9789177238386 by Smakprov Media AB

Tomas Dรถmstedt

Katarina Taikon Ett liv

Vilja förlag info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se

Ä ST

ISBN 978-91-7723-838-6

I VÅ

Lättlästnivå: X-Large Lix: 32

L ÄT

LARG

Omslagsfoto: Sjöberg Bildbyrå Övriga fotografier: s. 5: Peter Claesson/Aftonbladet/TT; s. 9: TT; s. 13: Kamerareportage/TT; s. 15: Lennart Håwi/EXP/TT; s. 17: DN/TT; s. 18: Sjöberg Bildbyrå; s. 20: Ulf Stråhle/SVT; s. 23: TT; s. 25: Sjöberg Bildbyrå; s. 27: Hans GE Eriksson/TT; s. 31: Ragnhild Haarstad/SvD/ TT; s. 35: Lars Nyberg/EXP/TT; s. 37: Natur & Kultur; s. 38: Natur & Kultur På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.

Katarina Taikon Ett liv Tomas Dรถmstedt

Innehåll Kämpade för romerna................................................ 4 Föräldrarna.................................................................. 8 Barndomen................................................................11 Förföljda och utsatta................................................14 Skola...........................................................................16 Bortgift.......................................................................19 Skådespelaren............................................................22 Familj och utbildning...............................................24 Debattören.................................................................29 Hjälpte flyktingar......................................................33 Författaren.................................................................36 Den sista tiden..........................................................39 Viktiga årtal...............................................................41 Källor..........................................................................42 Register......................................................................43

Kämpade för romerna Katarina Taikon växte upp i ett enkelt romskt läger. Hon blev bortgift som barn, och lärde sig läsa först när hon var vuxen. Ändå blev hon en känd debattör och omtyckt författare. Under hela sitt liv förde hon en hård kamp för romernas rättigheter. Hon kämpade bland annat för att de skulle få gå i skola och ha en riktig bostad. Det var en självklarhet för andra svenskar, men inte för romerna. Taikons kamp bidrog till att ändra samhällets negativa syn på romer, även om de än i dag utsätts för människors fördomar och rasism.

Katitzi Katarina Taikon är nog ändå mest känd för sina barnböcker om Katitzi, som handlar om Katarinas egen uppväxt. Dessa böcker var mycket populära på 1970-talet, och har även getts ut på nytt på senare år. En debattör är en person som har åsikter som den gärna för fram.

Katarina Taikon vid sin skrivmaskin, 1978.

Att skriva för barn var för Katarina Taikon ett sätt att upplysa om hur romerna levde och hur de diskriminerades. För att synen på romer skulle kunna förändras, var det viktigt att börja med att lära barnen hur det verkligen var.

Romer eller zigenare? Förr i tiden kallade man romer för zigenare. I första boken om Katitzi (1969) förklarar Katarina Taikon skillnaden så här: … själva kallar vi oss inte zigenare. Zigenare är ett namn som andra hittat på åt oss. Vi själva säger rom, och det betyder människa. Många romer vill inte kallas zigenare, eftersom det upplevs som negativt. Därför använder man numera ordet romer.

Om romer Romerna kommer från början från Indien. På 1500-talet kom romer till Sverige för första gången. I dag finns det cirka 15 miljoner romer i Europa. Omkring 50 000–100 000 av dem bor i Sverige. Man räknar med att minst en halv miljon romer mördades av tyskarna under andra världskriget. Nazisterna ansåg att romer, precis som judarna, var mindervärdiga. Romerna har en egen nationaldag som firas den 8 april. De har också en egen flagga. Romerna är en ”nationell minoritet” i Sverige sedan år 2000. Det innebär bland annat att de har vissa lagliga rättigheter, som till exempel att utöva sin kultur och informera om sin historia. Fram till 1930-talet bodde nästan alla romer i tält. Därefter började många bo i enklare vagnar som de själva byggde. Från och med 1960-talet började de få riktiga bostäder. Romerna hade stränga regler för hur man skulle vara klädd. Framför allt gällde det kvinnorna. De skulle inte visa ben eller rygg. En gift kvinna skulle bära huvudduk. Numera har dessa regler förändrats. Romerna har ingen speciell religion. Precis som andra tillhör de flesta romer den religion som är vanligast i det land de lever i. 1914–1954 fanns i Sverige en lag som förbjöd romer att invandra. Det gällde även romer som flydde undan nazisternas förföljelser under andra världskriget.

Föräldrarna Katarinas pappa hette Johan. Han flyttade till Sverige från Ryssland, men var född i Frankrike. Johan reste runt med ett tivoli som han ärvt av sin far. Han arbetade även som silversmed, musiker och förtennare. Johan var gift med den några år äldre Masha. De skilde sig när Johan 1924 träffade en ny kvinna, Agda Karlsson. Agda var servitris på en restaurang i Göteborg där Johan spelade fiol. Hon var inte rom. På den tiden var det mycket ovanligt att en svensk kvinna hade en relation med en romsk man. Johan och Agda fick fyra barn. Katarina var yngst av dem. Hon föddes 1932 utanför Örebro, där familjen bodde just då.

Bussarna i Örebro fick 2010 namn efter kända personer som är från staden. En av bussarna heter Katarina Taikon. Katarina föddes i ett tält i romernas läger. Förutom tält bestod lägret av enkla vagnar och en gammal trasig – buss.

Romer som arbetar med förtenning av kopparkärl i ett läger utanför Stockholm, 1927.

Förr använde man ofta kärl av koppar till matlagning. Koppar missfärgas (ärgar) med tiden. För att skydda mot ärgning lade man på ett lager av tenn. Att arbeta som förtennare var ett jobb som var vanligt bland romer.

Katarina Taikon föddes och växte upp i ett romskt läger. Hon lärde sig läsa och skriva först som vuxen. Ändå blev hon en känd författare. Hennes böcker om den romska flickan Katitzi har lästs av tusentals barn och ungdomar. Hela sitt liv kämpade Katarina Taikon för att skapa lika villkor för romerna i Sverige. Kampen ledde till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder. Katarina Taikon – Ett liv ger en bild av både människan, debattören och författaren Katarina Taikon.