Katia Cejie, docent och universitetslektor i finansrätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. Thomas Erhag, professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Petra Herzfeld Olsson, docent i civilrätt och universitetslektor i arbetsrätt vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.
ISBN 978-91-7737-057-4
P. Herzfeld Olsson | K. Ahlberg | K. Cejie | T. Erhag
Kerstin Ahlberg, jur.dr. h.c. och föreståndare för Institutet för social civilrätt, Stockholms universitet.
likabehandlingsprincipens olika ansikten
ETT AV EU:S FRÄMSTA MÅL är likabehandling inom ramarna för de fyra friheterna. Det innebär att medlemsstaterna måste undanröja omotiverade hinder för bland annat arbetstagares, företags och tjänsters rörlighet på den inre marknaden. Den här boken undersöker hur tre olika rättsområden – arbetsrätt, skatterätt och socialförsäkringsrätt – samspelar i förhållande till tre olika kategorier av arbetskraft som kommer till Sverige för att utföra arbete med stöd av den fria rörligheten; arbetstagare, utstationerade arbetstagare och egenföretagare För varje kategori utgår undersökningen från att arbetskraften kommer från tre olika länder, Polen, Tyskland eller Lettland, och att arbetet utförs på en byggarbetsplats i Stockholm. Innebörden av de principer som styr de lagval och andra vägval som påverkar inkomster och kostnader inom respektive rättsområde analyseras ingående. Fokus ligger på de bestämmelser som avgör vad den som utför arbetet får för nettoinkomst och vad den som köper tjänsten får betala för att få arbetet utfört. Likabehandlingsprincipen går som en röd tråd genom boken och det står klart att svaret på om likabehandling är för handen eller inte beror på vilka omständigheter en tar i beaktande.
likabehandlingsprincipens olika ansikten Om samspelet mellan arbetsrätt, skatterätt och socialförsäkringsrätt vid gränsöverskridande arbete
Petra Herzfeld Olsson Kerstin Ahlberg Katia Cejie Thomas Erhag
LIKABEHANDLINGSPRINCIPENS OLIKA ANSIKTEN Om samspelet mellan arbetsrätt, skatterätt och socialförsäkringsrätt vid gränsöverskridande arbete petra herzfeld olsson kerstin ahlberg katia cejie thomas erhag
Innehåll
Innehåll Förord 13 Förkortningar 15 1 Inledning 17 1.1 Bakgrund 17 1.2 Syfte 19 1.3 Tre typfall 20 1.4 Metod 22 1.5 Avgränsningar 24 1.6 Något om terminologi 25 1.7 Disposition 25 2 Arbetsrättsliga utgångspunkter 26 2.1 Samspelet mellan EU-rätten och den nationella arbetsrätten 26 2.2 Vad kännetecknar svensk arbetsrätt? 29 2.2.1 Kollektivavtal, starka parter och partsautonomi 29 2.2.2 Kollektivavtalsslutande organisationer 30 2.2.3 Olika typer av kollektivavtal 31 2.2.4 Kollektivavtalens rättsverkan 32 2.2.5 Tungt ansvar på fackföreningarna 34 2.2.6 Vidsträckt förhandlingsutrymme 34 2.2.7 Tillsynen 35 2.3 Arbetstagare eller uppdragstagare? 36 2.4 Anställd eller inhyrd? 39 2.5 Arbete med internationell anknytning 40 2.5.1 Lagvalsregler avgör vad som gäller 40 2.5.2 Rom I-förordningen 41 2.5.3 Utstationeringsdirektivet och tillämpningsdirektivet 43 2.6 Tillämpningen i byggbranschen 53 2.6.1 Lönen bestäms av kollektivavtal 53 2.6.2 Kollektivavtalen i byggbranschen 53 2.6.3 Byggavtalets uppbyggnad 56 2.6.3.1 Ett omfattande dokument 56 5
Innehåll 2.6.3.2 Regler som säkrar kollektivavtalets tillämpning 56 2.6.3.3 Lönesystemet 57 2.6.3.4 Reseersättningar och traktamenten 58 2.7 Vad kostar det för den svenska arbetsgivaren/uppdragsgivaren och vad får den som utför arbetet? 60 2.7.1 Typfall 1: Utländsk arbetstagare anställs i Sverige 60 2.7.1.1 Rättsliga utgångspunkter 60 2.7.1.2 Byggavtalets lönenivåer och andra ersättningar/ kostnader 60 2.7.1.3 Arbetsgivarens lönekostnad 64 2.7.1.4 Arbetstagarens lön 65 2.7.2 Typfall II: Utländsk arbetstagare ustationeras till Sverige 65 2.7.2.1 Rättsliga utgångspunkter 65 2.7.2.2 Begreppet ”minimilön” 66 2.7.2.3 Vad är ”minimilön” enligt Byggavtalet? 68 2.7.2.4 100 eller 88 procent? 69 2.7.2.5 Villkor utöver den hårda kärnan? 70 2.7.2.6 Tjänsteköparens lönerelaterade kostnader i Sverige 72 2.7.2.7 Den utstationerade arbetstagarens lön 73 2.7.3 Typfall III: Utländsk egenföretagare tillhandahåller tjänster i Sverige 73 2.8 Avslutande kommentarer 73 3 Skatterättsliga utgångspunkter 75 3.1 Inledning 75 3.1.1 Syfte, disposition och material 75 3.1.2 Samspelet mellan EU-rätten och den nationella skatterätten 77 3.1.3 Skatteavtalsrätt 79 3.1.3.1 Inledning och metodologiska utgångspunkter 79 3.1.3.2 Arbetsmetod vid tolkning och tillämpning av skatteavtal 80 3.1.3.3 Tolkning av skatteavtal 82 3.1.3.4 Skatteavtal och EU-rätten 86 3.1.4 Likabehandlingsprincipen och några andra viktiga principer för den nationella skatterättens utformning och tillämpning 86
6
Innehåll 3.2 Svensk intern skatterätt 87 3.2.1 Inledning 87 3.2.2 Fastställande av skatterättslig status för individer 88 3.2.2.1 Obegränsad och begränsad skattskyldighet 88 3.2.2.2 Arbetstagare eller enskild näringsidkare 94 3.2.3 Obegränsad skattskyldighet 98 3.2.3.1 Arbetstagare 98 3.2.3.2 Egenföretagare 107 3.2.3.3 Förfaranderegler 109 3.2.4 Begränsad skattskyldighet 112 3.2.4.1 Arbetstagare 112 3.2.4.2 Egenföretagare 121 3.2.4.3 Utländska företag (utländsk juridisk person) 127 3.3 Internationell utblick 130 3.3.1 Inledning 130 3.3.2 Något om skattskyldighet i utländsk rätt 131 3.3.2.1 Skattskyldighet i Polen 131 3.3.2.2 Skattskyldighet i Tyskland 133 3.3.2.3 Skattskyldighet i Lettland 136 3.3.3 Sveriges skatteavtal med de utvalda länderna 137 3.3.3.1 Inledning 137 3.3.3.2 Skatteavtalet mellan Sverige och Polen 138 3.3.3.3 Skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland 143 3.3.3.4 Skatteavtalet mellan Sverige och Lettland 145 3.3.4 Några gemensamma problem vid tolkning och tillämpning av avtalen 146 3.4 De olika typfallen ur ett skatterättsligt perspektiv 150 3.4.1 Inledning 150 3.4.2 Typfall I: Utländsk arbetstagare anställs i Sverige 151 3.4.2.1 Rättsliga utgångspunkter och identifierade problem 151 3.4.2.2 Typfall Ia: Arbetstagaren arbetar i Sverige i fem månader 151 3.4.2.3 Typfall Ib: Arbetstagaren arbetar i Sverige i 25 månader 153 3.4.3 Typfall II: Utländsk arbetstagare utstationeras till Sverige 157 3.4.3.1 Rättsliga utgångspunkter och identifierade problem 157
7
Innehåll 3.4.3.2 Fasta driftställen i Sverige – typfall II och III 157 3.4.3.3 Typfall IIa: Arbetstagaren arbetar i Sverige i fem månader 161 3.4.3.4 Typfall IIb: Arbetstagaren arbetar i Sverige i 25 månader 163 3.4.4 Typfall III: Utländsk egenföretagare tillhandahåller tjänster i Sverige 164 3.4.4.1 Rättsliga utgångspunkter och identifierade problem 164 3.4.4.2 Typfall IIIa: Egenföretagaren arbetar i Sverige i fem månader 165 3.4.4.3 Typfall IIIb: Egenföretagaren arbetar i Sverige i 25 månader 166 3.5 Avslutande kommentarer 169 4 Socialförsäkringsrättsliga utgångspunkter 171 4.1 Vad kännetecknar svensk socialförsäkring och dess finansiering? 171 4.2 EU:s förordningar om social trygghet 172 4.2.1 EU-förordningens huvudprinciper 175 4.2.2 Fastställande av tillämplig lagstiftning 176 4.2.2.1 Utsändning 177 4.2.2.2 Arbete i två eller flera medlemsstater 180 4.2.2.3 Avtalade undantag om dispens 180 4.3 Socialförsäkringsbalken – grundläggande försäkringsvillkor 181 4.3.1 Försäkrad enligt SFB 181 4.3.2 Bosättningskriteriet och bosättningsbaserade förmåner 182 4.3.3 Arbetskriteriet och arbetsbaserade förmåner 184 4.3.4 Utsändning 185 4.3.5 Skyldighet att betala socialavgifter 186 4.4 Socialavgifter – finansiering av social trygghet 187 4.4.1 Arbetsgivaravgifter enligt SAL 187 4.4.2 Egenavgifter enligt SAL 188 4.4.3 Allmän löneavgift 190 4.4.4 Allmän pensionsavgift 191 4.4.5 Särskild löneskatt 192 4.5 Internationell utblick 193 4.5.1 Inledning 193
8
Innehåll 4.5.2 Något om polsk socialförsäkring 194 4.5.2.1 Polsk socialförsäkring och dess finansiering 194 4.5.2.2 Socialavgifter för arbetsgivare och arbetstagare 194 4.5.2.3 Socialavgifter för egenföretagare i Polen 196 4.5.3 Något om tysk socialförsäkring 197 4.5.3.1 Tysk socialförsäkring och dess finansiering 197 4.5.3.2 Socialavgifter för arbetsgivare och arbetstagare 197 4.5.3.3 Socialavgifter för egenföretagare i Tyskland 199 4.5.4 Något om lettisk socialförsäkring 200 4.5.4.1 Lettisk socialförsäkring och dess finansiering 200 4.5.4.2 Socialavgifter för arbetsgivare och arbetstagare i Lettland 200 4.5.4.3 Socialavgifter för egenföretagare i Lettland 201 4.6 De olika typfallen ur ett socialförsäkringsrättsligt perspektiv 202 4.6.1 Typfall I: Utländsk arbetstagare anställs i Sverige 202 4.6.1.1 Rättsliga utgångspunkter 202 4.6.1.2 Omfattning av försäkringsskyddet 202 4.6.1.3 Avgiftsskyldighet och avgiftsnivå 203 4.6.1.4 Arbetsgivarens lönekostnad 203 4.6.2 Typfall II: Utländsk arbetstagare utstationeras till Sverige 204 4.6.2.1 Rättsliga utgångspunkter 204 4.6.2.2 Omfattning av försäkringsskyddet 205 4.6.2.3 Avgiftsskyldighet och avgiftsnivå 205 4.6.2.4 Typfall IIa: Arbetstagaren utsänd till Sverige i fem månader 207 4.6.2.5 Typfall IIb: Arbetstagaren utsänd till Sverige i 25 månader 209 4.6.3 Typfall III: Utländsk egenföretagare tillhandahåller tjänster i Sverige 210 4.6.3.1 Rättsliga utgångspunkter 210 4.6.3.2 Omfattning av försäkringsskyddet 211 4.6.3.3 Avgiftsskyldighet och avgiftsnivå 211 4.6.3.4 Typfall IIIa: Egenföretagare arbetar i Sverige i fem månader 212 4.6.3.5 Typfall IIIb: Egenföretagare arbetar i Sverige i 25 månader 213 4.7 Avslutande kommentar 214
9
Innehåll 5 Rättsliga diskrepanser och samlade effekter av arbetsrätt, skatterätt och socialförsäkringsrätt 216 5.1 Inledning 216 5.2 Typfall I: Utländsk arbetstagare anställs i Sverige 217 5.2.1 Inledning 217 5.2.2 Rättsliga diskrepanser 218 5.2.2.1 Otydlig begreppsbildning och differentierad terminologi 218 5.2.2.2 Bosättningsbegreppet 219 5.2.3 Typfall I ur ett arbetsrättsligt, skatterättsligt och socialförsäkringsrättsligt perspektiv 220 5.2.3.1 Utgångspunkter 220 5.2.3.2 Arbetsgivarens kostnader (typfall Ia och Ib) 220 5.2.3.3 Arbetstagaren är anställd i Sverige i fem månader (typfall Ia) 221 5.2.3.4 Arbetstagaren är anställd i Sverige i 25 månader (typfall Ib) 223 5.2.4 Avslutande kommentarer 223 5.3 Typfall II: Utländsk arbetstagare utstationeras till Sverige 225 5.3.1 Inledning 225 5.3.2 Rättsliga diskrepanser 226 5.3.2.1 Utstationerad, utsänd och skattebefriad i Sverige 226 5.3.2.2 Effekten av om rekvisiten för att vara utstationerad, utsänd och skattebefriad i Sverige är uppfyllda eller inte 229 5.3.2.3 Begreppet minimilön 231 5.3.2.4 I vilken mån kommer antagna och föreslagna lagändringar att påverka skillnaderna? 232 5.3.3 Typfall II ur ett arbetsrättsligt, skatterättsligt och socialförsäkringsrättsligt perspektiv 235 5.3.3.1 Arbetstagarens lön 235 5.3.3.2 Utstationerad arbetstagare arbetar fem månader i Sverige (typfall IIa) 236 5.3.3.3 Utstationerad arbetstagare arbetar 25 månader i Sverige (typfall IIb) 238 5.3.4 Avslutande kommentar 240
10
Innehåll 5.4 Typfall III: Utländsk egenföretagare tillhandahåller tjänster i Sverige 240 5.4.1 Inledning 240 5.4.2 Rättsliga diskrepanser 242 5.4.2.1 Egenföretagare, enskild näringsidkare eller uppdragstagare? 242 5.4.2.2 Olika tidsgränser 244 5.4.2.3 Fast driftställe 244 5.4.3 Typfall III ur ett arbetsrättsligt, skatterättsligt och socialförsäkringsrättsligt perspektiv 245 5.4.3.1 Egenföretagaren tillhandahåller tjänster i Sverige i fem månader (typfall IIIa) 246 5.4.3.2 Egenföretagaren tillhandahåller tjänster i Sverige i 25 månader (typfall IIIb) 248 5.4.4 Avslutande kommentar 250 6 Sammanfattande slutsatser 251 6.1 Inledning 251 6.2 Rättsliga diskrepanser och deras effekter 253 6.3 Driver rättsliga mekanismer parterna att sälja och köpa arbetskraft i viss form? 255 6.3.1 Utgångspunkter 255 6.3.2 Inkomst för den arbetspresterande parten 256 6.3.3 Kostnad för den arbetsköpande parten 261 6.4 Vad händer om aktörerna rör sig utanför de ramar vi har ställt upp? 263 6.5 Likabehandlingsprincipens olika ansikten 264 6.5.1 Några reflektioner kopplade till den inre marknaden 264 6.5.2 Likabehandling – vem och vad ska jämföras? 267 6.6 Framtiden 271 Källförteckning 273 Rättspraxis 281 Övrigt 285
11
Katia Cejie, docent och universitetslektor i finansrätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. Thomas Erhag, professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Petra Herzfeld Olsson, docent i civilrätt och universitetslektor i arbetsrätt vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.
ISBN 978-91-7737-057-4
P. Herzfeld Olsson | K. Ahlberg | K. Cejie | T. Erhag
Kerstin Ahlberg, jur.dr. h.c. och föreståndare för Institutet för social civilrätt, Stockholms universitet.
likabehandlingsprincipens olika ansikten
ETT AV EU:S FRÄMSTA MÅL är likabehandling inom ramarna för de fyra friheterna. Det innebär att medlemsstaterna måste undanröja omotiverade hinder för bland annat arbetstagares, företags och tjänsters rörlighet på den inre marknaden. Den här boken undersöker hur tre olika rättsområden – arbetsrätt, skatterätt och socialförsäkringsrätt – samspelar i förhållande till tre olika kategorier av arbetskraft som kommer till Sverige för att utföra arbete med stöd av den fria rörligheten; arbetstagare, utstationerade arbetstagare och egenföretagare För varje kategori utgår undersökningen från att arbetskraften kommer från tre olika länder, Polen, Tyskland eller Lettland, och att arbetet utförs på en byggarbetsplats i Stockholm. Innebörden av de principer som styr de lagval och andra vägval som påverkar inkomster och kostnader inom respektive rättsområde analyseras ingående. Fokus ligger på de bestämmelser som avgör vad den som utför arbetet får för nettoinkomst och vad den som köper tjänsten får betala för att få arbetet utfört. Likabehandlingsprincipen går som en röd tråd genom boken och det står klart att svaret på om likabehandling är för handen eller inte beror på vilka omständigheter en tar i beaktande.
likabehandlingsprincipens olika ansikten Om samspelet mellan arbetsrätt, skatterätt och socialförsäkringsrätt vid gränsöverskridande arbete
Petra Herzfeld Olsson Kerstin Ahlberg Katia Cejie Thomas Erhag