Red. Anna Jonsson Cornell
Komparativ konstitutionell rätt
Författarna är verksamma vid universitet i Sverige, Finland och Kina och kapitlet om EU är författat av Allan Rosas, f.d. domare i EU-domstolen.
Red. Anna Jonsson Cornell
KOMPARATIV KONSTITUTIONELL RÄTT som ämne och metod är här för att stanna. Få juridiska problem är i dag renodlat nationella till sin karaktär och lösning. Vi lever i en tid av globalisering och gränsöverskridande samarbete. I denna bok ges en introduktion till den komparativa konstitutionella rättens teoretiska och metodologiska utmaningar. EU-rättens förhållande till komparativ konstitutionell rätt behandlas ingående i ett särskilt kapitel. Därutöver behandlas nio olika konstitutionella system: Sveriges, Finlands, Tysklands, Frankrikes, Det förenade kungarikets, Turkiets, Rysslands, USA:s och Kinas. Boken är relevant för såväl juridikstuderande som statsvetare med ett intresse för jämförande politik, praktiserande jurister i behov av en introduktion till komparativ konstitutionell rätt och ingång till olika främmande rättssystem, och övriga med ett intresse för och behov av komparativ rätt.
3
ISBN 978-91-7737-105-2
Komparativ konstitutionell rätt – TREDJE UPPLAGAN –
Komparativ konstitutionell rätt Tredje upplagan
Red. Anna Jonsson Cornell
Innehåll
Innehåll
Förord 7 Anna Jonsson Cornell
Inledning 9 Anna Jonsson Cornell
DEL 1 Den komparativa konstitutionella rättens teori och metod – en introduktion 17 Anna Jonsson Cornell
Komparativ konstitutionell rätt ur ett EU-perspektiv 41 Allan Rosas
DEL 2 Introduktion 63 Anna Jonsson Cornell Sverige 73 Fredrik Sterzel
Finland 95 Jaakko Husa
Tyskland 121 Thomas Bull och Olof Wilske
Frankrike 149 Anna-Sara Lind
5
Innehåll
Det förenade kungariket 179
Iain Cameron
Turkiet 211 Mona Samadi
Amerikas förenta stater (USA) 235
Thomas Bull och Olof Wilske
Ryssland 269 Anna Jonsson Cornell och Åsa Elmerot Folkrepubliken Kina 301
Per Sevastik
Sammanfattning och avslutande reflektioner 353 Anna Jonsson Cornell
Författarpresentationer 359 Sakregister 361
6
Inledning
Inledning Anna Jonsson Cornell
Introduktion till komparativ konstitutionell rätt Ämnet komparativ konstitutionell rätt är under ständig utveckling. Dess praktiska betydelse ökar i och med den fördjupade integrationen och samarbetet inom den Europeiska unionen samt i takt med den ökande globaliseringen och olika former av gränsöverskridande samarbete. EU-domstolen och Europadomstolen för mänskliga fri- och rättigheter använder sig av komparativ konstitutionell rätt i sin rättstillämpning. Komparativ rätt spelar även en viktig roll vid global och regional rättslig harmonisering. En komparativ metod kan till exempel användas för att jämföra olika rättsordningar i jakt på en minsta gemensam nämnare eller för att undersöka huruvida det överhuvudtaget är möjligt att försöka harmonisera lagstiftningen inom ett visst rättsområde. Få juridiska problem är numera renodlat nationella till sin karaktär och lösning. Parallellt med denna utveckling växer det internationella samarbetet mellan forskare vilket leder till en ökad internationalisering av rättsvetenskapen – en utveckling som är särskilt påtaglig inom den konstitutionella rätten. Medan komparativ rätt i generell bemärkelse har varit en etablerad metod och vetenskap sedan början på 1900-talet har komparativ konstitutionell rätt vuxit i betydelse och inflytande sedan mitten på 1900-talet för att i början på 2000-talet bli ett etablerat rättsvetenskapligt ämne och juridisk metod. Forskning med fokus på komparativ konstitutionell rätt bedrivs ofta, men inte uteslutande, i tvärvetenskapliga sammanhang som inkluderar såväl statsvetenskapliga som sociologiska perspektiv vid sidan om de rättsliga. Forskningen tenderar att fokusera på konstitutioners framväxt, design, politiska och rättsliga betydelse samt deras beständighet. Frågor av intresse kan vara maktdelning, rättighetsskydd, lagstiftningsprocesser samt olika institutioners befogenheter och ansvar, särskilt domstolarnas ställning i det konstitutionella systemet. Konstitutioner som historiska dokument och identitetsformande instrument utgör andra perspektiv som kan inkluderas i komparativ konstitutionell rätt.
9
Anna Jonsson Cornell
Inte bara forskare har kommit att intressera sig för komparativ konstitutionell rätt. Efterfrågan från exempelvis domstolar, domare, lagstiftare, advokater och internationella biståndsorganisationer på komparativa konstitutionellrättsliga analyser har aldrig varit så stor som den har kommit att bli sedan 1950-talet och framåt. Vad beror detta ökande intresse och behov av komparativ konstitutionell rätt på? Det är primärt fyra samhälleliga och politiska fenomen som har bidragit till ett ökat intresse för komparativ konstitutionell rätt, nämligen de demokratiseringsprocesser som har ägt rum under 1900-talets senare hälft, den ökande globaliseringen som vi sett med anledning av öppnare gränser och effektivare transport- och kommunikationsmedel vilket i sin tur lett till ett ökat inslag av gränsöverskridande transaktioner och samarbeten, samt internationalisering av rätten i generell bemärkelse och till sist europeiseringsprocessen med anledning av Europeiska unionens och Europarådets ökande antal medlemmar och fördjupade samarbete. Det är svårt att särskilja dessa fyra processer eftersom de går in i varandra och sker parallellt. Låt oss börja med demokratiseringsprocesserna. Efter andra världskrigets slut genomgick exempelvis både Tyskland och Japan långtgående politiska och rättsliga förändringar. Som ett viktigt led i dessa processer antogs nya konstitutioner med den uttalade ambitionen att skapa förutsättningar för etablerandet av liberala demokratier. Senare, under 1970talet, erfor bland andra Spanien och Portugal demokratiska reformer med antagandet av nya konstitutioner som ett resultat. Efterkrigstiden präglades av det kalla krig som rådde mellan Sovjetunionen och västvärlden. I slutet av 1980-talet kom dock det sovjetiska systemet att implodera. 1989 föll Berlinmuren, 1991 upplöstes Sovjetunionen och Warszawa-paktens medlemmar intensifierade sina europeiseringsprojekt som ytterst syftade till medlemskap i Europeiska unionen. Antagandet av nya konstitutioner var för de flesta av dessa stater av yttersta vikt. Den nya konstitutionen skulle samtidigt markera avståndstagandet från det sovjetiska arvet och ”återvändandet till Europa”. Genom att anta konstitutioner som var anpassade till FN:s, Europarådets och EU:s krav skapades en västerländsk europeisk identitet samtidigt som grunderna lades för liberala demokratier och rättsstater. I denna process hämtades inspiration och modeller från såväl egna konstitutioner med äldre datum (t.ex. Polen och Estland) som från Europarådet och Europeiska konventionen om skyddet för mänskliga fri- och rättigheter (t.ex. Ryssland, de baltiska staterna).
10
Inledning
I den vetenskapliga litteraturen talas ofta om internationella och externa faktorers betydelse för utformandet och antagandet av nya konstitutioner. Medlemskap i internationella och regionala organisationer är viktiga sådana faktorer. Som exempel kan nämnas EU:s Köpenhamnskriterier. För att bli medlem av Europeiska unionen krävs att dessa kriterier är uppfyllda och därför kom dessa kriterier att påverka utformningen av de nya konstitutionerna i Central- och Östeuropa. Vidare hämtades inspiration från etablerade demokratier och rättsstaters konstitutioner, inte minst från den amerikanska konstitutionen. Medlemskap i Europarådet samt Europadomstolens dömande verksamhet har på liknande sätt påverkat den konstitutionella utvecklingen i Europa. Revolutioner och demokratiseringsförsök i andra delar av världen, till exempel länderna i Centralasien och Kaukasien, delar av Afrika och senast i Mellanöstern, har även de resulterat i konstitutionsskapande processer. Många av de länder som har nämnts har etablerat konstitutionsdomstolar och flera av dessa har haft liknande frågeställningar att ta ställning till, vilket har resulterat i ett fenomen som i litteraturen beskrivs som en gränsöverskridande dialog mellan domstolar. Denna dialog innefattar även problem kopplade till implementeringen av internationell rätt i nationella rättsordningar: när tolkningsfrågor uppstår kan en nationell domstol mycket väl söka rimliga tolkningar i andra länders rättspraxis. Allt detta sammantaget har inneburit att såväl praktiker som forskare systematiskt jämför och analyserar olika staters konstitutioner och deras tillämpning på jakt efter modelllagar och vad som anses vara den bästa lösningen på ett problem, vilket i sin tur bidrar till det ökade intresset för samt inflytandet av komparativ konstitutionell rätt. På vilket sätt kan globalisering och transnationalism antas ha bidragit till det ökade intresset och behovet av komparativ konstitutionell rätt? Öppnare gränser, effektivare och billigare sätt att resa på samt snabbare kommunikationsmöjligheter har inneburit att vi rör oss över nationsgränserna i ökad utsträckning. Vi har möjligheter att bedriva affärer, spendera semestrar, söka vård och konsumera i andra länder. Negativa konsekvenser av globaliseringen kan anses vara den ökande gränsöverskridande organiserade brottsligheten och terrorism. Med dessa exempel på såväl positiva som negativa gränsöverskridande handlingar följer en hel uppsättning potentiella juridiska problem som kan kräva en komparativ konstitutionellrättslig analys vad gäller såväl lagstiftningsprocesser som rättstillämpning.
11
Anna Jonsson Cornell
Internationaliseringen av rätten innebär att antalet frågor som berörs av internationella överenskommelser och konventioner har ökat, vilket i sin tur har medfört att den internationella rättens genomslag på nationella rättsordningar har ökat. Så är fallet inte minst vad gäller skyddet för mänskliga rättigheter, men även inom andra områden som till exempel internationellt straffrättsligt samarbete. När en stat har anslutit sig till en internationell konvention åligger det staten i fråga att implementera konventionen i den nationella rättsordningen. Detta kan se ut på olika sätt. I vissa system är ratificerade konventioner direkt tillämpliga i det nationella systemet. Detta sker i monistiska rättsordningar. I andra stater med så kallade dualistiska rättsordningar, exempelvis Sverige, måste konventionen antas i form av nationell lag för att bli gällande i den nationella rättsordningen. I förhandlingar om internationella konventioner söks ofta efter en minsta gemensam nämnare. Syftet är att identifiera en lösning som majoriteten av stater kan acceptera. För att komma fram till vad den minsta gemensamma nämnaren är används ofta en komparativ metod. Vidare bidrar internationaliseringen av nationell rätt till att nationella domstolar lär av sina kolleger i andra stater vad gäller implementering av internationell rätt vilket ytterligare bidrar till den gränsöverskridande dialogen mellan domstolar. Till sist, ökade befogenheter för Europeiska unionen efter Lissabonfördragets ikraftträdande samt ett ökat antal sakområden som berörs av Europarådets regelverk påskyndar europeiseringen av nationell rätt. Men, det sker fortgående ett utbyte, eller snarare en dialog, mellan nationell rätt och EU-rätt samt Europarådets rättsliga reglering och tillämpning. Komparativ konstitutionell rätt används av såväl lagstiftande som dömande organ på både nationell och europeisk nivå. Hur detta går till och dess konsekvenser beskrivs mer ingående i bokens två första kapitel.
Bokens syfte och innehåll Få juridiska problem är numera renodlat nationella till sin karaktär och lösning. Parallellt med denna utveckling växer samarbetet mellan forskare internationellt vilket leder till en ökad internationalisering av rättsvetenskapen. Denna utveckling påverkar även utformningen av och innehållet i juristutbildningen. Nyutexaminerade jurister bör ha en god kännedom om konstitutionell komparativ metod samt främmande rättsordningars grundstrukturer och funktionssätt. Vidare bör den nyutexaminerade juristen kunna orientera sig bland samt använda sig av utländska rättsliga källor. 12
Inledning
Denna bok förklarar vikten av, samt kontextualiserar, den komparativa konstitutionella rätten samtidigt som den belyser några av de metodologiska och teoretiska utmaningar som internationaliseringen av juridiken för med sig. Boken belyser även den praktiserande juristens nytta av komparativ konstitutionell rätt. Utöver detta tillhandahåller boken ett antal landkapitel som bidrar med empirisk kunskap om de utvalda ländernas konstitutionella system. Boken har primärt två övergripande syften. Det första är att introducera läsaren till komparativ konstitutionell rätt som ett rättsvetenskapligt ämne och metod samt att belysa den praktiserande juristens nytta av komparativ konstitutionell rätt. Det andra syftet är att beskriva den konstitutionella ordningen i ett antal utvalda länder. Dessa två övergripande syften återspeglas i bokens disposition där den första delen behandlar komparativ konstitutionellrättslig teori och metod medan den andra består av nio landkapitel. I det första kapitlet i del 1 ligger fokus på den komparativa konstitutionella rättens teoretiska ramverk, definitioner och metodologiska frågor. I kapitlet ges en överblick av forskningsfronten vad gäller komparativ konstitutionell rätt och läsaren introduceras till de viktigaste teorierna och begreppen. Därefter belyses de metodologiska utmaningarna. Vad gäller metod behandlas såväl det rättsvetenskapliga som det mer praktiska perspektivet. Det andra kapitlet i del 1, ”Komparativ konstitutionell rätt ur ett EUperspektiv”, beskriver hur komparativ konstitutionell rätt kan komma till användning vid utformning och tillämpning av EU-rätten, samt växelverkan mellan nationell rätt och EU:s konstitutionella rätt. Del 2 inleds med ett introducerande kapitel till bokens nio landkapitel i vilket den gemensamma strukturen för de efterföljande kapitlen presenteras. För att så långt som möjligt underlätta för läsaren att göra sin egen komparation behandlar varje kapitel på ett eller annat sätt några av följande frågor: konstitutionella karaktäristika, den offentliga maktens organisation, normhierarki och rättskällor, grundläggande rättsprinciper, rättighetsskydd, domstolarnas betydelse och normprövning. Syftet med de olika landkapitlen är att ge läsaren en god introduktion till det land som behandlas. I boken inkluderas Sverige, Finland, Tyskland, Det förenade kungariket, Frankrike, Turkiet, Ryssland, USA och Kina. Dessa kapitel ska kunna fungera som ett avstamp för den som är intresserad av ett visst land och för den som behöver en ingång för att på egen hand kunna fördjupa sig i en särskild rättslig fråga.
13
Anna Jonsson Cornell
Boken avslutas med ett sammanfattande kapitel i vilket trĂĽdarna knyts ihop genom att urskiljbara trender identifieras och presenteras sĂĽ som de har framkommit i bokens del 1 och 2.
14
Red. Anna Jonsson Cornell
Komparativ konstitutionell rätt
Författarna är verksamma vid universitet i Sverige, Finland och Kina och kapitlet om EU är författat av Allan Rosas, f.d. domare i EU-domstolen.
Red. Anna Jonsson Cornell
KOMPARATIV KONSTITUTIONELL RÄTT som ämne och metod är här för att stanna. Få juridiska problem är i dag renodlat nationella till sin karaktär och lösning. Vi lever i en tid av globalisering och gränsöverskridande samarbete. I denna bok ges en introduktion till den komparativa konstitutionella rättens teoretiska och metodologiska utmaningar. EU-rättens förhållande till komparativ konstitutionell rätt behandlas ingående i ett särskilt kapitel. Därutöver behandlas nio olika konstitutionella system: Sveriges, Finlands, Tysklands, Frankrikes, Det förenade kungarikets, Turkiets, Rysslands, USA:s och Kinas. Boken är relevant för såväl juridikstuderande som statsvetare med ett intresse för jämförande politik, praktiserande jurister i behov av en introduktion till komparativ konstitutionell rätt och ingång till olika främmande rättssystem, och övriga med ett intresse för och behov av komparativ rätt.
3
ISBN 978-91-7737-105-2
Komparativ konstitutionell rätt – TREDJE UPPLAGAN –