__MAIN_TEXT__

Page 1


mommi & folket tuggummitanten


Fler böcker i serien: Sture Sprakman, 2018

Mommi & folket TUGGUMMITANTEN Utgiven av Idus förlag, Lerum, 2020 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Åsa-Caroline Salomonsson Grafisk form: Mattias Norén, Idus förlag Andra upplagan Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-7634-080-6


tuggummitanten

Åsa-Caroline Salomonsson


Kapitel 1 Min familj och jag Mitt namn är Tyra och jag är åtta år. Jag bor i en stad som heter Sannestad. Vår stadsdel heter Markbyn och ligger en bit från centrum. Här finns en affär, ett äldreboende, två förskolor och en skola. Det finns bara ett hyreshus i hela Markbyn. De andra husen är små radhus och jag bor i ett av dem. För 100 år sedan fanns det en stor marknad här. Då sa man Marknadsbyn. Nu säger vi bara Markbyn. Jag har en storebror som heter Olle. Min mamma heter Jonna och hon jobbar på ett kontor. Pappa heter Lasse och han är musiklärare. Det finns en vuxen i vår familj som inte job7


bar. Det är min mormor, Ulla. Jag kallar henne för Mommi. Hon flyttade hem till oss när morfar blev inlagd på ett sjukhem. Mommi tar hand om mig efter skolan när mamma och pappa arbetar. Innan Mommi blev pensionär jobbade hon med att ta hand om människor. Då hjälpte hon folk som var ledsna. Nu är Mommi gammal så hon behöver inte jobba, hon behöver bara trösta mig när jag är ledsen. Nu ska jag berätta om vår Smygklubb och hur den blev till. Jag och min bästis Siri startade den på min åttonde födelsedag, av en ren slump faktiskt. Jag fick en liten vit, kattunge i födelsedagspresent. Hon smet samma dag. När vi letade efter katten så hittade vi henne till slut vid Det läbbiga huset. I det huset bor det en konstig tant som vi bara ser när hon cyklar till affären. Tanten är lång och smal som en lyktstolpe. Håret är vitt och spretigt. Vi kallar henne för Tuggummitanten för hon äter bara gröna ärtor och tuggummi. 8


Åtminstone tror vi det, för hon handlar inget annat när hon är i affären. Siri och jag tycker att hon är konstig. Vi hade fullt upp hela den födelsedagen. Vi skrev en lista med namn på alla de människor vi tyckte var märkliga. Vi ville ju ta reda på om det verkligen stod rätt till med folket som bor i Markbyn. Listan blev lång. Det var tanten i Det läbbiga huset. Beppe Vingfota som spelar fotboll snett och vint. Klabbe Muskelman med de jättestora musklerna. Farstutanten som dricker för mycket sprit och är elak mot alla barn. Sture Sprakman som inte vill prata med någon, han vill bara spela piano. Det här är bara några av Markbyns konstiga människor. Jag ska berätta om dem en annan gång. Nu ska jag berätta om Tuggummitanten och om hur jag och Siri hjälpte henne med ett problem.

9


Kapitel 2 Min födelsedag Mamma och pappa hade ordnat ett litet tårtkalas. Stora kalas tycker jag inte om. Jag vill bara leka med Siri. Vi har alltid så roligt. Det var Mommi, mamma, pappa, Olle, Siri och hennes föräldrar som var med på kalaset. När vi åt tårta satt Siri jämte mig. Hon har varit min bästis ända sedan vi gick på förskolan. Vi är alltid tillsammans, Siri och jag. Hon har långt, ljust, lockigt hår och är jättesnäll. Jag har halvlångt hår som är brunt och rakt. Siri tycker att jag är snäll. Vi två bråkar aldrig med varandra. Däremot så bråkar min bror Olle med mig, hela tiden. Det gjorde han även på min födelsedag. Då blev pappa arg på honom. Så Olle gick in och surade på sitt rum. 10


Under tiden som vi fikade gick mamma ut från köket. Hon kom tillbaka med en vit, liten kattunge och sa: – Tyra, du är stor nu, vi har bestämt att den här lilla katten ska bli din, bara din! – Åh, så fin! sa jag. Jag blev så glad att jag glömde alla de andra presenterna. Siri och jag lekte bara med katten. Efter en stund sprang vi i väg från köket för att hämta en kattleksak. Då smet kattungen ut genom altandörren. Vilket ståhej det blev. Det kändes som att jag fick en stor klump i magen. I handen bar jag kattburen som mamma hade köpt till mig. Stora tårar rullade ner för mina kinder när vi letade. Hela familjen sökte i området och vi tittade överallt förutom vid Det läbbiga huset. Siri och jag vågade inte gå dit. Huset såg så kusligt ut med alla vildvuxna buskar och det höga gräset. När vi hade letat överallt bestämde jag och Siri att vi skulle gå till Det läbbiga huset ändå. 11


Plötsligt såg vi henne, min fina katt! Hon hade lagt sig på baksidan vid Tuggummitantens altandörr. Ni kan tro att vi blev rädda, för dörren var öppen. Så tyst vi kunde smög Siri och jag fram. Vi lyfte in katten i buren och stängde luckan. Sedan kikade vi försiktigt in genom dörren men vi såg ingen. Siri och jag bestämde oss för att gå hem och lämna katten. Det var svårt att smyga när hon var med. Hon förde så mycket oväsen. Under tiden som vi traskade hemåt funderade jag på vad kattungen skulle heta. Jag kom inte på något bra namn, så vi döpte den helt enkelt till Katten. Det var tungt att bära på buren. Men jag bor bara några gator ifrån Det läbbiga huset, så det var inte långt att gå. Det kändes bra när vi kom till Baljan för då såg jag vårt hus. Baljan är en liten damm som ligger mitt i Markbyn. Personalen som jobbar på äldreboendet brukar ta med sig Markbyns tanter och 12


gubbar dit så de kan mata fåglarna som badar där. Alla tycker om att vara runt Baljan och på vintern använder vi ungar dammen som en skridskobana. När Siri och jag hade gått förbi Baljan såg vi mamma. Jag ropade att vi hade hittat kattungen. När vi kom in gick vi direkt till köket. Mamma sa att jag måste lära mig se efter kattungen så att hon inte rymmer fler gånger. – Det är lätt hänt att en liten kattunge smiter, sa pappa. – Hela familjen måste hjälpa till att passa henne, sa Mommi och tittade på mamma. – Precis, svarade mamma och tog en tårtbit till. Eftersom det var min födelsedag fick jag bestämma vad vi skulle äta för mat. Jag ville äta tårtan innan vi åt middagen, för den är godast. Efteråt skulle vi äta fisk med potatismos. Det är min älsklingsrätt.

13


VEM ÄR TUGGUMMITANTEN? Bästisarna Tyra och Siri smyger på allt konstigt folk som bor i Markbyn. Konstigast av alla tycker de att den långa, bleka och väldigt smala tanten som bor i Det läbbiga huset är. Hon som alltid tuggar tuggummi. När bästisarna smyger utanför hennes hus upptäcker de att allt inte står rätt till. Tillsammans med Tyras mormor, Mommi, måste de ta reda på sanningen om Tuggummitanten innan något hemskt händer. Följ med Smygklubben Mommi & Folket på deras första spännande äventyr.

www.idusforlag.se

Profile for Smakprov Media AB

9789176340806  

9789176340806  

Profile for smakprov