9789177370581 by Smakprov Media AB

ISBN 978-91-7737-058-1

PROCESSRÄTT

Mikael Mellqvist är lagman i Gotlands tingsrätt och hedersdoktor vid Stockholms universitet. Han har skrivit ett flertal läroböcker och artiklar i olika ämnen. Anna-Karin Lindh är verksam som jurist och redaktör. Hon har arbetat som advokat samt som verks- och förvaltningsjurist vid flera myndigheter.

Mikael Mellqvist & Anna-Karin Lindh

PROCESSRÄTTEN är en central del av rättsordningen. Utan en utvecklad processrätt faller egentligen all annan juridik platt till marken. Denna bok är ”förstabok” i processrätt för den som studerar juridik eller andra ämnen där grundläggande processrätt kan vara av intresse. I boken behandlas på ett konkret, vardagsnära och levande sätt – från A till Ö – tvistemålsprocessen, familjemålsprocessen och brottmålsprocessen vid de allmänna domstolarna samt förvaltningsprocessen vid de allmänna förvaltningsdomstolarna. Kort berörs också s.k. alternativ tvistlösning, t.ex. skiljeförfarandet. Framställningen tar avstamp i grundläggande processuella principer, varvid det beskrivs hur dessa gestaltar sig i de olika processformerna. Som alltid när det är frågan om en introducerande framställning tecknas en översikt med fokusering på väsentliga kärnfrågor. För den som kräver mer, innehåller boken rikliga hänvisningar till fortsatta och fördjupade studier.

Mikael Mellqvist & Anna-Karin Lindh

PROCESSRÄTT – grunderna för domstolsprocessen – Upplaga 4

Processrätt – grunderna för domstolsprocessen – Fjärde upplagan

Mikael Mellqvist och Anna-Karin Lindh

innehåll

Innehåll

Förord 9 Använda förkortningar 11 1 Domstolar och processrätt – vad handlar boken om? 13 2 Domstolar, domstolsarbete och domstolsarbetare 16 2.1 Domstolar och domare 16 2.1.1 Domstolar 16 2.1.2 Mål och ärenden 18 2.1.3 Domare och annan domstolspersonal 21

2.2 Processrättslig metod och domstolsarbete 23 2.3 Processrättsliga rättskällor i allmänhet 26 3 Principer, begrepp och termer 34 3.1 De två fundamenten 34 3.2 Den kontradiktoriska principen 35 3.3 Muntlighet, omedelbarhet och koncentration 39 3.4 Sak- och rättsfrågor 42 3.5 Bevisrättsliga begrepp 43 3.6 Dispositions- och officialprinciperna 47 3.7 Offentlighetsprincipen och rätten till partsinsyn 49 3.8 Rättvis rättegång (fair trial) 51 3.9 Instansordningsprincipen och principen om renodling 54 3.10 Domens rättsgestaltande betydelse 56 3.10.1 Rättskraft m.m. 56 3.10.2 Extraordinära rättsmedel 57

4 Förmögenhetsrättsliga tvister 59 4.1 Inledning 59 4.2 Summarisk process 60

4.2.1 Vad är summarisk process? 60 4.2.2 Betalningsföreläggande 61 4.2.3 Skriftlig tredskodomsprocess 63

innehåll

4.3 Forum – behörig domstol 65 4.3.1 4.3.2 4.3.3 4.3.4

Fyra slag av forumfrågor 65 När är svensk domstol behörig? 66 Vilken tingsrätt ska väljas? 68 Vad kontrollerar tingsrätten beträffande sin behörighet? 69

4.4 Inledande av tvistemålsprocessen 70 4.5 Yrkanden 72

4.5.1 Fullgörelse- och fastställelseyrkanden 72 4.5.2 Tilläggsyrkanden 73 4.5.3 FT-mål 73

4.6 Omständigheter som åberopas till grund för talan 74

4.6.1 Begreppet omständigheter 74 4.6.2 Erfarenhetssatser och notoriska fakta 75 4.6.3 Åberopande 75 4.6.4 Jura novit curia 76 4.6.5 ”Grunder för talan” 77 4.6.6 ”Talan” och ”saken” och ändringar i parts processföring 78

4.7 Bevisuppgiften 82 4.8 Handläggningsönskemål 83 4.9 Avvisning, upptagande eller dom direkt? 83 4.10 Förberedelsen 85

4.10.1 Svaromålet 85 4.10.2 Den fortsatta förberedelsen – syften och former 87

4.11 Avgörandestadiet 89

4.11.1 Inledning 89 4.11.2 Avgörande utan huvudförhandling 89 4.11.3 Huvudförhandlingen 90 4.11.4 Huvudförhandling i förenklad form 94 4.11.5 Överläggning 94

4.12 Tvistemålsdomen 95

4.12.1 Form och innehåll 95 4.12.2 Rättegångskostnader 97

4.13 Överklagande och överrättsprocess 98 4.13.1 Hovrätten 98 4.13.2 Högsta domstolen 100

4.14 Civilprocessuella rättskällor 101 5 Familjerättsliga tvister 102 5.1 Inledning 102 5.2 Äktenskapsmål 103

5.2.1 ”Skilsmässa” 103 5.2.2 Underhållsbidrag 104 5.2.3 Kvarsittande i hemmet och kontaktförbud 105

innehåll

5.3 Faderskapsmål 105 5.4 Vårdnads- och underhållsmål 106

5.4.1 Barnperspektivet som fundament 106 5.4.2 De processuella verktygen i vårdnadsmål 108 5.4.3 Samarbetssamtal och medling 109 5.4.4 Utredningen 110 5.4.5 Avgöranden 111 5.4.6 Underhåll till barn 113

5.5 Verkställighetsärenden 114 5.6 Internationella förhållanden 115 5.7 Överklagande och överrättsprocess 116 5.7.1 Hovrättsprocessen 116 5.7.2 Processen i Högsta domstolen 116

5.8 Familjeprocessuella rättskällor 117

6 Brottmålsprocessen 119 6.1 Kriminalpolitik och straffprocessrätt 119 6.2 Förövare och offer i ett processuellt perspektiv 119 6.3 Förundersökningen och åtals väckande 122 6.3.1 6.3.2 6.3.3 6.3.4 6.3.5 6.3.6

Förundersökningens funktioner 122 Förundersökningens bedrivande 123 Straffprocessuella tvångsmedel 125 Åtals väckande 129 Gärningsbeskrivningens betydelse 130 Svensk domsrätt och forum i Sverige 132

6.4 Förberedande åtgärder vid tingsrätten 133 6.5 Avgörande på handlingarna 135 6.6 Huvudförhandlingen i brottmål 136

6.6.1 Inledning 136 6.6.2 Avgörande i den tilltalades utevaro 137 6.6.3 Huvudförhandlingen tar sin början 137 6.6.4 Sakframställningar 139 6.6.5 Bevisningens framläggande – förhören 140 6.6.6 Värdering av förhörsberättelser 143 6.6.7 Personaliagenomgång 144 6.6.8 Plädering – eller slutanförande 144 6.6.9 Ungdomsmål 145

6.7 Domen 146 6.8 Överklagande och överrättsprocess 147 6.8.1 Hovrätten 147 6.8.2 Högsta domstolen 148

6.9 Straffprocessuella rättskällor 148 7

innehåll

7 Förvaltningsprocessen 150 7.1 Inledning 150 7.2 Förfarandet hos förvaltningsrätt 152

7.2.1 Måltyper, anhängiggörandet och forum 152 7.2.2 Initialskedet 157 7.2.3 Yrkanden 157 7.2.4 Omständigheter och bevis 159 7.2.5 Domstolens inledande prövning 160 7.2.6 Beredningen 161 7.2.7 Avgörandet 164

7.3 Överklagande och överrättsprocess 166 7.3.1 Kammarrätten 166 7.3.2 Högsta förvaltningsdomstolen 167

7.4 Förvaltningsprocessuella rättskällor 168 8 Domstolsärenden 169 8.1 Domstolsärenden – vad är det? 169 8.2 Ärendelagen och processuella principer 170 8.3 Rättskällor 172 9 Alternativ tvistlösning 173 9.1 ADR – vad är det? 173 9.2 Allmänna reklamationsnämnden 175 9.3 Skiljeförfarande 178

9.3.1 Inledning 178 9.3.2 Fördelar med skiljeförfarandet 179 9.3.3 Förfarandets gång 180 9.3.4 Skiljedomen 180 9.3.5 Internationella förhållanden 181 9.3.6 Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut 181

9.4 Rättskällor 182

10 Konsten att skriva och läsa en dom 184 Sakregister 191

innehåll

Förord

Denna bok är en introducerande framställning i processrätt med inriktning på domstolsprocessen. Sålunda redogörs för den dispositiva tvistemålsprocessen, familjemålsprocessen (indispositiva mål) och brottmålsprocessen vid de allmänna domstolarna. Men inte nog med det; förvaltningsprocessen vid de allmänna förvaltningsdomstolarna behandlas också. Förvaltningsprocess är en fullfjädrad processform som enligt vår mening bör vara med även i en introducerande framställning i processrätt. Det har dessutom ett särskilt värde att ha med denna processform eftersom olika processprinciper då får en bredare konkret belysning. Dessutom redogörs kortfattat för processen enligt ärendelagen och alternativa tvistlösningsformer (ADR, alternative dispute resolution). Innan vi går in på de olika processformerna redogör vi allmänt för övergripande processprinciper m.m. Även om vi har strävat mot att hålla oss till huvudlinjerna och inte ägna oss åt speciella frågor har boken fått ett omfång som kanske är något större än vad som kan förväntas av en introduktionsbok. Vi försvarar detta med att det faktiskt kan vara enklare och kan gå snabbare att ta till sig en någon längre och mer förklarande framställning än en knapphändig. Den (för) knapphändiga framställningen kan lämna efter sig luckor och frågor. Vår förhoppning är att boken ska vara lättillgänglig och inte lämna efter sig alltför många frågetecken. Det måste dock framhållas att det är en introduktionsbok. Kännetecknande för en sådan är att ställda frågor besvaras, men att det är en uppsjö av frågor som inte alls ställs. För att ta itu med alla dessa får man tränga längre in i den processrättsliga djungeln. Inför denna fjärde upplaga har Anna-Karin Lindh trätt in som medförfattare, först och främst för att tillföra förvaltningsrättslig kompetens. Vi vill också tacka beredningsjuristen Matilda Strandberg som granskat delar av manuset och lämnat värdefulla påpekanden. Visby i oktober 2019 Mikael Mellqvist och Anna-Karin Lindh

1 domstolar och processrätt – vad handlar boken om

Domstolar och processrätt – vad handlar boken om?

Detta är en introducerande bok om domstolsprocessen, dvs. om processrätt och domstolar. Processrätt är den sammanfattande beteckningen på de rättsregler som reglerar förfarandet vid domstolarna. I vid bemärkelse kan man till processrätten även foga de förfaranderegler som gäller vid olika förvaltningsmyndigheter (statliga och kommunala). Så gör vi inte i denna bok. I stället har vi i huvudsak begränsat oss till domstolsprocessen. Ett par utflykter utanför domstolssfären har vi dock tillåtit oss. Det gäller den summariska processen hos Kronofogdemyndigheten. Vi ägnar dessutom ett kortare avsnitt åt s.k. alternativ tvistlösning, där processformer som står nära domstolsprocessen behandlas. Men kärnan i framställningen är domstolsprocessen. Även med denna begränsning är det ett stort juridiskt fält vi avser att täcka in. Eftersom boken är en introduktionsbok kommer vi dock inte att fördjupa oss i olika delar av processrätten. Däremot kommer vi att i anslutning till varje kapitel lämna förhållandevis frikostiga litteraturhänvisningar, förhoppningsvis till nytta för den som vill dyka djupare i någon del av ämnet. Vi behandlar också frågor om domstolsorganisationen och domstolarnas ställning i samhället. Det ligger i och för sig utanför ämnet processrätt, men domstolarnas struktur och arbetsförhållanden m.m. är av grundläggande betydelse för hur processen där fungerar. I två inledande kapitel behandlar vi vissa generellt betonade frågor. Det är i 2 kap. där vi övergripande redogör för domstolsväsendet, olika slag av domstolar, domarkarriären m.m. Vi ägnar också ett kortare kapitel åt processrättsliga metodfrågor. Centralt för hela boken är 3 kap. Där redogör vi för olika principer inom processrätten och viss processrättslig terminologi. På det kapitlet byggs 4–7 kap. vilka ägnas åt fyra olika processformer, förmögenhetsrättsliga (dispositiva) tvister, familjerättsliga tvister, brottmålsprocessen och förvaltningsprocessen. Vi behandlar sedan i två kortare kapitel lagen om domstolsärenden i 8 kap. respektive frågor rörande s.k. alternativ tvistlösning i 9 kap. I det senare kapitlet behandlas som exempel på alternativ tvistlösning förfarandet hos Allmänna reklamationsnämnden och skiljeförfarandet. 13

1 domstolar och processrätt – vad handlar boken om

Boken behandlar alltså processrätten. I många processrättsliga framställningar lämnas förvaltningsprocessen utanför. Så gör alltså inte vi här. Vi behandlar förvaltningsprocessen, dvs. processen vid de allmänna förvaltningsdomstolarna, som en fullvärdig medlem av den processrättsliga familjen. Detta ger också, anser vi, en särskild dimension åt de två inledande kapitlen 2 och 3. Inte minst i 3 kap. ställs olika processrättsliga principer mot varandra och dessa principers skiftande betydelse ges en konkret belysning när de olika processformerna sedan beskrivs i 4–7 kap. Kapitel 2 och 3 kan sägas vara de delar av boken som ägnas åt att beskriva de två fundamenten för en utvecklad processrätt. Vad som avses är ett väl organiserat domstolsväsende och principfasta rättegångsordningar. Framställningen är givetvis inriktad på huvudregler med tonvikt på sådant som är praktiskt betydelsefullt. Det innebär att vår avsikt är att beskriva hur en rättegång normalt gestaltar sig. Det är givet att det i praktiken kan uppstå en mängd olika processuella komplikationer – som i och för sig kan vara mycket intressanta att diskutera – men som inte ägnas någon uppmärksamhet i denna bok. Avsikten med denna bok är, som sagt, att den ska vara en ”förstabok” i ämnet. I flera av kapitlen finns ett avsnitt som ägnas åt rättskällor. I 3 kap. berörs sålunda processrättsliga rättskällor generellt och i 4–9 kap. berörs rättskällor med särskild bäring på den processrätt som behandlas i respektive avsnitt. Det är inte utan avsikt vi har valt att så specifikt redogöra för och kommentera olika rättskällor inom området. Eftersom boken syftar till att vara en grundläggande framställning av processrätten kan olika läsare ha olika behov av att behöva tränga djupare in i något särskilt område. Våra rättskällekommentarer kan då förhoppningsvis vara till nytta. Det är också oundvikligt att vi vid behandlingen av de familjerättsliga tvisterna och brottmålsprocessen också kommer in på rent familje- och straffrättsliga frågor. Men boken gör på intet sätt anspråk på att vara en lärobok i dessa ämnen. Behöver man då några förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig vad som behandlas i denna bok? Det är inom juridisk pedagogik ett evigt diskuterat ämne vilka juridiska discipliner som ”måste” studeras innan en annan disciplin studeras. Är det t.ex. nödvändigt att ha studerat civilrätt, straffrätt och förvaltningsrätt före studiet av processrätten? Eller är det tvärtom? Något givet svar på denna ”hönan-eller-ägget-fråga” finns inte. Vanligen har man inom de flesta juristutbildningar allra först fått en

1 domstolar och processrätt – vad handlar boken om

översikt över juridiken som ämne och juridikens beståndsdelar. En sådan introduktion är naturligtvis bra att ha fått innan man vidare studerar vilken juridisk disciplin som helst, processrätten inte undantagen.

ISBN 978-91-7737-058-1

PROCESSRÄTT

Mikael Mellqvist & Anna-Karin Lindh

PROCESSRÄTT – grunderna för domstolsprocessen – Upplaga 4