__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1


Mysteriet vid Glorias källa


Mysteriet vid Glorias källa Utgiven av Idus förlag, Lerum, 2021 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text & illustration: Åsa-Caroline Salomonsson Omslag & sättning: Mattias Norén, Idus förlag Första upplagan Tryckt i Riga, 2021 ISBN: 978-91-7634-078-3


Mysteriet vid

Glorias källa Åsa-Caroline Salomonsson


Inledning Hej! Jag heter Niki, är 8 år gammal och en av Gläntans bästa Käpphästhoppare! Jag bor vid en jättefin sjö som heter Gläntan, och vi som bor här kallar vårt bostadsområde vid samma namn. Här finns många små hus, en skola, en blomsteraffär och en liten bokhandel. Tanten som äger affären har ställt en stor korg med begagnade böcker i vid kassan. De kostar bara fem kronor, så jag kallar butiken för Femman. Men har man ont om pengar kan man lägga en av sina utlästa böcker i korgen och byta till en annan i stället. Jag tycker om att läsa, så jag har både köpt och bytt många böcker. När mina föräldrar skilde sig flyttade jag med min mamma, Marie, hem till morfar.

7


Jag ville bo kvar hos pappa i Norge men han reser mycket när han arbetar. Så jag hade inget annat val än att tränga ihop mig med mamma i flyttlasset och åka med till Gläntan. Morfar heter Oskar men jag kallar honom för Surgubben, för han är alltid sur. Mamma säger att han borde gå ut och promenera en stund varje dag, men det vill han inte. Han är ledsen för att mormor dog i en svår sjukdom för ett år sedan. Jag är också ledsen över mormor, men jag går inte runt och är sur hela tiden för det. Vårt hus har två våningar, mamma och jag bor på bottenvåningen och Surgubben bor på ovanvåningen. Det finns nästan inga moderna möbler i huset förutom i mitt och mammas rum. Mitt rum är och fint tycker jag. På tapeterna är det stora blommor och medaljonger på. Jag har vita gardiner och ett mörkt, brunt golv. Men jag ville inte ha morfars gamla möbler så mamma köpte en ny, blå soffa och en våningssäng där jag har lagt många färgglada

8


kuddar och i en hylla står alla mina favoritböcker på rad. Första tiden när vi hade flyttat till Gläntan var jag ledsen. Det var i slutet på sommarlovet och mamma och pappa bråkade hela tiden när de ringde till varandra. Och jag kände nästan ingen i mitt nya bostadsområde. Den enda tröst jag hade var Laban, min käpphäst. Jag var nästan lika sur som morfar. Men allt blev mycket roligare när jag började i skolan. Då lärde jag känna Anna och Valle som går i min klass. Jag lärde också känna fritidsledaren, Gloria som tvingade oss att hålla ordning på skolans hopprep och fotbollar under rasterna. En kväll när Anna och Valle sov över hos mig, planerade vi att ha en käpphästtävling på höstlovet. Men plötsligt bröt det ut ett hemskt oväder. Mina kompisar sa att Gloria var en häxa och att det var hon som gjorde så att det blixtrade och dundrade över hela Gläntan när hon gjorde magiska konster. Valle berättade att Gloria kunde trolla så att allt vattnet

9


vid hennes vattenkälla blev kristallklart och magiskt. Och Anna sa att man blev superstark om man drack av det. Jag visste inte vad jag skulle tro. Nästa dag när vi kom till skolan var Gloria inte där. Var det sant att hon hade trollat fram magiskt vatten så att åskan och blixtarna slog huller om buller den natten? Vi bestämde oss för att ta reda på sanningen om källan. Och att vi skulle försöka få tag på det förtrollade vattnet, så att vi kunde dricka det och bli superstarka till hästtävlingen. Men nu går jag händelserna i förväg … Vi tar det från början! Nu ska ni få följa med när jag berättar om vad som hände den första tiden när jag hade flyttat till Gläntan och hur jag, Anna och Valle hamnade mitt i ett spännande äventyr bland kusliga färstingssnår, grodyngel och kråkhav vid Glorias magiska källa!

10


Flyttlass & medaljonger Min skola ligger bara en liten bit från vårt hus. Men jag ville inte cykla ensam första skoldagen, och dessutom öste regnet ner, så jag åkte med mamma. − Ha en fin dag! sa hon när jag hoppade ut ur bilen. − Du också! sa jag, men hon hörde inte då hon så fort jag klivit ur bilen gasade på mot sitt nya jobb. Mamma arbetar som florist och gör fina blombuketter. Vi har blommor i hela huset, inte bara på tapeterna utan på alla bord också. Vi har en stor, gammal bil som ser ut som en buss och den är fylld med växter. Mammas kompis har målat stora blommor på sidorna, det är pinsamt tycker jag. Ingen annan åker

11


omkring i en gammal bil med målade blommor på. Jag var nervös när jag öppnade grinden och gick in på skolgården. Alla tittade på mig. Jag ville inte gå in till klassrummet. Jag blev alldeles varm och röd om kinderna, det kändes som att jag ville sjunka genom jorden. − Vad är det för blommig buss du åker omkring i? frågade en tjej som heter Anna. − Den är superhäftig! sa en kille som heter Valle. Anna och Valle sprang och satte sig på sina platser. När jag klev in i klassrummet hade alla utom jag satt sig vid sina bänkar. Det var typiskt att jag var sist av alla. Långsamt sjönk jag ner på en grön stol där jag skulle sitta resten av terminen. Jag saknade mina kompisar i Norge och fick en stor klump i halsen. Jag började nästan gråta och önskade att jag var osynlig. Men vid första rasten kom Anna och Valle fram till mig. − Är du ledsen? frågade Anna.

12


− Lite. − Det gör inget om du gråter, Valle gråter hela tiden, sa en kille som heter Aston och skrattade elakt. − Det gör jag inte alls! sa Valle tjurigt. − Nu har vi två lipsillar i klassen, fortsatte Aston och gjorde en grimas. − Vad är det för hästmärke du har på din jacka? frågade Valle utan att bry sig om Astons miner. − Jag är käpphästhoppare. − Det låter kul! sa Valle. − Jag har ett hästmärke på min keps, sa Anna och pekade mot sitt huvud. − Fint, svarade jag. När vi kom tillbaka till klassrummet efter rasten kände jag mig lite gladare. Anna frågade vår lärare om jag fick byta plats och sitta bredvid henne och Valle. Det fick jag. Det blev en rolig dag tillsammans med mina nya kompisar. Men Aston retade mig hela tiden för att jag tränade med käpphästar.

13


− Det är löjligt att tränar med låtsashästar, fnyste han. − Det är det inte alls! försvarade Valle mig. Det var kul att få nya vänner och jag var glad att Valle hade försvarat mig, men jag hade ändå en klump i magen när jag kom hem från skolan. Astons elaka kommentarer hade gjort mig ledsen. Han visste säkert ingenting om hur det känns att vara nyinflyttad och att en käpphäst kunde vara den bästa vännen som fanns då. Plötsligt ringde telefonen. Jag blev jätteglad när jag hörde att det var Anna. − Får jag och Valle hälsa på dig? − Okej, svarade jag, la på luren och ropade till Surgubben att mina kompisar var på väg till mig. − Vi ska äta klockan fem, muttrade han från ovanvåningen. − Då kan du laga mat så det räcker till dem också! ropade jag surt tillbaka. När Anna och Valle kom byggde vi en koja i

14


mormors gamla syrum. Jag hämtade havredryck och frukt i köket som vi åt och drack i kojan. Vi var hungriga och orkade inte vänta på att Surgubben skulle bli klar med maten. Vi pratade länge om käpphästar och när vi hade fikat klart, byggde vi hästhinder och hoppade med Laban hela eftermiddagen. − Ska vi ha en hästtävling i trädgården på höstlovet? frågade Anna. − Men vi har inga hästar? sa Valle. − Vi kan turas om att använda Nikis häst, sa Anna och tittade med bedjande ögon på mig. − Okej! − Vi kan fråga Gloria om hon vill hjälpa oss att bygga hopphinder på skolgården när vi har rast, sa Valle. − Vem är Gloria? undrade jag. − Hon jobbar som fritidsledare på skolan, svarade Valle. − Gloria är snäll men konstig, fortsatte Anna. − Varför då? − För att hon kan magi, svarade Valle. Jag försökte få Anna att berätta mer om

15


Glorias magiska konster men hon ville inte säga något, så vi fortsatte att hoppa med käpphästen i stället. Efter ett tag blev vi trötta och ställde Laban i ett hörn. Sedan sprang vi ner till morfar som äntligen lagade mat i köket. Jag tyckte mig se ett leende spricka upp hos honom när Anna utropade att maten doftade fantastiskt. Han är nog glad att jag och mamma har flyttat hem till honom, så han slipper känna sig ensam även om han är den jobbigaste surgubben jag känner, tänkte jag tyst för mig själv. Efter middagen gick mina nyfunna kompisar hem och hela den kvällen tänkte jag på hur vi skulle ordna med allt till hopptävlingen på höstlovet. Men jag funderade också länge på vad Valle hade sagt om den magiska häxan, Gloria. Vem var hon egentligen?

16


N

iki har precis flyttat med sin mamma till Gläntan där de nu bor hos Nikis morfar som hon kallar för Surgubben. Hon känner ingen i sitt nya bostadsområde och den&enda tröst hon har är Hopprep badskum Laban, hennes käpphäst. Men när Niki börjar i skolan lär hon känna Anna och Valle och en kväll när kompisarna ska sova över Nästa dag tog jag med Laban till skolan. Jag hos Niki planerar de för att ha en käpphästtävling på struntade i att Aston retade mig. Innan vi gick höstlovet. in till klassrummet berättade jag för alla om tävlingen. Anna och Valle berättar för Niki att Gloria, skolans − Om någon vill är träna medhäxa. oss så säg till på fritidsledare, egentligen en riktig rasten! sa jag. De berättar också att Gloria kan trolla så att allt − Varje dag efter skolan tränar vi vatten vid kallvattenkällan blir magiskt ochhemma att manhos instämde Anna. blirNiki, superstark om man dricker av det. harvad vi väl viskade jag och Niki− Det vet inte honinte skabestämt? tro. Men de bestämmer sigtittade för attförvånat ta reda på henne. sanningen om den magiska källan. Och har plötsligt hamnar de mitt i ett spännande − Nu vi det, sa hon och skrattade.

äventyr bland käpphästar, fästingssnår, grodyngel ochEfter kråkhav! lektionen fick vi bråttom ut i samlings-

rummet. Vi skulle se om fritidsledaren, Gloria var i skolan. Hon skulle vara rastvakt och var fullt upptagen med att plocka fram fotbollar till dem som skulle vara ute och ritblock till dem som ville pyssla i skolans hobbyrum.

www.idusforlag.se

Profile for Smakprov Media AB

9789176340783  

9789176340783  

Profile for smakprov