Axel Holmgren
bestämningen i svensk rätt. Det går inte att bestämma påföljd för ett brott utan att fastställa ett straffvärde. Straffvärdet har som regel en väsentlig betydelse för hur sträng påföljden blir. Det är inte endast domstolar som bestämmer straffvärden – även lagstiftaren med verkar till att bestämma straffvärden genom att ange straffskalor för brotten. I synnerhet på lagstiftnings nivån är straffvärde en rättslig konstruktion som präglas av en påtaglig öppenhet – det relaterar till svårfångade begrepp som skada, skuld och klandervärdhet. Mot bakgrund av straffvärdets avgörande inflytande på in gripandegraden av den straffrättsliga reaktionen är det motiverat att närmare undersöka den principiella grun den för denna konstruktion. Vad betyder det egentligen att ett brott har ett straffvärde?
Straffvärde
Straffvärde är ett centralt begrepp vid påföljds
Straffvärde Som rättslig konstruktion
Axel Holmgren är verksam vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Akademisk avhandling.
ISBN 978-91-7737-159-5
Axel Holmgren
Straffvärde
– som rättslig konstruktion
Axel Holmgren
Förord Det är en gammal sanning i den här sortens förord men det är på många sätt en oförskämt priviligierad tillvaro att vara forskarstuderande i rätts vetenskap. Lite pretentiöst skulle jag likna det vid en avlönad bildningsresa där man själv håller i styråran. Det har varit en otroligt rolig resa. En framstående person skrev för länge sedan i förordet till sin avhandling att hen som nybliven doktorand var av ”uppfattningen att avhandlingsförord var ett ovärdigt och onödigt påfund vars förekomst förmodligen i huvudsak dikterades av tom konventionalism och taktiska beräkningar.” Vid tiden för författandet av förordet hade hen emellertid kommit på bättre tankar. Nackdelen var nu att det inte fanns tillräckligt utrymme för att erkänna alla tacksamhetsskulder. Jag kan känna igen mig i beskrivningen. När jag började som doktorand förstod jag inte hur beroende vi är av andra också när det gäller denna typ av arbete – ingen människa är en ö. Det är alltså många som jag är skyldig ett tack och som mer eller mindre direkt har haft ett formativt inflytande på mig och den här boken. Vissa minns jag inte ens namnet på. Jag skulle t.ex. vilja nämna alla hederliga och hårt arbetande tjänstemän i domstolsvärlden som jag lärde känna (och lärde mig oerhört mycket av) innan jag kom tillbaka till universitetet, liksom alla ambitiösa studenter som jag därefter fick förtroendet att undervisa och handleda (för att därigenom komma till egna viktiga insikter). Jag skulle också vilja tacka alla deltagare i de workshops där jag har haft förmånen att lägga fram delar av projektet, liksom alla som deltog i uppläggnings-, mitt- och slutseminariet. Några personer måste förstås nämnas vid namn. Först och främst ett tack till mina handledare Petter Asp och Jack Ågren för er generositet och prestigelöshet, de stora kunskaper som ni har delat med er av och för att ni har visat mig ett sådant (närapå dödsföraktande) förtroende. Tack även Josef Zila (bl.a. för att du var granskare på slutseminariet och för att du är så genuin), Nils Jareborg (bl.a. för att du åtog dig uppdraget som granskare på halvtidsseminariet och i ett tidigt skede sa att det höll), Claes Lernestedt (bl.a. för ditt engagemang och för att du kanske mer än någon annan lever och andas straffrätt), Henrik Tham (bl.a. för din klokhet och för att du är en sann humanist) och Håkan Westin (bl.a. för din 3
erfarenhet och föredömliga försynthet). Jag måste även tacka Ivar Lavett (bl.a. för att du altruistiskt tog dig tid att läsa och försöka förstå utkast till texten), Dennis Martinsson (bl.a. för eminent korrekturläsning) och Samuel Rudvall (bl.a. för att du som jurist utanför akademin verkligen läste och uttryckte dig uppskattande). Alla fel och otydligheter som, era insatser till trots, säkerligen finns inom dessa pärmar beror naturligtvis helt och hållet på mig. Jag måste också tacka ännu ej nämnda vänliga och kloka själar (som har kommit och gått under åren) i den straffrättsliga forskningsmiljön i det modernismens palats som kallas Södra husen. Ett särskilt tack till Malou Andersson (bl.a. för att du var så snäll mot mig när jag kom som nybliven doktorand) och till Emelie Kankaanpää Thell (bl.a. för ditt skratt). Tack också (utan inbördes ordning) Dennis Andreev, Moa Ek, Olle Högman, Eva Johnsson, Marie Kagrell, Frida Larsson, Susanne Larsson, Maria Rasmussen, Annika Norée och Annika Suominen. Det är vidare många personer utanför straffrätten som ska ha ett tack för att i olika avseenden ha förhöjt den psykosociala arbetsmiljön i korridorerna. Ett förtroligt tack till mina kamrater Martin Leopardi och Maria Nääv. Det har betytt mycket att vi doktorerade tillsammans. För att nämna en handfull andra viktiga namn (utan inbördes ordning): Adam Croon, Louise Dane, Gustav Lindqvist, Erik Sinander och Katharina Voss. Därutöver ska några mer formella (men inte mindre uppriktiga) tack framföras. Tack ska riktas till Juridicum vid Stockholms universitet som försåg mig med en doktorandtjänst och har stått bi med viktiga medel till resor och tryckning. Även Emil Heijnes stiftelse har givit generösa bidrag för produktionen av boken. Tack för det! Stort tack även till Stiftelsen av den 28 oktober för frikostiga bidrag till bokinköp och en synnerligen minnesvärd resa till Norditalien. Iustus ska också ha ett tack för att ni ville ge ut boken. And thanks also to Mr Tim Crosfield for your efficient and crucial assistance with the summary. Och förstås, Hedvig, Ingrid och Dag. För att ni finns. Skrivet i hast i Stockholm sent i maj 2021 Axel Holmgren
4
Innehåll Förord 3 Förkortningar 11 1 INTRODUKTION 13 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5
1.6
Inledning 13 Närmare om straffvärde enligt gällande rätt 14 Syfte 18 Ämnets relevans 20 Något om metod 22 1.5.1 Inledning 22 1.5.2 Rättsvetenskap och metod i allmänhet 23 1.5.3 Rättskällor, rättssystem och juridisk metod 24 1.5.4 Några begrepp som relaterar till avhandlingens metod 28 1.5.4.1 Rättsteorier 29 1.5.4.2 Rättsprinciper 33 1.5.4.3 Förutsebarhet 36 1.5.5 Avhandlingen och rättssystemet 39 1.5.6 Rättsområdet 41 1.5.7 Straffvärdet och rättsområdet 47 Närmare om avhandlingens syfte, disposition och avgränsning 49 1.6.1 Inledning 49 1.6.2 Del 1 – Straffvärdeproportionalitet och straffnivå 50 1.6.3 Del 2 – Straffvärdet i systemet 51 1.6.4 Disposition 52 1.6.5 Avgränsning 53
5
2 UTGÅNGSPUNKTER 55 2.1 Inledning 55 2.2 Nivåperspektiv 55 2.2.1 Absoluta och relativa teorier 55 2.2.2 Nivåtänkande 58 2.2.3 De tre nivåerna 60 2.3 Straffets ändamål 64 2.3.1 Inledning 64 2.3.2 Straffets natur 66 2.3.2.1 Inledning 66 2.3.2.2 Vad är straff? 67 2.3.2.3 Straff och klander 72 2.3.3 ”Absoluta” ändamål 82 2.3.4 Preventiva ändamål 84 2.3.4.1 Inledning 84 2.3.4.2 Allmänprevention 85 2.3.4.3 Individualprevention 90 2.3.4.4 Prevention i vid bemärkelse 95 2.3.5 Kommunikativa ändamål 96 2.3.5.1 Inledning 96 2.3.5.2 Lagöverträdaren 97 2.3.5.3 Brottsoffret 99 2.3.5.4 Allmänheten 103 2.4 Det allmänna rättsmedvetandet 103
3 STRAFFVÄRDEPROPORTIONALITET 107 3.1 Inledning 107 3.2 Straffvärdeproportionalitet och vissa begrepp 108 3.2.1 Begränsande eller bestämmande 108 3.2.2 Kvantifierbarhet och riktning 109 3.2.3 Likabehandling 111 3.2.4 Klander 115 3.2.5 Relativitet 120 3.2.6 Rangordning och spridning 124 3.3 Brottets svårhet 126 3.3.1 Inledning 126 3.3.2 Skada 128 3.3.2.1 Inledning 128 3.3.2.2 Två (delvis) olika sorters skada 131 3.3.2.3 Skada och klandervärdhet 140 6
3.3.2.4 Två (delvis) olika sorters straffvärdeproportionalitet 150 3.3.2.5 Att mäta skada 156 3.3.3 Skuld 163 3.3.3.1 Inledning 163 3.3.3.2 Något om skuldbegreppets orimlighet och nödvändighet 165 3.3.3.3 Allmänt om skuldens betydelse för straffansvar och straffmätning 169 3.3.3.4 Graden av uppsåt eller oaktsamhet 173 3.3.3.5 Motiv 181 3.3.3.6 Två (delvis) olika sorters skuld 184
4 STRAFFNIVÅ 186 4.1 Inledning 186 4.2 En systemextern definition av stränghet 188 4.3 Några bestämmande intressen 193 4.3.1 ”Absolut” proportionalitet 193 4.3.2 Talionsprincipen 195 4.3.3 Det allmänna rättsmedvetandet 198 4.4 Några begränsande intressen 201 4.4.1 Vissa begränsningar inom ramen för proportionalitetsbegreppet 201 4.4.2 Humanitet 202 4.4.3 Ultima ratio 208 4.4.4 Ekonomiska intressen 210 4.5 Straffnivån som en intresseavvägning 212 4.5.1 Två motsatta intressen 212 4.5.2 Framåtblickande proportionalitet 216 4.5.3 Framåtblickande proportionalitet och straffrätt 221 4.5.4 Framåtblickande proportionalitet och straffnivån 226
5 STRAFFVÄRDE I SYSTEMET 233 5.1 Inledning 233 5.2 Det abstrakta straffvärdet 233 5.2.1 Inledning 233 5.2.2 Straffskalor 234 5.2.3 Definition av det abstrakta straffvärdet 237 7
5.3
5.4
8
5.2.4 Abstrakt straffvärde och f-skada 241 5.2.5 Några exempel 242 5.2.5.1 Inledning 242 5.2.5.2 Vissa brottstyper med straffvärden som uteslutande grundar sig i b-skada 245 5.2.5.3 Hastighetsöverträdelse 248 5.2.5.4 Förargelseväckande beteende 249 5.2.5.5 Våldsamt motstånd 250 5.2.5.6 Köp av sexuell tjänst 251 5.2.5.7 Vårdslöshet mot borgenärer 256 5.2.5.8 Grov människosmuggling 259 5.2.5.9 Grovt insiderbrott 264 5.2.5.10 Grovt vapenbrott 267 5.2.5.11 Våldtäkt 274 Det konkreta straffvärdet 277 5.3.1 Inledning 277 5.3.2 Straffvärdet i förhållande till andra faktorer vid påföljdsbestämningen 278 5.3.2.1 Inledning 278 5.3.2.2 Tidigare brottslighet 279 5.3.2.3 Billighetsskälen 280 5.3.2.4 Ungdom 282 5.3.2.5 Brottslighetens art 284 5.3.3 Precision och användningen av straffskalor 289 5.3.4 Något om konkret straffvärde och f-skada 293 5.3.5 De brottsexterna omständigheterna 298 5.3.5.1 Inledning 298 5.3.5.2 Förmildrande omständigheter i 29 kap. 3 § BrB 302 5.3.5.3 Försvårande omständigheter i 29 kap. 2 § BrB 302 Den faktiska straffnivån 313 5.4.1 Inledning 313 5.4.2 Kvantitativ straffnivå 314 5.4.3 Kvalitativ straffnivå 318 5.4.4 Straffnivå och f-skada 320 5.4.5 Drivkrafter bakom förändringar i straffnivån 323
6 AVSLUTNING 329 6.1 Inledning 329 6.2 Sammanfattning 329 6.2.1 Inledning 329 6.2.2 Straffvärdeproportionalitet 331 6.2.3 Straffnivå 336 6.2.4 Straffvärde i systemet 340 6.3 Avhandlingens slutsatser i ett nötskal 345 6.4 Slutsatsernas användbarhet? 347 6.5 Framtiden 350
SUMMARY 354 KÄLLFÖRTECKNING 373 SAKGREGISTER 395
9
Axel Holmgren
bestämningen i svensk rätt. Det går inte att bestämma påföljd för ett brott utan att fastställa ett straffvärde. Straffvärdet har som regel en väsentlig betydelse för hur sträng påföljden blir. Det är inte endast domstolar som bestämmer straffvärden – även lagstiftaren med verkar till att bestämma straffvärden genom att ange straffskalor för brotten. I synnerhet på lagstiftnings nivån är straffvärde en rättslig konstruktion som präglas av en påtaglig öppenhet – det relaterar till svårfångade begrepp som skada, skuld och klandervärdhet. Mot bakgrund av straffvärdets avgörande inflytande på in gripandegraden av den straffrättsliga reaktionen är det motiverat att närmare undersöka den principiella grun den för denna konstruktion. Vad betyder det egentligen att ett brott har ett straffvärde?
Straffvärde
Straffvärde är ett centralt begrepp vid påföljds
Straffvärde Som rättslig konstruktion
Axel Holmgren är verksam vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Akademisk avhandling.
ISBN 978-91-7737-159-5
Axel Holmgren