RÀttssÀker utbildning
⹠alla de regler som styr mÄlen för, innehÄllet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, ⹠de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och ⹠de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsomrÄdet som inte vunnit gehör eller av andra skÀl inte kommit till uttryck i skriftliga regler.
Red. Sverker Scheutz
institutet för utbildningsrĂ€tt â IfU â höll i november 2018 en nationell konferens pĂ„ temat rĂ€ttssĂ€ker utbildning. Detta Ă€r en antologi med bidrag pĂ„ det temat. I antologin diskuteras flera utbildningsrĂ€ttsliga aspekter som pĂ„ olika sĂ€tt berör frĂ„gan om vad en rĂ€ttssĂ€ker utbildning Ă€r. Analyserna spĂ€nner över vida omrĂ„den sĂ„som brott i skolan, barns och elevers fri- och rĂ€ttigheter, reglers komplexitet och rĂ€ttssĂ€kerhet, dokumentationskrav och rĂ€ttssĂ€kerhet, formell och reell rĂ€ttssĂ€kerhet samt privatrĂ€ttsliga reglers betydelse nĂ€r utbildningens kvalitet brister. Juridiska fakulteten har inrĂ€ttat IfU för att inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrĂ€ttsliga omrĂ„det. Med utbildningsrĂ€tt menar IfU insikt i och analys av
5
RÀttssÀker utbildning
Mer om Institutet för utbildningsrÀtt finns att lÀsa pÄ institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se.
5 ISBN: 978-91-7737-074-1
Red. Sverker Scheutz
RÀttssÀker utbildning Redaktör Sverker Scheutz
InnehÄllsförteckning
Inledningâ 11 Elevers grundlĂ€ggande fri- och rĂ€ttigheter i skolanâ 17 Hedvig Bernitz 1 Inledningâ 17
2 Barns rĂ€ttsliga stĂ€llning i grundlagarna och Europakonventionenâ 20 3 RĂ€tten till utbildningâ 23 3.1 Regeringsformenâ 23 3.2 Europakonventionenâ 25 3.3 Sammanfattande slutsatserâ 27 4 Yttrandefrihetâ 27 4.1 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagenâ 27 4.1.1 Sammanfattande slutsatserâ 30 4.2 Elevens rĂ€tt att bĂ€ra symboler eller viss klĂ€dsel av ideologiska eller politiska skĂ€lâ 32 5 Elevers religionsfrihet i skolanâ 36 5.1 Religionsfrihet enligt RF och Europakonventionenâ 36 5.2 Religiösa sedvĂ€njor och traditionerâ 38 5.3 Religiös klĂ€dsel i skolanâ 39 5.4 LĂ€rares religionsfrihet i skolanâ 42 5.5 Negativ religionsfrihetâ 42 6 PĂ„tvingade kroppsliga ingrepp m.m.â 44 6.1 Kroppsvisitationâ 45 6.2 Husrannsakanâ 46 6.3 Sammanfattande slutsatserâ 47
5
InnehĂ„llsförteckning 6.4 Ordningsstörande upptrĂ€dandeâ 47 6.5 Drogtesterâ 49 7 OmhĂ€ndertagande av föremĂ„lâ 50 8 Rörelsefrihetâ 52 9 Avslutande reflektionerâ 53 KĂ€llförteckningâ 55
RĂ€ttssĂ€kerhet för barn som Ă„talas för brott i och mot skolan. En rĂ€ttsfallsstudieâ 59 Susanne Fransson 1 Inledningâ 59 1.1 Ămne, frĂ„gor och forskningsperspektivâ 59 1.2 Metod och materialâ 60 2 Barns mĂ€nskliga rĂ€ttigheterâ 61 2.1 Barnkonventionenâ 61 2.2 EuroparĂ„det och Europakonventionenâ 62 2.3 EU och barns rĂ€ttigheterâ 62 3 Barn som normöverskridare och lagövertrĂ€dareâ 63 3.1 Inledningâ 63 3.2 Barns normöverskridande beteende i skolanâ 63 3.3 PolisanmĂ€lan och orosanmĂ€lanâ 64 3.4 Samverkan mellan olika myndigheterâ 65 4 Den straffrĂ€ttsliga regleringenâ 66 4.1 AllmĂ€nt om straffrĂ€ttenâ 66 4.2 Synen pĂ„ barn i straffrĂ€tten idagâ 66 4.3 HandlĂ€ggning av Ă€renden dĂ€r barn Ă€r misstĂ€nkta för brottâ 67 4.4 Barn under 15 Ă„r polisutredning och bevistalanâ 68 4.5 SĂ€rskilda pĂ„följder för barn som Ă€r mellan 15 och 17 Ă„râ 69 4.5.1 Straffvarningâ 69 4.5.2 Böterâ 70 4.5.3 UngdomsvĂ„rd som pĂ„följdâ 70 4.5.4 UngdomstjĂ€nst som pĂ„följdâ 71 4.5.5 Sluten ungdomsvĂ„rd som pĂ„följdâ 71 4.5.6 Om förening av pĂ„följderâ 72 4.5.7 AllmĂ€nna pĂ„följderâ 72
6
InnehĂ„llsförteckning 4.6 Lagförslag om nya pĂ„följder för barnâ 72 4.6.1 PĂ„följden ungdomstillsynâ 73 4.6.2 PĂ„följden ungdomsövervakningâ 73 5 RĂ€ttsfallsstudien â tolv domar med 23 Ă„talade barnâ 74 5.1 Inledningâ 74 5.2 Tillgreppsbrott (A)â 74 5.3 VĂ„ldsbrott (B)â 76 5.4 Mordbrand, allmĂ€nfarlig vĂ„rdslöshet och skadegörelse (C)â 78 5.5 En samlad kommentar av de tolv domarnaâ 80 6 Bevisningen nĂ€r barn misstĂ€nks och Ă„talas för brottâ 81 6.1 Inledningâ 81 6.2 Barn och erkĂ€nnande av brottetâ 82 6.3 UtgĂ„ngspunkter för att fatta beslut om att vĂ€cka Ă„talâ 83 6.4 Bevisning i domstolenâ 83 6.4.1 Bevisning av brottets objektiva rekvisitâ 84 6.4.2 Bevisning av brottets subjektiva rekvisitâ 84 6.4.3 Bevisning gĂ€llande pĂ„följdsfrĂ„ganâ 85 6.5 TrovĂ€rdighetsbedömningarâ 85 7 RĂ€ttssĂ€kerhet för brottsmisstĂ€nkta barnâ 87 7.1 Inledningâ 87 7.2 Barns rĂ€ttssĂ€kerhetâ 88 7.2.1 Förutsebarhetâ 88 7.2.2 Likabehandlingâ 88 7.2.3 Konsekvens och proportionalitetâ 89 7.2.4 RĂ€ttvis rĂ€ttegĂ„ngâ 90 7.2.5 Oskuldspresumtionâ 92 7.2.6 Etiska vĂ€rden i barns rĂ€ttssĂ€kerhetâ 92 7.3 Direktiv 2016/800/EU (barnrĂ€ttsdirektivet)â 93 8 Sammanfattande slutsatser â brottsmisstĂ€nkta barns rĂ€ttssĂ€kerhetâ 94 9 Avslutande diskussionâ 95 KĂ€llförteckningâ 97
Att undervisa mot betalning â avtalsrĂ€tt möter förvaltningsrĂ€ttâ 101 Torbjörn Ingvarsson Inledningâ 101 Kostnadsfri utbildning och utbildning mot avgiftâ 102 7
InnehĂ„llsförteckning Utbildning som kontraktsrelation i NJA 2018 s. 266â 104 Mötet mellan civilrĂ€tt och offentlig rĂ€ttâ 106 Resultatgarantier och metodgarantierâ 109 Att visa bristande kvalitetâ 111 CivilrĂ€ttsliga följder av bristande kvalitetâ 113 Sammanfattning och avslutningâ 116
Mer granskning och ökad dokumentation, men mindre rĂ€ttssĂ€kerhet?â 119 Anders Ivarsson Westerberg Inledningâ 119 En ökande dokumentation i skolanâ 121 Vad Ă€r rĂ€ttssĂ€kerhet?â 123 Hantering av krĂ€nkningsĂ€renden i skolanâ 125 Hur ska man göra vid ett krĂ€nkningsĂ€rende?â 127 Ett utökat arbete mot krĂ€nkningarâ 129 Hur rĂ€ttssĂ€ker Ă€r hanteringen av krĂ€nkningar?â 131 Regelverkenâ 131 Ărendehanteringenâ 133 Avslutningsvisâ 135 Referenserâ 137 Att anmĂ€la eller att inte anmĂ€la â det Ă€r frĂ„ganâ 141 Lotta Lerwall Inledningâ 141 Bakgrundâ 141 Polisens utredning av brott begĂ„ngna av barn under 15 Ă„râ 143 TillĂ„tet men olĂ€mpligt?â 145 Justitieombudsmannens förhĂ„llningssĂ€ttâ 145 Faktorer för bedömningen av vad som Ă€r lĂ€mpligtâ 146 Diskussionâ 149 Avslutningâ 155 KĂ€llförteckningâ 158
8
InnehÄllsförteckning
Vad Ă€r en rĂ€ttssĂ€ker utbildning?â 159 Lena Marcusson Inledningâ 159
RĂ€ttssĂ€kerhet i utbildningen eller en rĂ€ttssĂ€ker utbildning?â 160 HögskolerĂ€tt och skolrĂ€ttâ 164 Antagning m.m.â 169 AvstĂ€ngning m.m.â 172 BetygsĂ€ttningâ 173 Avslutande reflektionerâ 174 KĂ€llförteckningâ 177
Ambition och praktik â om reell rĂ€ttssĂ€kerhet inom skolvĂ€sendetâ 179 David RyffĂ© RĂ€ttssĂ€kerhet, legalitet och fritt skönâ 179 Olika aspekter av rĂ€ttssĂ€kerhetâ 181 RĂ€ttssĂ€kerhetsdefinitioner enligt skollagens förarbetenâ 183 Möjligheten att överklaga som rĂ€ttssĂ€kerhetsmarkörâ 186 Tillsyn som medel för att uppnĂ„ rĂ€ttssĂ€kerhetâ 189 SjĂ€lvrĂ€ttelse och sanktionerâ 191 Ăr reell rĂ€ttssĂ€kerhet realistiskt?â 193 Referenserâ 195 RĂ€ttssĂ€kra beslut med stöd av regeringsformen 1 kap. 2 §?â 197 Sverker Scheutz Inledningâ 197 Bakgrundâ 198 De överklagade besluten och skĂ€len till demâ 198 Det första Ă€rendetâ 199 Det andra Ă€rendetâ 199 Det tredje Ă€rendetâ 200 Sammanfattning av beslutenâ 201 Studiestödsförordningen 3 kap. 23 § 1 stycketâ 201 Regeringens motivâ 203 Regeringspromemorianâ 203 Konsekvensanalysenâ 203 9
InnehĂ„llsförteckning Diskussion utifrĂ„n konsekvensanalysenâ 204 Uppenbart inte studiemedelsberĂ€ttigadeâ 204 Diskrimineringâ 205 Helhetsbedömningâ 206 Diskussion utifrĂ„n 1 kap. 2 § regeringsformenâ 206 Program- och mĂ„lsĂ€ttningsstadgandeâ 206 Första stycket â lika vĂ€rdeâ 207 FjĂ€rde stycket â demokratimĂ„lâ 208 Femte stycket â ickediskrimineringâ 210 Sammanfattning sĂ„ hĂ€r lĂ„ngtâ 211 ĂverklagandenĂ€mndens beslutâ 212 Diskussionâ 213 Diffus regelâ 213 Regeringsformen 1 kap. 2 § ska anvĂ€ndasâ 213 Normhierarkiâ 214 Förordningsmotivâ 215 RĂ€ttssĂ€kerhetâ 215 Diskriminerades de som vĂ€grades studiemedel?â 215 Efterskriftâ 216
Ă tgĂ€rdsgarantin â ett exempel pĂ„ överregleringens misslyckande?â 217 Gustaf Wall 1 Inledning och kortfattad bakgrundâ 217 2 NĂ„got om stödĂ„tgĂ€rderna i 3 kap. skollagenâ 219 3 Ă tgĂ€rdsgarantins innebördâ 221 3.1 Bakgrundâ 221 3.2 Insatser i rĂ€tt tidâ 223
3.3 SĂ€rskilt om begreppen âsĂ€rskild bedömningâ och âindikationââ 224 3.4 FörhĂ„llandet till övriga stödĂ„tgĂ€rder och frĂ„gan om nĂ€r garantin kan anses uppfylldâ 226 4 Den framförda kritikenâ 227 5 Ă tgĂ€rdsgarantin â regler och rĂ€ttssĂ€kerhet eller överregleringens misslyckande?â 229 KĂ€llförteckningâ 231
10
Inledning
Inledning
Institutet för utbildningsrĂ€tt â IfU â höll i november 2018 en nationell konferens pĂ„ temat rĂ€ttssĂ€ker utbildning. Detta Ă€r en antologi med bidrag pĂ„ det temat. I antologin diskuteras flera utbildningsrĂ€ttsliga aspekter som pĂ„ olika sĂ€tt berör frĂ„gan om vad en rĂ€ttssĂ€ker utbildning Ă€r. Analyserna spĂ€nner över vida omrĂ„den sĂ„som brott i skolan, barns och elevers fri- och rĂ€ttigheter, reglers komplexitet och rĂ€ttssĂ€kerhet, dokumentationskrav och rĂ€ttssĂ€kerhet, formell och reell rĂ€ttssĂ€kerhet samt privatrĂ€ttsliga reglers betydelse nĂ€r utbildningens kvalitet brister. Juridiska fakulteten har inrĂ€ttat IfU för att inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrĂ€ttsliga omrĂ„det. UtbildningsrĂ€tt Ă€r ett vetenskapsomrĂ„de som Ă€r under utveckling. OmrĂ„det Ă€r tĂ€mligen âobeforskatâ. Samtidigt Ă€r utbildningsrĂ€tt ett viktigt samhĂ€llsomrĂ„de dĂ€r det finns ett stort behov av rĂ€ttsvetenskaplig och annan forskning. Med den serie av antologier som IfU planerar Ă€r tanken att pĂ„ ett enkelt sĂ€tt ge utrymme för forskningsprodukter inom Ă€mnesomrĂ„det. I IfU:s samarbeten ingĂ„r personer som företrĂ€der Ă€mnena juridik, pedagogik, religionsvetenskap, historia och statskunskap och ambitionen Ă€r att bredda arbetet till att omfatta ytterligare discipliner. IfU:s verksamhet bestĂ„r bland annat av högre seminarier dĂ€r rĂ€ttsvetenskapare, pedagoger, religionsvetare, historiker och statsvetare deltar. Ăven jurister och andra frĂ„n centrala myndigheter deltar i dessa seminarier. PĂ„ ett nationellt plan har vi initierat ett nĂ€tverk för rĂ€ttsvetenskapare med intresse för utbildningsrĂ€tt, ett nĂ€tverk med diskus11
Inledning
sioner om disciplinÀra frÄgor inom högskolan och fler nÀtverk Àr under utveckling, bland annat med de nordiska lÀnderna. DÀrtill arrangeras nationella konferenser vartannat Är (hittills Är 2014, 2016 och 2018). Med utbildningsrÀtt menar IfU insikt i och analys av ⹠alla de regler som styr mÄlen för, innehÄllet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, ⹠de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och ⹠de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsomrÄdet som inte vunnit gehör eller av andra skÀl inte kommit till uttryck i skriftliga regler. Mer om Institutet för utbildningsrÀtt finns att lÀsa pÄ institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se.
Medverkande och kort om innehĂ„llet Antologin innehĂ„ller nio bidrag. Bidragen knyter an till temat rĂ€ttssĂ€ker utbildning. De flesta bidragen hĂ€rrör ur seminarier som hölls av författarna vid konferensen RĂ€ttssĂ€ker utbildning i november 2018. Hedvig Bernitz, universitetslektor i konstitutionell rĂ€tt vid Stockholms universitet. Elevers grundlĂ€ggande fri- och rĂ€ttigheter i skolan Elever har i princip samma fri- och rĂ€ttigheter som andra i samhĂ€llet, men nĂ€r dessa kolliderar med krav pĂ„ ordning och reda i skolan uppstĂ„r svĂ„rbedömda situationer. LĂ€rare och rektorer behöver kĂ€nna till de lagstöd som ligger till grund för möjligheterna att begrĂ€nsa fri- och rĂ€ttigheter. Det gĂ€ller att skolpersonal inte slentrianmĂ€ssigt hĂ€nvisar till âordningsskĂ€lâ för Ă„tgĂ€rder som saknar stöd i vĂ„ra grundlagar och Europakonventionen. Författaren analyserar omrĂ„det och visar med konkreta exempel pĂ„ dess komplexitet.
12
Inledning
Susanne Fransson, docent i rĂ€ttsvetenskap vid Göteborgs universitet. RĂ€ttssĂ€kerhet för barn som Ă„talas för brott i och mot skolan. En rĂ€ttsfallsstudie I detta bidrag behandlas barns rĂ€tt till likabehandling och kraven pĂ„ rĂ€ttssĂ€kerhet nĂ€r barn misstĂ€nks, anmĂ€ls, utreds, Ă„talas och döms för brott. Ăr det straff- och processrĂ€ttsliga förfarandet rĂ€ttvist och rĂ€ttssĂ€kert? Kan man formulera ett sĂ€rskilt rĂ€ttssĂ€kerhetsbegrepp för barn? RĂ€ttsfall analyseras. I vilka fall Ă„talas barn för att ha begĂ„tt brott i skolan? Vilka barn Ă„talas? Vilka pĂ„följder döms barn till? Hur hanteras frĂ„gor om bevisning nĂ€r barn Ă„talas och döms för att ha begĂ„tt brott? Hur bedöms barns trovĂ€rdighet av domstolen? Torbjörn Ingvarsson, professor i civilrĂ€tt vid Uppsala universitet. Att undervisa mot betalning â avtalsrĂ€tt möter förvaltningsrĂ€tt I detta bidrag analyseras det omtalade rĂ€ttsfallet dĂ€r en student fick prisavdrag pĂ„ sin avgift för högskolestudier, NJA 2018 s. 266. RĂ€ttsfallsreferatet har rubriken: En högskola har med stöd av kontraktsrĂ€ttsliga principer förpliktats att Ă„terbetala del av studieavgift till en student pĂ„ grund av bristande kvalitet i utbildningen. Författaren analyserar grundligt detta fall och anger vilka möjligheter och begrĂ€sningar fallet implicerar nĂ€r det gĂ€ller att anvĂ€nda kontraktsrĂ€ttsliga regler pĂ„ utbildningsförhĂ„llanden. Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola. Mer granskning och ökad dokumentation, men mindre rĂ€ttssĂ€kerhet? I detta bidrag diskuteras skolans ökade administration ur ett rĂ€ttsÂsĂ€ker hetsÂperspekÂtiv. RĂ€ttssĂ€kerhetsbegreppet delas upp i tvĂ„ principer: en som handlar om kvaliteten i regelverken (den materiella rĂ€ttssĂ€kerheten) och kontrollen av dem, och en annan om hur Ă€renden hanteras (den substantiella rĂ€ttssĂ€kerheten). Författaren granskar sĂ€rskilt reglerna om krĂ€nkningar och hur Ă€renden om krĂ€nkningar handlĂ€ggs. Slutsatsen blir att det brister i rĂ€ttssĂ€kerheten framför allt beroende pĂ„ att administrationen hamnar i fokus och sjĂ€lva krĂ€nkningarna i skymundan. 13
Inledning
Lotta Lerwall, professor i offentlig rĂ€tt vid Uppsala universitet. Att anmĂ€la eller att inte anmĂ€la â det Ă€r frĂ„gan I detta bidrag diskuteras lĂ€mpligheten i att polisanmĂ€la brott som begĂ„s av barn i skolan. Ligger det i skolans uppdrag att göra sĂ„dana anmĂ€lningar? LĂ€gger inte nuvarande sekretessreglerna hinder i vĂ€gen? Varför vill Polisen att brott ska anmĂ€las? Ăr det förenligt med âbarnets bĂ€staâ att polisanmĂ€la barn? Har skolhuvudmannen befogenhet att införa generella regler om att brott i skolan ska anmĂ€las? Författaren diskuterar dessa frĂ„gor utifrĂ„n ett fĂ€rskt avgörande av Justitieombudsmannen (JO). Lena Marcusson, professor emeritus i förvaltningsrĂ€tt vid Uppsala universitet. Vad Ă€r en rĂ€ttssĂ€ker utbildning? I detta bidrag analyseras skillnader och likheter mellan skola och högskola ur ett rĂ€ttssĂ€kerhetsperspektiv. Författaren utgĂ„r frĂ„n att med rĂ€ttssĂ€kerhet förstĂ„s förutsebarhet för enskilda, tydlig reglering och lojal tillĂ€mpning av regelverket. Fokus lĂ€ggs pĂ„ reglerna om överklagande av beslut. Dessa regler framstĂ„r som fragmenterade och splittrade. En möjlighet till större enhetlighet och överblick skulle vara att lĂ„ta alla överklagbara beslut inom utbildningsomrĂ„det prövas av överklagandenĂ€mnder i första instans med förvaltningsdomstol som andra instans. David RyffĂ©, doktorand i offentlig rĂ€tt vid Göteborgs universitet. Ambition och praktik â om reell rĂ€ttssĂ€kerhet inom skolvĂ€sendet Skollagens förarbeten nĂ€mner rĂ€ttssĂ€kerhet mĂ„nga gĂ„nger. Tre grundkomponenter anges: RĂ€tt att överklaga, förutsebarhet och begriplighet samt likabehandling. Vid sidan av denna formella sida av rĂ€ttssĂ€kerhet och den materiella sidan, som nĂ€rmast Ă€r att kategorisera som rĂ€tts politik knuten till lagstiftarens ambition och Ă€ndamĂ„l, menar författaren att man Ă€ven mĂ„ste ta hĂ€nsyn till rĂ€ttsordningens reella effekter och hur dessa uppfattas av allmĂ€nheten i termer av ârĂ€ttvisaâ. Detta kallas hĂ€r reell rĂ€ttssĂ€kerhet. Författarens slutsats Ă€r att det finns brister i den reella rĂ€ttssĂ€kerheten inom skolvĂ€sendet.
14
Inledning
Sverker Scheutz, universitetslektor i offentlig rĂ€tt vid Uppsala universitet. RĂ€ttssĂ€kra beslut med stöd av regeringsformen 1 kap. 2 §? I detta bidrag behandlas en undantagsregel i studiestödsreglerna som sĂ€ger att studiemedel inte fĂ„r â⊠lĂ€mnas för en utbildning som [âŠ] pĂ„ grund av omstĂ€ndigheter som rör utbildningen eller av nĂ„got annat sĂ€rskilt skĂ€l inte rimligen bör ge rĂ€tt till studiemedelââ. Enligt förordningsmotiven ska regeringsformen 1 kap. 2 § anvĂ€ndas för att avgöra vilka utbildningar som inte ska ge rĂ€tt till studiemedel. Ăr detta sĂ€tt att reglera ett undantag i en förmĂ„n förenligt med grundlĂ€ggande krav pĂ„ rĂ€ttssĂ€kerhet? Gustaf Wall, juris doktor och kommunjurist vid Uppsala kommun. Ă tgĂ€rdsgarantin â ett exempel pĂ„ överregleringens misslyckande? RĂ€ttssĂ€kerhet i betydelsen adekvata, klara, lĂ€ttillgĂ€ngliga och förutsebara regler Ă€r lovvĂ€rt. FrĂ„gan Ă€r i vilken utstrĂ€ckning Ă„tgĂ€rdsgarantin tillför nĂ„got nytt. Författarens bedömning Ă€r att Ă„tgĂ€rdsgarantin medför en onödig dubbelreglering som inte bidrar till klarhet och förutsebarhet och som inte Ă€r lĂ€ttillgĂ€nglig. Författaren belyser frĂ„gan om en ökad reglering, i detta fall pĂ„ stödomrĂ„det, bidrar till en rĂ€ttssĂ€ker skola. Eller medför de nya reglerna en oönskad och onödig dubbel reglering som i slutĂ€ndan innebĂ€r ökad byrĂ„krati?
Tack Institutet för utbildningsrÀtt vill rikta ett stort varmt tack till Emil Heijnes Stiftelse för rÀttsvetenskaplig forskning som givit trycknings bidrag till denna antologi!
15
RÀttssÀker utbildning
⹠alla de regler som styr mÄlen för, innehÄllet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, ⹠de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och ⹠de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsomrÄdet som inte vunnit gehör eller av andra skÀl inte kommit till uttryck i skriftliga regler.
Red. Sverker Scheutz
institutet för utbildningsrĂ€tt â IfU â höll i november 2018 en nationell konferens pĂ„ temat rĂ€ttssĂ€ker utbildning. Detta Ă€r en antologi med bidrag pĂ„ det temat. I antologin diskuteras flera utbildningsrĂ€ttsliga aspekter som pĂ„ olika sĂ€tt berör frĂ„gan om vad en rĂ€ttssĂ€ker utbildning Ă€r. Analyserna spĂ€nner över vida omrĂ„den sĂ„som brott i skolan, barns och elevers fri- och rĂ€ttigheter, reglers komplexitet och rĂ€ttssĂ€kerhet, dokumentationskrav och rĂ€ttssĂ€kerhet, formell och reell rĂ€ttssĂ€kerhet samt privatrĂ€ttsliga reglers betydelse nĂ€r utbildningens kvalitet brister. Juridiska fakulteten har inrĂ€ttat IfU för att inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrĂ€ttsliga omrĂ„det. Med utbildningsrĂ€tt menar IfU insikt i och analys av
5
RÀttssÀker utbildning
Mer om Institutet för utbildningsrÀtt finns att lÀsa pÄ institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se.
5 ISBN: 978-91-7737-074-1
Red. Sverker Scheutz