av
CLEMENT CLAR KE MOOR E
Illustrerad av
J E S S I E WI L L C O X S M I T H
Översatt av
TH O M A S S J Ö S VÄ R D
var julaftonsnatt och i hela vårt hus gick det inte att höra en endaste mus. Vid vår spiselkrans hängde det strumpor i rad och väntade på – ja, du vet kanske vad?
låg barnen och började stråla av drömmar om knäck och tryffel och kola, men vi i vår säng, där mor låg och jag satt, såg mest fram mot att sova en midvinternatt.
plötsligt, på gården, det började skramla så for jag ur sängen, på vippen att ramla, mot fönstret som gnistan på en stubin, slog luckorna upp och drog undan gardin.
nyfallen snö, så gnistrande ren, förvandlade månljus till middagssolsken, men gissa hur häpen jag blev när jag fann en släde med åtta små renar i spann!