9789177371212 by Smakprov Media AB

ISBN: 978-91-7737-121-2

Känneteckensrätt

Stojan Arnerstål är advokat samt jur. dr och docent i civilrätt. Han är verksam vid advokatfirman Vinge. Han har tidigare publicerat ett flertal böcker och artiklar inom varumärkes rätten.

Stojan Arnerstål

oken ger läsaren en allmän översikt av känneteckensrätten, dvs. varumärkes- och företagsnamnsrätten. Framställningen syftar till att ge läsaren en lättillgänglig genomgång av de viktigaste principfrågorna på området. Rättsfall och åskådliggörande exempel används genomgående för att konkretisera känneteckensrättens innehåll och ge läsaren en snabb orientering i centrala frågor. I boken diskuteras särskilt vilka förutsättningar som krävs för att ett kännetecken ska erhålla ensamrätt samt vilka omständigheter som är relevanta vid en intrångsbedömning. Boken är avsedd för både universitetsstuderande och praktiskt verksamma jurister som har ett behov av en introduktion till känneteckensrätten.

Stojan Arnerstål

Känneteckensrätt S K Y D D F Ö R VA R U M Ä R K E N O C H F Ö R E TA G S NA M N

KÄNNE TECKENSRÄTT Skydd för varumärken och företagsnamn stojan arnerstål

© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2022 Upplaga 1:1 ISBN 978-91-7737-121-2 Produktion: eddy.se ab, Visby 2022 Omslag: John Persson Omslagsillustration: Shutterstock Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Telefon: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Eurographic Group, 2022

Innehåll Förord 9 VARUMÄRKESRÄTT

1 Varumärken i samhället 13 2

Regelverket 18 2.1 Nationell lagstiftning 18 2.1.1 Varumärkeslagen 18 2.1.2 Varumärken och varukännetecken 20 2.1.3 Kollektiv-, garanti- och kontrollmärken 21 2.2 EU-rättslig harmonisering 22 2.3 Internationella konventioner 24 2.3.1 Pariskonventionen och TRIPS 24 2.3.2 Madridsystemet 25 2.3.3 Niceöverenskommelsen 26

3 Ensamrättens uppkomst genom registrering 27 3.1 Formella registreringskrav 27 3.1.1 Kraven på ansökan och ingivningsdag 27 3.1.2 En tydlig återgivning av varumärket 27 3.1.3 Förteckning över varor och tjänster 29 3.2 Registreringshinder 31 3.2.1 Allmänna registreringsvillkor 33 3.2.1.1 Kravet på särskiljningsförmåga 33 3.2.1.2 Ursprunglig särskiljningsförmåga 37 3.2.1.3 Förvärvad särskiljningsförmåga 38 3.2.1.4 Särskiljningsförmåga för okonventionella kännetecken 41 3.2.2 Former eller andra egenskaper som följer av varans art, teknisk funktion eller ger ett betydande värde 43 3.2.2.1 Identifiering av väsentliga särdrag 43

Innehåll 3.2.2.2 Varans art 47 3.2.2.3 Tekniskt resultat 49 3.2.2.4 Betydande värde 51 3.2.3 Absoluta registreringshinder 53 3.2.3.1 Skyddet av allmänna intressen 53 3.2.3.2 Registrering i ond tro 59 3.2.4 Relativa registreringshinder 62 3.3 Invändningsförfarandet 64 4 Ensamrättens uppkomst genom inarbetning 67 5 Ensamrättens innehåll 72 5.1 Varumärkesintrång 72 5.2 Användning i näringsverksamhet 73 5.3 Intrång vid dubbel identitet 75 5.3.1 Ursprungsangivelsefunktionen 80 5.3.2 Kvalitetsgarantifunktionen 81 5.3.3 Reklamfunktionen 82 5.3.4 Investeringsfunktionen 83 5.3.5 Kommunikationsfunktionen 84 5.4 Förväxlingsrisk 85 5.4.1 Inledning 85 5.4.2 Identiska eller liknande märken 86 5.4.3 Identiska eller liknande varor eller tjänster 89 5.4.4 Särskiljningsförmågans betydelse vid intrångsbedömningen 93 5.4.5 Övriga omständigheter av betydelse vid förväxlingsbedömningen 94 5.5 Utökat skydd för kända varumärken 96 5.5.1 Bakgrund 96 5.5.2 Känt inom en betydande del av omsättningskretsen och kravet på länk mellan varumärkena 98 5.5.3 Otillbörlig fördel eller skada av det kända varumärket 101 5.5.3.1 Skada på särskiljningsförmåga (urvattning) 102 5.5.3.2 Skada på anseende (nedsvärtning) 103 5.5.3.3 Otillbörlig fördel av särskiljningsförmåga eller renommé (snyltning) 104 5.5.4 Skälig anledning 105

Innehåll 6 Inskränkningar i ensamrätten 108 6.1 Begränsning av ensamrätten 109 6.1.1 Personnamn eller adress 110 6.1.2 Varans eller tjänstens egenskaper 111 6.1.3 Användning för att identifiera eller hänvisa till innehavaren 112 6.1.4 Användning i enlighet med god affärssed 113 6.2 Konsumtion av ensamrätten 114 7 Sanktioner och säkerhetsåtgärder 120 7.1 Straffansvar 121 7.2 Vitesförbud 123 7.3 Ersättning och skadestånd 125 7.4 Informationsföreläggande och intrångsundersökning

130

8 Ensamrättens varaktighet och upphörande 132 8.1 Ogiltighet och hävning 133 8.2 Verkligt bruk av registrerade varumärken 136 8.3 Degeneration 141 FÖRETAGSNAMN

145

Företagsnamnets funktion

147

Ensamrättens uppkomst

149

Ensamrättens innehåll

Ensamrättens upphörande

152 154

13 Något om det korsvisa skyddet mellan varumärken och företagsnamn 156 Referenslista 159 Rättsfallsregister 161 Sakregister 171

Förord

Förord Syftet med denna bok är att ge läsaren en allmän översikt av känneteckensrätten, dvs. varumärkes- och företagsnamnsrätten. Boken ger en strukturerad och lättillgänglig sammanställning av svensk och europeisk känneteckensrätt. Fokus har lagts på de viktigaste frågorna som förklarar hur ensamrätten uppkommer samt vad ensamrätten innebär, för att ge läsaren en god inblick i rättsområdet. Innehållet utgör följaktligen inte en heltäckande beskrivning av alla frågor som kan uppkomma på området. Avsikten är att boken ska kunna användas som litteratur av juriststudenter och andra som har ett behov av en introduktion till känneteckensrätten. Under arbetet med boken har Bengt Domeij, Vladimir Bastidas, Johan Axhamn och Ulrika Wennersten bidragit med värdefulla synpunkter, för vilket jag är mycket tacksam. Tack också till mina kollegor på Vinge som på olika sätt bidragit med sin tid och stöttning, särskilt Axel Lennartsson och Emma Gustavsson som förtjänstfullt korrekturläst hela manuset. Slutligen riktas ett tack till Pia Wahren och Iustus samt Jenny Norden ankar och eddy.se för fint samarbete under publiceringsprocessen. Material har beaktats till och med december 2021. Eventuella synpunkter på bokens innehåll och utformning inför framtida revideringar mottas tacksamt till stojan.arnerstal@vinge.se. Stockholm, april 2022 Stojan Arnerstål

1 Varumärken i samhället

1 Varumärken i samhället Varumärken finns överallt omkring oss i samhället. Det grundläggande syftet med varumärken är att ge företag möjlighet att identifiera och marknadsföra sina varor och tjänster. Varumärket blir den symbol som representerar företagets identitet och profil – ett materialiserande av företagets goodwill. Varumärken kan representera betydande ekonomiska värden för innehavarna. Det är extremt stora belopp som kan stå på spel. Magasinet Forbes (www.forbes.com) publicerar årligen en rapport (The World’s Most Valuable Brands) med en lista över de 100 mest värdefulla varumärkena i världen. För år 2020 värderades exempelvis varumärket Apple till drygt 240 miljarder dollar, tätt följt av varumärkena Google och Amazon med en värdering på ca 200 respektive 160 miljarder dollar. Varumärken fyller en viktig funktion också för konsumenter. Det blir lättare för konsumenter att identifiera en efterfrågad produkt eller tjänst om dessa är märkta med ett kännetecken som individualiserar den aktuella produkten eller tjänsten. Det skulle vara svårt att handla i en matbutik om det inte finns kännetecken som särskiljer en tillverkares produkter från andra tillverkares produkter. Märkningen förenklar följaktligen inköpsprocessen för konsumenter och minskar sökkostnaderna. Alternativet vid inköp av exempelvis mat skulle annars vara att konsumenter tvingas smaka sig fram under inköpsprocessen. Varumärket möjliggör för konsumenterna att välja de produkter eller tjänster som motsvarar vissa förväntningar, t.ex. avseende smak, användningsegenskaper, prestige eller andra abstrakta förhållanden. Ensamrätten till ett kännetecken ger innehavaren en ensamrätt att använda detta i näringsverksamhet som en symbol för innehavarens varor eller tjänster. Skyddet gäller som utgångspunkt i förhållande till samma eller liknande kännetecken som används för varor eller tjänster av samma eller liknande slag – om det finns en risk för förväxling. Kända varumärken kan dessutom erhålla ett utökat skydd som innebär att intrång kan göras gällande även om ett identiskt eller liknande kännetecknen används 13

1 Varumärken i samhället

för andra slags varor eller tjänster, under förutsättning att det finns risk för skada eller snyltning. Innebörden av ensamrätten förklaras i kapitel 5. De vanligaste formerna av varumärken utgörs av ordmärken eller figurmärken. Ett ordmärke består uteslutande av ord eller bokstäver, siffror eller andra vanliga typografiska tecken (exempelvis frågetecken eller utropstecken). Till exempel är EU-varumärket ”Coca-Cola” registrerat som ett ordmärke (registreringsnummer 002091569). Figurmärken är varumärken som innehåller icke-standardiserade tecken, stiliserad text eller layout, grafiska element eller färger. Ett exempel är följande logotyp som är registrerad i Sverige sedan 1952 som varumärke för alkoholfria drycker (registreringsnummer 74978):

Ett annat exempel, där de figurativa inslagen har ännu större betydelse, är följande svenska registrering (registreringsnummer 356058):

I samtliga exempel ovan pekar respektive varumärke på samma kommersiella ursprung, även om uttrycket i förhållande till orden och figurerna skiljer sig åt. Det finns inte många begränsningar för vad som kan utgöra ett varumärke. Enligt 1 kap. 4 § varumärkeslagen (SFS 2010:1877) kan ett varumärke bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i Patent- och registreringsverkets (PRV) varumärkes register. I bestämmelsens andra stycke exemplifieras detta med ord, figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud samt formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning. 14

ISBN: 978-91-7737-121-2

Känneteckensrätt

Stojan Arnerstål är advokat samt jur. dr och docent i civilrätt. Han är verksam vid advokatfirman Vinge. Han har tidigare publicerat ett flertal böcker och artiklar inom varumärkes rätten.

Stojan Arnerstål

Känneteckensrätt S K Y D D F Ö R VA R U M Ä R K E N O C H F Ö R E TA G S NA M N