Jonas Lundstrรถm
1
2
Till Sara, Alma och Hannes
”Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld” Efesierbrevet 6:12
3
4
Jonas Lundstrรถm
EFTERFร LJARE
Brotts tslliga bibe bibelbe lbetra trak ktelser
5
Efterföljare : Brottsliga bibelbetraktelser @ 2020 Lundström, Jonas Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-7699-966-0 Omslag: Madeleine Åberg Hellberg Fatta taggtråd publikationer, Örebro, Sverige (2020)
6
Inledning Detta är, passande nog, min sjunde bok. Talet sju laddas i den bibliska texten med mytologisk energi, från Genesis till Uppenbarelseboken. Sju är ett fullhetens tal. Det här projektet inleddes när jag för några år sen beslöt mig för att läsa igenom Bibeln, ingående. Det var långt ifrån den första gången. Men efter att jag gett upp min kristna bekännelse hade biblarna där hemma samlat damm i bokhyllan ett antal år. Under min genomläsning skrev jag dagliga reflektioner om för mig aktuella politiska och existentiella frågor med avstamp i bibeltexterna. Dessa har jag sen bearbetat, sållat och sorterat. I november 2019 gav jag ut Brottsliga bibelbetraktelser, som utgår från texter i Gamla Testamentet. Nu har jag färdigställt en andra del, där jag reflekterar över texter från Nya Testamentet. Denna uppföljare, eller efterföljare, kan läsas innan, efter eller fristående från den första delen. Karaktären på texterna skiljer sig något från den första delen. Kanske för att jag känner starkare för, och har tänkt kring och brottats ännu mer med denna del av den kristna Bibeln. Reflektionerna blir här över lag lite mer utförliga. Jag söker använda texterna med respekt för deras historiska och litterära sammanhang, som jag lärde mig i exegetiken under mina teologistudier. Samtidigt vill jag understryka att jag på intet sätt tycker att detta är det enda sättet att närma sig eller använda heliga texter. Det kryllar inte direkt av texter om Bibeln på svenska med en postkristen och aktivistisk inriktning. Däremot finns det myriader andra böcker där ute om Nya Testamentet, däribland otaliga som är resultatet av mångårig akademisk forskning. Efterföljare saknar ändå helt referenser till annan litteratur. Var skulle jag ens börja? 7
Jag har i och för sig läst tusen och åter tusen sidor akademisk och icke-akademisk litteratur om Nya Testamentet, såväl innan som under mina teologiska studier. Detta är en viktig del av min erfarenhet av att tolka texterna, men jag har ändå bara läst en minimal bråkdel av allt. Mycket har jag glömt, dessutom är jag idag mindre uppdaterad på det teologiska fältet än för tio-femton år sen. Citaten så väl som bibelböckernas namn följer Bibel 2000 där inget annat anges. Detta är inget ställningstagande i de ofta komplexa diskussionerna kring översättning, grundtext, textkritik, böckernas författarskap eller den (mycket intressanta) frågan om ”den historiske Jesus”. Min förhoppning är att du som läsare ska ha behållning av reflektionerna, oavsett om du är bibelälskare, bibelhatare eller ganska ointresserad av Bibeln. Ambitionen är att det även ska gå att läsa dessa utan närmare kunskap om Bibeln eller de inledande citaten och deras sammanhang. Kan betraktelserna dessutom i någon mån ingjuta inspiration till en vandring i motstånd mot makterna vore det för mig en ynnest.
8
Ljus från mörkret När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem ... Matt. 2:1 I den bibliska världsbilden representerar babylonska astrologer gudlöshet och avgudadyrkan. Här i evangeliets inledning är det just dessa som ser tecknen på den kommande revolutionen. När ännu ingen annan vet, är det de som reser för att beundra den nyfödde befriaren. Världsbilden spricker upp. Att vi, medvetet eller omedvetet, sorterar in människor i kategorier som kamrater och fiender är inga konstigheter. Men vårt sätt att dela upp världen ger aldrig någon absolut sanning eller ofelbar vägledning. Till och med antagonister och motståndare kan se viktiga saker som vi själva missat. Är du religionsskeptiker eller kristendomskritiker, är du vetenskapstroende eller islamofob? Kanske kan du ändå lära dig något från de som läser Skrifterna? Är du evangelisk, konservativ kristen? Kanske finns det trots allt något hos en ateistisk bibelläsare du kan ta till dig? Sanningen kan inte konserveras på burk och ställas i ett skafferi i säkert förvar. Det bästa vi kan hoppas på är svårtolkade stjärnglimtar som kan ge någon liten hjälp till oss vilsna och förvirrade själar som söker orientera oss i natten.
9
2020 ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi … kommer för att hylla honom.” När kung Herodes hörde detta blev han oroad ... Matt. 2:2-3 En ung kvinna riskerar anklagelser om sexuell omoral. En familj flyr i Mellanöstern. En härskare känner sig hotad. En massaker. Så börjar Matteus evangelium. Oavsett hur vi ställer oss till historiciteten eller budskapet här är det en gåta hur någon kan uppfatta evangeliet som apolitiskt eller irrelevant för vår tid.
10
Utanförskapet Vid den tiden uppträdde Johannes döparen i Judeens öken ... Johannes bar kläder av kamelhår och hade ett läderbälte om livet. Hans föda var gräshoppor och vildhonung. Folket i Jerusalem … kom ut till honom ... Matt. 3:1-3 De profetiska rösterna, uppmärksammade eller ej, kommer ofta från marginalerna. Ett mildare systemberoende kan ge en nyktrare blick som blottlägger systemets motsägelser och de myter som försvarar rådande ojämlikheter. Något totalt utanförskap är inte möjligt idag, och var det säkert inte heller på Döparens tid. Radikaliteten som vill grundläggande förändring bryter heller aldrig in från ingenstans, den kommer alltid ur och relaterar till specifika samhällen och traditioner. Det vi kan göra är att ta steg mot en högre grad av autonomi, och emellanåt bejaka tystnad, avskildhet och ensamhet. Månne kan detta ge de av oss som längtar efter något annat mer skärpa i våra aktioner, analyser och visioner?
11
Det är världsligt Nu tog Djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen … ”Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig.” ... Från den tiden började Jesus förkunna: ”Omvänd er. Himmelriket är nära.” Matt. 4:8-9, 17 I Matteus världsbild tillhör alla riken i världen ingen mindre än Djävulen själv. Redan i evangeliets inledning möter vi med andra ord ett anarkistiskt frö; människans maktstrukturer uppfattas som genomsyrade av ondska. Detta motiv för tankarna till Första Samuelsboken, då Israels folk, mot Guds önskan, begär att få en kung som de andra folken. I skuggan av den rådande ordningen uppträder Jesus med budskapet om omvändelse, i ljuset av att ”himmelriket”, eller ”himlarnas rike” (enligt grekiskan) är nära. ”Himlarnas” betyder inte här något andligt rike som är och ska förbli himmelskt. ”Himlarna” är en omskrivning för Gud (jfr. Mark. 1:15). Det finns faktiskt ingen längtan till himlen i Matteusevangeliet; den bön som lärjungarna ska be går i motsatt riktning: ”Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.” (6:10) Vi står med andra ord i början av en berättelse om en kamp mellan jordiska riken, a Game of Thrones.
12
Efterföljare ”Kom och följ mig.” Matt. 4:19 Grundare hyllas, de som arbetar glöms bort. Initiativtagare uppmärksammas, de som hakar på skjuts ut i periferin. De lyckade visionärerna applåderas, förverkligarna osynliggörs. En grund, ett initiativ, en vision, ett första steg utan uppföljning, utan efterföljare, är mindre än intet. Och ingen av oss var ändå först. Det finns alltid någon som gått före. Vi följer i andras fotspår, men det är vår egen vandring. Det är skillnad på en lärling och en slav, en framgångsrik lärling kan till sist överträffa sin mentor och skapa något mentorn inte kunnat drömma om. Vi är varken kopior eller oskrivna blad, vi är alla både efterföljare och föregångare.
13
Våldsbejakande ”Saliga de som håller fred ” ”… den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld.” Matt. 5:9, 22 ”Bergspredikan”, Jesus tal i Matteus 5-7, har en drastisk fredsteologi som alltid attraherat ickevåldsförespråkare och antimilitarister. Bibel 2000 har uttrycket ”håller fred”, vilket antyder ett tillstånd som bryts av konflikter. Grekiskans uttryck betyder däremot bokstavligen ”gör fred”. Åkeson, Giertz och Hedegård har i sina översättningar alla ”stiftar”. Fred är inte ett tillstånd som redan är uppnått, det måste skapas genom handling, aktivism. Detta understryks av att bergspredikan ramas in av berättelsen om Jesus mission. Denna utgörs av en konfrontativ och praktisk proklamation av himlarnas rike. Jesus lärlingar och deras gemensamma liv framställs inom ramen för detta budskap som en stad på ett berg som inte kan döljas (5:14-16). Det grekiska ordet för stad är polis, som i ”politik”. Det handlar inte om själens frälsning, den här fredsteologin är holistisk. ”No justice – no peace” är ett populärt slagord inom bland annat Black Lives Matter-rörelsen. Även i bergspredikan är fredsskapandet intimt sammanbundet med ekonomisk rättvisa (5:42, 6:19-24, 19:21). Freden måste också praktiseras i en motståndsgemenskap där vredesutbrott och förolämpningar är bannlyst, eftersom våldet börjar redan där (5:21-26). Den tyngd detta ges under14
stryks av att försoningen med syskonet måste föregå de gåvor en vill ge till Gud (5:22-23). Men till skillnad från inom vissa revolutionära grupper får fredsskapandet inte stanna inom den egna kretsen. Att Jesus lärlingar har fiender är självklart, men dessa fiender bör inte hatas eller dödas, istället ska deras attacker bemötas med överraskande och kreativa ickevåldsmetoder (5:38-47). Denna fredsteologi ställs samtidigt på ända genom de många insprängda hoten om Gehennas eld. ”Frukta istället honom [sic] som kan förgöra både själ och kropp i helvetet”, säger Jesus senare i det tal där han först sänder ut sina efterföljare (10:28). I bergspredikan återkommer varningarna om våld och förstörelse för den som inte lyder ett antal gånger. Det handlar om metaforer, men det är samtidigt ingen tvekan om att det är avsett som hot. Den gud som just nu ”låter sin sol gå upp över onda och goda”, och som alltså tycks älska sina fiender, är också en gud med bomber och granater i bakfickan när Han en dag tröttnar. Inte ens i bergspredikan står gud otvetydigt på ickevåldets sida… Måhända borde vi alla, även ickevåldsaktivister, försonas med våldets närvaro i våra egna liv, om inte annat så som en retorisk antydan, en latent potential, ett beroende av våldsamma strukturer, en beredskap att ibland även på bekostnad av någons lidande försvara det vi älskar. Erkänner vi att våldet finns där blir det kanhända lättare att förhålla sig till och kontrollera. Mer våldsbejakande åt folket.
15
Ederna ”Ni skall inte svära någon ed alls.” ... ”Vad ni säger skall vara ja eller nej.” Matt. 5:34-37 Den direkta, kritiska undervisningen om eder och löften inför Gud finns bara på två ställen i Bibeln, här och i Jakobsbrevet 4:13-17. Ändå har vägran att avlägga ed präglat en lång rad radikala grupper i kyrkans historia: valdensare (från 1100-talet), anabaptister (1500-talet), kväkare (1600-talet) och svenska fribaptister (sent 1800-tal). Många har betalat med sitt blod för sin respekt för en oskiktad sanning. Vill vi hedra dessa martyrer är vi åtminstone förpliktigade att stanna upp och begrunda här. Med tanke på alla de eder och löften som avläggs inför Gud och sen bryts i Bibelns berättelser är slutsatsen att eden i sig är dålig inte speciellt överraskande. Hjältehövdingen Jefta, exempelvis, offrade sin dotter på grund av en knasig ed. Bättre då att inte svära alls (Dom 11, jfr. 5 Mos. 23:21-22). 1500-talets anabaptister uppfattade två olika motiv i edsförbudet. Det ena var att lögner och halvsanningar inte skulle godtas som något naturligt. Pålitlighet och integritet är eftersträvansvärda karaktärsdrag. När eder svärs vid särskilt högtidliga tillfällen riskerar den vardagliga, odramatiska ärligheten att undermineras. Den andra aspekten är maktfrågan – eden ger intryck av att vi har en total koll på oss själva och ibland också på framtiden, men ”du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart” (5:36). Vad som 16
E�erföljare är en samling bibelbetraktelser för bibelälskare och bibelhatare. I ett par hundra reflektioner behandlas tro, politik och livsstil med avstamp i olika texter från Nya Testamentet. Brottsliga bibelbetraktelser (2019) var den första delen, och utgick från texter i Gamla Testamentet. Jonas Lundström är aktivist, författare och teolog med bakgrund i frikyrkan, och beskriver sig ibland som ”kristen ateist”. Det här är hans sjunde bok. Lundström … är bibelsprängd som få och därmed en tung enmanspendang till alla kristna som inte orkar öppna sina biblar. Han kan också ses som en sanningssökare som, liksom från kulisserna, betraktar och försöker beskriva hur en jämlik Gud kan se ut snett bakifrån, utan smink och med garden nere. Han hittar också guldkorn till Guds favör även i de värsta hämndtexterna. Lundström är en god stilist och hans lite slängiga språk gör boken lättläst ... Han gör intressanta, ibland halsbrytande, tillämpningar på vår egen tid. Ur Håkan Arenius recension av Brottsliga bibelbetraktelser i Dagen