9789177371625 by Smakprov Media AB

Ulf Jensen är professor emeritus från Lunds universitet och har varit gästprofessor på Chalmers tekniska högskola och på Högskolan Väst. Per Henrik Lindblom är professor emeritus i processrätt vid Uppsala universitet.

Ulf Jensen / Staffan Rylander / Per Henrik Lindblom

läggande reglerna för juridiskt skrivande, från disposition och språklig stil till fotnotsteknik och typografi. Allt visas och förklaras med konkreta exempel. Boken används på juristlinjen och på andra utbildningar där juridiska ämnen ingår. Den är också en handbok för dem som yrkesmässigt använder det juridiska språket.

Att skriva juridik

Att skriva juridik behandlar de grund-

Att skriva juridik Regler och råd Ulf Jensen Staffan Rylander Per Henrik Lindblom

ISBN 978-91-7737-162-5

UP P L AG A

Att skriva juridik Regler och råd ulf jensen · staffan rylander per henrik lindblom

Sjunde upplagan

Förord till sjunde upplagan Den första upplagan av denna bok gavs ut 1993 och det är med glädje och stolthet vi noterar att boken fortfarande är efterfrågad. Vi vet att boken används av fler än bara jurister. Vi vänder oss därför till alla – studenter såväl som praktiker – som arbetar med juridiska texter. Underrubriken är ”Regler och råd”. Eftersom vi vänder oss till läsare som arbetar med eller kommer att arbeta med juridik, kan det vara på sin plats med några ord om begreppet ”regler” i detta sammanhang. De normer vi här presenterar är inte skyddade av samhället. Det finns inga brott som heter ”olaga stavning”, ”vårdslös meningsbyggnad” eller ”oredlig kommatering”. Begreppet språkpolis existerar, men några maktbefogenheter är inte knutna till sådana. I den mån man kan tala om lagböcker för språket finns ändå Svenska Akademiens ordlista, som talar om vilka ord som godtas i svenska språket och hur de stavas, och Svenska skrivregler, en bok utgiven av Språkrådet. Språkrådet har i inledningen av Svenska skrivregler påtagligt svårt att skilja mellan regler, konventioner, rekommendationer och råd. Man får kanske stanna vid att skrivregler är skrivsätt som de flesta uppfattar som det korrekta sättet att uttrycka sig och att avvikelser från dem tas emot negativt av läsare. Språkrådet anför två tunga skäl till varför en skribent bör hålla sig till skrivreglerna. Läsaren ska inte behöva haka upp sig på språkliga konstigheter och för den som skriver är det enklare att hålla sig till konventionerna än att ständigt behöva komma på egna lösningar.

Vi håller med, men vill nämna fler argument. Studenters skrivande blir bedömt av lärare och ibland också av opponenter och då betyder skrivsättet mycket. Också den som är i början av en karriär på en myndighet, domstol eller advokatbyrå kommer att få sina skrivna alster granskade. Det finns alltså goda skäl för att ta denna bok till sig. Vi vill hjälpa läsarna att bli goda juridiska skribenter. Att boken nu kommer ut i en sjunde upplaga tar vi till intäkt för att den kan vara till glädje och nytta i detta sammanhang. Lund och Uppsala i maj 2021 Ulf Jensen

Per Henrik Lindblom

Innehåll Förord till sjunde upplagan 5 1

Det juridiska språket 11 1.1 Juristsvenskans särdrag 11 1.2 Allmänna råd till novisen 13 1.3 Mål i skrivarbetet 15 1.3.1 Klarhet 15 1.3.2 Enkelhet 16 1.3.3 Koncentration 18

Planering och disposition av texter 20 2.1 Orienteringsfasen 21 2.2 Planeringsfasen 22 2.3 Disposition 23 2.3.1 Trattmetoden 23 2.3.2 Dispositionsprinciper 24

Stil och språk 27 3.1 Texten som helhet 27 3.2 Avsnittet och stycket 29 3.3 Meningen och satsen 31 3.3.1 Meningarnas längd och uppbyggnad 31 3.3.2 Dålig meningsbyggnad 33 3.3.3 Klyvningar 34 3.3.4 Syftningsfel 35 3.3.5 Konsekvens och symmetri 37 3.3.6 Ett allmänt formuleringsråd 39

3.4 Ordet och frasen 39 3.4.1 Termkännedom 39 3.4.2 Ordförlängningar och onödiga ord 40 3.4.3 Adjektiv och adverb 43 3.4.4 Nakna substantiv 43 3.4.5 Verbformer 44 3.4.6 Tempus 45 3.4.7 Utländska ord och modeord 49 3.4.8 Variation av ord och fraser 50 3.4.9 Värdeladdning och genus 50 3.5 Skiljetecken och typografiska markeringar 51 4

Vissa skrivregler 56 4.1 Stor och liten bokstav 56 4.2 Sifferuttryck 58 4.3 Streck – korta och långa 59 4.4 Avstavning 60 4.5 Sammanskrivning och särskrivning 62 4.5.1 Ordgrupper 62 4.5.2 Skiljetecken och symboler 62 4.6 Kommatering 64 4.7 Förkortningar 66 4.8 Att hänvisa till författningstext 68 4.8.1 Författningar 68 4.8.2 Paragrafer 69 4.8.3 Precisionsangivelser 71 4.8.4 Svenska författningar på engelska 72 4.9 Att citera text 73 4.10 Rättsfallsreferat 75 4.11 Genitiv 76 4.12 Vissa skillnader mellan engelskt och svenskt skrivsätt 77

Noter och källförteckningar 79 5.1 Noter 79 5.1.1 Noternas innehåll 79 5.1.2 Placering 83 5.1.3 Typografiska råd 83 5.1.4 Förkortningar i noter 84 5.2 Käll- och litteraturförteckningar 85 5.2.1 Indelning 86 5.2.2 Källornas benämning 89 5.2.3 Noternas anknytning till källförteckningen 92 5.2.4 Internetkällor 94

6 Typografi 97 6.1 Prydlighet 97 6.2 Typografi, marginaler och styckeutformning m m 99 6.2.1 Typografi 99 6.2.2 Marginaler 99 6.2.3 Styckeutformning 100 6.2.4 Kursiveringar och understrykningar 100 6.2.5 Hårda mellanslag 101 6.3 Rubriker 101 6.3.1 Numrering 101 6.3.2 Rubrikernas utseende 102 6.3.3 Förhållandet till efterföljande text 103 6.3.4 Övrigt 104 6.4 Speciell typografi 104 6.4.1 Titelsidor 104 6.4.2 Paginering 105 6.4.3 Uppställningar 105 6.4.4 Tabeller 106

Bedömning av skrivuppgifter 108 7.1 Allmänna bedömningsgrunder 108 7.2 Program för självständigt PM- och uppsatsskrivande 111

8 Uppsatsseminariet och opponentuppgiften 116 Bilagor 119 Bilaga 1 Fördjupningslitteratur 119 Bilaga 2 Engelska namn på svenska författningar 121 Sakregister 123