ISBN 978-91-7737-150-2
Det svenska genomförandet av EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv
Stiftelsen Insolvensrättsligt forum har till ändamål att stödja debatt och forskning om insolvensrättsliga frågor och ambitionen att fungera som pådrivande konstruktiv kraft i utvecklingen av svensk rekonstruktions- och insolvensrätt. Stiftelsen bildades år 1992 och leds av en styrelse med representanter för följande stiftare eller deras nuvarande motsvarigheter: Juridiska institutionen vid Uppsala universitet, Rekonstruktör- & Konkursförvaltarkollegiet i Sverige (REKON), Skatteverket, Stiftelsen Ackordscentralen, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening och Swedbank AB.
Stiftelsen Insolvensrättsligt forum
EU ANTOG UNDER SOMMAREN 2019 ett nytt rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Med anledning av det arrangerade Stiftelsen Insolvensrättsligt forum i oktober samma år en hearing om hur direktivets regler om rekonstruktion bör genomföras i svensk rätt. Till grund för hearingen låg en av Stiftelsen utarbetad promemoria med lagförslag och motivliknande överväganden som omfattade stora delar av direktivets rekonstruktionsregler. Efter hearingen har arbetet med promemorian fortsatt med beaktande av de synpunkter som där framförts. Sedan flera ledamöter i Stiftelsens styrelse utsetts som experter i utredningen har nya promemorietexter fortlöpande tillhandahållits i utredningsarbetet. I samband med att detta avslutas har promemorian färdigställts för publicering i denna bok. Stiftelsens analyser och ställningstaganden i boken överensstämmer i hög grad med de överväganden och förslag som utredningen lägger fram. På ett antal punkter har vi dock avvikande uppfattningar som kan vara av värde att ta del av i anslutning till remiss- och departementsbehandlingen av utredningens betänkande.
Stiftelsen Insolvensrättsligt forum
Det svenska genomförandet av EU:s rekonstruktionsoch insolvensdirektiv
Stiftelsen Insolvensrättsligt forum
Det svenska genomförandet av EU:s rekonstruktionsoch insolvensdirektiv Promemoria framtagen i anslutning till en hearing och en utredning
red. mikael möller
Innehåll
Innehåll Förord 7 Förkortningar och förenklingar 11 Sammanfattning 13 Lagförslag 23 Förslag till ändringar i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion 23 Förslag till ändringar i konkurslagen (1987:672) 50 Förslag till ändringar i förmånsrättslagen (1970:979) 57 Förslag till ändringar i brottsbalken 58 Förslag till ändringar i aktiebolagslagen (2005:551) 59 1
Översikt över direktivet 61
2 Övergripande om direktivets genomförande 64 3 Allmänna bestämmelser 68 Artikel 1 Direktivets syfte och tillämpningsområde 68 4 Ramverk för förebyggande rekonstruktion 70 Artikel 4 Ramverkets tillgänglighet 70 Artikel 5 Obligatorisk rekonstruktör och gäldenärens rådighet 76 Artikel 6 Avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder 80 Artikel 7 Verkningar av ett avbrytande 88 Artikel 8 Rekonstruktionsplaners innehåll 96 Artikel 9 Framläggande och antagande av rekonstruktionsplaner 109 5
Innehåll
Artikel 10 Fastställelse av rekonstruktionsplaner 122 Artikel 11 Gruppöverskridande ”cram-down” 125 Artikel 12 Aktieägare och andra andelsägare 129 Artikel 13 Arbetstagare 130 Artikel 14 Värdering utförd av domstolen 131 Artikel 15 Verkningar av rekonstruktionsplaner 133 Artikel 16 Överklaganden 137 Artikel 17 Skydd för ny finansiering och tillfällig finansiering 139 Artikel 18 Skydd för andra transaktioner i samband med rekonstruktionen 144 Artikel 19 Företagsledares skyldigheter och ansvar vid sannolikhet för insolvens 146 5 Åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion och insolvens effektivare 172 Artikel 25 Domstolar 172 Artikel 26 Rekonstruktörer 175 Artikel 27 Tillsyn, ansvar och ersättning avseende rekonstruktörer 177 6 Slutbestämmelser 180 Artikel 32 Ändringar i EU:s bolagsrättsliga direktiv 180
6
Förord
Förord Under sommaren 2019 antog EU ett nytt rekonstruktions- och insolvensdirektiv, som medlemsstaterna ska genomföra senast den 17 juli 2021 om man inte stöter på särskilda svårigheter, varvid ett års förlängning kan begäras.1 I Sverige tillsattes i september 2019 en offentlig utredning (Rekonstruktionsutredningen) med uppdrag att ta ställning till hur direktivets regler om rekonstruktion ska genomföras och föreslå de lagändringar som inom detta område bedöms vara nödvändiga eller annars lämpliga.2 Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i slutet av februari 2021. Med hänsyn till de relativt omfattande förslag till lagändringar som utredningen väntas lägga fram kommer förlängningsmöjligheten att utnyttjas. Det kan beräknas innebära att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2022. I Stiftelsen Insolvensrättsligt forums regi har rekonstruktionsreglerna i det aktuella direktivet i tidigare versioner analyserats och debatterats vid både 2017 och 2019 års upplagor av konferensen Insolvensrättsligt forum i Uppsala. I linje med ambitionen att fungera som pådrivande konstruktiv kraft i utvecklingen av svensk rekonstruktions- och insolvensrätt, arrangerade Stiftelsen den 10 oktober 2019 i Stockholm också en hearing om direktivets genomförande på det konkreta regelplanet, med deltagande av särskilt inbjudna praktiker, rättsvetenskapare och företrädare för Justitiedepartementet och den då nytillsatta Rekonstruktionsutredningen. Till grund för hearingen låg en promemoria med utarbetade lagförslag jämte motivliknande överväganden, framtagen av undertecknad ordfö1
Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/1023 av den 20 juni 2019 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (Rekonstruktions- och insolvensdirektiv). 2 Se kommittédirektiv 2019:60 (Nya regler om företagsrekonstruktion). Utredare är hovrättspresidenten Ylva Norling Jönsson och sekreterare rådmannen Andreas Gustafsson.
7
Förord
rande i Stiftelsen efter diskussioner och samråd med övriga ledamöter och adjungerade i styrelsen. Promemorian omfattade stora delar av direktivets rekonstruktionsregler, men var långt ifrån komplett. Efter hearingen fortsatte därför skrivarbetet med beaktande av de synpunkter som där framförts. Sedan jag och flera andra ledamöter i styrelsen utsetts som experter i Rekonstruktionsutredningen, har nya promemorietexter successivt tillhandahållits utredningen och kunnat ligga till grund för konstruktiva inpass och förslag i utredningsarbetet. När detta arbete nu närmar sig sitt slut har också promemorian slutligen färdigställts eller, kanske rättare, gjorts så pass klar som dess ändamål påkallar. Den närmare uppläggningen av promemorian framgår av innehållsförteckningen. I grova drag består den av tre delar: en sammanfattning (s. 13–21), våra samlade lagförslag (s. 23–60) samt analyser och ställningstaganden kopplade till de artiklar i direktivet som rör eller har betydelse vid rekonstruktion (s. 64–183). Sammanfattningen tar endast upp de ställningstaganden som görs i promemorian och bland dem bara de viktigaste. För överväganden, övriga ställningstaganden och detaljer hänvisas till analysdelen. Lagförslagen avser de centrala författningsändringar som följer direkt av de ställningstaganden som görs i promemorian. Konsekvensändringar i annan lagstiftning redovisas inte. Analyserna är disponerade efter direktivets kronologi: de företas artikel för artikel. Det betyder att de lagändringar vi förespråkar presenteras successivt oberoende av var de ska placeras in i det gällande svenska regelverket. För en helhetsbild av alla ändringar hänvisas till de samlade lagförslagen i början av promemorian. I promemorian tas genomgående ställning till frågorna: Kräver aktuell artikel någon svensk lagändring? I så fall vilken? Hur bör ändringen konkret genomföras? Promemorian tar också ställning till om andra behövliga lagändringar, som knyter an till sådana ändringar som direktivet omedelbart föranleder, bör genomföras och hur det i så fall ska gå till. Eftersom direktivet redan i sig kräver relativt omfattande lagändringar har viss realistisk återhållsamhet här varit nödvändig, särskilt med tanke på den korta tid som står till buds för implementeringen. Detta måste å andra sidan vägas mot intresset av att åtminstone delar av tidigare angelägna reformförslag, som under
8
Förord
senare decennier nästa undantagslöst blivit liggande utan åtgärd, nu kan genomföras. Jag tackar mina kollegor i styrelsen för alla påpekanden, invändningar och diskussioner som fört projektet framåt och i mål. Särskilt tack också till doktoranden Markus Ehrenpil, utan vilkens bistånd det hade varit ogörligt att nysta upp rekonstruktionsplanerättens mysterier. Uppsala i januari 2021 Mikael Möller (ordförande i Stiftelsen Insolvensrättsligt forum)
9
ISBN 978-91-7737-150-2
Det svenska genomförandet av EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv
Stiftelsen Insolvensrättsligt forum har till ändamål att stödja debatt och forskning om insolvensrättsliga frågor och ambitionen att fungera som pådrivande konstruktiv kraft i utvecklingen av svensk rekonstruktions- och insolvensrätt. Stiftelsen bildades år 1992 och leds av en styrelse med representanter för följande stiftare eller deras nuvarande motsvarigheter: Juridiska institutionen vid Uppsala universitet, Rekonstruktör- & Konkursförvaltarkollegiet i Sverige (REKON), Skatteverket, Stiftelsen Ackordscentralen, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening och Swedbank AB.
Stiftelsen Insolvensrättsligt forum
EU ANTOG UNDER SOMMAREN 2019 ett nytt rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Med anledning av det arrangerade Stiftelsen Insolvensrättsligt forum i oktober samma år en hearing om hur direktivets regler om rekonstruktion bör genomföras i svensk rätt. Till grund för hearingen låg en av Stiftelsen utarbetad promemoria med lagförslag och motivliknande överväganden som omfattade stora delar av direktivets rekonstruktionsregler. Efter hearingen har arbetet med promemorian fortsatt med beaktande av de synpunkter som där framförts. Sedan flera ledamöter i Stiftelsens styrelse utsetts som experter i utredningen har nya promemorietexter fortlöpande tillhandahållits i utredningsarbetet. I samband med att detta avslutas har promemorian färdigställts för publicering i denna bok. Stiftelsens analyser och ställningstaganden i boken överensstämmer i hög grad med de överväganden och förslag som utredningen lägger fram. På ett antal punkter har vi dock avvikande uppfattningar som kan vara av värde att ta del av i anslutning till remiss- och departementsbehandlingen av utredningens betänkande.
Stiftelsen Insolvensrättsligt forum
Det svenska genomförandet av EU:s rekonstruktionsoch insolvensdirektiv