9789177370741 by Smakprov Media AB

Rättssäker utbildning

• alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, • de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och • de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler.

Red. Sverker Scheutz

institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2018 en nationell konferens på temat rättssäker utbildning. Detta är en antologi med bidrag på det temat. I antologin diskuteras flera utbildningsrättsliga aspekter som på olika sätt berör frågan om vad en rättssäker utbildning är. Analyserna spänner över vida områden såsom brott i skolan, barns och elevers fri- och rättigheter, reglers komplexitet och rättssäkerhet, dokumentationskrav och rättssäkerhet, formell och reell rättssäkerhet samt privaträttsliga reglers betydelse när utbildningens kvalitet brister. Juridiska fakulteten har inrättat IfU för att inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området. Med utbildningsrätt menar IfU insikt i och analys av

Rättssäker utbildning

Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se.

5 ISBN: 978-91-7737-074-1

Red. Sverker Scheutz

Rättssäker utbildning Redaktör Sverker Scheutz

Innehållsförteckning

Inledning 11 Elevers grundläggande fri- och rättigheter i skolan 17 Hedvig Bernitz 1 Inledning 17

2 Barns rättsliga ställning i grundlagarna och Europakonventionen 20 3 Rätten till utbildning 23 3.1 Regeringsformen 23 3.2 Europakonventionen 25 3.3 Sammanfattande slutsatser 27 4 Yttrandefrihet 27 4.1 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 27 4.1.1 Sammanfattande slutsatser 30 4.2 Elevens rätt att bära symboler eller viss klädsel av ideologiska eller politiska skäl 32 5 Elevers religionsfrihet i skolan 36 5.1 Religionsfrihet enligt RF och Europakonventionen 36 5.2 Religiösa sedvänjor och traditioner 38 5.3 Religiös klädsel i skolan 39 5.4 Lärares religionsfrihet i skolan 42 5.5 Negativ religionsfrihet 42 6 Påtvingade kroppsliga ingrepp m.m. 44 6.1 Kroppsvisitation 45 6.2 Husrannsakan 46 6.3 Sammanfattande slutsatser 47

Innehållsförteckning 6.4 Ordningsstörande uppträdande 47 6.5 Drogtester 49 7 Omhändertagande av föremål 50 8 Rörelsefrihet 52 9 Avslutande reflektioner 53 Källförteckning 55

Rättssäkerhet för barn som åtalas för brott i och mot skolan. En rättsfallsstudie 59 Susanne Fransson 1 Inledning 59 1.1 Ämne, frågor och forskningsperspektiv 59 1.2 Metod och material 60 2 Barns mänskliga rättigheter 61 2.1 Barnkonventionen 61 2.2 Europarådet och Europakonventionen 62 2.3 EU och barns rättigheter 62 3 Barn som normöverskridare och lagöverträdare 63 3.1 Inledning 63 3.2 Barns normöverskridande beteende i skolan 63 3.3 Polisanmälan och orosanmälan 64 3.4 Samverkan mellan olika myndigheter 65 4 Den straffrättsliga regleringen 66 4.1 Allmänt om straffrätten 66 4.2 Synen på barn i straffrätten idag 66 4.3 Handläggning av ärenden där barn är misstänkta för brott 67 4.4 Barn under 15 år polisutredning och bevistalan 68 4.5 Särskilda påföljder för barn som är mellan 15 och 17 år 69 4.5.1 Straffvarning 69 4.5.2 Böter 70 4.5.3 Ungdomsvård som påföljd 70 4.5.4 Ungdomstjänst som påföljd 71 4.5.5 Sluten ungdomsvård som påföljd 71 4.5.6 Om förening av påföljder 72 4.5.7 Allmänna påföljder 72

Innehållsförteckning 4.6 Lagförslag om nya påföljder för barn 72 4.6.1 Påföljden ungdomstillsyn 73 4.6.2 Påföljden ungdomsövervakning 73 5 Rättsfallsstudien – tolv domar med 23 åtalade barn 74 5.1 Inledning 74 5.2 Tillgreppsbrott (A) 74 5.3 Våldsbrott (B) 76 5.4 Mordbrand, allmänfarlig vårdslöshet och skadegörelse (C) 78 5.5 En samlad kommentar av de tolv domarna 80 6 Bevisningen när barn misstänks och åtalas för brott 81 6.1 Inledning 81 6.2 Barn och erkännande av brottet 82 6.3 Utgångspunkter för att fatta beslut om att väcka åtal 83 6.4 Bevisning i domstolen 83 6.4.1 Bevisning av brottets objektiva rekvisit 84 6.4.2 Bevisning av brottets subjektiva rekvisit 84 6.4.3 Bevisning gällande påföljdsfrågan 85 6.5 Trovärdighetsbedömningar 85 7 Rättssäkerhet för brottsmisstänkta barn 87 7.1 Inledning 87 7.2 Barns rättssäkerhet 88 7.2.1 Förutsebarhet 88 7.2.2 Likabehandling 88 7.2.3 Konsekvens och proportionalitet 89 7.2.4 Rättvis rättegång 90 7.2.5 Oskuldspresumtion 92 7.2.6 Etiska värden i barns rättssäkerhet 92 7.3 Direktiv 2016/800/EU (barnrättsdirektivet) 93 8 Sammanfattande slutsatser – brottsmisstänkta barns rättssäkerhet 94 9 Avslutande diskussion 95 Källförteckning 97

Att undervisa mot betalning – avtalsrätt möter förvaltningsrätt 101 Torbjörn Ingvarsson Inledning 101 Kostnadsfri utbildning och utbildning mot avgift 102 7

Innehållsförteckning Utbildning som kontraktsrelation i NJA 2018 s. 266 104 Mötet mellan civilrätt och offentlig rätt 106 Resultatgarantier och metodgarantier 109 Att visa bristande kvalitet 111 Civilrättsliga följder av bristande kvalitet 113 Sammanfattning och avslutning 116

Mer granskning och ökad dokumentation, men mindre rättssäkerhet? 119 Anders Ivarsson Westerberg Inledning 119 En ökande dokumentation i skolan 121 Vad är rättssäkerhet? 123 Hantering av kränkningsärenden i skolan 125 Hur ska man göra vid ett kränkningsärende? 127 Ett utökat arbete mot kränkningar 129 Hur rättssäker är hanteringen av kränkningar? 131 Regelverken 131 Ärendehanteringen 133 Avslutningsvis 135 Referenser 137 Att anmäla eller att inte anmäla – det är frågan 141 Lotta Lerwall Inledning 141 Bakgrund 141 Polisens utredning av brott begångna av barn under 15 år 143 Tillåtet men olämpligt? 145 Justitieombudsmannens förhållningssätt 145 Faktorer för bedömningen av vad som är lämpligt 146 Diskussion 149 Avslutning 155 Källförteckning 158

Innehållsförteckning

Vad är en rättssäker utbildning? 159 Lena Marcusson Inledning 159

Rättssäkerhet i utbildningen eller en rättssäker utbildning? 160 Högskolerätt och skolrätt 164 Antagning m.m. 169 Avstängning m.m. 172 Betygsättning 173 Avslutande reflektioner 174 Källförteckning 177

Ambition och praktik – om reell rättssäkerhet inom skolväsendet 179 David Ryffé Rättssäkerhet, legalitet och fritt skön 179 Olika aspekter av rättssäkerhet 181 Rättssäkerhetsdefinitioner enligt skollagens förarbeten 183 Möjligheten att överklaga som rättssäkerhetsmarkör 186 Tillsyn som medel för att uppnå rättssäkerhet 189 Självrättelse och sanktioner 191 Är reell rättssäkerhet realistiskt? 193 Referenser 195 Rättssäkra beslut med stöd av regeringsformen 1 kap. 2 §? 197 Sverker Scheutz Inledning 197 Bakgrund 198 De överklagade besluten och skälen till dem 198 Det första ärendet 199 Det andra ärendet 199 Det tredje ärendet 200 Sammanfattning av besluten 201 Studiestödsförordningen 3 kap. 23 § 1 stycket 201 Regeringens motiv 203 Regeringspromemorian 203 Konsekvensanalysen 203 9

Innehållsförteckning Diskussion utifrån konsekvensanalysen 204 Uppenbart inte studiemedelsberättigade 204 Diskriminering 205 Helhetsbedömning 206 Diskussion utifrån 1 kap. 2 § regeringsformen 206 Program- och målsättningsstadgande 206 Första stycket – lika värde 207 Fjärde stycket – demokratimål 208 Femte stycket – ickediskriminering 210 Sammanfattning så här långt 211 Överklagandenämndens beslut 212 Diskussion 213 Diffus regel 213 Regeringsformen 1 kap. 2 § ska användas 213 Normhierarki 214 Förordningsmotiv 215 Rättssäkerhet 215 Diskriminerades de som vägrades studiemedel? 215 Efterskrift 216

Åtgärdsgarantin – ett exempel på överregleringens misslyckande? 217 Gustaf Wall 1 Inledning och kortfattad bakgrund 217 2 Något om stödåtgärderna i 3 kap. skollagen 219 3 Åtgärdsgarantins innebörd 221 3.1 Bakgrund 221 3.2 Insatser i rätt tid 223

3.3 Särskilt om begreppen ”särskild bedömning” och ”indikation” 224 3.4 Förhållandet till övriga stödåtgärder och frågan om när garantin kan anses uppfylld 226 4 Den framförda kritiken 227 5 Åtgärdsgarantin – regler och rättssäkerhet eller överregleringens misslyckande? 229 Källförteckning 231

Inledning

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2018 en nationell konferens på temat rättssäker utbildning. Detta är en antologi med bidrag på det temat. I antologin diskuteras flera utbildningsrättsliga aspekter som på olika sätt berör frågan om vad en rättssäker utbildning är. Analyserna spänner över vida områden såsom brott i skolan, barns och elevers fri- och rättigheter, reglers komplexitet och rättssäkerhet, dokumentationskrav och rättssäkerhet, formell och reell rättssäkerhet samt privaträttsliga reglers betydelse när utbildningens kvalitet brister. Juridiska fakulteten har inrättat IfU för att inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området. Utbildningsrätt är ett vetenskapsområde som är under utveckling. Området är tämligen ”obeforskat”. Samtidigt är utbildningsrätt ett viktigt samhällsområde där det finns ett stort behov av rättsvetenskaplig och annan forskning. Med den serie av antologier som IfU planerar är tanken att på ett enkelt sätt ge utrymme för forskningsprodukter inom ämnesområdet. I IfU:s samarbeten ingår personer som företräder ämnena juridik, pedagogik, religionsvetenskap, historia och statskunskap och ambitionen är att bredda arbetet till att omfatta ytterligare discipliner. IfU:s verksamhet består bland annat av högre seminarier där rättsvetenskapare, pedagoger, religionsvetare, historiker och statsvetare deltar. Även jurister och andra från centrala myndigheter deltar i dessa seminarier. På ett nationellt plan har vi initierat ett nätverk för rättsvetenskapare med intresse för utbildningsrätt, ett nätverk med diskus11

Inledning

sioner om disciplinära frågor inom högskolan och fler nätverk är under utveckling, bland annat med de nordiska länderna. Därtill arrangeras nationella konferenser vartannat år (hittills år 2014, 2016 och 2018). Med utbildningsrätt menar IfU insikt i och analys av • alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, • de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och • de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler. Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se.

Medverkande och kort om innehållet Antologin innehåller nio bidrag. Bidragen knyter an till temat rättssäker utbildning. De flesta bidragen härrör ur seminarier som hölls av författarna vid konferensen Rättssäker utbildning i november 2018. Hedvig Bernitz, universitetslektor i konstitutionell rätt vid Stockholms universitet. Elevers grundläggande fri- och rättigheter i skolan Elever har i princip samma fri- och rättigheter som andra i samhället, men när dessa kolliderar med krav på ordning och reda i skolan uppstår svårbedömda situationer. Lärare och rektorer behöver känna till de lagstöd som ligger till grund för möjligheterna att begränsa fri- och rättigheter. Det gäller att skolpersonal inte slentrianmässigt hänvisar till ”ordningsskäl” för åtgärder som saknar stöd i våra grundlagar och Europakonventionen. Författaren analyserar området och visar med konkreta exempel på dess komplexitet.

Inledning

Susanne Fransson, docent i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet. Rättssäkerhet för barn som åtalas för brott i och mot skolan. En rättsfallsstudie I detta bidrag behandlas barns rätt till likabehandling och kraven på rättssäkerhet när barn misstänks, anmäls, utreds, åtalas och döms för brott. Är det straff- och processrättsliga förfarandet rättvist och rättssäkert? Kan man formulera ett särskilt rättssäkerhetsbegrepp för barn? Rättsfall analyseras. I vilka fall åtalas barn för att ha begått brott i skolan? Vilka barn åtalas? Vilka påföljder döms barn till? Hur hanteras frågor om bevisning när barn åtalas och döms för att ha begått brott? Hur bedöms barns trovärdighet av domstolen? Torbjörn Ingvarsson, professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Att undervisa mot betalning – avtalsrätt möter förvaltningsrätt I detta bidrag analyseras det omtalade rättsfallet där en student fick prisavdrag på sin avgift för högskolestudier, NJA 2018 s. 266. Rättsfallsreferatet har rubriken: En högskola har med stöd av kontraktsrättsliga principer förpliktats att återbetala del av studieavgift till en student på grund av bristande kvalitet i utbildningen. Författaren analyserar grundligt detta fall och anger vilka möjligheter och begräsningar fallet implicerar när det gäller att använda kontraktsrättsliga regler på utbildningsförhållanden. Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola. Mer granskning och ökad dokumentation, men mindre rättssäkerhet? I detta bidrag diskuteras skolans ökade administration ur ett rättssäker hetsperspektiv. Rättssäkerhetsbegreppet delas upp i två principer: en som handlar om kvaliteten i regelverken (den materiella rättssäkerheten) och kontrollen av dem, och en annan om hur ärenden hanteras (den substantiella rättssäkerheten). Författaren granskar särskilt reglerna om kränkningar och hur ärenden om kränkningar handläggs. Slutsatsen blir att det brister i rättssäkerheten framför allt beroende på att administrationen hamnar i fokus och själva kränkningarna i skymundan. 13

Inledning

Lotta Lerwall, professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Att anmäla eller att inte anmäla – det är frågan I detta bidrag diskuteras lämpligheten i att polisanmäla brott som begås av barn i skolan. Ligger det i skolans uppdrag att göra sådana anmälningar? Lägger inte nuvarande sekretessreglerna hinder i vägen? Varför vill Polisen att brott ska anmälas? Är det förenligt med ”barnets bästa” att polisanmäla barn? Har skolhuvudmannen befogenhet att införa generella regler om att brott i skolan ska anmälas? Författaren diskuterar dessa frågor utifrån ett färskt avgörande av Justitieombudsmannen (JO). Lena Marcusson, professor emeritus i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. Vad är en rättssäker utbildning? I detta bidrag analyseras skillnader och likheter mellan skola och högskola ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Författaren utgår från att med rättssäkerhet förstås förutsebarhet för enskilda, tydlig reglering och lojal tillämpning av regelverket. Fokus läggs på reglerna om överklagande av beslut. Dessa regler framstår som fragmenterade och splittrade. En möjlighet till större enhetlighet och överblick skulle vara att låta alla överklagbara beslut inom utbildningsområdet prövas av överklagandenämnder i första instans med förvaltningsdomstol som andra instans. David Ryffé, doktorand i offentlig rätt vid Göteborgs universitet. Ambition och praktik – om reell rättssäkerhet inom skolväsendet Skollagens förarbeten nämner rättssäkerhet många gånger. Tre grundkomponenter anges: Rätt att överklaga, förutsebarhet och begriplighet samt likabehandling. Vid sidan av denna formella sida av rättssäkerhet och den materiella sidan, som närmast är att kategorisera som rätts politik knuten till lagstiftarens ambition och ändamål, menar författaren att man även måste ta hänsyn till rättsordningens reella effekter och hur dessa uppfattas av allmänheten i termer av ”rättvisa”. Detta kallas här reell rättssäkerhet. Författarens slutsats är att det finns brister i den reella rättssäkerheten inom skolväsendet.

Inledning

Sverker Scheutz, universitetslektor i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Rättssäkra beslut med stöd av regeringsformen 1 kap. 2 §? I detta bidrag behandlas en undantagsregel i studiestödsreglerna som säger att studiemedel inte får ”… lämnas för en utbildning som […] på grund av omständigheter som rör utbildningen eller av något annat särskilt skäl inte rimligen bör ge rätt till studiemedel ”. Enligt förordningsmotiven ska regeringsformen 1 kap. 2 § användas för att avgöra vilka utbildningar som inte ska ge rätt till studiemedel. Är detta sätt att reglera ett undantag i en förmån förenligt med grundläggande krav på rättssäkerhet? Gustaf Wall, juris doktor och kommunjurist vid Uppsala kommun. Åtgärdsgarantin – ett exempel på överregleringens misslyckande? Rättssäkerhet i betydelsen adekvata, klara, lättillgängliga och förutsebara regler är lovvärt. Frågan är i vilken utsträckning åtgärdsgarantin tillför något nytt. Författarens bedömning är att åtgärdsgarantin medför en onödig dubbelreglering som inte bidrar till klarhet och förutsebarhet och som inte är lättillgänglig. Författaren belyser frågan om en ökad reglering, i detta fall på stödområdet, bidrar till en rättssäker skola. Eller medför de nya reglerna en oönskad och onödig dubbel reglering som i slutändan innebär ökad byråkrati?

Tack Institutet för utbildningsrätt vill rikta ett stort varmt tack till Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning som givit trycknings bidrag till denna antologi!

Rättssäker utbildning

Red. Sverker Scheutz

Rättssäker utbildning

Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se.

5 ISBN: 978-91-7737-074-1

Red. Sverker Scheutz