sade till honom att komma med henne och prata lite. Å.G. ville att de skulle gå in på toaletten som låg mellan fem och tio meter därifrån. Han ville inte gå med henne eftersom han visste vad som skulle hända. Det fanns fler andra rum, såsom klassrum och grupprum, ca 20 meter därifrån som hon kunde tagit med honom till. Å.G. tog in honom på toaletten fast han inte ville. Han var lugn när hon tog in honom på toaletten. När de hade kommit in på toaletten ropade Å.G. på S.F. som också kom dit. Å.G. tog honom i armarna och tryckte upp honom mot väggen och någon, förmodligen S.F., låste dörren till toaletten. Medan Å.G. höll honom sade hon åt honom att vara lugn och lyssna och se henne i ögonen. Det var först när Å.G. började prata med honom och ”hålla på” som han blev arg. Han svor åt Å.G. och S.F. och började slå och sparka för att komma därifrån. Om inte Å.G. hade hållit i hans armar hade han låst upp dörren och gått därifrån. Å.G. eller S.F. fällde honom till golvet. Han hamnade på rygg mitt på golvet som var belagt med klinkers. Han var så arg att han inte minns om det gjorde ont. Före eller efter det att han hamnade på golvet spottade han på Å.G. När han låg på golvet satte sig Å.G. gränsle över hans mage och höll i hans händer. S.F. höll i hans ben. Han såg inte om S.F. satt på honom eller om han satt bredvid. Han kunde andas men det var inte det lättaste. Det gjorde ont när de tryckte ner hans knän. Han sade till Å.G. och S.F. att det gjorde ont men de släppte honom inte. De höll om hans haka för att han inte skulle vända på huvudet när de pratade med honom. När han låg ner fick han panik eftersom de var i ett så litet rum och två personer satt på

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

HFD 2013 ref. 49 Ej synnerliga skäl för hemundervisning

Synnerliga skäl enligt skollagen för att medge hemundervisning har inte ansetts föreligga.

Stadsdelsnämnden Majorna-Linné i Göteborgs kommun avslog i beslut den 20 juni 2011 makarna A.N:s och L.N:s ansökan om att deras barn C., R., S. och R. skulle få fullgöra sin skolplikt på annat sätt med motiveringen att de skäl som angivits i ansökan inte utgjorde synnerliga skäl enligt skollagen (2010:800).

Syskonen N. överklagade genom sina ställföreträdare A.N. och L.N. stadsdelsnämndens beslut och yrkade att barnen skulle få tillåtelse att fullgöra skolplikten på annat sätt. De yrkade även att rätten borde pröva om beslutet var tillräckligt preciserat för att kunna anses utgöra ett förvaltningsbeslut. Vidare yrkade de att förvaltningsrätten skulle hålla muntlig förhandling. De anförde i huvudsak följande. Familjen kom till Sverige år 1991. De startade en friskola år 1997 som lades ner år 2007 då antalet elever var för lågt. Sedan år 2007 har de bedrivit undervisning i hemmet med hjälp av judisk onlineskola för barnen, vilket stadsdelsnämnden godkänt fram t.o.m. vårterminen 2011. L.N. är lärare. Även A.N. är utbildad pedagog. Det föreligger speciella omständigheter som var för sig utgör synnerliga skäl enligt skollagen. Familjen är praktiserande ortodoxa judar. För barnens säkerhet krävs särskild undervisning eftersom de är särpräglade och identifieras utan svårighet. Vidare behöver barnen befinna sig i en judisk skolmiljö eftersom de äter speciell mat och dryck, har speciella kläder och skulle inte känna sig bekväma bland andra barn. Barnen behöver även vänner som de delar bakgrund och trossystem med. Familjen lägger stor vikt vid judiska lagar och regler. Utbildningen i dag är speciell; barnen utbildas i traditionella ämnen men också i judiska traditioner. Genom onlineundervisningen träffar barnen andra barn. Barnen deltar även i läger. Det har gått mycket bra för alla deras barn. Den skolgång barnen får i dag är således annorlunda men ett fullgott alternativ. Hänsyn måste också tas till säkerhetsaspekten då det finns ett problem med antisemitism i Göteborg och Sverige. Kraven på synnerliga skäl får inte ställas så högt att de inte går att uppnå. Sveriges agerande strider mot Europakonventionen.

Stadsdelsnämnden bestred bifall till överklagandet och anförde följande. Det här är en rättsfråga. Skollagen har ändrats och möjligheten till hemundervisning med hänsyn till religion och filosofisk övertygelse har skärpts. Av förarbetena framgår att hemundervisning på grund av religiösa skäl inte längre är möjligt. Skolan ska vara utformad så att det inte spelar någon roll vilken religiös eller filosofisk uppfattning barnen har. Nämnden är medveten om de speciella behoven som barnen med hänsyn till sin religion har samt att det finns antisemitism i Sverige i dag. Det föreligger en skyldighet för nämnden att uppfylla de krav

Högsta förvaltningsdomstolen

som uppställs med hänsyn till barnens religiösa tillhörighet. Nämnden kommer att se till att barnen får specialkost och att de får tillfälle till bön under skoltid. Det finns även möjlighet för barnen att få ledigt vid judiska högtider. I RÅ 1990 ref. 60 lades stor vikt vid det sociala samspelet. Det är således inte tillräckligt att den akademiska prestationen är tillfredsställande för att hemundervisning ska anses vara ett fullgott alternativ till den traditionella utbildningen. Det är vidare svårt att kontrollera att eleverna uppfyller kunskapskraven. Det är den tredje punkten, dvs. att det måste föreligga synnerliga skäl som är problemet.

Förvaltningsrätten i Göteborg (2011-12-12, ordförande Bertelsen) yttrade: Av 20 § första stycket förvaltningslagen framgår att ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Av bestämmelsens andra stycke framgår att har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand. - - - (rättens redogörelse för tillämpliga bestämmelser i skollagen och förarbetena till reglerna om möjlighet att fullgöra skolplikt på annat sätt, m.m. [prop. 2009/10:165 s. 523 f. och 885] här utelämnade) - - - Förvaltningsrättens bedömning – Makarna N. har gjort gällande att stadsdelsnämndens beslut ska utgöra en nullitet på grund av att det inte är motiverat. Förvaltningsrätten konstaterar att nämnden i sitt beslut redogör för gällande bestämmelse samt för utdrag ur förarbetena för att därefter konstatera att de skäl som angivits från föräldrarnas sida inte utgör synnerliga skäl. Vidare har förvaltningsrätten hållit muntlig förhandling där klagandena fått möjlighet att få de skäl som bestämt utgången i efterhand förklarade. Förvaltningsrätten anser mot bakgrund härav att stadsdelsnämndens beslut inte är så bristfälligt att det ska upphävas. Målet ska därför prövas i sak. –Skollagen har nyligen ändrats. Den nya lagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Villkoren för att fullgöra skolplikten på annat sätt har därigenom skärpts genom att det för att medgivande ska lämnas numera även finns ett krav på att synnerliga skäl ska föreligga. Därutöver krävs liksom tidigare att verksamheten ska framstå som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds och att behovet av insyn kan tillgodoses. För att hemundervisning ska medges krävs således att samtliga tre punkter i 24 kap. 23 § skollagen är uppfyllda. Införandet av kriteriet synnerliga skäl innebär att bestämmelsen ska tillämpas med stor restriktivitet. – Vid den muntliga förhandlingen framkom att makarna N. sedan år 2007 har bedrivit hemundervisning för sina barn och att nämnden givit sitt medgivande till detta fram t.o.m. vårterminen 2011, dvs. fram till att den nya skollagen började tillämpas. – Frågan blir då om de skäl som föräldrarna anfört för att undervisningen ska fullgöras på annat sätt kan utgöra synnerliga skäl i skollagens mening. Makarna N. har som skäl anfört att barnen är praktiserande ortodoxa judar samt att det för barnens säkerhet krävs särskild undervisning. Av gällande skolförfattningar framgår tydligt att

EUROPADOMSTOLEN

Konrad and Others v. Germany

11-09-2006, Application no. 35504/03

THE FACTS

The four applicants are Mr Fritz Konrad, a Swiss and German national born in 1951, Mrs Marianna Konrad, a Swiss national born in 1956, and their children, Rebekka, a Swiss and German national born in 1992, and Josua, a Swiss and German national born in 1993. They live in Herbolzheim (Germany) and were represented before the Court by Mr W. Roth and Mr R. Reichert, two lawyers practising in Bonn.

A. The circumstances of the case

The facts of the case, as submitted by the applicants, may be summarised as follows.

The applicants belong to a Christian community which is strongly attached to the Bible and reject the attendance of private or State schools for religious reasons. The applicant parents find that school education does not suit their beliefs since sex education is taught, mythical creatures such as witches and dwarfs appear in fairy tales during school lessons, and physical and psychological violence among pupils at school is on the increase.

They educate their children at home in accordance with the syllabus and materials of the “Philadelphia School”, an institution based in Siegen which is not recognised as a private school by the State. The institution specialises in assisting devout Christian parents in educating their children at home. The school’s syllabus contains both books and materials which are used by State or private schools and materials specially prepared to support the education of religious beliefs. Teaching by parents is supervised by staff trained by the Philadelphia School. The teaching is supplemented by occasional gatherings of parents, children and staff members.

The applicant parents applied for their children to be exempted from compulsory primary school attendance and for permission to educate them at home. The third and fourth applicants reached the age for compulsory school attendance in 1999 and 2000 respectively. At present, they do not attend a private or State school.

On 28 August 2000 the Offenburg Education Office (Staatliches Schulamt Offenburg) rejected the application pursuant to section 72(1), in conjunction with section 76(2), of the Baden-Württemberg School Act (Schulgesetz Baden-Württemberg). The Freiburg Regional Education Office (Oberschulamt Freiburg) dismissed an objection by the applicants on 30 October 2000.

On 11 July 2001 the Freiburg Administrative Court dismissed a request by the applicants for exemption from compulsory primary-school attendance. The court noted that the Basic Law granted the parents both freedom of religion and the right to educate their children with regard to religious and philosophical convictions, which also included the negative aspect of keeping their children away from convictions which would be harmful in their opinion. That freedom, however, was restricted by the State’s obligation to provide education and tuition. Hence compulsory schooling was not a matter for the parents’ discretion. The applicant parents’ wish to let their children grow up in a “protected area” at home without outside interference could not take priority over compulsory school attendance. Even if the children could be sufficiently educated at home, the State’s obligation to provide education under the Basic Law would not be met if the children had no contact with other children. Attending a primary school, with children from all backgrounds, would enable the children both to gain their first experiences of society and to acquire social skills. Neither would be possible if the parents were authorised to educate the children at home, in particular because the applicant parents had openly stated that they wished to avoid their children having regular contact with other children. The court noted that the State’s obligation to educate would also further the children’s interests and served the protection of their personal rights. Because of their young age, the applicant children were unable to foresee the consequences of their parents’ decision to opt for home education. Therefore, they could hardly be expected to make an autonomous decision for themselves. Moreover, the applicant parents’ right to educate their children would not be undermined by compulsory school attendance as the parents could educate their children before and after school, as well as at weekends. They were also free to send their children to a denominational school, which would possibly be more sensitive as to sex education than a State school, although the court questioned whether the issue of sex education would be of any relevance in a primary school’s syllabus.

On 18 June 2002 the Baden-Württemberg Administrative Court of Appeal dismissed an appeal by the applicants. It found that, even though the applicant parents’ right to educate their children included religious education, they were not exclusively entitled under the Basic Law to educate their children. The State’s constitutional obligation to provide the children with an education was on an equal footing with the parents’ right. The court stressed that the decisive point was not whether home education was equally as effective as primary school education, but that compulsory school attendance required children from all backgrounds in society to gather together. Parents could not obtain an exemption from compulsory school attendance for their children if they disagreed with the content of particular parts of the syllabus, even if their disagreement was religiously motivated. The applicant parents could not be permitted to keep their children away from school and the influences of other

KAMMARRÄTTSAVGÖRANDEN

Kammarrätten i Sundsvall – Befrielse från undervisning

Dom 2013-07-04

Mål nr 1494-12

KAMMARRATTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och medger AA och BB:s dotter CC befrielse från skyldigheten att delta i dansmomentet i ämnet idrott och hälsa.

YRKANDEN M.M.

AA och BB yrkar att deras dotter CC ska medges befrielse från dansmomentet i ämnet idrott och hälsa. Till stöd för sin talan anför de i huvudsak följande. CC tillhör, liksom sina föräldrar, den laestadianska rörelsen och kan till följd därav inte delta i undervisningen i traditionella och moderna danser, som utgör ett mycket begränsat delmoment i ämnet idrott och hälsa. Om CC inte deltar i dansmomentet, kommer hon inte att erhålla slutbetyg i ämnet och det får mycket långtgående negativa konsekvenser för framtiden. Med hänsyn till diskrepansen mellan å ena sidan dansmomentets starkt begränsade omfattning och marginella pedagogiska betydelse och å andra sidan avslagets synnerligen långtgående konsekvenser, strider beslutet mot den i svensk rätt gällande proportionalitetsprincipen. Beslutet innebär en oproportionerlig inskränkning i, och därmed en allvarlig kränkning av, dels CCs rätt till religionsfrihet enligt artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR), dels föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn den utbildning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse enligt artikel 2 i första tilläggsprotokollet i EKMR. En väsentlig utgångspunkt vid intresseavvägningen är att det aktuella undervisningsmomentet endast omfattar några enstaka tillfällen.

Avsikten enligt kursplanen är att ge eleverna möjlighet att delta i olika rörelseaktiviteter som lek, gymnastik, idrott, dans och rörelse till musik. Dans kan mot denna bakgrund mycket väl ersättas av andra rörelseaktiviteter utan att det eftersträvade helhetsresultatet går förlorat. Det måste vidare beaktas att syftet med förändringen av skollagen (2010:800) beträffande utrymmet att befria elever från obligatorisk undervisning var att skolorna skulle arbeta mer aktivt med att erbjuda en saklig utbildning där alla elever kan delta, oavsett religiös och filosofisk åskådning. Trots detta har Centralskolan i det aktuella ärendet inte visat någon flexibilitet avseende dansmomentet i idrottsundervisningen. Tidigare under CCs skolgång har hon kunnat utföra andra idrottsmoment i stället för dans och på så sätt visa att hon uppnått kursmålen i ämnet idrott och hälsa. CC har även tydliggjort att hon inte har något emot att delta i gymnastik till

KammarrättsavgörandeN

musik. Däremot är dans oförenligt med hennes religiösa övertygelse. I ljuset av det anförda står det helt klart att beslutet att avslå deras begäran om befrielse för CC från att delta i dansmomentet i idrottsundervisningen inte uppfyller kraven på proportionalitet och nödvändighet i ett demokratiskt samhälle. Beslutet är därmed konventionsstridigt och skollagen ska tillämpas konventionskonformt.

AA och BB har inhämtat och givit in ett yttrande från Ulf Bernitz, som är jur. dr. och professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet.

Av yttrandet framgår bl.a. följande.

Av särskild rättslig relevans är dels Europakonventionens artikel 9 om religionsfrihet, som gäller som svensk lag, och därtill knuten rättspraxis, dels diskrimineringslagen (2008:567) och dess bakgrund i Europakonventionen. Vad gäller bestämmelsen i artikel 2 i första tilläggsprotokollet om att staten ska respektera föräldrarnas religiösa övertygelse bör understrykas att detta krav gäller även när denna övertygelse ligger klart vid sidan om vad som framstår som en normaluppfattning. Det centrala vid bedömningen av förenlighet med Europakonventionen är proportionalitetsprövningen. Proportionalitetsprincipen kommer till tydligt uttryck i konventionens artikel 9 när det talas om inskränkningar i ett demokratiskt samhälle men är överhuvudtaget grundläggande i Europadomstolens praxis. I förvaltningsrättens dom saknas en genomförd proportionalitetsprövning. Proportionalitetsprincipen är numera en grundprincip även i svensk förvaltningsrätt. Vid en proportionalitetsprövning i detta fall kan konstateras att dans inte är något kärnämne i svensk skolutbildning. Det står klart att dans endast utgör ett moment i skolämnet idrott och hälsa.

Det pedagogiska syftet med dans i skolundervisningen får i första hand antas vara att träna elevernas motorik och förmåga till rörelsekoordination, särskilt i förening med musik. Detta syfte måste kunna tillgodoses inom idrottsämnet genom andra former av rörelseaktivitet till musik än just dans. Ett ytterligare pedagogiskt syfte kan vara att genom dans träna elevernas förmåga att samverka socialt och tillsammans med en annan person. Detta syfte måste också kunna tillgodoses på annat sätt inom skolan genom arbete i grupp, fullgörande av uppgifter i lag etc. Det sagda är av grundläggande betydelse vid en proportionalitetsprövning. Det framgår att dans som moment i skolundervisningen utan större svårighet kan ersättas med andra pedagogiska moment som framstår som i huvudsak likvärdiga. När man i en sådan situation har att mot varandra väga å ena sidan föräldramas starkt grundade religiösa övertygelse och å andra sidan ett pedagogiskt moment som utan större svårighet kan ersättas med andra kräver Europakonventionen och proportionalitetsprincipen att man ger föräldrarnas religiösa övertygelse prioritet. Skollagen ska, liksom annan svensk lagstiftning, så långt möjligt tolkas och tillämpas konventionskonformt. Skollagens regler om möjlighet att ge befrielse från vissa obligatoriska inslag och att föranstalta

JUSTITIEOMBUDSMANNEN

JO 2014/15 s. 584 Krav på samtycke från vårdnadshavare

vid sekretess

[Dnr 1382-2012]

Kritik mot en skolsköterska bl.a. för att samtal hållits med en elev om hennes hemsituation utan vårdnadshavarnas samtycke

Beslutet i korthet: En skolsköterska höll på eget initiativ ett flertal samtal med en elev om elevens hemsituation utan att först inhämta vårdnadshavarnas samtycke. Vårdnadshavarna informerades inte heller i efterhand om vad som framkommit vid samtalen.

I beslutet konstaterar JO att utgångspunkten, med hänsyn till elevens låga ålder, var att samtalen kunnat hållas bara om vårdnadshavarna gett sitt samtycke. Då vårdnadshavarna inte tillfrågats om sin inställning i saken fanns det inte förutsättningar för skolsköterskan att hålla samtalen. Vidare hade skolsköterskan kunnat underlåta att berätta för, i detta fall, fadern om vad som kommit fram vid samtalen endast om det funnits skäl att anta att eleven skulle komma att lida betydande men om informationen lämnades. Utredningen ger inte stöd för att omständigheterna var sådana i detta fall. JO uttalar sammanfattningsvis fel av skolsköterskan både att hålla samtalen med eleven utan vårdnadshavarnas samtycke och att inte efteråt informera om vad som kommit fram vid samtalen.

Anmälan

M.H. framförde i en anmälan klagomål mot skolsköterskan L.M. vid Ribersborgsskolan, Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning i Malmö kommun.

M.H. anförde bl. a. följande. Skolsköterskan förde under perioden våren 2010–februari 2011 samtal med hans dotter A., född 2000, gällande hennes hemsituation. Han hade inte vetskap om samtalen trots att han är vårdnadshavare. Merparten av gångerna hämtades A. av skolsköterskan i klassrummet under lektionstid. Under sommaren bröt A. ihop när hon berättade att hon mot sin vilja blivit utfrågad av skolsköterskan. A. hade känt sig pressad att leverera svar till skolsköterskan. Skolsköterskan skulle ha inhämtat hans tillstånd till att hålla samtalen med A. – Skolan hade inte behövt göra anmälan till socialtjänsten om han hade fått information om att A. mådde dåligt och kunnat delta i eventuella samtal i ett tidigt skede. Utredningen hos socialtjänsten, som avslutades utan några insatser, medförde ytterligare påfrestning för A.

SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND

Beslut 2016-02-03 dnr 2015:489 Gränsdragning mellan extra anpassningar och särskilt stöd

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 1 oktober och den 26 oktober 2015 om att inte utarbeta åtgärdsprogram för AA vid ---skolan i Robertsfors kommun

BESLUT

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

Rektorn vid ---skolan beslutade den 1 oktober 2015 om att inte utarbeta åtgärdsprogram för AA i årskurs 5. Efter att beslutet överklagats omprövade rektorn beslutet den 26 oktober 2015. Som skäl för beslutet angavs bl.a. att AA har kognitiv kapacitet att nå målen i alla ämnen, men att hon däremot har stora svårigheter att koncentrera sig. Då AA går i en liten klass har hon möjlighet att ofta få hjälp i klassen. De anpassningar som görs samt hur AA utvecklas kunskapsmässigt utvärderas skriftligen i IUP och vid de EK (elevkonferenser) som hållits.

Skolans utredning

Av utredningen daterad den 26 oktober 2015 framgår bl.a. följande. AA går i en liten klass med 13 elever. Specialpedagog/pedagogresurs finns tillgänglig under lektioner i Matematik, svenska och engelska 210 min/vecka. AA har svårt att koncentrera sig. Hon behöver både skriftliga och muntliga instruktioner och för det mesta en enskild instruktion för att komma igång. Hon saknar motivation och orkar arbeta sammanlagt knapp hälften av en skoldag. Hon har svårt att följa med en hel genomgång i matematik och svenska och tappar fokus efter några minuter. Hon har svårt för att hålla struktur och ordning och mycket stora svårigheter att planera och lägga upp arbetet själv vilket är en av många anledningar till att läxorna inte fungerar.

ITPA visar att AA har stora svårigheter med sitt auditiva arbetsminne. Hon når för närvarande inte målen i matematik och engelska. Hon är på gränsen även i svenska. I matematik behöver AA bli bättre på algoritmerna för de fyra räknesätten, omvandling, resultatens rimlighet och tillvägagångssätt samt matematiska begrepp för att nå målen. I engelska behöver AA träna upp sitt ordförråd och sin förmåga att skriva för att nå målen. I svenska behöver AA öka sin läsförståelse och att skriva. AA arbetar ibland i liten grupp. Hon kan

SKOLINSPEKTIONEN

Anmälan gällande Täby Friskola Enhagen i Täby kommun Beslut

Skolinspektionen förelägger Täby Friskola AB att senast den 18 oktober 2017 vidta åtgärder så att skollagens bestämmelser om disciplinära åtgärder följs.

I detta ingår att:

– Säkerställa att det inte vidtas otillåtna disciplinära åtgärder på skolan (5 kap. 6 § skollagen).

De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag som ovan redovisas skriftligt till Skolinspektionen. Redovisningen ska lämnas av styrelsen för skolan eller den som företräder huvudmannen.

Det som anmälts utgör inte kränkande behandling enligt skollagen. Ärendet avslutas i denna del.

Ärendet

Skolinspektionen har den 11 oktober 2016 tagit emot en anmälan från föräldrarna till tre elever (eleverna) som vid tidpunkten för anmälan gick i årskurs 9 vid Täby Friskola Enhagen i Täby kommun.

Skolinspektionen ska i sin utredning ta ställning till om Täby Friskola AB, som är huvudman för Täby Friskola Enhagen (årskurs 6–9), följt bestämmelserna om disciplinära åtgärder.

Anmälarna har uppgett bl.a. följande

Skolan arrangerar årligen en kulturresa utomlands för eleverna i årskurs 9. Skolan tillämpar ett pricksystem som innebär att eleverna får en prick om de t.ex. tuggar tuggummi, använder mobiltelefoner eller har på sig ytterskor förbi en markerad gräns. Skolan uppgav tidigt att en förutsättning för deltagande i kulturresan var att eleverna inte hade mer än nio prickar under årskurs 6–9. Tre elever fick stanna hemma p.g.a. detta pricksystem. Tre veckor innan resan meddelande skolan att eleverna inte skulle få följa med. Elevernas föräldrar hade dessförinnan inte fått någon information om problematiken som påstods föreligga med eleverna. I beslutet från skolan uppgavs att det hade gjorts en samlad bedömning och att skolan därefter kommit till slutsatsen att eleverna utgjorde en säkerhetsrisk. Föräldrarna har därefter sökt kontakt med skolan för att få ytterligare förklaring. Skolan har endast uppgett att eleverna behövde förbättra sina betyg. Skolans bedömning verkar mycket godtycklig. Eleverna hade under veckan ingen normal undervisning utan ägnade sig bl.a. åt paintball

DENNA BOK INNEHÅLLER avgöranden från domstolar och beslut av andra myndigheter i frågor som rör skolväsendet. Dessa berör bland annat rätten till utbildning, innebörden av skolplikt och förutsättningarna för att beviljas dispens eller ledighet, disciplinära åtgärder, lärares befogenheter gentemot elever, utrymmet att använda tvång, yttrandefrihet och andra fri- och rättigheter, regeringsformens krav på saklighet, frågor om skolplacering, särskilt stöd och anpassningar m.m. Urvalet är gjort för att passa på kurser i juridik inom Rektorsprogrammet och liknande utbildningar.

ISBN 978-91-7737-261-5