9789177370666

Page 1

Margareta Brattström handlar om hur en avliden persons kvarlåtenskap ska fördelas; en fråga som i alla tider har tilldragit sig uppmärksamhet. Många har intresse, berättigat eller inte, av att få del av den efterlämnade egendomen. Reglerna om arv och testamente anger hur man ska gå tillväga i denna situation. De ger uttryck för en avvägning mellan olika intressen; arvingarna och i synnerhet barnens intresse av kvarlåtenskapen, en efterlevande makes eller sambos intresse av att få behålla­­ det gemensamma hemmet intakt samt arvlåtarens intresse av att genom testamente få förfoga över sin egendom efter eget huvud. I Rätt arv beskrivs bl.a. arvsordningen och förutsättningar för arv samt skyddet för en efterlevande make, både genom giftorätt och arvsrätt. Vidare behandlas efterarvsrätt, testamentsrätten samt förmånstagarför­ ordnanden i försäkring. Boken innehåller en genomgång av de frågor som ett arvskifte aktualiserar. I ett avslutande kapitel uppmärksammas några successionsrättsliga frågor av rättspolitiskt intresse – är reglerna om arv och testamente avpassade för vår tid? Rätt arv är främst avsedd att vara en lärobok för studerande på jurist-linjernas grundutbildning. Boken har emellertid också stort värde för alla med ett yrkesmässigt eller privat intresse av successionsrättsliga frågor.

Margareta Brattström Anna Singer

RÄTT ARV

Anna Singer

RÄTT

5

Margareta Brattström och Anna Singer är professorer i civilrätt vid Uppsala universitet.

RÄTT ARV

ISBN 978-91-7737-066-6

ARV 5:e upplagan

Fördelning av kvarlåtenskap



Rätt arv Fördelning av kvarlåtenskap Femte upplagan

margareta brattström anna singer


Förord

Rätt arv är en lärobok i successionsrätt, främst avsedd för studerande på juristlinjernas grundutbildning. Våra erfarenheter från många års undervisning i familjerätt på juristutbildningen i Uppsala har på flera sätt präglat framställningen. Ambitionen har varit att inte endast redogöra för regleringens utformning utan också relatera den till verkligheten den ska fungera i. Korta historiska tillbakablickar kan ge förutsättningar för en kritisk granskning av reglerna. För att bidra till förståelsen av det successionsrättsliga regelsystemet berörs i viss utsträckning näraliggande familjerättsliga frågor, såsom fastställande av föräldraskap, giftorätt och bodelning mellan makar. Boken är avsedd att användas i problemorienterad undervisning. Den innehåller, för att vara en lärobok, förhållandevis många referenser. Förklaringen är att vi har försökt åstadkomma en framställning som kan inspirera till och underlätta fortsatta studier i ämnet. Av samma skäl har vi tagit oss friheten att inkludera ett avslutande rättspolitiskt avsnitt, som vi hoppas ska kunna användas som underlag för diskussioner om successionsrättens funktion och konstruktion. I denna femte upplaga har vi förstås beaktat ny lagstiftning, praxis och litteratur på området. Viss omdisponering av texten i förhållande till tidigare upplagor har också gjorts och det avslutande kapitlet har delvis fått nytt innehåll.

förord 5


Många läsare har hört av sig och lämnat värdefulla synpunkter på tidigare upplagor av denna bok. För det är vi mycket tacksamma och vi tar gärna emot synpunkter också på denna upplaga. Uppsala i juli 2020 Anna Singer

6 förord

Margareta Brattström


Innehåll Förord

5

Förkortningar

7 7 8

Vissa förkortningar i texten Förkortningar i exempel

1 Arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt 1.1 Successionsrätt – utgångspunkter 1.2 Disposition och terminologi 1.3 Arvsrättens utveckling 1.3.1 Allmänt 1.3.2 Barns arvsrätt 1.3.3 Makes arvsrätt 1.3.4 Släktens arvsrätt

1.4 Testamentsrättens utveckling 1.5 Historiens betydelse för nutida och framtida regler

2 Förutsättningar för arvsrätt

15 15 17 19 19 20 22 24 25 28 30 30

2.1 Inledning 2.2 Arvsordningens utformning – några grundläggande principer 30 2.2.1 Parentelprincipen – arv i turordning 30 2.2.2 Istadarätten – en rätt för släkten 32 2.2.3 Stirpalgrundsatsen – en princip för rättvisa 32 2.3 Arvsklasserna 33 2.3.1 Första arvsklassen – bröstarvingar 33 2.3.2 Makes arvsrätt 34

innehåll 9


2.3.3 Andra arvsklassen – föräldrar och föräldrars avkomlingar 34 2.3.4 Tredje arvsklassen – mor- och farföräldrar och deras barn 36

2.4 Allmänna arvsfonden

2.4.1 Allmänt 2.4.2 Syfte med fonden 2.4.3 Fondens godkännande av testamente och avstående från arv

2.5 Tidpunkten för arvfallet och arvtagarens rätt 2.5.1 Inledning 2.5.2 Arvet faller vid arvlåtarens död 2.5.3 Arvlåtarens död och dödförklaring 2.5.4 Arvtagaren måste vara vid liv

2.6 Rätt arvinge?

2.6.1 Inledning 2.6.2 Fastställande av faderskap eller moderskap till arvinge 2.6.3 Fastställande av faderskap till avliden 2.6.4 Hävande av faderskap 2.6.5 Adoptivbarns arvsrätt

2.7 Omständigheter som utesluter arvsrätt i det enskilda fallet

2.7.1 Inledning 2.7.2 Förverkande av arvsrätt och rätt till testamente 2.7.3 Preskription av arvsrätt och rätt till testamente 2.7.4 Avstående och avsägelse från rätt till arv

3 Efterlevande make och sambo

37 37 38 39 40 40 40 41 42 44 44 44 45 45 48 51 51 51 54 56

59 3.1 Inledning 59 3.2 Kort om giftorätten 60 3.3 Bodelning med anledning av en makes död 63 3.3.1 Inledning 63 3.3.2 Andelsberäkning 64 3.3.3 Lottläggning 71 3.3.4 Bodelning när efterlevande make är enda dödsbodelägare 72 3.4 Bodelning när mål om äktenskapsskillnad pågick vid ena makens död 73 3.5 Den avlidna makens kvarlåtenskap 75 3.6 Efterlevande makes arvsrätt före gemensamma barn och arvingar i andra arvsklassen 76 3.6.1 Inledning 76 3.6.2 Arvets fördelning vid första makens död 78 3.6.3 Innebörden av fri förfoganderätt 80

10 innehåll


3.7 Basbeloppsregeln 3.8 Efterlevande sambos rätt

81 87

4 Testamente och förmånstagarförordnande

91 91 94 95 95 98 100 102 102

4.1 Inledning 4.2 Testationshabilitet 4.3 Testamentes form

4.3.1 Ordinärt testamente 4.3.2 Nödtestamente 4.3.3 Återkallelse och tillägg

4.4 Testamentsförordnandens innehåll

4.4.1 Testamentstagare 4.4.2 Legat, universellt förordnande och ändamålsbestämmelse 4.4.3 Testamentstagarens rätt

104 105 107 109 109 111 111 112 113 114 114 114 115 119 122 124 128

4.5 Ogiltighet och klander av testamente 4.6 Förmånstagarförordnande

4.6.1 Allmänt om livförsäkringar 4.6.2 Vem kan förordna förmånstagare? 4.6.3 Förordnandets form 4.6.4 Återkallelse och tillägg 4.6.5 Innehåll 4.6.6 Förmånstagarförordnandes ogiltighet

4.7 Inskränkning i testationsrätten 4.7.1 Allmänt 4.7.2 Laglott 4.7.3 Förstärkt laglottsskydd

4.8 Jämkning av förmånstagarförordnande 4.9 Testamentstolkning 4.10 Tolkning av förmånstagarförordnande

5 Efterarvsrätt 5.1 Inledning 5.2 När föreligger rätt till efterarv och vem är berättigad? 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4

Makes förvärv genom arv Makes förvärv genom testamente Makes förvärv med stöd av basbeloppsregeln Makes förvärv genom förmånstagarförordnande

5.3 Efterarvets storlek

5.3.1 Huvudregel – andel av behållen förmögenhet

131 131 132 132 134 136 138 140 140

innehåll 11


5.3.2 Undantag – minskning av boets värde som påverkar efterarvingarnas rätt 5.3.3 Undantag – ökning av boets värde som påverkar efterarvingarnas rätt 5.3.4 Efterarv när efterlevande make saknar egna arvingar

5.4 Vilken egendom ska utgå i efterarv?

6 Avvecklingen av ett dödsbo 6.1 Inledning 6.2 Utgångspunkter för dödsboförvaltningen 6.2.1 Dödsbodelägare 6.2.2 Särskilt om underåriga dödsbodelägare 6.2.3 Former för förvaltning 6.2.4 Boutredningsåtgärder

6.3 Bouppteckningen

6.3.1 Inledning – tidsfrister 6.3.2 Bouppteckningens funktion 6.3.3 Värdering av egendomen 6.3.4 Bouppteckningssammanträde 6.3.5 Tilläggsbouppteckning 6.3.6 Dödsboanmälan

6.4 Dödsboets skulder 6.4.1 6.4.2 6.4.3 6.4.4

Dödsbodelägarnas ansvar för dödsboets skulder Betalning av skulderna Återgång av bodelning och skifte Underhåll ur kvarlåtenskapen

6.5 Avskiljande av annans egendom

6.5.1 Inledning 6.5.2 Efterarvsandelen avskiljs 6.5.3 Bodelning med efterlevande make eller sambo

6.6 Förskott på arv

6.6.1 Allmänt om förskott på arv 6.6.2 Gåva av arvlåtarens make 6.6.3 Efterlevande makes gåvor ur den först avlidnas egendom 6.6.4 Förskott på arv i bodelning 6.6.5 Successiv avräkning av förskott i bodelning 6.6.6 Förhållandet mellan ÄktB 12:2 och förskott på arv 6.6.7 Förskott på arv och laglotten 6.6.8 Förskott och det förstärkta laglottsskyddet

12 innehåll

144 149 152 154 158 158 159 159 161 162 165 165 165 166 167 168 171 171 172 172 173 174 175 176 176 176 178 180 180 186 187 187 189 191 192 193


6.7 Sammanlevnad i oskiftat bo

6.7.1 Förekomst och syfte med oskiftat dödsbo 6.7.2 Förvaltning av oskiftat dödsbo

6.8 Arvskiftet

6.8.1 Fullgörande av testators vilja 6.8.2 Skiftesavtalet 6.8.3 Lottläggning

7 Rättspolitiska reflexioner 7.1 Successionsrätten i vår tid 7.2 Laglottens vara eller icke vara

7.2.1 Blodsband och rätt till arv 7.2.2 Laglotten i lagstiftningssammanhang 7.2.3 För och emot en laglott

7.3 Sambors arvsrätt 7.4 Särkullbarns omedelbara arvsrätt 7.5 Balans mellan efterlevande makes och efterarvingars rätt 7.6 Allmänna arvsfondens verksamhet 7.7 Att få eller inte få arv 7.8 Att utvärdera och ifrågasätta

Källförteckning Offentligt tryck

Sverige Övriga Norden EU-rätt

Övriga skriftliga källor inklusive internetkällor Muntlig källa

Rättsfallsregister Nytt juridiskt arkiv Rättsfall från hovrätterna Övriga rättsfall

Sakregister

194 194 196 196 196 196 197 200 200 202 202 203 204 208 213 217 220 223 228 229 229 229 231 231 232 238 239 239 241 241 243

innehåll 13



1 Arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt Redan samma eftermiddag började arvstvisten. Man väntade­ tills begravningsritualerna var avslutade och grannarna och predikanterna gett sig av. Då stängdes pörtesdörrarna för utomstående. Släktens olika grenar, utskott och inympade delar samlades i det stora köket. Dokument lades på bords­ skivan. Läsglasögon pillades fram ur handväskor och balan­ serades på svettblanka näsor. Man harklade sig. Man vätte läpparna med vassa, styva tungor. Sedan brakade det loss. Ur Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi

1.1 Successionsrätt – utgångspunkter När en människa avlidit är det ofta en mängd olika saker som måste ombesörjas. Att ordna begravning med allt vad som där hör till är endast början. De flesta lämnar efter sig olika angelägenheter som måste avslutas; egendom ska tas om hand, fordringar krävas in, skulderna betalas och en efterlevande makes eller sambos egendom avskiljas från den avlidnas. När allt detta är gjort ska den kvarvarande egendomen, vad som i det följande kallas kvarlåtenskapen, på något sätt fördelas och överföras till andra. Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige.1 Det finns därför ett stort praktiskt behov av tydliga regler som anger hur man ska förfara 1  SCB, Befolkningsstatistik 2019.

arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt  15

Kvarlåtenskap


Successionsrätt

med den avlidnas (arvlåtarens) tillgångar och skulder och vem som har rätt till den avlidnas egendom. Sådana regler finns i ärvdabalken (ÄB), som i sin nuvarande form är från år 1958. Hur en kvarlåtenskap ska fördelas är en fråga som under alla tider tilldragit sig uppmärksamhet. Många har intresse, berättigat eller inte, av att få del av en avlidens efterlämnade tillgångar. Fördelningen av en avlidens kvarlåtenskap kan enligt svensk rätt ske på två olika sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Arv innebär att fördelningen av kvarlåtenskapen sker enligt lagens bestämmelser mellan arvlåtarens släktingar (arvingarna). Kvarlåtenskapen kan också fördelas enligt testamente; det vill säga enligt den avlidnas, testators, egen vilja. De två fördelningssätten, och därmed förvärvssätt om man ser det ur mottagarens synvinkel, kan sägas vara sidoordnade varandra. Om den avlidna inte själv förordnat om något befinner man sig i arvsordningen. I dagligt tal säger man ofta arvsrätt oavsett enligt vilken ordning fördelningen sker. I den fortsatta framställningen används uttrycket successionsrätt som en sammanfattande term för både arvsrätt och testamentsrätt. Reglerna om hur man ska förfara med en avlidens kvarlåtenskap beaktar, vid sidan av släktens krav på att få del av den avlidnes egendom, åtminstone tre skilda intressen. De är: • barnens intresse av att få del av föräldrarnas egendom, • makens intresse av att få sitta kvar i hemmet när den andra maken avlider2 samt • arvlåtarens intresse av att få fördela sin egendom efter eget huvud. Dessa intressen har värderats och tillgodosetts på olika sätt vid skilda tidpunkter, något som också påverkat regleringens utformning. Barnens intresse av att få del av föräldrarnas kvarlåtenskap har historiskt sett haft starkast skydd. Så småningom fick dock barnens intresse i viss omfattning ge vika för testators intresse av att själv få bestämma vem som ska ha kvarlåtenskapen. Reformerna av regelsystemet under 2  Med make jämställs partner i de fall ett par som registrerat partnerskap inte därefter ingått äktenskap eller låtit omregistrera sig som gifta, se lagen (2009:260) om upphävande av partnerskapslagen § 2 som hänvisar till den numera upphävda lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.

16  arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt


senare delen av 1900-talet har haft till syfte att skydda den efterlevande makens intresse av att få ha kvar det gemensamma hemmet orört. Dagens regelsystem rörande arv och testamente samt kvarlåtenskapens fördelning speglar en avvägning mellan alla dessa olika hänsyn.

1.2 Disposition och terminologi Detta är en lärobok. Vi har därför försökt strukturera framställningen på ett sådant sätt att inlärningen av successionsrätten ska underlättas. Om möjligt ska ett avsnitt bygga på kunskap från föregående avsnitt, inte på de kommande. Helt konsekvent kan dock inte en sådan princip upprätthållas; ibland har det varit nödvändigt med framåtsyftande referenser. I detta första kapitel ger vi en kort historisk tillbakablick; en sådan underlättar förståelsen av det successionsrättsliga regelsystemet. Det avslutande avsnittet riktar blickarna framåt och på frågor såsom vilka intressen som behöver skyddas i vår tid och vilken funktion dagens successionsrättsliga reglering ska ha. Detta tema återkommer i bokens sista kapitel. Kapitel 2 behandlar några av det arvsrättsliga regelsystemets grundläggande drag. Tyngdpunkten i framställningen ligger på släktens arvsrätt. Bland de frågor som behandlas kan nämnas arvsordningens konstruktion, vem som har rätt att ärva i olika situationer och under vilka förutsättningar arvsrätt föreligger i det enskilda fallet. I kapitel 3 är det en efterlevande makes intresse som står i fokus. Kapitlet innehåller en redogörelse för hur efterlevande makes intressen tillgodoses, både genom giftorätten och genom arvsrätten. I detta sammanhang berörs också kort det begränsade skydd som finns för en efterlevande sambo. Respekten för arvlåtarens egen vilja att förordna om fördelningen av kvarlåtenskapen genom testamente behandlas i kapitel 4. Av särskilt intresse är formkraven för testamente och gränserna för testators möjlighet att förordna om sin kvarlåtenskap. I kapitlet berörs också förmånstagarförordnanden i försäkring, förordnanden som uppvisar stora likheter med testamentsförordnanden och som i praktiken många gånger har en större ekonomisk betydelse än testamente.

arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt  17


Terminologi

I kapitel 5 behandlas efterarvsrätt, en fråga som fått större praktisk betydelse genom införandet av makes arvsrätt framför gemensamma bröstarvingar. Den efterarvsrätt som uppstår i många fall ger i praktiken upphov till en rad olika frågor, en del inte helt enkla att besvara. Vi diskuterar här bland annat vem som är berättigad till efterarv, hur man efter många år beräknar efterarvets storlek och vad den efterlevande maken kan och inte kan göra med egendom som innehas med fri förfoganderätt. Kapitel 6 tar upp fördelning av kvarlåtenskap ur ett mera praktiskt perspektiv; hur går ett arvskifte till? I kapitlet behandlas frågor om vem som är dödsbodelägare, hur en bouppteckning går till och hur kvarlåtenskapens storlek beräknas. Av särskilt intresse i sammanhanget är hur man ska beakta gåvor som arvlåtaren gett sina barn under sin livstid; vad som kan utgöra förskott på arv. Hur når man ett rättvist slutligt resultat vid fördelningen av kvarlåtenskapen? Till sist diskuterar vi i kapitel 7 några av de frågor på successionsrättens område som har eller skulle kunna få förnyad aktualitet om vi vill ha ett regelsystem som tillgodoser nutida praktiska behov. Bland dessa frågor kan nämnas den om laglottens vara eller inte vara; varför särkullbarn men inte gemensamma barn ska ha rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död och hur en efterlevande sambos rätt skulle kunna stärkas. Regleringen rörande arvs- och testamentsrätt är, som kommer att framgå, i vissa delar mycket gammal. Det framgår inte minst av den terminologi som används. Många ord förekommer inte i dagligt tal. Vi har delvis valt att använda mera nutida termer för olika företeelser, såsom arvsklasser i stället för parentel, efterarv istället för sekundosuccession och efterarvingar istället för sekundosuccessorer. I sakregistret finns dock de alternativa termerna med. Vi har försökt att illustrera våra resonemang med exempel. I dem används olika förkortningar, såsom gg för giftorättsgods. Samtliga förkortningar finns med i förteckningen på s. 8. Ett könsneutralt språkbruk har eftersträvats. Det innebär att vi har valt att använda make som könsneutral beteckning på en gift arvlåtare. Adjektiv används i feminin-form, exempelvis avlidna istället för avlidne. Språkbruket överensstämmer med lagtexten och avsikten är att undvika att föra tankarna till något särskilt kön på de personer vi talar om. 18  arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt


1.3 Arvsrättens utveckling 1.3.1 Allmänt För att förstå det nuvarande regelsystemet för arv är det bra att ha en översiktlig kunskap om reglernas framväxt och de tankar som har legat bakom utvecklingen. Reglerna om arv och testamente har förändrats förhållandevis långsamt och många av de principer som fortfarande styr fördelningen av kvarlåtenskap har sina rötter i en annan samhällsordning än den vi har idag. De första reglerna om arv fick sin utformning i ett samhälle där jordägandet var avgörande för en persons ekonomiska och sociala ställning. Jordägandet var bundet till släkten och det var släkten som ärvde. Arvets betydelse för försörjningen medförde att arvet fördelades på ett sätt som uppfattades som ekonomiskt fördelaktigt för familjen eller släkten. En man hade ofta företräde till arv framför kvinna. De äldsta lagarna, främst götalagarna, tillämpade en s.k. gradualprincip, enligt vilken den som stod först i arvsordningen tog hela arvet. Syftet var att inte splittra boet i alltför många delar. Svealagarna uppvisade en annan ordning, parentelprincipen. Parentelprincipen innebar att den avlidnas arvingar delades in i olika arvsklasser – parentel – med olika förtursrätt till arv. Först när arvingar i en arvsklass saknades kunde mera avlägsna arvingar i en efterföljande arvsklass ärva. Parentelprincipen utgör än idag grundvalen för vår arvsordning. I landslagarna förenades gradual- och parentelprinciperna, kvinnor ärvde 1/3, män 2/3. I Magnus Erikssons stadslag likställdes män och kvinnor vad gällde rätten till arv. Förklaringen var att det i staden inte förekom jordägande i samma omfattning som på landet. Behovet att bevara egendomen intakt var därför inte så stort.3 1734 års lag innebar i två avseenden förändringar av arvsrätten jämfört med tidigare rättstillstånd. Begränsningarna av arvsrätten i nedstigande led avskaffades och även avlägsna släktingar tilläts ärva om närmare släktingar saknades.4 Däremot begränsades arvsrätten för barn födda utom äktenskap. Genom att lysning och vigsel enligt kyrkans ordning år 1731 hade blivit konstituerande och obligatoriska moment för tillkomsten av giltigt äktenskap, blev det möjligt att ange vilka barn 3  Hafström, Den svenska familjerättens historia s. 109 ff. 4  Hafström, Den svenska familjerättens historia s. 112.

arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt  19

Gradualprincip

Parentelprincip


som var födda utom äktenskap.5 Kyrkan såg med stort ogillande på sådana barn. Folk i allmänhet delade dock inte kyrkans inställning till de utomäktenskapliga barnen och det ansågs därför inte möjligt att låta kyrkans uppfattning fullt ut få genomslag i lagen. Resultatet blev att barn födda utom äktenskap i flera fall behöll sin arvsrätt. De barn som trots allt inte ansågs böra ha arvsrätt fick istället rätt till ett visst underhåll från föräldrarna. Att den tidigare arvsrätten för barn födda utom äktenskap kraftigt begränsades förklaras därför inte enbart av kyrkans negativa inställning till utomäktenskapliga förbindelser utan kan också ses mot bakgrund av den utökade möjligheten till underhåll.

1.3.2 Barns arvsrätt I början av 1800-talet kom frågan om de utomäktenskapliga barnens arvsrätt ånyo upp på den politiska dagordningen. Bakom det förnyade intresset låg de under perioden framträdande liberala strömningarna. Det minskade kyrkliga inflytandet hade medfört en förändrad och förmildrad attityd till barn födda utom äktenskap. En förändring av arvsrättsreglerna motiverades också av en önskan att omfördela kostnaderna för barnens underhåll. På grund av den omvälvande samhällsförändringen som ägde rum i Sverige under 1800-talets första hälft ökade fattigdomens utbredning kraftigt. Allt flera – inte minst barn, och i synnerhet barn födda utom äktenskap – blev beroende av fattigvården för sin försörjning.6 Att barn utom äktenskap år 1866 tillerkändes viss arvsrätt efter sin mor kan delvis förklaras av socialpolitiska hänsyn. Arvsrätten kom att ses som ett sätt att avlasta fattigvården. Men även rättviseargument talade för en arvsrätt för de utomäktenskapliga barnen. Rättvise- och jämlikhetsargumenten bidrog till en annan viktig händelse på successionsrättens område under 1800-talet – år 1845 gavs kvinnor lika arvsrätt som män också på landet! Under 1800-talet och 1900-talets början fördes en diskussion angående syftet med, och grunden för, arvsrätten.7 Vid 1900-talets början verkar det dock ha rått enighet om att biologisk8 släktskap – blods5  Nygren, Arvsrätt och tom fattigvårdskassa s. 456–459. 6  Nygren, Arvsrätt och tom fattigvårdskassa s. 462–467. 7  Inger, Grunden för arvsrätt, se t.ex. s. 51 ff. 8 Traditionellt har blodsband, ofta beskrivet som biologisk släktskap, ansetts vara avgörande för arvsrätten. För arvsrätt är det dock den rättsliga familjetillhörigheten som är avgörande. Vi ärver våra rättsliga släktingar. Den bakomliggande tanken är att

20  arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt


band – var en nödvändig betingelse för arvsrätt. Synsättet tydliggjordes när barn utom äktenskap år 1905 tillerkändes lika arvsrätt efter sin mor och hennes släkt som barn födda i äktenskap. Det har sagts att de utomäktenskapliga barnens arvsrätt efter modern innebar ett begynnande uppbrott från principen att rätt till arv följde av familjetillhörigheten.9 Blodsbandet skulle snart komma att ses som en grundläggande förutsättning för arvsrätt. Förklaringen kan delvis vara att individens behov av försörjning, som tidigare hade motiverat att familjetillhörighet snarare än biologisk släktskap sågs som grund för arvsrätt, i ökande grad kunde tillgodoses av samhället. Förändringar i synen på arvsrätten illustreras tydligt i diskussionerna rörande de utomäktenskapliga barnens rätt till arv efter fadern. I och med att man uttryckligen – i samband med att utomäktenskapliga barn år 1905 tillerkändes arvsrätt efter modern – slagit fast att blodsbandet var grunden för arvsrätten inställde sig omedelbart frågan om inte dessa barn borde ha arvsrätt också efter sin far. Mycket talade för en sådan arvsrätt, såsom att arvsrätt efter båda föräldrarna skulle betona deras ansvar för barnet och därtill ge barnet ett bättre skydd för sin försörjning. Ändå ansågs det inte finnas möjlighet att ge barnen arvsrätt efter fadern. Lagberedningen förklarade i sitt betänkande från år 1915 att även om arvsrätten formellt sett kunde anses grundad på biologisk släktskap, krävdes dessutom en social samhörighet mellan arvtagare och arvlåtare som kunde läggas till grund för en presumtion för den enas önskan att egendomen efter dennas död skulle övergå till den andra. En sådan social samhörighet fanns vanligtvis mellan mor och barn, men mindre eller inte alls mellan far och utomäktenskapligt barn. Förutsättningarna för utomäktenskapliga barns rätt att ärva sin mor respektive far var därför olika. Lagberedningen befarade också att en arvsrätt för utomäktende har identifierats på grund av biologisk släktskap, eller numera genetisk släktskap. Undantag finns emellertid. En kvinna som föder ett barn är barnets biologiska mor och alltid barnets rättsliga mor, oavsett om barnet är hennes genetiska barn. Faderskap fastställs som huvudregel i överensstämmelse med genetisk släktskap men ett rättsligt fastställt faderskap medför arvsrätt, oberoende av genetisk släktskap. I de fall rättsligt föräldraskap för en person inte har fastställts kan arvsrätt göras gällande med hänvisning till genetisk släktskap. I det följande används genetisk och biologisk släktskap som synonymer om inte annat anges. Angående fastställande av föräldraskap se vidare t.ex. Singer, Barns rätt s. 36 ff. 9  Nygren, Arvsrätt och tom fattigvårdskassa s. 456.

arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt  21


skapliga barn skulle föranleda fäder att i större omfattning än tidigare undandra sig att erkänna faderskapet med uteblivet underhåll till barnet som följd. Man borde också, menade Lagberedningen, ta hänsyn till mannens legitima familj. Det skulle medföra lidande för dem om ett okänt barn skulle dyka upp efter mannens död. Det största hindret var emellertid osäkerheten om faderskapet. Så länge faderskapet endast medförde underhållsskyldighet kunde man nöja sig med en ganska svag bevisning om faderskapet; om arvsrätt också skulle föreligga måste man veta säkert.10 Som jämförelse kan noteras att man i Norge införde arvsrätt efter fadern för utomäktenskapliga barn redan år 1915, i Danmark år 1937. Uppenbarligen uppfattade man där inte arvsrätten som så villkorslöst knuten till det klarlagda blodsbandet som i Sverige.11 Biologisk släktskap som enda grund för arvsrätten lyftes åter fram av Ärvdabalkssakkunniga i 1954 års betänkande med förslag till ny ärvdabalk. De sakkunniga menade att själva släktskapen vägde så tungt att man måste bortse ifrån att det utomäktenskapliga barnet ofta saknade social och ekonomisk samhörighet med sin far.12 Ändå skulle det dröja till år 1969 innan barn utom äktenskap fick arvsrätt också efter sin far. Först då fick blodsbandet fullt genomslag som grund för arvsrätt. Arvets betydelse för arvingens försörjning hade då inte längre någon tyngd som argument för arvsrätt, istället hade arvsrätten blivit en fråga om rättvisa och likabehandling av barn födda av gift respektive ogift mor.13

1.3.3 Makes arvsrätt När arvsrätten är föremål för uppmärksamhet är det ofta barns rätt till arv som diskuteras. Men också andra kan tänkas ha ett intresse av att göra anspråk på en avlidens kvarlåtenskap. Om vi utgår ifrån behovet av försörjning framträder en efterlevande make som särskilt skyddsvärd. Enligt äldre svensk rätt saknade make arvsrätt. Istället skyddades en efterlevande make dels genom giftorätten, dels genom s.k. fördel av bo oskifto, en rätt till ett visst minibelopp ur det gemensamma boet.

10  LB III s. 123 ff. 11  För en rättsjämförande studie av rättsutvecklingen på familjerättens område i de skandinaviska länderna hänvisas till Bradley, Family Law and Political Culture. 12  SOU 1954:6 s. 89. 13  Se t.ex. prop. 1969:124 s. 73. ”Numera torde de flesta acceptera tanken på utvidgad arvsrätt för utomäktenskapliga barn som ett självklart rättvisekrav.”

22  arvsrätt, testamentsrätt och successionsrätt


Margareta Brattström handlar om hur en avliden persons kvarlåtenskap ska fördelas; en fråga som i alla tider har tilldragit sig uppmärksamhet. Många har intresse, berättigat eller inte, av att få del av den efterlämnade egendomen. Reglerna om arv och testamente anger hur man ska gå tillväga i denna situation. De ger uttryck för en avvägning mellan olika intressen; arvingarna och i synnerhet barnens intresse av kvarlåtenskapen, en efterlevande makes eller sambos intresse av att få behålla­­ det gemensamma hemmet intakt samt arvlåtarens intresse av att genom testamente få förfoga över sin egendom efter eget huvud. I Rätt arv beskrivs bl.a. arvsordningen och förutsättningar för arv samt skyddet för en efterlevande make, både genom giftorätt och arvsrätt. Vidare behandlas efterarvsrätt, testamentsrätten samt förmånstagarför­ ordnanden i försäkring. Boken innehåller en genomgång av de frågor som ett arvskifte aktualiserar. I ett avslutande kapitel uppmärksammas några successionsrättsliga frågor av rättspolitiskt intresse – är reglerna om arv och testamente avpassade för vår tid? Rätt arv är främst avsedd att vara en lärobok för studerande på jurist-linjernas grundutbildning. Boken har emellertid också stort värde för alla med ett yrkesmässigt eller privat intresse av successionsrättsliga frågor.

Margareta Brattström Anna Singer

RÄTT ARV

Anna Singer

RÄTT

5

Margareta Brattström och Anna Singer är professorer i civilrätt vid Uppsala universitet.

RÄTT ARV

ISBN 978-91-7737-066-6

ARV 5:e upplagan

Fördelning av kvarlåtenskap