9789177371243 by Smakprov Media AB

ISBN 978-91-7737-124-3

Religionsfrihet

om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra. Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc. Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang.

V. Enkvist H. Lokrantz-Bernitz K. Zillén

Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt

Religionsfrihet OM RÄTTSLIGA SKIFTNINGAR OCH N YA N S E R

Victoria Enkvist Hedvig Lokrantz-Bernitz Kavot Zillén

RELIGIONSFRIHET – om rättsliga skiftningar och nyanser victoria enkvist, hedvig lokrantz-bernitz och kavot zillén

Förord

Förord Religionens roll och betydelse i vårt samhälle har på senare år hamnat i blickfånget. Frågor som om, var och på vilket sätt religiösa uttryck och ageranden ska få utrymme i det offentliga Sverige har varit föremål för såväl rättslig som politisk och allmän debatt. Olika aspekter av religion och religionsfrihet har diskuterats, däribland förbud mot muslimska slöjor i skolan, etableringsstopp för konfessionella friskolor, vägran att ta i hand vid läkarbesök samt vägran att utföra abort m.m. Den här boken reder ut de rättsliga utgångspunkterna för religionsfriheten och analyserar hur rätten till och från religion ska tolkas och tillämpas i det offentliga Sverige, utifrån en av våra svenska grundlagar, regeringsformen (RF), Europakonventionen (EKMR) och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan). Alla dessa tre rättighetsdokument garanterar religionsfriheten i Sverige men på olika sätt och i olika situationer. Religionsfriheten skiljer sig således åt, både vad gäller tillämpningsområdets omfång, begränsningsmöjligheter och metod, beroende på vilket rättighetsdokument som aktualiseras. Boken behandlar ingående när respektive rättighetsdokument ska användas, vilka konsekvenser det får om en viss religiös företeelse bedöms enligt RF, EKMR eller rättighetsstadgan, vilka begränsningar i religiösa yttringar och manifestationer som får göras och de facto görs, hur det går att veta vilket rättighetsdokument som ska användas och hur religionsfriheten får, eller inte får, genomslag i Sverige i praktiken m.m. Bokens huvudsakliga syfte är således att belysa hur religionsfriheten ska förstås, tolkas och tillämpas i olika rättsliga sammanhang, dvs. både hur den har använts och hur den bör användas. Boken tar också upp svåra frågor med koppling till religion som t.ex. skillnaden mellan religion och sedvänja. Är t.ex. vägran att ta i hand självklart en religiös yttring eller kan det vara religiös eller rent av kulturell sedvänja? 5

Förord

Med den här boken vill vi öka kunskapen om religionsfriheten ur ett offentligrättsligt perspektiv. Boken riktar sig till alla som är intresserade av rättighetsfrågor generellt och av religionsfriheten i synnerhet. För att belysa hur religionsfriheten kan få olika betydelse och genomslag i olika sammanhang och kontexter har två utvalda områden inom det svenska välfärdssystemet analyserats närmare, nämligen skolan och hälso- och sjukvård. I bokens första del (kapitel 1) redogörs kort för religionens roll i samhället samt de tolkningsprinciper som läsaren behöver känna till inför den fortsatta läsningen. Bokens andra del (kapitel 2) handlar om hur religionsfriheten är utformad i RF, i EKMR och i EU:s rättighetsstadga samt relationen mellan dessa tre rättighetskomplex.1 Tre flödesscheman presenteras, ett för varje rättighetskomplex. Med dessa flödesscheman vill vi schematiskt tydliggöra gränserna för religionsfriheten och hur rättighetsbedömningarna görs enligt respektive rättighetsdokument. De åskådliggör hur det är möjligt att, genom att följa respektive flödesschema steg för steg, både identifiera själva rättigheten och tillåtligheten av eventuella begränsningar.2 I den tredje delen (kapitel 3–5) ligger fokus på skolan och hälso- och sjukvården. Valet av dessa två välfärdsområden motiveras av att religionsfriheten ofta aktualiseras där samt att det är två viktiga samhällsfunktioner som syftar till att säkerställa goda levnadsvillkor och som stora delar av Sveriges befolkning under sin livstid kommer i kontakt med. Med dessa exempelområden vill vi visa hur lagstiftare och rättstillämpare har reso1

Ett annat instrument av intresse, i synnerhet i förhållande till barn, är barnkonventionen som är svensk lag sedan januari 2020 (lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Prop. 2017/18:196). Eftersom barnkonventionen nyligen inkorporerats i Sverige saknas vägledning i form av rättslig praxis och andra rättskällor kring hur rättigheterna i konventionen, såsom t.ex. religionsfriheten, ska tolkas och tillämpas, vilket är anledningen till att barnkonventionen inte behandlas i denna bok. 2 Bokens första kapitel, som rör de rättsliga metoderna som kan användas för att förtydliga religionsfrihetsbestämmelserna i de olika rättighetskomplexen, är vad vi kan kalla för juridisk-tekniska. Detta innebär att de förmedlar hur bestämmelserna är utformade och vilka frågor som bör ställas med hänsyn till den formella utformningen av reglerna.

Förord

nerat när religionsfriheten aktualiserats i praktiken i olika sammanhang. Frågor som behandlas är t.ex. i vilka situationer och på vilket sätt elevers, lärares, sjukvårdspersonals och patienters religionsfrihet aktualiseras. I dessa delar diskuteras också hur den faktiska tillämpningen inte alltid stämmer överens med utformningen av reglerna, samt vad detta beror på och vilka intressen som rent faktiskt har vägts in i olika bedömningar. Här är kontexten avgörande vilket föranleder författarna att ta ställning i olika frågor, något som i sin tur innebär att det finns flera vägar att gå. Allt kan inte redovisas här men vi har försökt att skapa en så nyanserad bild som möjligt av de olika intressen som vi uppfattar som viktigast avseende religionsfriheten. I den fjärde delen (kapitel 6) diskuteras religionsfrihetens utmaningar och möjligheter i dagens samhälle. Religionsfriheten som sådan står inför stora utmaningar mot bakgrund av de olika, till viss del motstående, intressen som kan göras gällande i samhället. Det ställer stora krav på att de diskussioner som förs och de rättsliga överväganden som görs gällande religionsfrihetens vara eller icke vara är nyanserade och rättsligt förankrade. Boken tar avstamp i författarnas rättsvetenskapliga publikationer rörande religionens roll i samhället utifrån olika rättsliga perspektiv, såsom konstitutionell rätt, europarätt och medicinsk rätt. Finansiering av boken har skett med generöst bidrag från Heijnes stiftelse och med bidrag från Institutet för Rättsvetenskaplig forskning. Slutligen vill vi tacka Ulf Bernitz, Patrik Bremdal och Sverker Scheutz för genomläsning av boken och goda råd. Stockholm och Uppsala i maj 2020 Victoria Enkvist, Hedvig Lokrantz-Bernitz och Kavot Zillén

Innehåll

Innehåll Förord 5 Författarpresentation 8 Förkortningslista 11 DEL I ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 1 Religion, rättigheter och demokrati 21 1.1 Religionens roll och betydelse i samhället 21 1.2 Demokrati och rättighetsskyddets omfång 22 1.3 Rättigheter gentemot vem? 23 1.4 Religion – ett mångfacetterat rättsligt begrepp 24 DEL II DEN RÄTTSLIGA KONSTRUKTIONEN 2 Religionsfriheten i olika rättighetsinstrument 29 2.1 Att välja väg. Tre rättighetsinstrument – olika rättighetsnivåer 29 2.2 Religionsfrihet i EU-rätten 31 2.2.1 Religionsfrihet som grundläggande rättighet inom EU 31 2.2.1.1 Kompetensfrågan 31 2.2.1.2 Kort om EU-rättens förhållande till nationell rätt 33 2.2.1.3 Religionsfrihet i EU:s rättighetsstadga 34 2.2.2 Hur bör religionsfriheten tolkas EU-rättsligt? Några centrala tolkningsprinciper och begrepp 37 2.3 Religionsfriheten i regeringsformen 39 2.3.1 Hur regeringsformen kan göras gällande 39 2.3.2 Religionsfrihet som en absolut rättighet 40 2.3.2.1 En absolut rätt i teorin 41 2.3.2.2 Grundlagstolkning 42 2.3.2.3 Motiven för en absolut utformning 43 13

Innehåll 2.3.3 Vad utgör en rättighetsbegränsning enligt regeringsformen? 47 2.3.4 Religionsfriheten – ett diskrimineringsskydd? 49 2.3.5 En svårdefinierbar rättighet 51 2.4 Religionsfrihet i Europakonventionen och Europadomstolens tillvägagångssätt 52 2.4.1 Europakonventionen som rättskälla 52 2.4.1.1 Europakonventionen som svensk lag, normkonflikter och tolkningsprinciper 52 2.4.1.2 Europakonventionens ställning inom EU-rätten och dess förhållande till rättighetsstadgan 54 2.4.2 Europadomstolens tillvägagångssätt – en metod bestående av fem centrala frågor 56 2.4.2.1 En steg för steg bedömning 56 2.4.2.2 De olika stegen 59 DEL III TILLÄMPNING AV RELIGIONSFRIHET I SKOLA OCH SJUKVÅRD 3 Religionsfrihet inom skolan 75 3.1 Inledning 75 3.1.1 Olika aspekter av religion och religionsfrihet i skolan 75 3.1.2 EU-rättens betydelse på skolområdet 77 3.1.3 Skillnaden mellan undervisning och utbildning 78 3.2 Elevers (och lärares) religionsfrihet i skolan 80 3.2.1 Ett relativt skydd att utöva sin religion i skolan 80 3.2.2 Rätten att bära religiösa kläder och symboler i skolan 81 3.2.2.1 Avsaknaden av ett svenskt förbud mot bärande av religiöst motiverade kläder och symboler 81 3.2.2.2 Bestämmelser om religiösa plagg och symboler i skolans ordningsregler 82 3.2.2.3 Vore ett generellt förbud mot religiösa kläder och/eller symboler i skolan möjligt enligt regeringsformen? 84 3.2.2.4 Rätten att bära religiösa plagg och symboler i det enskilda fallet enligt regeringsformen 86

Innehåll 3.2.2.5 Europakonventionen och Europadomstolens praxis kring bärandet av religiöst motiverad klädsel och religiösa symboler 88 3.2.2.6 Sammanfattning i förhållande till flödesscheman 93 3.2.3 Föräldrars bestämmanderätt i frågor rörande undervisning och utbildning 96 3.2.4 Utövande av religiösa traditioner och sedvänjor i konfessionella skolor 101 3.2.4.1 Skolans värdegrund som utgångspunkt 101 3.2.4.2 Möjligheten att enligt regeringsformen förbjuda religiösa traditioner och sedvänjor som strider mot skolans värdegrund 101 3.2.4.3 Bedömningar enligt artikel 9 Europakonventionen 103 3.2.4.4 Sammanfattning i förhållande till flödesscheman 105 3.2.4.5 Föranleder föräldrarätten någon annan bedömning? 107 3.3 Skolplikt, rörelsefrihet och befrielse från undervisning – ett religionsfrihetsperspektiv 109 3.3.1 Regleringen av undervisning i regeringsformen och skollagen 109 3.3.1.1 Kravet på att delta i obligatorisk undervisning 109 3.3.1.2 Möjligheten att lämna klassrummet för religiösa göromål – rörelsefriheten enligt regeringsformen 110 3.3.1.3 Hemundervisning och befrielse från obligatorisk undervisning 110 3.3.2 Europadomstolens syn på hemundervisning och befrielse från obligatorisk undervisning av religiösa skäl 113 3.3.3 Sammanfattning i förhållande till flödesscheman 116 3.4 Rätten att starta och driva konfessionella skolor 119 3.4.1 Inledning 119 3.4.2 Det konstitutionella perspektivet – regeringsformen 120 3.4.3 Europadomstolens praxis kring rätten att starta och driva skolor 122 3.4.4 Det EU-rättsliga perspektivet – en del av marknadsintegrationen 124

Innehåll 4 Religionsfrihet inom hälso- och sjukvården 127 4.1 Inledning 127 4.2 Patientens religionsfrihet – exemplet med underlåten handskakning 128 4.2.1 Inledning 128 4.2.2 Handskakningsmål inom vården 129 4.2.3 Underlåten handskakning och religionsfrihet 130 4.2.4 Sammanfattning i förhållande till flödesscheman 131 4.3 Patientens religionsfrihet – exemplet med omskärelse av pojkar 133 4.3.1 Inledning 133 4.3.2 Vad menas med omskärelse? 134 4.3.3 Religiöst motiverad omskärelse i förhållande till regeringsformen 134 4.3.3.1 Utgör omskärelse religionsutövning och får den i så fall begränsas? 134 4.3.3.2 Är omskärelselagen en begränsning av religionsfriheten? 135 4.3.4 Sammanfattning i förhållande till flödesscheman 136 4.4 Vårdpersonalens religionsfrihet – exemplet med vårdvägran 138 4.4.1 Inledning 138 4.4.2 Vårdvägran med utgångspunkt i de s.k. ”barnmorskemålen” 138 4.4.3 Arbetsdomstolens slutsatser om religionsfriheten i barnmorskemålen 140 4.4.4 Vårdvägran som religionsutövning enligt regeringsformen 142 4.4.5 Vårdvägran som religionsutövning enligt Europakonventionen 143 4.4.6 Sammanfattning i förhållande till flödesscheman 144 4.5 Vårdpersonalens religionsfrihet – exemplet med bärande av religiöst grundade klädesplagg 146 4.5.1 Inledning 146 4.5.2 Två domstolsavgöranden om religiöst grundad vägran att bära kortärmad arbetsdräkt 146 4.5.3 Är bärandet av religiöst betingad klädsel religionsutövning enligt regeringsformen? 148 4.5.4 Är bärandet av religiöst betingad klädsel religionsutövning enligt Europakonventionen? 150

Innehåll 4.5.5 Är det tillåtet att begränsa vårdpersonalens bärande av religiöst grundade klädesplagg enligt Europakonventionen? 151 4.5.6 Sammanfattning i förhållande till flödesscheman 154 5 Negativ religionsfrihet inom skola och sjukvård 156 5.1 Den negativa religionsfriheten – andra sidan av myntet 156 5.2 Negativ religionsfrihet inom skolan 157 5.2.1 Elevens negativa opinionsfriheter enligt regeringsformen 157 5.2.2 Rätten att slippa andras religiösa manifestationer i skolan – Europadomstolens praxis 159 5.2.3 Sammanfattning i förhållande till flödesscheman 160 5.3 Negativ religionsfrihet inom missbruksvård 162 5.3.1 Inledning 162 5.3.2 Religiöst grundad behandling – tolvstegsmetoden 163 5.3.3 Tolvstegsbehandling inom svensk missbruksvård 164 5.3.4 Negativ religionsfrihet i fråga om religiös ed 164 5.3.4.1 Att avlägga en religiös ed inom tjänsten 164 5.3.4.2 Krav på religiös ed och sinnesrosbönen 166 5.3.5 Sammanfattning i förhållande till flödesscheman 168 DEL IV AVSLUTANDE REFLEKTIONER 6 Religionsfriheten i dagens samhälle – utmaningar och möjligheter 173 6.1 Rättigheter – för vem och varför? 173 6.2 Religionens roll i samhället – under ständig förändring 176 6.3 Förhållandet mellan skolans fostransuppdrag och religionsfriheten 178 6.4 Religion som politiskt verktyg 181 6.5 Slutord 183 Litteratur 185 Rättspraxis 189 Sakregister 195

1 Religion, rättigheter och demokrati

1 Religion, rättigheter och demokrati 1.1 Religionens roll och betydelse i samhället Religion och religionsfrihet är aktuella ämnen och frågor kring religionsfrihetens gränser prövas ständigt i dagens samhälle. Religionen har under den senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet fått en ökad politisk uppmärksamhet i både positiv och negativ bemärkelse. Religion anges inte sällan vara förklaringen till olika konflikter, både på nationell och internationell nivå, men religion lyfts även fram som en viktig del av det sociala skyddsnätet i krissituationer och när folk söker gemenskap. Religion är också en viktig del av många människors identitet. Den rättsliga definitionen och förståelsen av begreppen religion och religionsfrihet bör dock inte sammanblandas med allmängiltiga, teologiska eller filosofiska definitioner. Det hävdas inte sällan att religionsfriheten är ett av fundamenten i ett demokratiskt samhälle.3 Samtidigt visar såväl nationell som konventionsrättslig praxis på en helt annan inställning. Sekulära värden ses ibland som mer skyddsvärda och begrepp som neutralitet och rationalitet används som motpoler till religiösa värden. Religionens roll i Sverige har förändrats över tid och är just nu inne i vad som verkar vara en förändringsfas, som i hög grad relaterar till vår samtid och de värden som vi idag bedömer som prioriterade såsom säkerhet, integritet, individuella rättigheter, demokratisering, etc. De rättsliga ramarna för religionsfriheten är därför intressanta och viktiga att tydliggöra och förstå. Centrala frågor som blir relevanta att diskutera är bland annat hur regleringarna rörande religionsfrihet är utformade och hur de ska tolkas och tillämpas i konkreta situationer. Eftersom det ständigt 3

Se t.ex. Europadomstolen i Kokkinakis mot Grekland, nr 14307/88, 25 maj 1993, p. 31.

1 Religion, rättigheter och demokrati

pågår debatter och diskussioner om religion, om dess roll i samhället och om religionsfrihetens gränser finns det också behov av att klargöra vissa begrepp. Vad är det som avses med religion och religionsfrihet idag? Är den rättsliga betydelsen densamma som den allmänspråkliga och varför är det så viktigt att få svar på dessa frågor? I denna bok illustreras hur den skiftande tillämpningen av religionsfriheten är beroende av både begreppsförståelse och vilka motstående intressen som förs fram. Förhoppningen är att förmedla en nyanserad beskrivning av religionsfrihetsskyddets innehåll och omfång i fråga om tolkning och tillämpning med avstamp i två centrala välfärdsområden i samhället, nämligen skola och hälso- och sjukvård.

1.2 Demokrati och rättighetsskyddets omfång Rättighetsskyddet är nära förknippat med moderna demokratier och är en grundpelare i demokratiska samhällen och rättsstater. De s.k. positiva opinionsfriheterna, varav religionsfriheten är en, är av särskild demokratisk betydelse eftersom de garanterar rätten att yttra sig, rätten att samlas, rätten att informera och låta sig informeras etc., företeelser som är nödvändiga för att en demokrati ska fungera.4 Ytterligare förutsättningar för en fungerande modern demokrati är att staten på olika sätt stärker och värnar individens möjligheter till inflytande samt att staten vidtar åtgärder för att främja och säkerställa respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna. Rättigheterna omfattar normalt alla, såväl majoritetsgrupper som minoritetsgrupper, men rättigheter brukar framför allt ses som ett skydd för minoriteter. Rättighetskomplexen kan beskrivas som en begränsning av lagstiftarens handlingsutrymme i formell mening. Trots denna inbyggda begränsning av vad lagstiftaren kan och får göra är det framför allt hur rättigheterna tolkas och tillämpas som avgör hur starkt skyddet för minoritetsgrupper blir och hur deras 4

De positiva opinionsfriheterna återfinns i 2 kap. 1 § RF. Till opinionsfriheterna räknas yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.

1 Religion, rättigheter och demokrati

möjligheter att finnas till och uttrycka sig är i praktiken. Med andra ord, även om rättigheterna finns nedtecknade i olika rättighetsinstrument är det faktiska skyddet beroende av hur man tillämpar rättigheterna och vilka möjligheter det finns att begränsa dem. Detta avgör omfattningen av skyddet rent faktiskt. En annan viktig aspekt av rättighetsskyddets omfattning är hur vissa begrepp tolkas. Det är avgörande att veta vad som menas med olika begrepp när det ska fattas beslut av olika slag eller när det ska avgöras om regler ska tillämpas eller ej. Med det sagt är det inte nödvändigt eller ens möjligt att ha enhetliga definitioner på alla begrepp men det bör finnas en medvetenhet om att begrepp kan vara mångtydiga.5 Religion är ett exempel på ett mångtydigt begrepp som kan tolkas och förstås på många olika sätt, vilket påverkar tillämpningen. Med rättighetsdiskursens genomslag under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet har rättigheter som tidigare levt ett undanskymt liv fått ökat utrymme och ny rättspraxis har utvecklats av domstolarna. Religionsfriheten är en sådan rättighet. Friheten som sådan har funnits i den svenska konstitutionen länge, längre än de flesta rättigheter. Den har dock haft olika utformning genom åren. I 1809 års regeringsform var till exempel religionsfriheten en relativ rättighet och gick därför att begränsa, men bara under vissa givna förutsättningar. Idag är religionsfriheten den enda av våra svenska opinionsfriheter som till utformningen är absolut. Tekniskt sett är religionsfriheten därmed inte möjlig att begränsa. Detta är dock en sanning med modifikation, vilket illustreras i denna bok.

1.3 Rättigheter gentemot vem? Rättigheterna i RF:s rättighetskatalog (RF 2 kap.), däribland religionsfriheten, ska garanteras av det allmänna. Hit räknas stat och kommun, inklusive domstolar, myndigheter och skolor. Detsamma gäller rättig5

Domstolar, såsom Högsta domstolen (HD), Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), Europadomstolen och EU-domstolen söker dock fixera grundläggande begrepp i sin rättspraxis.

1 Religion, rättigheter och demokrati

heterna i EKMR. Att skyddet gäller gentemot det allmänna innebär, både enligt RF och EKMR, att det inträffade på något sätt måste kunna hänföras till stat eller kommun. En enskild som anser sig ha fått en rättighet, t.ex. sin religionsfrihet, kränkt av det allmänna kan föra en process om det i domstol. Här bör nämnas att konventionsstaterna även har en positiv förpliktelse att skydda enskilda mot tredje parts kränkningar. Det innebär ett ansvar att vidta åtgärder, t.ex. genom lagstiftning, för att förhindra att expempelvis företag orsakar eller bidrar till kränkningar av enskildas religionsfrihet. I processer inför svenska domstolar kan rättighetsskyddet i både RF och EKMR åberopas. De gäller parallellt. Däremot kan en enskild inte föra sin sak till Europadomstolen för prövning utan att först ha uttömt alla inhemska rättsmedel, vilket innebär att målet först måste ha förts så långt det varit möjligt inom det svenska nationella domstolssystemet. Rättighetsskyddet i EU:s rättighetsstadga ska tillämpas av EU:s institutioner men också av EU:s medlemsstater när de tillämpar unionsrätt. Ett krav för rättighetsstadgans tillämplighet är alltså att den aktuella händelsen, t.ex. en rättighetskränkning, berör EU-rätt. Situationen kan exempelvis röra den fria rörligheten eller något implementerat EU-direktiv. Om den aktuella situationen berör EU-rätt kan många av rättighetsstadgans bestämmelser åberopas direkt i svensk domstol eftersom de har s.k. direkt effekt (se vidare avsnitt 2.2.1.2). Religionsfriheten är en sådan rättighet. Däremot kan en enskild inte själv föra ett mål till EU-domstolen. För att ett mål ska nå EU-domstolen krävs vanligtvis att en svensk domstol under pågående process ber EU-domstolen om hjälp med tolkningen av EU-rätten genom ett s.k. förhandsavgörande. Det är dock fortfarande den nationella domstolen som dömer i målet.

1.4 Religion – ett mångfacetterat rättsligt begrepp Någon tydlig rättslig definition av begreppet religion finns inte i något av de här aktuella rättighetsinstrumenten, dvs. varken i RF, EKMR eller i EU:s rättighetsstadga. Inom andra områden än juridiken finns dock 24

1 Religion, rättigheter och demokrati

flera olika definitioner. När det gäller religion och dess betydelse görs t.ex. inom religionssociologin en indelning i substantiella och funktionella definitioner. Substantiella definitioner fokuserar på religionens innehåll, det vill säga syftar till att förklara vad religion är. I substantiella definitioner fokuseras ofta på objektet för tron som till exempel en tro på gudomliga väsen. Denna form av definitioner har fått kritik för att ofta vara etnocentrisk i den mening att de utgår från en västerländsk syn på vad en religion kan tänkas innehålla. Religioner som kan exkluderas enligt denna definition är exempelvis olika former av hinduism och buddism. Exkluderingen av buddism beror på att inom vissa former av buddism är frånvaron av gudomar en grundläggande förutsättning för tron. Att överhuvudtaget benämna något som ”övernaturligt” har till och med hävdats vara en skiljelinje som förutsätter den västerländska upplysningstidens rationalism. Funktionella definitioner av religionsbegreppet syftar till att ange vilka uppgifter och funktioner religionen har för människorna i samhället. Flera av de funktionella definitionerna innebär att religionen är människans försök att skapa mening och identitet i tillvaron. Funktionella definitioner anknyter ofta, som följer av namnet, till funktionalitet som till exempel syftar till att skapa mening eller styrka. En kritik mot funktionella definitioner är att det på grund av definitionens utformning är svårt att hitta skillnader mellan religiösa och icke-religiösa livsåskådningar. Funktionella definitioner är dock inte etnocentriska i samma omfattning som substantiella definitioner då de inte fokuserar på innehållet i religionen utan på betydelsen för individen och i samhället. Indelningen i substantiella och funktionella definitioner är inte direkt tillämplig i en juridisk kontext men de olika formerna av definitioner kan kanske bidra till en ökad förståelse för olika synsätt på religion och dess roll i samhället. En ökad förståelse för vad religion är leder i bästa fall i sin tur till att domstolar och myndigheter enklare kan utveckla sin rättstillämpning och efterhand bilda en någorlunda enhetlig rättspraxis. Det torde dock inte vara möjligt att samla och förena alla rådande uppfattningar om vad religion är och ge en adekvat och enhetlig definition som fungerar rättsligt. Ett sådant försök skulle kunna resultera i att mindre kända religiösa gruppers definition och uppfattning om religion 25

1 Religion, rättigheter och demokrati

exkluderas. Risken för att rådande samhällsvärderingar påverkar hur religion definieras måste också tas i beaktande. Dessutom kan begreppet religion inte alltid särskiljas från exempelvis kulturella uttryck och traditioner, vilket bland annat påpekats i förarbetena till diskrimineringslagen (2008:567, nedan DL).6 Även om det vore möjligt att fastställa en enhetlig definition av begreppet religion, är det inte nödvändigtvis önskvärt. Genom att precisera vad religion är, uttrycks även vad religion inte är. Fördelarna med en öppen definition kan således anses överväga, inte minst mot bakgrund av att begreppet då lättare kan anpassas till ett pluralistiskt och föränderligt samhälle. Även om det saknas en enhetlig definition av religion, så har Europadomstolen i sin praxis gett uttryck för att bland annat världs religionerna och olika varianter av dessa ska betraktas som skyddsvärda religioner. Europadomstolen har även i övrigt varit generös i sin bedömning av vad som utgör en religion eller tro (se avsnitt 2.4.2). Att det saknas en rådande definition av vad religion är påverkar dock sannolikt utrymmet för den rättsliga tolkningen. Hur stort tolkningsutrymmet är varierar bland annat på kontexten. Några andra begrepp som aktualiseras i religionsfrihetssammanhang är utöva och manifestera. Hur dessa begrepp förstås är avgörande för til�lämpningen av religionsfriheten, något som behandlas närmare i kapitel 3 och 4.

Prop. 2007/08:95 s. 120 ff.

ISBN 978-91-7737-124-3

Religionsfrihet

V. Enkvist H. Lokrantz-Bernitz K. Zillén

Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt

Religionsfrihet OM RÄTTSLIGA SKIFTNINGAR OCH N YA N S E R

Victoria Enkvist Hedvig Lokrantz-Bernitz Kavot Zillén