arns rätt, barnets bästa, barns rättigheter och barnperspektiv är exempel på ord och begrepp som ofta förekommer i lagar och debatt när vi talar om barn. Men vad innebär begreppen egentligen, i lagar och i praktiken? Vad har barn för rätt? Om det handlar denna bok vars tredje upplaga har uppdaterats för att inkludera lagändringar antagna våren 2022 avseende bland annat regler om fastställande av föräldraskap. Föräldrabalkens regler och tillämpningen av dem står i centrum för framställningen, särskilt reglerna om fastställande av vem som är ett barns förälder, vårdnad, underhåll, förmynderskap, namn och medborgarskap. Barnets med- och självbestämmanderätt granskas särskilt. I boken berörs också samhällets ansvar för barn. Barns rätt är i första hand avsedd att användas som lärobok på juristutbildningen men är av intresse för alla som vill ha en introduktion till den rättsliga regleringen som rör barns rätt. ANNA SINGER är professor i civilrätt, särskilt familjerätt, vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
ISBN 978-91-7737-208-0
UPPLAGA 3
3
Barns rätt Tredje upplagan
anna singer
© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2022 Upplaga 3:1 ISBN 978-91-7737-208-0 Produktion: eddy.se ab, Visby 2022 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Telefon 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2022
Förord Det har gått tre år sedan den andra upplagan av denna bok kom ut i juni 2019. Lagstiftningsarbetet på barnrättens område har därefter fortsatt med oförminskat tempo. Den 1 januari 2020 trädde lagen om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter i kraft. Att barnkonventionen blivit svensk lag har inte medfört några omedelbara förändringar i andra lagar som rör barn men innebär att det blir än viktigare än tidigare att tolka all reglering som på något sätt rör barns rätt i ljuset av konventionen. Riksdagen antog våren 2021 två propositioner som innebär förändringar i föräldrabalkens första kapitel om fastställande av rättsligt föräldraskap och i det sjätte kapitlet om vårdnad. Båda dessa propositioner har medfört större förändringar i regleringen vilket motiverat en tredje upplaga av denna bok. Framställningen har även i övrigt uppdaterats vad gäller praxis och litteratur. I huvudsak har ändringar före den 1 juni kunnat beaktas. Uppsala i juni 2022 Anna Singer
förord
5
Innehåll Förord
5
Förkortningar
7
1 Barns rätt och barnrätten 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6
13 13 14 17 22 26 28 28 29 31 35
Inledning FN:s konvention om barnets rättigheter Internationella instrument Barns behov och barnets bästa Barnets vilja och barnets rätt Barnets rättigheter
1.6.1 Inledning 1.6.2 Rättighetsbegreppet 1.6.3 Två perspektiv som ska förenas
1.7 Barnperspektiv
2 Barns rätt till föräldrar 2.1 Inledning 2.2 Moderskap 2.3 Fastställande av barnets andra förälder 2.3.1 2.3.2 2.3.3 2.3.4 2.3.5
Inledning Faderskaps- respektive föräldraskapspresumtionen Faderskaps- eller föräldraskapsbekräftelse Faderskap eller föräldraskap genom domstols beslut DNA-analys och lagen om rättsgenetisk undersökning
innehåll
36 36 38 41 41 42 48 51 54
9
2.4 Assisterad befruktning 2.4.1 2.4.2 2.4.3 2.4.4
Inledning Regleringens bakgrund Förutsättningar för assisterad befruktning Närmare om fastställande av rättsligt föräldraskap efter assisterad befruktning 2.4.5 Närmare om samtycke till assisterad befruktning 2.4.6 Fastställande av föräldraskap efter surrogatarrangemang i utlandet
2.5 Adoption 2.5.1 2.5.2 2.5.3 2.5.4 2.5.5
Inledning Förutsättningar för adoption Samtycken till adoption Lämplighetsbedömning Internationella adoptioner
2.6 Föräldraskapets rättsverkningar 2.6.1 Arvsrätt 2.6.2 Namn 2.6.3 Medborgarskap
3 Barns rätt till omvårdnad 3.1 Inledning 3.2 Vårdnadsansvarets innebörd 3.3 Barnets egen bestämmanderätt inom ramen för vårdnaden 3.4 Vårdnadshavare 3.4.1 Föräldrar som vårdnadshavare 3.4.2 Särskilt förordnad vårdnadshavare
3.5 Tvister om vårdnad, boende och umgänge 3.5.1 3.5.2 3.5.3 3.5.4 3.5.5
Inledning Barnets bästa vid vårdnadsrelaterade avgöranden Tvister om vårdnadsansvaret Barnets boende Tvister om umgängesrätt
3.6 Handläggningen av vårdnadstvister 3.6.1 3.6.2 3.6.3 3.6.4 3.6.5
10 innehåll
Inledning Obligatoriska informationssamtal Samarbetssamtal Avtal om vårdnadsfrågor Samförståndslösningar i domstol
56 56 57 59 62 66 69 73 73 77 79 81 84 86 86 88 91 94 94 95 101 104 104 106 111 111 111 117 122 127 132 132 133 133 135 135
3.6.6 Domstolens utredning 3.6.7 Dom i vårdnadsmål 3.6.8 Verkställighet
3.7 Socialnämndens ansvar för barns omsorg 3.7.1 3.7.2 3.7.3 3.7.4
Inledning Barnets bästa ska vara vägledande Insatser för barn enligt socialtjänstlagen Insatser för barn enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga 3.7.5 Anmälningsplikt och utredningsskyldighet
4 Barns rätt till försörjning 4.1 Underhåll 4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.1.4 4.1.5
Inledning – Barn har rätt till skälig levnadsstandard Föräldrars underhållsskyldighet Beräkning av standardiserat underhållsbidrag Justering av underhållsbeloppet Underhållsbidrag vid växelvist boende
4.2 Underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken
4.2.1 Rätten till underhållsstöd 4.2.2 Återbetalningsskyldighet för utbetalat underhållsstöd
4.3 Förhållandet mellan underhållsbidrag och underhållsstöd
147 151 152 152 152 155 156 159 161 164 164 166 168
5 Barns rätt till skydd för sina tillgångar 5.1 5.2 5.3 5.4
137 139 140 142 142 144 145
Inledning Några begrepp inom förmynderskapsrätten Barns förmyndare Barns egen rättshandlingsförmåga i ekonomiska frågor
5.4.1 Barns rättshandlingsförmåga på grund av lag eller villkor 5.4.2 Rättshandlingsförmåga med förmyndarens samtycke 5.4.3 Verkan av ogiltighet
5.5 Förmyndarens uppgifter
5.5.1 Förvalta barnets egendom 5.5.2 Företräda barnet
5.6 Kontroll av förmyndare 5.7 God man för ensamkommande barn
innehåll
172 172 174 176 178 178 181 183 184 184 188 190 192
11
Källförteckning Offentligt tryck
Propositioner Betänkanden Riksdagsmotioner Direktiv Statens offentliga utredningar Departementspromemorior Annat myndighetstryck
Litteratur Övriga internetkällor Rättsfall
Högsta domstolen Högsta förvaltningsdomstolen Hovrätterna Justitieombudsmannen Europadomstolen
Sakregister
12 innehåll
195 195 195 197 198 198 198 199 199 201 203 204 204 204 204 205 205 207
1
Barns rätt och barnrätten
Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt ska tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av […] ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.1
1.1
Inledning
Under de senaste decennierna har det skett en tydlig och på många sätt märkbar förändring i synen på barn som individer, familjemedlemmar och medborgare. Barn har i allt fler sammanhang och i allt större utsträckning kommit att ses som självständiga rättsliga subjekt som har rätt att få sina behov och intressen tillgodosedda. Barns rättigheter har i ökande omfattning fått rättsligt erkännande och skydd, både i vår nationella reglering och genom internationella instrument. Barnets bästa har blivit ledord i allt fler sammanhang. Men samtidigt som barn lyfts fram som självständiga rättssubjekt är det viktigt att hålla i minnet att barn är beroende av vuxna, i synnerhet sina föräldrar men också av den omgivande vuxenvärlden, och därför inte kan ges en helt självständig ställning i förhållande till dem. Det handlar därför i många situationer om att hitta sätt att se till att barns rättigheter respekteras samtidigt som vi erkänner och bejakar att det för 1
Regeringsformen 1:2 st. 5.
barns rätt och barnrätten
13
barnets bästa också är viktigt att respektera föräldrars rättigheter och skyldigheter i förhållande till sina barn. Vilka rättigheter har då barn och föräldrar? Det är inte alltid det är klart. Barnets bästa, barns rättigheter och barnperspektiv är exempel på ord och begrepp som förekommer frekvent i lagstiftningssammanhang och i den allmänna samhällsdebatten när vi talar om barn. Men vad innebär begreppen egentligen, i lagar och i praktiken? Om det handlar denna bok. Vad har barn för rätt?
1.2
FN:s konvention om barnets rättigheter
Barns rättsliga ställning har diskuterats i svensk rätt under lång tid; mer aktivt under de senaste decennierna. Barn har dock inte alltid beskrivits som självständiga subjekt vars rättigheter ska respekteras, utan under lång tid som en mer problematisk företeelse. Ett förändrat synsätt på barn växte fram under 1900-talet och i början av 1970-talet inleddes en mer målmedveten översyn och reform av den rättsliga regleringen som rör barn. Syftet var att stärka barns rättsliga ställning,2 ett arbete som fortfarande pågår. Sverige ratificerade 1990 FN:s konvention om barnets rättigheter (i fortsättningen barnkonventionen), en åtgärd som gav näring åt ambitionen att se över olika delar av den rättsliga regleringen för att lyfta fram barn och skyddet för barns särskilda mänskliga rättigheter. Genom att ratificera konventionen iklädde sig Sverige en internationell, folkrättslig, förpliktelse att följa konventionens bestämmelser. Internationella konventioner är som huvudregel inte direkt tillämplig rätt i Sverige; domstolarna är inte bundna av konventionens bestämmelser på samma sätt som av svensk lag om inte konventionen inkorporeras som lag. Detta gällde även barnkonventionen. I den mån nationell rätt saknar bestämmelser som motsvarar en konventions artiklar kan dessa transformeras, överföras, till svensk rätt, vilket innebär att svensk lag ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. I til�lägg ska nationell reglering när så är möjligt alltid tolkas så att den står i överensstämmelse med konventionens bestämmelser. Till kon2
Utredningen om barnets rätt som tillsattes 1977 utgör ett tydligt exempel på ett sådant initiativ. Se vidare nedan avsnitt 1.4.
14 barns rätt och barnrätten
ventionen finns tre fakultativa protokoll från 2000 och 2011. De första handlar om barns rättigheter vid indragning i väpnad konflikt och det andra om åtgärder mot försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Det tredje protokollet rör en internationell klagomekanism för barn. Sverige har ratificerat de två första protokollen men inte det tredje. De fakultativa protokollen är juridiskt bindande för de stater som ratificerat dem. Vid ett flertal tillfällen har svenska lagars överensstämmelse med barnkonventionen granskats och en återkommande slutsats har varit att den svenska regleringen står sig väl vid en jämförelse med konventionen.3 Slutsatsen att våra interna lagar är i samklang med konventionens artiklar har inte förhindrat ett kontinuerligt arbete med att förbättra skyddet för barns rättigheter enligt intern rätt. Återkommande har också framförts krav på att barnkonventionen bör inkorporeras som svensk lag. I mars 2016 föreslog Barnrättighetsutredningen åter att barnkonventionen skulle bli svensk lag.4 Förslaget lades till grund för propositionen 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs av riksdagen i juni 2018. Lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Den innehåller en paragraf: 1 § Artiklarna 1–42 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag. Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.
I en bilaga till lagen finns en reviderad svensk översättning av barnkonventionen jämte konventionens engelska och franska originaltexter. Bakom beslutet att inkorporera barnkonventionen fanns uppfattningen att konventionen inte hade fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. I propositionen sägs att konventionen verkar ha uppfattats som ett policy- eller värdegrundsdokument och inte som ett åtagande. Genom att inkorporera barnkonventionen som svensk lag förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar 3 4
Se t.ex. prop. 1989/90:107 s. 27 ff., SOU 1997:116, Ds 2011:37. SOU 2016:19.
barns rätt och barnrätten
15
arns rätt, barnets bästa, barns rättigheter och barnperspektiv är exempel på ord och begrepp som ofta förekommer i lagar och debatt när vi talar om barn. Men vad innebär begreppen egentligen, i lagar och i praktiken? Vad har barn för rätt? Om det handlar denna bok vars tredje upplaga har uppdaterats för att inkludera lagändringar antagna våren 2022 avseende bland annat regler om fastställande av föräldraskap. Föräldrabalkens regler och tillämpningen av dem står i centrum för framställningen, särskilt reglerna om fastställande av vem som är ett barns förälder, vårdnad, underhåll, förmynderskap, namn och medborgarskap. Barnets med- och självbestämmanderätt granskas särskilt. I boken berörs också samhällets ansvar för barn. Barns rätt är i första hand avsedd att användas som lärobok på juristutbildningen men är av intresse för alla som vill ha en introduktion till den rättsliga regleringen som rör barns rätt. ANNA SINGER är professor i civilrätt, särskilt familjerätt, vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
ISBN 978-91-7737-208-0
UPPLAGA 3
3